FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN? Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Sara Skogersson, Katarina Wisbrant Handledare: Maria Hansby
Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Författare: Sara Skogersson, Katarina Wisbrant Antal sidor: 7 Titel: Följer det med bakterier på papper/plastpåsar in i operationssalen? Handledare: Maria Hansby Datum: 2015-12-15 Gods från operation hanteras på steriltekniska enheten, här rengörs, desinfekteras, förpackas och steriliseras instrumenten. Därefter skickas godset på beskickningsvagnar via hissen en våning upp, där personal på operation placerar det på öppna hyllor. Förpackningarna ska förvaras på en slät hylla, i en korgställning eller i stängda skåp. Hållbarheten på dessa bedöms på varje sterilenhet efter en riskanalys. Är instrumentkorgarna för lågt placerade och för nära dörren? Kan man minska ner antal händer i hanteringen? Målet med denna studie är att undersöka om det följer med bakterier in i operationssalen via papper/plastpåsar. I studien har det odlats på papper/plastpåsar med hjälp av blodagarplattor, sterila tops och natriumklorid. Undersökningen visar att det följer med bakterier in i operationssalen via papper/plastpåsar.
Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 1 1.1 BEGREPPSFÖRKLARING... 1 2. SYFTE OCH MÅL... 2 3. METOD... 2 4. RESULTAT... 3 4.1 RESULTATTABELL... 4 5. DISKUSSION... 5 6. KÄLLFÖRTECKNING... 7
1. Bakgrund På en sterilteknisk enhet i Karlskrona kommer godset ner från operation. Här rengörs, desinfekteras, funktionskontrolleras, förpackas och steriliseras instrumenten. Därefter skickas godset på beskickningsvagnar via hissen en våning upp till sterilförrådet, där personal på operation tar hand om godset och placerar det på öppna hyllor. 1.1 Begreppsförklaring Rengöring är en process som tar bort främmande material från föremål eller hud. Med rent menas för ögat synligt rent. Desinfektion är en process som minskar antalet sjukdomsframkallande mikroorganismer till en nivå som inte skadar människans hälsa. För att det ska vara desinfekterat måste instrumenten uppnå en temperatur i diskdesinfektorn på 90 grader under 1 minut. Här dödas mikroorganismerna till 99,9% 1. Sterilisering innebär att man dödar alla mikroorganismer, sporer och endotoxiner i en ångsteriliseringsprocess i en temperatur på 134 grader under minst 3 minuter 2. Papper/plastpåse är en sterilbarriär för ett styckförpackat instrument. Fyffe står för förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom häls-sjuk- och tandvård 3. Syftet med riktlinjerna som finns i Fyffe tabell 1 är att behålla förpackningarna hela, rena, torra och sterila ända fram till patient. Vid transport får inte sterila och höggradigt rena produkter blandas då detta försämrar kvaliteten. Detta ska vara med i avtalet för transport. Det finns olika typer av förpackningsmaterial: packskynke, containrar, papper/plastpåsar. De ska förvaras på en slät hylla, i en korgställning eller i stängda skåp. Hållbarheten på dessa bedöms utifrån en riskanalys som görs på varje sterilenhet. Riskanalysen görs efter vad som påverka den sterila barriären, exempelvis hur förrådet ser ut, ljusinsläpp, luftfuktighet 30-70%, temperatur 10-30 grader och ventilation med filtrerad tilluft och i övertryck. Förpackningarna ska hanteras av så få händer som möjligt. Händerna ska vara desinfekterade samt torra för att kvarvarande fukt från handspriten bryter sterilbarriären. Idag hanteras allt sterilt gods av ett flertal händer, godset tas med in i operationssalen där de inte alltid används utan ibland tas tillbaka till sterilförrådet. 1 Hansby Förutsättningar för en godkänd desinfektion. 2 Hansby Vad händer under processen? 3 Fyffe tabell 1 1
Tidigare studie som finns handlar om eventuell tillväxt på packskynke 4. Därför är det intressant att undersöka bioburden (population av livskraftiga mikroorganismer på eller i produkt) på papper/plastpåsar. Följer det med bakterier på papper/plastpåsar in i operationssalen? 2. Syfte och mål Syftet och målet med denna studie är att undersöka om det följer med bakterier in på operationssalen via papper/plastpåsar. 3. Metod I den här studien användes 48 stycken blodagarplattor, sterila tops och natriumklorid. Odlingarna utfördes vid ett tillfälle (150818) på 24 stycken styckförpackade papper/plastpåsar från sterilförrådet på operationsavdelningen. Förberedelserna var att torka av rullbordet där de styckförpackade papper/plastpåsarna sedan placerades. Ytan torkades av rikligt med DAX ytdesinfektion som fick torka torrt i minst 1 minut. Händerna spritades med 2-4 ml DAX handdesinfektionsmedel, som gneds in överallt på händerna samt avslutades med underarmarna tills händer och armar var torra. Styckinstrumenten valdes ut ur instrumentkorgar som var placerade på höjderna 159cm, 139cm, 116cm, 94cm och 27cm från golvet. I vardera instrumentkorg valdes slumpmässigt ut 3 stycken styckförpackade instrument. Se bild 1. Bild 1: 4 Åkerstrand Lilian 2010-12- 10 2
Blodagarplattorna märktes sedan upp med korgnummer och siffrorna 1, 2, 3 samt pack/utgångsdatum, papper, plastsida för att skilja på dessa. Pack/utgångsdatum dokumenterades för att möjliggöra senare studier baserat på antal månader som papper/plastpåsen förvarats. Det användes två steriltops samt två blodagarplattor till varje påse, en till pappersidan och en till plastsidan. Varje steriltops fuktades en gång i natriumklorid, före strykningen på påsens respektive sida därefter topsades de på blodagarplattan. Sedan placerades blodagarplattorna i ett värmeskåp som hade en temperatur på 37 grader. Efter ett dygn på klinisk bakteriologi i Karlskrona hämtades blodagarplattorna och kolonierna lästes av. 4. Resultat Undersökningen visar att det följer med bakterier in i operationssalen. Papperssidan hade 117 stycken kolonier på 8 förpackningar av de 24 förpackningar som användes. Plastsidan hade 67 stycken kolonier på 16 förpackningar av de 24 förpackningar som användes. Tittar man på instrumentkorg nummer 7 som har en höjd från golvet på 27 cm och 26 cm från dörren där många passerar, så visar den högst bakterienivå, än övriga instrumentkorgar, se bild 2. Instrumentkorg nummer 49 som också har en höjd på 27 cm från golvet visade även den en högre bakterienivå. Bild 2: Bild 3: Korg 7 längst ner mot golvet närmst dörren, rödmarkerad 27cm från golvet och 26cm från dörren. Se bild 3. 3
Bild 4: Korgarna nummer 44, 49, 53, 57 är placerade på baksidan av hyllraden som visas på bild 3,4. 4.1 Resultattabell Korg Höjd från golv Packdatum - Utgångsdatum Bakterie Papperssidan Bakterie Plastsidan 1:1 159 cm 150422-151022 0 2 kolonier 1:2 159 cm 150519-151119 0 3 kolonier 1:3 159cm 150608-151208 0 1 koloni 4:1 94 cm 150728-160128 0 0 4:2 94 cm 150707-160107 0 3 kolonier 4:3 94 cm 150430-151030 1 koloni 0 7:1 27cm 150519-151119 69 kolonier 5 kolonier 7:2 27cm 150413-151013 31 kolonier 8 kolonier 7:3 27 cm 150602-151202 0 4 kolonier 4
10:1 116cm 150719-160119 0 6 kolonier 10:2 116cm 150727-160127 0 0 10:3 116cm 150803-160203 0 2 kolonier 44:1 139cm 150720-160120 3 kolonier 1 koloni 44:2 139cm 150721-160121 0 0 44:3 139cm 150806-160206 1 koloni 5 kolonier 49:1 27cm 150705-160105 0 15 kolonier 49:2 27 cm 150513-151113 3 kolonier 4 kolonier 49:3 27 cm 150506-151106 0 1 koloni 53:1 94 cm 150319-150919 0 0 53:2 94 cm 150303-150903 1 koloni 3 kolonier 53:3 94 cm 150327-150927 8 kolonier 0 57:1 159 cm 150706-160106 0 0 57:2 159cm 150706-160106 0 4 kolonier 57:3 159cm 150422-161022 0 0 5. Diskussion Denna studie visar att mikroorganismer följer med in i operationssalen via papper/plastpåsar. Beror det på närheten till dörren, den låga höjden från golvet eller hantering av många händer? Här undrar vi också om hur mycket som följer med 5
tillbaka från operationssalen. Borde det användas dubbla påsar eller bör papper/plastpåsarna skickas tillbaka till steriltekniska enheten för ompackning och sterilisering? Vi har inte undersökt om åldern på papper/plastpåsarna har någon betydelse för bakterietillväxten eller vilken typ av bakteriekoloni som växer. Det här skulle kräva ytterligare studier för att se skillnad på hanteringen eller luftburen kontaminering. Studien går att göra större. Man kan undersöka om pack/utgångsdatum har betydelse, undersöka fler korgar med papper/plastpåsar som är placerade på lägre höjd och vilka typer av bakteriekolonier som växer. Vi använde oss inte av en sterilbänk/dragskåp. Kanske kan det ha påverkat resultatet, genom exempelvis luftnedfall, fibersläpp från kläderna. Kan utstrykningen på papper/plastpåsarna vara en skillnad där papperssidan förmodligen drar åt sig mer fukt av topsen än plastsidan? 6
6. Källförteckning 1. Hansby Maria, Föreläsning, Förutsättningar för en godkänd desinfektion. 2014 2. Hansby Maria, Föreläsning, Vad händer under processen? 2015 3. FYFFE, Svensk förening för vårdhygien. Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjukoch tandvård. FYFFE. 2008. www.sfvh.se Fyffe tabell 1 4. Åkerstrand Lilian, Bioburden på packskynken 2010-12-10 7