SEKTORSPROGRAM Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Kompletterad den 23 augusti 2011 2012-2015
sidan 1 av 11 Sektorsprogram... 2 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Mål... 3 Tillväxt... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 4 Mål... 4 Internationalisering... 5 Bakgrund... 5 Nuläge... 5 Mål... 6 Folkhälsa... 7 Bakgrund... 7 Nuläge... 7 Mål... 8 Miljö... 9 Bakgrund... 9 Nuläge... 9 Mål... 11
sidan 2 av 11 Sektorsprogram Sektorsprogrammen anger viktiga frågor som går tvärs igenom den traditionella förvaltningsorganisationen och kommunens nämnder. För att inte tappa dessa viktiga delar i arbetet ut mot våra kunder/brukare så har vi sektorsprogram. För varje sektorsprogram finns en sektorsägare. Kultur Tillväxt Internationalisering Folkhälsa Miljö Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kultur Bakgrund I ett uthålligt samhälle är kulturen en kraftkälla. Kulturen inspirerar till kontakter med andra mniskor och samhällen, initierar lärande på alla nivåer, stödjer ett friskt mskligt liv och ett demokratiskt styrelseskick genom att ge verktyg för mniskors påverkan och delaktighet. Kultur placerar mniskan i ett sammanhang över tid och rum. Den ger henne en plats bland andra mniskor men även en roll i den långsiktiga samhällsplaneringen, som i sin tur är beroende av kultur. Kulturen är kittet i det hållbara samhället och grunden för en positiv utveckling på individnivå såväl som på samhällelig nivå. En utvecklad kultursektor är en framgångsfaktor för goda nätverk mellan individer, generationer, samhällen, regioner och stater. En trygghet i den egna kulturen ger tolerans, medmsklighet och öppenhet mot nya intryck, nya kunskaper och andras verkligheter. Kultur kan rätt anvd också ge mervärde åt lokal näringsverksamhet. Nuläge I Vara kommun lever och verkar aktiva konstnärer och skrivare, fotografer och filmare, skådespelare och musiker amatörer och professionella, nybörjare och erfarna. Här finns ett rikt föreningsliv som i större eller mindre grad erbjuder kulturella aktiviteter men som alltid äger sin egen kulturella prägel. Här finns en aktiv kulturskola och två stora kulturinstitutioner, Vara Folkbibliotek med fyra enheter och Vara Konserthus.
sidan 3 av 11 Tillkomsten av Vara Konserthus har tillfört kommuninvånarna tillrest kultur, många gäster och stolthet över att bo i kommunen. Samtidigt finns ett behov av att konsolidera och vidareutveckla även annan kulturverksamhet som bedrivs i såväl föreningsliv och övriga kulturinstitutioner för att skapa en ksla av kulturellt sammanhang mellan olika former och uttryck. Mål Inriktning Kulturaktiviteter ingår som en naturlig del i alla kommuninvånares vardag. Effektmål Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten. Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 60 % svarat instämmer helt eller delvis 2011. Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet Tillväxt 60% 65% 70% Bakgrund De grundläggande strukturella förhållandena i vårt närområde är svagt i förhållande till de krav som dagens kunskapsekonomi ställer; vi har en låg medelinkomst, låg utbildningsnivå och en homogen befolkning. Det är bara de som bott eller bor i Skaraborg som kner den allmt höga livskvaliteten som karakteriserar området. För invånare med höga ambitioner krävs trots det en stark koppling till regionen frö att leva med de relativt sett begrsade marknaderna för arbete och entreprenörskap som präglar samhället idag. Det visar bland annat två studier framtagna av Västra Götalandsregionen på uppdrag av Skaraborgs kommunalförbund. 1 Trots en befolkningsrik lokal arbetsmarknad, en sammanhållen regional arbetsmarknad, liksom god lokal framkomlighet och god förbindelse med Göteborg och Stockholm, visar statistik från SCB att utbildningsnivån bland befolkningen och de som arbetar ökat långsammare i Vara kommun med omnejd jämfört med omvärlden. Vidare är andelen invånare med annan etnisk bakgrund låg vilket kan hämma den kreativitet och det kunskapsutbyte som genereras av en heterogen befolkning. Att öka kompetensnivån och minska homogeniteten i Vara är en nödvdighet för att attrahera nya och kreativa invånare som kan tillgodose näringslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft. 1 För mer information, se Rapport tillväxt och utveckling 2007:5 samt 2011:2
sidan 4 av 11 Nuläge I Vara kommun finns ett starkt näringsliv, ett gott företagsklimat och en god entreprenörsanda. Största andelen av sysselsättningstillfällena finns inom det privata näringslivet och antalet nya företag ökar. Det är ett bevis på den framåtanda som finns hos företagen som målmedvetet satsar på att utveckla produkter och att nå nya marknader. Tillverkningsindustrin står för störst andel av arbetstillfällena. Trots företagens strävan att uppnå en jämlikare personalstyrka attraherar tillverkningsarbeten huvudsakligen m utan högre utbildning, medan vård och skola står för merparten av sysselsättningstillfällena för kvinnor med eftergymnasial utbildning. 2 Såväl den nationella som den internationella konkurrensen tvingar emellertid företagen att stdigt utveckla och effektivisera sina processer, vilket ökar efterfrågan på spetskompetens och högutbildad arbetskraft. Då antalet högskoleutbildade i kommunen är bland de lägre i landet rekryteras allt fler individer från andra delar av landet närområdet. Det ställer nya och höga krav inte bara på företagens förmåga att behålla kompetent personal, utan även på att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Med ett brett och målmedvetet samarbete dels inom den kommunala organisationen och dels mellan kommunen och civilsamhället, kan Vara kommun bli en plats som erbjuder hög livskvalitet, positivt socialt kapital och ett rikt näringsliv, det vill säga grundbultarna för en hållbar utveckling. Mål Inriktning Kommunens arbete stimulerar till att näringslivet stärker sin konkurrenskraft och utvecklas positivt. Effektmål I kommunen finns ett gott företagsklimat. Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattade omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) 45 40 35 30 25 40 35 30 25 20 Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras. Antalet nystartade företag 100 110 120 130 140 2 För mer information, se SCB utbildningsregistret.
sidan 5 av 11 Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag. (%) 25 30 35 40 45 Internationalisering Bakgrund Omvärldens allt snabbare fördring påverkar mer och mer Vara kommuns invånare och näringsliv, liksom den kommunala organisationen. Det som sker bortom Sveriges grser påverkar i hög grad vår egen vardag. Idag påverkas vi i allt större utsträckning både direkt och indirekt av de beslut som fattas på EUnivå och på andra internationella nivåer. Det är därför viktigt att öka förståelsen för omvärlden och den snabba utveckling som sker och anpassa vårt eget arbete efter detta samtidigt som vi måste bevara och ta tillvara de regionala och lokala styrkorna. Även större förståelse kring och insikter i utldska samhällssystem och kulturer och ökade kunskaper om EU har fått en central roll och en allt större betydelse för Vara kommun. Att finnas med i olika internationella nätverk och att ha goda internationella kontakter samt att arbeta strategiskt och långsiktigt med internationalisering är en viktig del i kommunens utveckling både vad gäller de egna verksamheterna, näringslivet och för att skapa internationell medvetenhet hos invånarna samt ge möjlighet för våra barn och ungdomar att kna sig som världsmedborgare. Nuläge Vara kommun arbetar målmedvetet och framgångsrikt med ett antal olika delar inom det internationella perspektivet. Vorter Vara kommun har idag sex vorter i Europa. Dessa finns i Danmark, Norge, Estland, Finland, England och Spanien. Ytterligare en vort i Tjeckien håller på att etableras. EU Vara kommuns nämnder och dess verksamheter har och ska aktivt ta tillvara de möjligheter till internationellt samarbete och finansiering som ges framförallt inom ramen för EU:s strukturfonder och sektorsprogram. Svenskt internationellt utvecklingsarbete Kommunen har också roll i Sveriges internationella utvecklingsarbete. Modernt bistånd bygger på tanken att utveckling skapas av mniskor i deras egna samhällen. Lokalt självbestämmande ses som en förutsättning för att bekämpa fattigdom, som är målet för allt svenskt bistånd. Kommuner har därför en strategisk roll i den svenska utvecklingspolitiken.
sidan 6 av 11 Vara kommun har engagerat sig i detta arbete genom programmet Kommunalt partnerskap finansierat via Sida. Sedan 2006 via ett samarbete med Huangshan City i Kina och sedan 2007 med Srikakulam District i Indien. West Sweden Vara kommun är medlem West Sweden, Västsveriges EU- och Representationskontor, vilket är öppet för alla kommuner inom Värmland, Halland och Västra Götalandsregionen. Organisationen har till uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, framför allt med hjälp av de möjligheter som medlemskapet i EU innebär. Millenniekommun Vara kommun är en Millenniekommun. Genom detta engagemang blir Millenniemålen en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i världen och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, föreningarna och företagen kan göra för att bidra. Syftet med kommunens åtagande är att informera om värdet av att jobba globalt hur det kan gagna oss lokalt och vice versa. Mål Inriktning Internationellt arbete är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och bidrar till en positiv verksamhetsutveckling. Effektmål Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att kna sig som världsmedborgare. De utmaningar mskligheten står inför kan enbart mötas om mniskor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få mniskor att kna sig som världsmedborgare. 3 Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag kner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75% av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jag kner mig som en världsmedborgare Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten. Saknas 50% 75% Saknas 50% 50% 50% 50% 3 Beskrivning av världsmedborgaren gjord av den internationella miljödeklarationen Earth Charter.
sidan 7 av 11 Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land Folkhälsa 75% 55 45 4 50 55 Fler år Fler år Fler år Fler år Bakgrund Hälsa skapas där mniskor lever, leker, arbetar och älskar. Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Hälsan är den personliga upplevelsen, medan folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Grunden för allt folkhälsoarbete är tron på alla mniskors lika värde. Det betyder att varje individ ska ha rätt att utvecklas efter sina förutsättningar och ges möjligheter att nå den hälsa som individuellt är möjlig. För att det ska kunna ske krävs en samhällsmiljö och en samhällsstruktur som är hälsovlig för alla, men också ger särskilt stöd åt vissa individer och grupper i samhället. År 2003 godkde riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsa. Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden (Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan). Nuläge Unga Kartläggning kring ungdomars psykiska hälsa i Vara kommun visar att unga upplever att mobbing och krkningar förekommer mycket sällan i vardagen. Kartläggningen visar däremot att bristande välbefinnande, koncentrationssvårigheter och psykosomatiska besvär. Hälso- och drogvaneenkäten undersökningen visar att rökning och droger inte är vanligt förekommande på högstadieskolorna, men resultatet visar att eleverna i årskurs 9 i Vara kommun har fler intensiv-konsumenter av alkohol många andra kommuner. Förhållanden under uppväxtåren har stor betydelse för hälsan senare i livet och barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Varje ung mniska som hamnar i ett utanförskap leder till samhällskostnader och genom tidig upptäckt och tidiga framgångsrika insatser kan utanförskap förhindras 4 Hsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år.
sidan 8 av 11 Mitt i livet Kraven i arbetslivet bör balanseras mot mniskornas möjligheter att fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Stress och utbrdhetsproblematik kopplas idag ofta till arbetslivet. De höga sjukskrivningstalen i Sverige relateras till arbetsförhållanden och arbetsmiljön. Vanliga sjukskrivningsorsaker är sjukdomar i rörelseorgan och stress. Äldre En god hälsa bland de äldre minskar kommunens kostnader för vård och service. Genom att ska antalet dagar för ohälsotalet påverkas samhällsekonomin genom ett högre deltagande och produktivitet i arbetet, fler produktiva år och ökade skatteintäkter. Enligt vårddatabasen Vega ökar höftledsfrakturerna hos 65 år och äldre i Vara kommun. Detta i sin tur kan leda till högre ohälsa. Andelen äldre förvtas öka, de äldre kommer att bli fler och de yngre färre. Det ökade antalet äldre kommer att medföra ökat vårdbehov förutsatt nuvarande konsumtionsmönster. Mål Inriktning Hälsan bland Vara kommuns invånare ska förbättras. Effektmål Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan. Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Saknas X Saknas X Saknas X
sidan 9 av 11 Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling. Antal i sjuk och 79 Färre Färre Färre Färre aktivitetsersättning ndende föregå- föregå- 808 Färre Sjukpenningtal 8.0 Lägre Färre Lägre Stärka äldresäkerhetstkandet bland befolkningen. Färre Lägre Färre Lägre Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Höftledsfrakturer 25 Färre Färre Färre Färre Färre 23 21 19 17 15 Miljö Bakgrund Miljö är en av dimensionerna i hållbar utveckling. Ordet miljö betyder omgivning eller omgivande förhållanden och allt levande är beroende av den. Det finns en mgd faktorer som påverkar miljön och massvis med saker som vi mniskor kan göra för att bevara och förbättra den miljön. Regering har tagit fram 16 miljömål som alla kommuner måste förhålla sig till. Nuläge Energi förnyelsebar energi Sveriges regering har som mål att 50% av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebar energi år 2020. Vindkraften i kommunen är redan idag utbyggd och möjlighet till ytterligare utbyggnad finns. Den stora tillgången på gödsel i kommunen möjliggör även för biogasproduktion. Energi Minimera energianvdandet EU har ett 20-20-20 paket vilket innebär 20% mindre växthusgaser, 20% mindre energianvdning samt att energieffektiviteten ökat med 20% till år 2020. För att den förnyelsebara energin ska räcka krävs att energiförbrukningen minskar. Bostäder står för 40% av den totala energianvdningen så energieffektivisering av hus är viktigt. Kommunen erbjuder idag gratis energirådgivning till privatpersoner och småföretagare.
sidan 10 av 11 Återvinning av avfallsprodukter innebär en stor energivinst då det krävs mycket mer energi för att producera nytt vad det gör att återvinna. I kommunen sorteras betydligt mindre i övriga landet. Utsläpp - Vatten Utsläpp av kväve och fosfor orsakar övergödning i vatten och vattendrag. Kväve- och fosforvärdena i åarna Lidan och Afsån är ofta höga eller extremt höga. Den största kvävetillförseln kommer från urlakning av jordbruks- och annan mark samt genom avloppshantering i tätorter och de enskilda avloppen. Tillförseln av fosfor kommer huvudsakligen från två källor, åkermark samt enskilda avlopp utan tillräcklig rening. För att få en förbättrad vattenkvalitet i Lidan och Afsån krävs förbättrade avlopp med möjlighet att bättre rena kväve och fosfor samt ett minskat läckage från åkermark. Utsläpp - Luft För att behålla en bra luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer för luft. Vara kommun ligger långt under miljökvalitetsnormen när det gäller kvävedioxid medan de andra ämnen inte har mätts då det ansetts inte behövas. Utsläpp - Mark Mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för mniskors hälsa eller för miljön kallas förorenat område. I kommunen har ett antal förorenade områden sanerats, men flera platser finns kvar att sanera. Klimatfördringar En konsekvens av växthuseffekten är att vi kommer få mer extremt väder med en ökad nederbörd. Forskning visar även att jordens medeltemperatur kommer att öka under de närmsta 50 till 100 åren. Dessa fördrade förutsättningar kommer att påverka jordbruket och ekosystemen. Den ökade nederbörden kommer kräva större resurser i dagvattensystemen i tätorterna och dreringssystemen på landsbygden för att undvika översvämningar. Naturmiljö Många olika typer av ekosystem med stor mångfald inom det egna systemet ökar naturens egen återhämtningsförmåga. Genom att värna om naturmiljön och säkerställa att många olika typer av miljöer skyddas, skapas möjligheter för naturen att bättre klara av klimatfördringar, översvämningar, stormar, föroreningar och andra typer av störningar. God bebyggd miljö För att uppnå en god bebyggd miljö krävs övergripande samhällsplanering, bra kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur samt ett hälsosamt boende som går att påverka. Byggnader och anläggningar måste lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att utnyttjandet av mark, vatten och andra resurser inte blir större nödvdigt. Samhällsplaneringen måste gynna och underlätta för invånarna att leva hållbart.
Mål sidan 11 av 11 Inriktning Invånarna ska ges större möjligheter att minska sin resursförbrukning. Kommunen ska bli ett föredöme. Effektmål Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmgden. Andel källsorterat avfall 15% 20% 25% 30% 35% Anvdningen av elenergi har minskat. Elförbrukningen inom kommunens grser har minskat med 10 % 209 800 MWh 205 600 MWh 201 400 MWh 197 200 MWh 193 000 MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Mäts genom analyser på vatten och dess utveckling. Vattenkvaliteteten högre högre högre