Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Odlaren Datum 1 (20) 2014-09-03 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Odlaren

Innehållsförteckning 2 (20) Året som gått... 3 Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.... 4 IT i förskolan... 4 Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1.... 6 Läsa, skriva och räkna... 6 Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014... 9 Jämställdhet... 9 Synliggöra och kommunicera lärprocesser... 11 Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014.... 15 Trygghet och bemötande... 15 KF 7. 31 maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN)... 18 Hållbar utveckling, miljö... 18 Enhetens egna nyckeltal... 20

Året som gått Odlarens förskola har till stor del kunnat uppfylla nämndens åtaganden. Vi har fler lärplattor tillgängliga på förskolan för barn och personal. Pedagogerna har tillgång till laptops, fasta datorer, digitalkameror, bildskärmar, projektorer etc som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med barnen. 3 (20) Pojkars och flickors lärprocesser kommuniceras med barn och vårdnadshavare genom barnets aktiva deltagande inför och under utvecklingssamtalet med hjälp av digitala verktyg som laptop och lärplatta. Förskolan dokumenterar på väggar och visar även dokumentation på bildskärm där barnen är med och reflekterar tillsammans med pedagoger. Alla barn erbjuds en verksamhet som utmanar och stimulerar barnets kommunikativa förmåga. Vi arbetar med projekt och teman där barnen varje dag utmanas i matematiskt tänkande, språk och de estetiska uttrycksformerna bild, drama, dans, rörelse och musik. Vi värnar om att väva in kommunikation och lärande i alla situationer i vardagen. Vi arbetar aktivt med normer och värden och vår värdegrund utifrån Lpfö98 i alla situationer på förskolan. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan för förskolan, där barn, vårdnadshavare i föräldrarådet och pedagoger tillsammans har diskuterat utifrån likabehandling. Odlarens förskola är diplomerade med Grön flagg och arbetar nu med mål kring livsstil och hälsa. Vi har aktivt arbetat med skogsutflykter, att äta mat utomhus och ljudnivå, framförallt i vår restaurang där vi vill att alla ska vara trygga och få en lärorik och nyttig måltidsstund. Vi har också tillsammans med åtta barn, en pedagog och våra kockar arbetat fram Odlarens kokbok där barnen har varit med och lagat all mat från grunden. Vi prioriterar i stor utsträckning att arbeta med barnen i mindre grupper. Pedagogerna arbetar i duos och trios där varje barn blir tryggt och får en lärorik dag på förskolan varje dag utifrån sina behov. Vi har under våren haft våra blivande förskoleklassbarn som en egen grupp, som döptes till Kristallen, på förskolan. Gruppen består av 21 barn och tre pedagoger som har haft förskolans gemensamma utrymmen och två rum som sin bas. Konstmuséet, Munktellarenan, Faktotum, 4H, skogen och andra utflyktsplatser i Eskilstuna har fått besök av våra Kristaller. Utmaningarna under hösten -13 var att lugna ner tempot efter en tuff vårtermin -13, då vi hade mycket stora barngrupper på förskolan. Under hösten kunde vi ta det lugnare och fokusera på målen och med nya krafter starta upp vårterminen -14, då vi skolat in och skolat över mycket barn. En utmaning har också varit att skapa tid för reflektion, både för pedagogerna själva i olika konstellationer och tillsammans med barnen för att synliggöra lärandet och utmana och stimulera vidare för en utvecklande förskola för alla. Carita Laajala, Förskolechef

4 (20) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. Förvaltning/Område: IT i förskolan Beskrivning Beskrivning: IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Konkretisering: Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten. Nuläge: Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan. Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några standalone datorer ute på enheterna. Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna. Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen. Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. I juni 2013 var XX av personalen utbildade i PIM. Stödjande insatser: PIM Flod Nätverk för samordnare för IT. IT-strategi för förskolan Investeringsplan tas fram på varje FSO för framtida investeringar Avstämning: Antal lärplattor och datorer. Projektbeskrivningar Investeringsplan PIM Uppföljning till skolchef sker genom: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal

5 (20) Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Lärplattor och datorer används som pedagogiska verktyg för barns lärande. Resultat: Vi uppnår målet till stor del. Vi har utökat med två lärplattor per hemvist, alla hemvister har numera tre lärplattor. Vårt kök har också tillgång till en lärplatta eftersom de bl a utifrån vår kokbok deltar i det pedagogiska arbetet med barnen. Lärplattan används aktivt av barn och pedagoger mot alla våra mål i förskolan. Lärplattan som verktyg har blivit en stor del i det dagliga arbetet i teman och projekt. Lärplattan har blivit ett dokumentationshjälpmedel för både barn och vuxna där vi kan mötas för reflektion kring barnens egna dokumentation. Barnen använder lärplattan för att söka ny kunskap kring olika intressen. Lärplattan finns tillgänglig för alla barn varje dag på förskolan. Analys: Olika hemvisten har kommit olika långt i sitt arbete med IT. Alla pedagoger är inte bekväma i att använda IT som verktyg i det pedagogiska kvalitetsarbetet. PU har tillsammans med förskolechef planerat och genomfört workshops för pedagoger i förskoleområdet. Lärplattan har hos de flesta blivit ett bra hjälpmedel i barnens sökande efter kunskap, pedagogiska spel och också för att själva dokumentera sin vardag på förskolan. Lärplattan används för att på fler olika sätt visa barnens lärande och för att tillsammans med barnen reflektera t ex att visa bilder och film via projektor och föra samtal kring det som händer. Barnen har tillgång till lärplattor varje dag för att kunna hitta ny kunskap. Att lärplattorna finns tillgängliga varje dag för att söka kunskap och för pedagogiska spel har avdramatiserat dess existens och blivit ett medvetet val bland andra val av spel och hjälpmedel. Slutsats: Vi fortsätter att delge varandra kunskap kring lärplattan och annan IT. Vi fortsätter att använda vår PU för att utveckla vårt arbete med IT som pedagogiska verktyg för barns lärande i verksamheten.

Nämndens åtagande: Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Förvaltning/Område: Läsa, skriva och räkna Beskrivning 6 (20) Beskrivning: Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person. Konkretisering: Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar. Nuläge: I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk). Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav. Stödjande insatser: Språkutvecklingsplan Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS Pedagogisk dokumentation Rutiner för övergångar mellan skolformerna Modersmålsstöd IT Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkät-föräldrar-2014: Del 04. Utveckling och lärande Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Språkutvecklingsplan

7 (20) Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor i området erbjuder en verksamhet som genom lekfulla former och barnens intressen stimulerar och utmanar barns kommunikativa förmåga. Resultat: Vi uppnår målet till stor del. Vi har fått en större samsyn kring barn- och kunskapssyn. Vi har fått en större samsyn kring pedagogens roll för att skapa kommunikativa möten mellan barnen och mellan pedagoger och barn. Barnen får dagligen utmaningar i sin kommunikativa förmåga genom rörelse, rim och ramsor, sagor, drama, skogen och utmanas till samarbete i lärandemiljöerna inom- och utomhus. Brukarenkäten för 2013 och 2014 där skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Pojkar 2013 Flickor 2014 Pojkar 2014 Inflytande 3,06 3 3,06 3 Lärande 3,65 3,45 3,43 3,65 Barnenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnenkätsresultat 2013 2014 Roligt att lära mig nya saker 2,81 2,88 Vuxna pratar med mig om det jag lär mig Vuxna berättar vad jag är bra på Får vara med och välja vad vi ska göra 2,67 2,46 2,68 2,67 2,68 2,78 Brukarenkätens resultat visar på att inflytandet för båda könen inte förändrats alls medan lärandet har minskat för flickor och ökat för pojkar. Barnenkäten visar på en höjning kring lärande och att lärandet behöver synliggöras i samtal med barnen. Barnen upplever att de får höra det de är bra på och att de får vara med och välja aktiviteter. Analys: Vi arbetar ständigt med lärmiljöerna på förskolan, vi granskar kritiskt och diskuterar hur de bidrar till lärande och kommunikation. Vi diskuterar skillnaden mellan stimulerande miljöer och material och utmanande miljöer och material.

Lokalt åtagande Samsynen kring barn- och kunskapssyn i alla aktiviteter och lärandemiljöer behöver diskuteras mer. Barnens intressen styr både miljö och aktiviteter. PU har deltagit på hemvister och i de gemensamma utrymmena för att utmana pedagogerna i arbetet med lärandemiljöer på förskolan. PU har även deltagit i utegruppens arbete med lärandemiljön utomhus. Vi diskuterar också pedagogens roll och förhållningssätt för att utmana barnen i sitt lärande. Vi diskuterar också samsyn kring hur vi pedagoger ska förhålla oss i de gemensamma utrymmena för att skapa lärandesituationer för barnen. Närvarande och lyssnande pedagoger är en förutsättning för att skapa kommunikativa möten. De projekt och temaarbeten vi genomfört visar på att vi kan skapa många kommunikativa möten för lärande mot alla mål för förskolan. Brukarenkätens resultat visar på att inflytandet för båda könen inte förändrats alls medan lärandet har minskat för flickor och ökat för pojkar. Vi kan ifrågasätta tillförlitligheten eftersom inte riktigt hälften av vårdnadshavarna deltog i enkäten. Barnenkäten visar på att vi vuxna behöver bli bättre på att synliggöra barnens lärande genom utmanande samtal. Slutsats: Vi fortsätter att ha stimulerande diskussioner kring pedagogens roll och vår samsyn kring barns lärande. Vi fortsätter också diskussionen kring stimulera och utmana för att synliggöra pedagogens roll. Vi gör barnen delaktiga och synliggör inflytandet över beslut och samtalar om barnens lärande genom att reflektera tillsammans med barnen. 8 (20)

Nämndens åtagande: Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Förvaltning/Område: Jämställdhet Beskrivning 9 (20) Beskrivning: Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen Nuläge: Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen. Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden. Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan. Konkretisering: För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar. Stödjande insatser: Könsuppdelad statistik Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkäter-föräldrar-barn analyser ur ett könsperspektiv. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal

10 (20) Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor i området arbetar fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat: Vi har uppnått målet till viss del. Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling är klar. Likabehandlingsplanen är ännu ej ett levande material i vår verksamhet. Både flickor och pojkar känner sig till stor del trygga och väl bemötta i vår verksamhet. Brukarenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Flickor 2014 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Trygghet 3,72 3,64 3,56 3,65 Bemötande 3,49 3,49 3,39 3,61 Barnenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnenkätsresultat 2013 2014 Roligt att vara på förskolan 2,74 2,58 Vuxna blir glada när jag kommer 2,97 2,71 Jag har någon att leka med 2,84 2,75 Vuxna lyssnar på mig 2,84 2,54 Analys: Husmodellen var en bra metod att använda. All pedagogisk personal och kockar har varit delaktiga i diskussionerna, vilket skapar en samsyn till hur vi förhåller oss till barnen i alla situationer på förskolan. Vi har dock inte fokuserat på jämställdhet. Modellen gav bra förutsättningar för att diskutera och få samsyn kring de olika diskrimineringsgrunderna. Ritningen av förskolans hemvister, gemensamma utrymmen och gården kan användas flera gånger per år för att identifiera var ev kränkningar etc kan förekomma på förskolan. Detta

Lokalt åtagande identifierar var de vuxna behöver befinna sig för att skapa goda möten mellan barnen. Föräldrarådet har deltagit genom att vi i rådet diskuterat bl a kränkningar, de har också fått tillfälle att läsa igenom vårt arbetsmaterial och fått tillfälle att lämna synpunkter på planen. Brukarenkätens resultat visar små förändringar när det gäller trygghet och bemötande hos flickor och pojkar. Resultatet är högt med tanke på att verksamheten har hög frånvaro av ordinarie personal och till följd av det tar in mycket vikarier som är okända för barn och vårdnadshavare. Det visar på att vi lyckats bygga upp en grundtrygghet som genomsyrar verksamheten. Tillförlitligheten i enkäten kan dock ifrågasättas då lite mindre än hälften av vårdnadshavarna deltog i enkäten. Barnenkäten visar på sänkningar inom alla frågeområden och detta kan bero på frånvaro hos pedagogerna med många vikarier som följd i vår verksamhet. Slutsats: Vi vuxna är olika och alla behöver delta i diskussionerna och skapa en samsyn kring vad som är diskriminering och kränkning. Vi inför en punkt på dagordningen på reflektionerna för att lyfta sådant som hänt under veckan och för att hålla diskussionen levande. Trygghet och bemötande är en viktig del att arbeta vidare med, vi behöver skapa mer stabilitet och kontinuitet med trygga vuxna som finns där för barnen varje dag. 11 (20) Förvaltning/Område: Synliggöra och kommunicera lärprocesser Beskrivning Beskrivning: Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Nuläge: Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre

12 (20) förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Konkretisering: Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Stödjande insatser: Det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas och utvecklas ytterligare genom implementering av PUFF-modellen. Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO. Förvaltningsövergripande ämnesnätverk. Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå. (4-gradig skala) Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande It används som verktyg för att kommunicera barnets lärprocesser för vårdnadshavare. Resultat: Vi uppnår målet till viss del. Alla hemvister har nu barndelaktiga utvecklingssamtal. Alla hemvister använder laptop eller lärplatta för att kommunicera barnets lärprocesser för vårdnadshavare. Barnen har till viss del inflytande i verksamheten enligt brukarenkätens resultat. När det gäller lärande så ligger vi relativt bra i värdet från brukarenkäten. Brukarenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet. Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Pojkar 2013 Flickor 2014 Pojkar 2014 Inflytande 3,06 3 3,06 3 Lärande 3,65 3,45 3,43 3,65

Lokalt åtagande 13 (20) Barnenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnenkätsresultat 2013 2014 Roligt att lära mig nya saker 2,81 2,88 Vuxna pratar med mig om det jag lär mig Vuxna berättar vad jag är bra på Får vara med och välja vad vi ska göra 2,67 2,46 2,68 2,67 2,68 2,78 Analys: Hemvisterna använder IT för att göra dokumentationsväggar kring det arbete i teman och projekt som förekommer på förskolan. Vi använder skärmarna till att ha rullande bildspel kring dagen/veckan eller någon speciell aktivitet. Lärplattor och laptops används i barndelaktiga utvecklingssamtal, där barnen själva kan visa och tillsammans med pedagogen beskriva lärandet. Lärplattor och laptops används tillsammans med kanon för att barn och pedagoger tillsammans kan reflektera kring olika aktiviteter och lärandet hos barnen. PU har tillsammans med en av förskolecheferna haft workshops för pedagoger som behöver utvecklas kring arbetet med lärplattan. Brukarenkätens resultat visar att båda könen har samma resultat båda åren när det gäller inflytande och ett sänkt resultat för flickor respektive en höjning för pojkar gällande lärande. Barnens inflytande är viktigt att arbeta vidare med. Deltagandet på brukarenkäten var låg, lite mindre än hälften av vårdnadshavarna deltog i enkäten och tillförlitligheten kan därför ifrågasättas men ändå vara en vägledning för oss på förskolan. Barnenkäten visar på att vi vuxna behöver bli bättre på att synliggöra barnens lärande genom utmanande samtal. De stora barngrupperna gör att det är svårt att få tid till att förbereda utvecklingssamtal och att hinna reflektera kring barnens lärandeprocesser fullt ut. Slutsats: Vi fortsätter att använda och utveckla vårt arbete med IT som verktyg för att synliggöra barnens lärprocesser och på ett tydligare sätt koppla lärprocesserna till våra nationella mål med både barn och vårdnadshavare. Skapa mer tid för reflektion tillsammans med barnen. Vi skapar mer forum där barns inflytande görs synligt. Vi prioriterar och tänker annorlunda till ht -14 kring reflektionstiden.

Lokalt åtagande Lotusdiagram för synliggörande av läroplansmål. 14 (20) Resultat: Lotusdiagrammet har till viss del blivit en del i planerings- och uppföljningsarbetet i arbetslagen. Analys: Lotusdiagrammet är ett bra hjälpmedel för att synliggöra för alla hur de aktiviteter vi har på förskolan kan leda mot olika målområden i läroplanen. Genom att planera in vilka mål vi vill ska komma med i de olika aktiviteterna, både utifrån vardagens rutinsituationer, planerade aktiviteter och de aktiviteter barnen själva väljer får vi tydligare syn på vårt arbete mot läroplansmålen. När vi utvärderar får vi också syn på vilka mål som varit svåra att arbeta med och kan reflektera över hur vi får med även dessa mål. Vi tänker också att vi i framtida aktiviteter kommer att få syn på mål i läroplanen som vi har svårt att få med i den dagliga verksamheten och då diskutera hur pedagogerna ska arbeta och förhålla sig för att vi ska få med även de målen. Lotusdiagrammet används för synliggörande för pedagogerna själva och för att synliggöra varje enskilt barns lärprocesser till vårdnadshavare utifrån Lpfö98. Slutsats: Vi fortsätter att göra lotusdiagrammet till ett levande verktyg för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten mot målen i Lpfö98.

Nämndens åtagande: Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014. Förvaltning/Område: Trygghet och bemötande Beskrivning 15 (20) Beskrivning: Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Nuläge: Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxen-vuxen. Konkretisering: Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. Stödjande insatser: ICDP Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå,4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat.

16 (20) Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor i området arbetar fram en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat: Vi uppnår målet till viss del. Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling är klar. Likabehandlingsplanen har ännu ej blivit ett levande material i vår verksamhet. Brukarenkätens resultat visar att barnen till stor del känner sig trygga i vår verksamhet. Brukarenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-4 där 1 är sämst och 4 är bäst. Här visas medelvärdet: Brukarenkätsresultat Flickor 2013 Flickor 2014 Pojkar 2013 Pojkar 2014 Trygghet 3,72 3,64 3,56 3,65 Bemötande 3,49 3,49 3,39 3,61 Barnenkätens resultat 2013 och 2014. Skalan var 1-3 där 1 är sämst och 3 är bäst. Här visas medelvärdet: Barnenkätsresultat 2013 2014 Roligt att vara på förskolan 2,74 2,58 Vuxna blir glada när jag kommer 2,97 2,71 Jag har någon att leka med 2,84 2,75 Vuxna lyssnar på mig 2,84 2,54 Analys: Husmodellen var en bra metod att använda. All pedagogisk personal och kockar har varit delaktiga i diskussionerna, vilket skapar en samsyn till hur vi förhåller oss till barnen i alla situationer på förskolan. Modellen bra förutsättningar för att diskutera och få samsyn kring de olika diskrimineringsgrunderna och de diskussionerna behöver fortgå hela tiden. Ritningen av förskolans hemvister, gemensamma utrymmen och gården kan användas flera gånger per år för att identifiera var ev kränkningar etc kan förekomma på förskolan. Detta identifierar var de vuxna behöver befinna sig för att skapa goda möten mellan barnen. Föräldrarådet har deltagit genom att vi i rådet diskuterat bl a kränkningar, de har också fått

Lokalt åtagande tillfälle att läsa igenom vårt arbetsmaterial och fått tillfälle att lämna synpunkter på planen. Barnen känner sig till stor del trygga på vår förskola vilket är ett resultat av goda relationer med vårdnadshavare trots att verksamheten har haft mycket sjukfrånvaro med många vikarier till följd av detta. Tillförlitligheten i brukarenkätens svar kan ifrågasättas då lite mindre än hälften av vårdnadshavarna deltog i enkäten. Barnenkäten visar på sänkningar inom alla frågeområden och detta kan bero på frånvaro hos pedagogerna med många vikarier som följd i vår verksamhet Slutsats: Vi vuxna är olika och alla behöver delta i diskussionerna och skapa en samsyn kring vad som är diskriminering och kränkning. Vi inför en punkt på dagordningen på reflektionerna för att lyfta sånt som hänt under veckan och för att hålla diskussionen levande. 17 (20)

Nämndens åtagande: KF 7. 31 maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Förvaltning/Område: Hållbar utveckling, miljö Beskrivning 18 (20) Beskrivning: För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. Nuläge: I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Konkretisering: Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Stödjande insatser: ICDP Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande Alla förskolor fortsätter att arbeta för att behålla sin certifiering i Grön Flagg. Resultat: Vi uppnår målet helt. Förskolan är certifierad i Grön Flagg. Målen för Hälsa och Livsstil är godkända och påbörjade. Analys: Grön Flagg-gruppens arbete har kopplats till utbildning kring ljudnivå på arbetsplatsen och gett bra resultat. Vi har fokuserat på ljudnivån i restaurangen då ett av målen är att matsituationen ska upplevas

Lokalt åtagande som lugn, lärorik och lustfylld. Barnen går till skogen minst en gång i veckan, många gånger har vi lunch med. Vi äter mellanmål ute när vädret tillåter. Åtta barn tillsammans med en pedagog och våra kockar i köket gör "Odlarens kokbok" där barnen lagar mat från grunden. Under våren/sommaren äter alltid någon hemvist lunch ute om vädret tillåter. Vi har vävt in alla delar i Grön Flagg till de andra mål som vi arbetar emot. 19 (20) Slutsats: Viktigt att se att allt hör ihop och hur vi kan knyta de olika delarna i vårt arbete till läroplansmålen. Samsyn Resultat: Vi är på gång och känner att vi uppnår samsyn till stor del. Analys: Vi har under planeringsdag och Apt:n diskuterat samsyn och Teambuilding. Vi känner att vi är en bit på väg men diskussionerna behöver föras hela tiden. Det gäller att vara överens om vad vi ska göra och ha en samsyn kring hur. Slutsats: När arbetslagen starar upp till hösten kommer allt arbete mot målen i Lvp:n att knytas till samsyn och teamwork.

20 (20) Enhetens egna nyckeltal Nyckeltal Målvärde Mätmetod Ansvarig NyckeltaL till STYRKORT