Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson.

Relevanta dokument
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Ljungby

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2014

Traumamedveten omsorg

Child Parent Psychotherapy, CPP

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Våld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm oktober 2017

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Flyktingbarnteamet Göteborg

Utveckling av bedömningsinstrument. för våldsutsatta barn

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås

Små barn och trauma Kungsporten Huskvarna

Kris och Trauma hos barn och unga

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Utbildningsplan för Ericastiftelsens uppdragsutbildning i Child Parent Psychotherapy (CPP) 20 hp. Nivå: Avancerad

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Barn som lever i våld

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Anknytning i teori och praktik

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

Tvärprofessionella samverkansteam

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Barn som upplevt våld i sin familj

Flyktingbarnteamet Göteborg

- hur kan vi alla hjälpa till?

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Våra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS Doktorsavhandlingar

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Flyktingsituation i världen

Mentaliseringsbaserad terapi

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Andelen trygga relationer i förskolan

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Hantering av problemskapande beteende

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Det svåra samtalet Om hälsa och migration. 4-5 juni 2014 Malmö Yassin Ekdahl Psykolog

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö

Hantering av problemskapande beteende

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

DISA din inre styrka aktiveras

Att vara sin egen fiende

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Transkript:

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson. Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet

Lyhörd omsorg, att någon finns där och sätter deras behov före sina egna. Ger grundläggande tillit. Det finns någon där för mig Skydd från fara. Ger en trygg bas att utforska världen ifrån. Min mamma/pappa tar hand om mig, jag behöver inte vara rädd Emotionell reglering. Att bli lugnad och tröstad lägger grunden till egen förmåga till emotionell reglering. Närhet till andra associeras med Det kommer att ordna sig, det kommer att bli bra igen Barn behöver

Anknytningssystemets betydelse för emotionell reglering. Föräldern som trygg bas tillgänglig vid behov, möjlig att lämna och utforska världen från. Inre arbetsmodell min pappa/ mamma kan skydda mig, om jag behöver skydd kan jag påkalla det det finns ngn där Växande känsla av egen möjlighet att härbärgera oro/ ångest, växande förmåga att reglera ångest.

Föräldern som mental sköld det som behövs för att utveckla en trygg bas. Det handlar om den objektiva omgivningen och om förälderns faktiska förmåga att skydda sitt barn från fara förälderns förmåga att tro på den egna förmågan att skydda sitt barn och att tro på framtiden För det är på tilltron som förmågan att lugna och trösta vilar Och det är även där förmågan att sätta gränser på ett klokt sätt vilar

Våld och hot skrämmer barnet - aktiverar barnets anknytningssystem. Närhet ger inte trygghet utan ökar skräck. Anknytningspersonen är skrämd eller skrämmande, barnet får inte skydd eller emotionell reglering, och riskerar otrygg/disorganiserad anknytning. De flesta barn är med när det förekommer våld mellan de vuxna i familjen (Almqvist & Broberg, 2004). > 63 % av barnen i familjer där det förekommer våld mot en förälder utsätts för direkt misshandel (Almqvist & Broberg, 2004, Broberg et al, 2011). När våld är vardag

Många barn (40 60%) som utsätts för våld utvecklar allvarliga symtom på psykisk ohälsa i olika former. Låg självkänsla och depressivitet (Grych, Jouriles m. fl, 2000) Symtom på posttraumatisk stress (Sternberg m. fl., 2006). Aggressivitet, benägenhet att använda våld mot andra, irritabilitet, hyperaktivitet och annat antisocialt beteende (Howell, 2011). Försämrad förmåga till emotionell reglering (Margolin, 2005).

Alicia F. Lieberman Patricia Van Horn Chandra Ghosh Ippen Child Trauma Research Program University of California San Francisco San Francisco General Hospital

Ett flertal RCT studier har gjorts om CPP: CPP with Preschoolers Exposed to Domestic Violence: Lieberman, A.F., Van Horn, P.J., & Ghosh Ippen, C. (2005). Lieberman, A.F., Ghosh Ippen, C., Van Horn, P.J. (2006). Children with 4+ Traumatic and Stressful Life Events Ghosh Ippen, C., Harris, W.W., Van Horn, P., & Lieberman, A.F. (2011). CPP with Maltreated Preschoolers Toth S.L., Maughan A., Manly J.T., Spagnola M., Cicchetti D. (2002). CPP with Maltreated Infants Cicchetti, D., Rogosch, F.A., & Toth, S.L. (2006); CPP with Anxiously Attached Latino Infants Lieberman, Weston, & Pawl (1991). CPP with Toddlers of Depressed Mothers Cicchetti D., Toth S.L., Rogosch F.A. (1999); Cicchetti, D., Rogosch, F.A., & Toth, S.L. (2000); Toth, S. L., Rogosch, F. A., & Cicchetti, D. (2006). CPP Within a Wraparound Foster Care Program in Illinois Lyons, J. (2008). Weiner, D.A., Schneider, A., & Lyons, J.S. (2009).

Child Parent Psychotherapy, CPP Målet med behandlingen: minska posttraumatiska symtom hos barnet, (åter-)skapa trygg anknytning hos barnet och god omsorgsförmåga hos föräldern. Terapin fokuserar på trauman som förälder och barn utsatts för tillsammans och på gemensam bearbetning av dem. I sessionerna stöds ett gott samspel mellan förälder och barn med adekvat ömsesidighet och stöd till barnets affektreglering.

Utgångspunkter - sammanfattning Svåra livshändelser under barndomen ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa genom livet (Felitti, et al 1998) Små barn är särskilt utsatta och sårbara för våld och trauma i sina nära relationer Bebisar och små barn minns erfarenheter innan de kan prata om dem Små barns enda alternativ för att reglera starka känslor är anknytningsrelationen Samspelet påverkats negativt genom att utsättas för och bevittna våld Små barns behov är att mötas/få behandling i sina nära relationer Ghosts and angels in the nursery föräldrars tidigare livserfarenheter påverkar

När är det lämpligt att använda CPP? Alla situationer när föräldra-barn relationen påverkats negativt av svåra situationer, t ex: En förälder har utsatts för våld i sin nära relation Barnet har utsatts för misshandel, omsorgssvikt, övergrepp Sorg/dödsfall Depression eller annan psykisk sjukdom hos förälder Olyckshändelser, våldsbrott, naturkatastrofer Annan stress i familjen som påverkar anknytningen Såväl enstaka som upprepade traumatiska händelser, eller allvarlig stress som påverkat anknytningsrelationen negativt

Procedur CPP Föräldrar och barn 0-6 år Grundläggande fasen 4-6 sessioner Interventionsfasen omfattar en session i veckan (1 1,5 tim) under ca ett år (20 32 sessioner) Gemensamma sessioner förälder + barn Vid behov egna sessioner för föräldrar Förmedla och samordna vård och stöd Komponentbaserad I Core Intervention Phase

Lite mer om Child-Parent Psychotherapy (efter Chandra Gosh Ippen) Att förstå meningen med barnets beteende Att normalisera reaktioner och symtom på psykisk traumatisering

Lite mer om Child-Parent Psychotherapy (efter Chandra Gosh Ippen) Trygghet i relationen, Föräldern som psykologisk sköld

Lite mer om Child Parent Psychotherapy (efter Chandra Gosh Ippen) Att göra det som hänt begripligt att konstruera en traumaberättels

Lite mer om Child Parent Psychotherapy (efter Chandra Gosh Ippen) Att skilja på att minnas det som har hänt och att känna som om det händer nu

Lite mer om Child Parent Psychotherapy (efter Chandra Gosh Ippen): Ports of entry

Uppdrag från Socialstyrelsen 2012-2015: Genomförbarhetsstudie av 4 metoder med gott vetenskapligt stöd i internationella studier 8 verksamheter i socialtjänsten prövade 6 verksamheter i Barn- och ungdomspsykiatrin och två fristående verksamheter prövade Kids Club Sandra Graham- Bermann 4 verksamheter Project Support Ernest Jouriles & Renee McDonald 4 verksamheter Child-Parent Psychotherapy (CPP) Alicia Lieberman, Patricia Van Horn & Chandra Gosh Ippen 5 verksamheter TF-KBT Judith Cohen & James Mannarino, Laura Murray 3 verksamheter

God acceptans: (Broberg & Almqvist m fl., 2015) CPP beskrevs i positiva ordalag av både behandlare och föräldrar (n = 24). Särskilt positiva aspekter som framhölls var Föräldrar: - Bra hjälp, rekommenderar gärna till andra. - Symtom hos barnet har minskat, - förälderns samspel med barnet hade förbättrats - föräldern själv lärt sig nya saker som innebar bättre förmåga att stödja och hantera sitt barn. - Bra att få vara med, förstå mer om sitt barns svårigheter. - Barnet tycker om det, vill komma. Behandlare: - Fyller en lucka metod för små barn. - Källa till professionell utveckling.

Exempel førelder: Och just omtanke till andra har också ökat. För han kunde vara rätt hänsynslös mot andra barn, men det har..bara det att han hade problem med småbarn innan, även barn överhuvudtaget. Så han kunde fara upp och Först satt han och lekte, lugnt och fint som alla gör. Sen bara rätt vad det var så kunde han slå till dem eller putta ner dem..och sedan tillbaka till leken igen, precis som om ingenting har hänt. Så han var väldigt oberäknelig. Men det har han nästan helt slutat med.

Både behandlare och föräldrar beskrev även svårigheter: (Broberg & Almqvist m fl., 2015) (n = 12+12). Behandlare: - Tungt att arbeta med trauma - Svårt när barnen ska ha umgänge med en förälder de är rädda för. Föräldrar: - Ville haft mer egna samtal - Ville haft stöd i vårdnads och umgängestvister med intyg etc. till domstol

irisk: Behandlarnas metodtrohet (n=137) Målområde CPP 0-1 = inte alls eller lite 2 = måttligt 3 = mycket 1. Utveckal empatisk relation mellan förälder barn. 52 % 30 % 18 % 2. Öka fysisk säkerhet, ex. kartlägga risker, säkerhetsplanering 70 % 15 % 15 % 3. Stöd till familjens grundläggande behov 84 % 6 % 10 % 4. Arbeta med terapeutiska ramar och förutsättningar 65 % 20 % 15 % 5. Öka säkerhet/trygghet i samspelet förälder - barn 55 % 37 % 8 % 6. Främja emotionell ömsesidighet förälder-barn 41% 42 % 17 % 7. Förmedla och samordna vård 94 % 3 % 3 % 8. Stärka förmåga till emotionell reglering förälder - barn 49 % 34 % 17 % 9. Stärka förmåga till kroppslig reglering förälder - barn 63 % 23 % 14 % 10. Öka förälderns förståelse för barnets beteende 43 % 31 % 26 % 11. Stödja barnets återgång till normal utveckling, lek och aktivitet 43 % 27 % 30 % 12. Normalisera och öka förståelsen för reaktioner på trauma 58 % 21 % 21 %

Förändringar hos barn och föräldrar avseende symtom på psykisk ohälsa före och efter insats med CPP (n = 12) (Wilcoxon s) Instrumen Skala T1 M (SD) T2 M (SD) Sig. t SDQ-P Total score 18,28 (8,6) 8,14 (6,72) ns Impact 2,5 (0,75) 0,14 (1,2) ns YCPC Total score 24,44 (16,77) 9,43 (8,89) ns Increased 8,12 (6,23) 1,57 (2,15) p <.05 IES-R arousal Intrusion 16,35 (6,64) 6,75 (8,77) p <.05 Increased 10,78 (5,8) 4,29 (6,78) p <.05 CHQ arousal Helplessness 14,72 (4,27) 7,86 (3,34) p <.05 Fear 11,83 (3,28) 7,57 (1,72) p <.05

Sammanfattningsvis CPP (och de andra metoderna som prövades) har god acceptans. tycks ge bättre effekter än sedvanliga insatser. Men Det finns svårigheter att implementera evidensbaserade behandlingsmetoder för våldsutsatta barn i svensk Barnoch ungdomspsykiatri. - Rekrytering av patienter/klienter - Hållbarhet i verksamhetens satsning - Metodspecifika utmaningar för behandlarna Mer forskning behövs

CPP implementeras nu i Sverige och Norge CPP ges som utbildning vid Erica-stiftelsen i Stockholm med stöd av Alicia Lieberman & Chandra Gosh Ippen. Arbetsmaterial har översatts till svenska, översättning av manual kommer (Almqvist & Norlén). Pågående utbildning 2015 2017 Samarrangemang Karlstad Universitet & Ericastiftelsens Högskola, Stockholm Kursdeltagare från Sverige och Norge (ATV och Spædbarnsnettverket) Utbildning i svensk regi planeras 2017 2019 (Stockholm) Föreläsningar i Norge ht 2016: Oslo 22 augusti, Bergen 25 augusti http://atv-stiftelsen.no/kurs-konferense Nordiskt nätverk under etablering Uppföljningsstudie i Sverige startar ht 2016

Kjerstin.Almqvist@kau.se