Norrtälje komvux (NKV) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Rapport 2015 Norrtälje komvux (NKV) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun 2015-03-16

Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Norrtälje kommuns grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning... 4 Organisation och personal... 4 Intervjupersoner... 5 Utbud och resultat... 5 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden... 13 Bedömning och betygsättning... 16 Styrkor... 16 Utvecklingsområden... 19 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 21 Styrkor... 21 Utvecklingsområden... 24 Sammanfattande intryck... 28 1(30)

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2015. 2(30)

Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 3(30)

Norrtälje kommuns grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning Norrtälje kommuns grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning (NKV) utvärderades mellan 20 och 23 januari, 2015. Organisation och personal Norrtälje vuxenutbildning (NKV) erbjuder kurser på grundläggande nivå, gymnasiala teoretiska kurser samt kurser inom vård och omsorg. Svenska för invandrare (sfi) är en upphandlad verksamhet och sköts därför av en extern aktör. De gymnasiala kurser som anordnaren inte erbjuder i egen regi köps av externa utförare som distansutbildningar. NKV har också egna distanskurser på gymnasial nivå. På NKV finns också Lärcentrum. Det innebär att Norrtälje är studieort för ett flertal utbildningsprogram via olika högskolor och universitet. NKV lyder under utbildningsnämnden och barn- och utbildningskontoret med förvaltningschef Åse Modin och verksamhetschef för gymnasium och vuxenutbildning, Heinz Glöckler. Rektor och pedagogisk ledare för vuxenutbildningen är sedan 2009 Lena Nordström. Lena har personalansvar för pedagogerna, två studie- och yrkesvägledare som båda arbetar heltid, tre utbildningsadministratörer, en personalhandläggare, två personal inom Lärcentrum samt en lokalvårdare. Antalet lärare inom den grundläggande och gymnasiala utbildningen uppgick vid besökstillfället i januari 2015 till cirka 13 1. Omräknat till heltidstjänster blir det cirka 12 lärare. Samtliga lärare har pedagogisk examen. Fyra lärare saknar legitimation, varav en kommer att gå i pension och övriga tre inväntar beslut från Skolverket. Det finns ingen specialärare i verksamheten, men en lärare inom särskild utbildning för vuxna håller på att komplettera sin utbildning med specialpedagogik. Arbetet bedrivs i ett antal arbetslag som leds av arbetslagsledare. Det finns ett gemensamt arbetslag för grundläggande och gymnasiala kurser, ett för anordnarens administratörer och ett för vårdlärarna. Två förstelärare har tillsatts under 2014. Antalet undervisningstimmar för lärare varierar t.ex. utifrån kurs och antalet elever, men uppgår i genomsnitt till cirka 20 timmar i veckan. 1 En ny vårdlärare startar i maj och rekrytering av en lärare inom svenska som andraspråk är på väg att avslutas. 4(30)

Intervjupersoner Följande personer och grupper har intervjuats: - rektor - två studie- och yrkesvägledare - tre administratörer - tre lärare som undervisar i matematik, svenska som andraspråk på grundläggande nivå samt inom vårdutbildningarna. Sistnämnda lärare är också stödresurs. - tre lärare som undervisar i vårdämnen samt en lärare som undervisar i samhällskunskap på distans - två lärare som undervisar i matematik/naturkunskap samt en lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Intervjun fokuserade frågor om betyg och bedömning. - fyra elever som läser vård- och omsorgsutbildning - tre elever som läser svenska på grundläggande nivå - fyra elever som läser engelska på grundläggande nivå - två elever som läser matematik på grundläggande nivå Utöver intervjuer gjordes ett antal klassrumsbesök i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska på grundläggande nivå samt svenska 1. Under lektionsbesöken gavs möjlighet att samtala med undervisande lärare och elever, som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Utbud och resultat Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna uppgick till cirka 672 under verksamhetsåret 2014. I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under 2014, antalet kursdeltagare samt hur stor andel av dessa som nådde minst betyg E i respektive kurs. 5(30)

Grundläggande kurser Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska (450 p) 30 50 Matematik (600 p) 19 32 Svenska (1000 p) 23 22 Svenska som andraspråk (1000 p) 181 20 Svenskstöd, orienteringskurs 18 - Summa 271 Gymnasiala kurser Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska 5 55 65 Engelska 6 62 60 Engelska, orienteringskurs 1 - Etik och människans livsvillkor 56 98 Hälsopedagogik 60 98 Matematik 1 50 64 Matematik 2 79 77 Matematik 3 29 86 Matematik, orienteringskurs 13 - Medicin 1 58 83 Naturkunskap 1a1 21 86 Naturkunskap 1a2 36 89 Naturkunskap 1b 26 85 Naturkunskap 2 8 75 Palliativ vård 31 97 Psykologi 2 5 100 Psykiatri 41 100 Religion 1 39 80 Samhällskunskap 1 41 90 Specialpedagogik 47 98 Svenska som andraspråk 1 31 74 Svenska som andraspråk 2 16 94 Svenska som andraspråk 3 7 100 Svenska 1 19 89 Svenska 2 49 92 Vård- och omsorg 1 57 95 Vård- och omsorg 2 48 90 Vård- och omsorg vid demenssjuk. 32 100 Summa 1029 6(30)

Under verksamhetsåret 2014 antogs 833 elever till Norrtälje vuxenutbildnings grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 672 elever, dvs. 80 procent, sin utbildning. Under året sattes 1017 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 90 procent. Hur stor andel kursdeltagare som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. De låga andelarna godkända elever på grundläggande kurser som redovisas i tabellen ovan beror på att många elever fortsatte sina studier efter brytpunkten för statistiken. Under verksamhetsåret 2014 återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på gymnasiala kurser (med minst 10 kursdeltagare) såsom vård- och omsorg vid demenssjukdom och psykiatri. I dessa kurser nådde samtliga elever nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns matematik 1 samt engelska 5 och 6. På dessa kurser var andelen godkända elever mellan 61 och 65 procent. Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 10 procent på grundläggande kurser som erbjöds under verksamhetssåret 2014. Av de elever som påbörjat gymnasiala kurser (i egen regi) avbröt 10 procent sina studier under samma period. Högst andel elever (39, 42 respektive 35 procent) som avbryter sina studier återfanns på kurserna matematik 1 (33 av 83 elever), matematik 2 (58 av 137 elever) och svenska som andraspråk 1 (17 av 48 elever). På omvårdnadskurser sker inga studieavbrott alls. Jämfört med klassrumsutbildningar är andelen avbrott på distansutbildningar högre. 7(30)

Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Allmän information ges i aulan vid periodstart. Eleverna informeras av rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare innan de påbörjar sina studier på NKV. Förutom allmän information om skolan och kurserna får eleverna en genomgång av anordnarens lärplattform, Fronter. Eleverna kartläggs för att hamna på rätt studienivå. Eleverna rekommenderas att göra Educateits nivåtest för att lärarna ska få en bild av elevernas kunskapsnivå. Därefter kommer lärare och elev överens om lämplig startnivå för eleven. Lärarna gör därtill egna kartläggningseller loggsamtal för inplacering eftersom endast en liten del av eleverna gör ett nivåtest. Den elev som hamnar på fel nivå har möjlighet att byta delkurs. I matematik är det mest vanligt att eleverna byter från en högre till en lägre delkurs. Kartläggningarna gör också att elever i behov av stöd identifieras skyndsamt, menar t.ex. en lärare i svenska som andraspråk. Elever som läser vårdutbildningar är i skolan så ofta att dessa elevers stödbehov också upptäcks tämligen omgående. Eleverna som läser 8(30)

samhällskunskap på distans får inledningsvis skriva ett brev till sin lärare för att denne ska få information om eventuella stödbehov föreligger. Tydliga kursplaneringar tas fram. Eleverna tycker att de kursplaneringar de får av sin lärare är tydliga. På kortare gymnasiala kurser är planeringen mer detaljreglerad, medan elever som läser grundläggande kurser i regel får mer av ett individuellt studieupplägg, berättar lärarna. Det finns dock en grundstruktur för de grundläggande eleverna också. I engelska gör läraren en tioveckorsplanering och i matematik finns ett grundupplägg i olika steg som gäller för alla elever. Undervisningen anpassas efter elevernas individuella behov. Lärarna på NKV har god kännedom om elevernas individuella progression genom kontinuerlig uppföljning. Eleverna kan delta och utvecklas utifrån sin egen nivå och sina egna behov, genom att övningar i klassrummet och instuderingsuppgifter anpassas. Eleverna som läser grundläggande kurser är i regel mycket nöjda med de sätt på vilka lärarna individanpassar studierna. Elever kan avsluta kurs innan utsatt slutdatum. Elever som når kunskapskraven kan genom ett slutprov eller motsvarande få betyg innan kursen formellt är avslutad. I matematik på grundläggande nivå kan eleverna få betyg redan efter delkurs 2, eftersom det redan då är möjligt att nå kunskapskraven för kursen. Ansvarig matematiklärare rekommenderar dock elever som har som mål att studera på gymnasial nivå att också läsa delkurs 3. Den främsta anledningen till att eleverna ska kunna avsluta redan efter delkurs 2 är att inte avskräcka elever från att läsa matematik. Indelningen i delkurser i matematik tog sin början hösten 2014 och därför har ännu ingen elev gått ut från delkurs 2 med betyg. Delkurskriterierna för bedömning av eleverna är framtagna av lärare på Åsö vuxengymnasium. Orienteringskurser och extrakurs erbjuds. Inför matematik 2 och 3 samt engelska 6 ges orienteringskurser. Många elever har svårt att klara kursen i Medicin 1. Av den anledningen ges kursen som en extrakurs. 9(30)

Arbetsklimatet beskrivs som öppet och utvecklingsinriktat. Flera av lärare anser att klassrumsdörrarna alltid öppna och att det finns ett kollegialt lärande genom att man stöttar och avlastar varandra. Rektor beskriver sina lärare i positiva ordalag. Hon uppfattar dem som engagerade, tålmodiga och är utvecklingsbenägna. Eleverna beskriver att lärarna är lättillgängliga via telefon, e-post och genom lärplattformen. I undervisningen varieras arbetssätt och arbetsformer. De lektioner som besöks under utvärderingsveckan vittnar om att lärarna jobbar på olika sätt och med olika material i klassrummet. Det ligger också i linje med den anpassning som görs till elevernas behov och förutsättningar. Under lektioner berörs flera olika förmågor som ska utvecklas och det görs genom flertalet övningar av varierande slag. Ett av flera exempel är pararbeten i matematik 1. De syftar till att eleverna ska utveckla sin förmåga att förklara och kunna kommunicera i matematiska termer. En grupp elever som läser engelska på grundläggande nivå anser att de lär sig så mycket på lektionerna att de helst inte missar ett lektionstillfälle. Några elever som studerar engelska 6 menar att genom att läraren låter eleverna arbeta i nya gruppkonstellationer lär de känna hela gruppen och blir därför trygga och vågar prata och samarbeta med olika människor. Anordnaren erbjuder en bred stödverksamhet. De olika utbildningarna/ämnena har olika tider i veckan då stöd erbjuds i en studieverkstad. Alla lärare har inte stödpass i verkstaden, men inom vårdämnen och svenska som andraspråk är stödet utbrett. Verkstaden bemannas av såväl ämneslärare som lärare med lång erfarenhet av mer generellt stöd, som kan röra utveckling av studieteknik och motivation. Stödinsatserna har enligt utvärderingar gett resultat, menar rektor. Det kan dock vara svårt att locka eleverna till studieverkstaden, anser t.ex. läraren i svenska som andraspråk. Läraren tycker att vissa elever behöver ta ett större ansvar för sina studieresultat. I vårdämnen arbetar lärarna med att motivera eleverna att ta den hjälp som erbjuds. Rektor menar också att de verkar för att ge stöd och hjälp, men att eleven också har ett ansvar för sina studier och ta del av det stöd som erbjuds. Elever som inte gör det, trots att behov föreligger, kan skrivas ut från kursen och registreras för ett studieavbrott. Lärarnas arbete med stöd är flexibelt och individanpassat. En grupp elever som läser svenska som andraspråk uppmanas emellanåt att använda 10(30)

stödtillfällena i vårdämnen, eftersom eleverna uttryckt intresse av att läsa vårdutbildning efter att de är klara med svenska som andraspråk. Distanselever har också möjlighet att ta del av stödet i klassrummet och det finns elever som läser gymnasiala kurser i t.ex. engelska och matematik, men som deltar vid vissa undervisningstillfällen på grundläggande nivå. De gör det i syfte att utveckla sina kunskaper inom vissa eller ett visst område. Elever i svenska som andraspråk och engelska kan boka individuell handledning med sin lärare. Svenska som andraspråk ska stärkas med ytterligare en lärare. Ämnet är stort och har många kursdeltagare. I dagsläget är grupperna tämligen stora varför anordnaren håller på att rekrytera ytterligare en behörig lärare att undervisa i ämnet. Det är välkommet, menar lärarna i svenska som andraspråk. Resurser för studie- och yrkesvägledning är tillräckliga. De två studie- och yrkesvägledarna gör själva bedömningen att de täcker de behov eleverna har. Vägledarna har inte drop in-tider utan endast bokade möten, vilket de tycker är bra. Det inträffar sällan att en elev får vänta mer än två veckor på att få en tid med en vägledare. Vägledarna är nöjda med sin arbetssituation eftersom de får ägna sig åt att vägleda eleverna, snarare än åt administrativa uppgifter. För frågor som rör t.ex. ansökningar och studiemedel finns flera administratörer behjälpliga. Eleverna är nöjda med lärplattformen. I tidigare kursutvärderingar har anordnaren kunnat konstatera att lärplattformen, Fronter, har varit föremål för en rad kritiska synpunkter. Lärare och elever uppger under samtal att de är tämligen nöjda med plattformen, även om den på sina håll upplevs vara gammalmodig och svårnavigerad i början. Några elever har också haft problem med att logga in i plattformen. Andra elever behöver bli mer aktiva på lärplattformen, menar några lärare. På distansutbildningar är Fronter ett nödvändigt verktyg, menar distansläraren i samhällskunskap. Läraren publicerar det mesta som tas upp i kurserna och undervisningen där. I vård- och omsorgsutbildningarna arbetar lärarna med flippat klassrum genom Fronter. Det sker genom distribution av olika material som eleverna ska studera innan de träffas i klassrummet. Ungefär hälften av eleverna förbereder sig, bedömer en av vårdlärarna. 11(30)

Vård- och omsorgsutbildningen har organiserats om. Vård- och omsorgsutbildningen är populär. Utbildningen påbörjas en gång årligen och vid senaste studiestart fanns 120 sökanden till cirka 60 platser. Många av eleverna står långt ifrån arbetsmarkanden och har ibland bristfälliga kunskaper i svenska språket och är i behov av stöd också mer generellt, menar rektor. För att underlätta studier i vårdämnen och för att eleverna lättare ska kunna tillgodogöra sig utbildningen erbjuds de stöd i studieverkstan. Tidigare gavs vårdutbildning antingen som distansutbildning eller som klassrumsutbildning. Under nuvarande upplägg är eleverna i skolan en dag i veckan och bedriver hemstudier resten av tiden. Det nya sättet att organisera utbildningen har skapat bättre resultat. Eleverna berättar att utbildningen ger dem goda ämneskunskaper, men också förbättrade språkkunskaper och ökad självtillit. Praktiska erfarenheter valideras. Elever som tidigare arbetat kan få sina kunskaper validerade. En av eleverna som arbetet inom kommunal hemtjänst berättar att hon validerade dessa erfarenheter och kunskaper och därför kunde stå över det arbetsplatsförlagda lärandet. Metodrum finns för praktiska övningar. Eleverna som läser vård- och omsorgsutbildningar berättar att de har använt metodrummet vid ett par tillfällen. Det arbetsplatsförlagda lärandet uppskattas av eleverna. Flera av eleverna som studerar vård- och omsorgsutbildningar, och som har genomfört APL inom äldreomsorgen, tycker att praktiktiden fungerat väl. Eleverna menar att handledarna utgått från skolans bedömningsunderlag i sina omdömen om eleverna. En elev uppfattar dock att handledaren var dåligt informerad om vad eleven förväntades uträtta på arbetsplatsen och inte använde bedömningsunderlagen på ett seriöst sätt. Inför elevernas kommande APL inom akutsjukvård har handledare varit på plats i skolan och informerat. Rektor berättar att alla handledare bjuds in till NKV för ett informationsmöte om utbildningen. 12(30)

Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Vissa undervisningsgrupper på grundläggande nivå är stora. I svenska som andraspråk uppgår antalet kursdeltagare till över 50. Även om det sällan är fler än 30 elever som deltar på lektionerna, är antalet elever lärarna ska följa stort. En av de ansvariga lärarna anser att situationen är hanterlig, men lärarna behöver dela in eleverna i mindre grupper i klassrummet. Läraren skulle helst se att de elever som har svårast att nå målen utgjorde en egen studiegrupp. En försvårande omständighet för skapa mindre grupper är bristen på tillgång till lokaler. I grundläggande engelska bedömer eleverna att läraren på ett bra sätt fördelar eleverna i smågrupper. Det gör att eleverna lättare kan följa med i undervisningen, även om det medför ett visst mått av repetition, menar eleverna. Enligt lärarna föreligger ingen risk att elever som nått längre i sin utveckling mot målen, blir understimulerade. Dessa elever utvecklas ytterligare genom att stödja och hjälpa sina kurskamrater som inte kommit lika långt, anser lärarna. Löpande antagning skapar heterogena undervisningsgrupper. Många nya elever kommer kontinuerligt in i befintliga undervisningsgrupper på grundläggande nivå, men framförallt sker det vid periodstarter. Det skapar en stor spridning mellan elevernas förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. I vissa undervisningsgrupper finns helt nya elever tillsammans med elever som har läst samma kurs i över ett år. De negativa konsekvenserna är enligt eleverna att det förekommer en del repetition och några lärare ger uttryck för att löpande antagning försvårar planering och genomförande undervisningen. Rektor är förvissad om att problemet kommer att avhjälpas när grundläggande kurser indelas i delkurser. Några undervisningsgrupper har få elever. Anordnaren har fattat beslut om att kurser inte ska starta om antalet sökanden/antagna understiger åtta. I kurser där antalet elever som skrevs in var åtta eller fler, kan gruppen så småningom vara mindre efter studieavbrott. I exempelvis svenska 1 är det fem elever kvar på kursen. I ett sådant ämne där kommunikativ förmåga betonas kan det vara en fördel med ytterligare elever för att skapa dynamik och låta fler perspektiv och 13(30)

erfarenheter berika undervisningen. Eleverna själva är dock tämligen nöjda med att inte vara så många i klassen. De menar att de kan koncentrera sig bättre och att det är lättare för läraren att se dem som individer. De tycker också att de har möjlighet att ställa frågor på ett helt annat sätt till läraren, gentemot om de skulle vara fler elever i gruppen. Individuella studieplaner upprättas inte för alla elever. Alla elever som tar kontakt med vägledarna får en individuell studieplan upprättad. För övriga elever finns ett embryo till studieplan genom att den information som uppgavs vid studieansökan finns samlad hos anordnaren. Däremot har de ingen studieplan enligt regelverkets definition av en sådan. Det finns ingen möjlighet för alla elever att få en studieplan upprättad tillsammans med en vägledare, då elevernas antal vida överstiger vägledningskapaciteten, menar en av studie- och yrkesvägledarna. Lärplattformen används inte på alla kurser. I t.ex. engelska på grundläggande nivå används inte Fronter, berättar eleverna. Inlämningar och annan kommunikation sker i stället på papper. Anordnaren har också fått en del kritik från elever om att lärplattformen upplevs svåranvänd och gammalmodig. För närvarande pågår en upphandling av ny lärplattform på barn- och utbildningskontoret. Studiestödet används i varierande grad av eleverna. Många elever behöver utveckla sina kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig sin utbildning. Eleverna har också behov av att utveckla sin studieteknik och stärka sin motivation. Detta är områden som stödverksamheten kan bistå med att utveckla. Lärarna och stödfunktionen arbetar mycket med individuell studieplanering och studieteknik, men det är ibland svårt att under nuvarande former för studiestöd få elever att ta del av stödet. En av eleverna berättar att hon har haft svårt att få information om hur hon kan få hjälp i sina studier utifrån att hon har dyslexi. Grundläggande studier ges inte på heltid. Flera elever uttrycker att de gärna skulle vilja studera ett ämne i taget i stället för att behöva läsa flera ämnen parallellt för att kunna bedriva heltidsstudier. 14(30)

Arbetet med flippat klassrum kan utvecklas. Inom utbildningarna i vård och omsorg har lärarna börjar arbeta med flippat klassrum. För att det ska fungera på ett ändamålsenligt sätt behöver syftet och formerna tydliggöras. För att lektionstid ska kunna utnyttjas på bästa sätt behöver eleverna veta vad de ska förbereda under hemstudier. Det flippade klassrummet kan utvecklas genom att använda inspelade instruktioner och föreläsningar. 15(30)

Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Arbetet med betyg och bedömning pågår kontinuerligt. Rektor framhåller att lärarna har en fortlöpande dialog om frågor som rör betyg och bedömning. Enligt lärarna har personalen haft ett tydligt fokus på dessa frågor under senaste tiden och de menar att frågorna är konstant närvarande. På lärarmöten tas bedömningsfrågor alltid upp, menar lärarna. Exempelvis granskar vårdlärarna regelbundet varandras prov och andra examinationsuppgifter. 16(30)

Betygsanalyser görs. Elever som får eller riskerar att få ett F i betyg, diskuteras alltid av lärare. Alla lärare redovisar och analyserar skriftligt sina resultat. Analysen baseras på betygsutfall, kursutvärderingar och samtal med elever. De lärare som genomför nationella prov, jämför och diskuterar skillnader och likheter mellan provresultat och kursbetyg. Anledningar till att elever inte fått godkänt i en kurs ska motiveras i det skriftliga underlaget (som utgör en del av kvalitetsarbetet). Lärare arbetar med att tydliggöra kunskapskraven. Flera lärare använder faktiska elevarbeten för att illustrera och förtydliga de kvaliteter som skrivs fram i kunskapskraven. I klassrummet pratar lärare med elever om vad som avses med de olika värdeorden i kurs- och ämnesplanerna. I matematik har en lärare tagit fram standarder för kunskapskravens kvalitetsbeskrivningar och i vård- och omsorgsämnen har lärarna utvecklat betygsmatriser för kraven ska bli tydligare för eleverna. I undervisningen ges kontinuerligt hänvisningar till kraven, bl.a. i engelska på grundläggande nivå. Kurs- och ämnesplaner med kunskapskrav finns för eleverna att hämta i lärplattformen. Lärarna ger kontinuerlig återkoppling. Lärarna framhåller att de arbetar formativt och eleverna menar att de får framåtsyftande kommentarer på sina arbeten och prestationer. Även om det förekommer att lärarna ger bokstavsbetyg på enskilda uppgifter, åtföljs betygsangivelserna av skriftliga kommentarer som visar hur eleverna kan gå vidare i sitt lärande. För att se till att eleverna följer med i undervisningen stämmer lärarna av elevernas kunskaper med mindre och större prov, men också på andra sätt. I vissa ämnen, såsom i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, har lärarna utvecklingssamtal med eleverna. De får då en bild av hur långt de har kommit i sin utveckling mot målen. Några elever berättar att de ges möjlighet att komplettera moment de inte hunnit med eller inte fått godkänt på. 17(30)

Vårdelever tycker återkopplingen är tillräckligt snabb och att betygen är rättvisa. Eleverna menar emellertid att det händer att lärarna behöver prioritera elever som inte följer studietakten eller som behöver lämna in kompletteringar. Då kan det hända att feedback kommer först efter ett par veckor. Lärarna har ett brett underlag för bedömning. I matematik prövas allt kursinnehåll genom prov. På grundläggande nivå sker det efter vart och en av de tio modulerna som ingår i respektive delkurs. Eleverna får alltid feedback i lärplattformen. Lärarna menar att kursen innehåller en växelverkan mellan formativa och summativa bedömningspraktiker. En av matematiklärarna framhåller elevernas procedurer, dvs. elevernas tillvägagångssätt, som viktiga att bedöma och ge feedback på. Hur eleverna arbetar och resonerar på lektionerna blir därför också ett underlag för bedömning i matematik. I svenska som andraspråk utgår all planering från det centrala innehållet och kunskapskraven. Uppgifterna är varierande och likaså arbetsformerna för att alla förmågor ska tränas. För att eleverna ska utvecklas får de oftast göra samma uppgift upprepade gånger. Det kan t.ex. innebära att de skriver ett slags text som ett utkast som de sedan får feedback på. Därefter får de arbeta vidare med texten för att utveckla och förbättra (processkrivning). Eleverna känner till att de betygssätts utifrån många olika aspekter. Flera elever ger uttryck för att allt de presterar under kursens gång är föremål för bedömning och utgör betygsunderlag. En grupp elever som studerar engelska 6 pekar t.ex. på att nationella provet i slutet av kursen endast utgör en del av betygsunderlaget. Eleverna får omdömen efter det arbetsplatsförlagda lärandet. Eleverna som gjort sin APL inom äldreomsorgen berättar att handledarna gjorde bedömningar och lämnade omdömen efter två veckors praktik samt efter att praktiken avslutats. 18(30)

Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Eleverna får ofta uppge betygsambitioner. Att sätta ett betygsmål behöver inte vara ett problem i sig, men kan så vara om det innebär att det sätter ett tak för elevernas utveckling och en fingervisning för hur mycket lärarna ska engagera sig i eleven. Lärarna eller eleverna tror dock inte att det faktum att eleverna anger betygsmål, på ett negativt sätt påverkar hur lärarna förhåller sig till eleverna. Det finns inga krav på sambedömning. Nationella prov ska bedömas av mer än en lärare, menar rektor. I övrigt finns inga särskilda krav eller tillfällen då lärarna ska arbeta med sambedömning. Det finns heller ingen skyldighet för lärarna att redovisa hur de arbetar gemensamt med dessa frågor. Lärarna arbetar emellertid ändå i regel mycket tillsammans med bedömning, men i t.ex. matematikämnet sker det endast vid behov, när det handlar om svåra fall att bedöma. I naturkunskap tillmäts skriftliga prov stor betydelse, menar elever. Några elever som tidigare har studerat kurser i naturkunskap har fått uppfattningen att skriftliga prov väger tyngre i naturkunskap jämfört med provens roll i andra ämnen. Eleverna har fått intrycket att det inte är mycket annat underlag än prov som används vid betygssättning i naturkunskap. Läraren menar dock att han varit tydlig med att prov endast utgör en del av bedömningsunderlaget. Möjligen behöver det förtydligas ytterligare så att eleverna förstår att också sådant som laborationer utgör underlag för betyg i ämnet. Få betygssamtal hålls i vård- och omsorgsutbildningarna. Elevernas uppfattning är att de sällan har fått motiveringar från lärarna till de kursbetyg de har fått, även om betygssamtal har ägt rum efter vissa kurser. 19(30)

Betygssättningen i matematik på grundläggande nivå kan förtydligas. Matematiken på grundläggande nivå är uppdelad i tre delkurser, men eleverna kan få kursbetyg redan efter delkurs 2. Enligt matematikläraren ingår alla moment/allt innehåll i respektive delkurs, men av olika svårighetsgrader. Eleverna känner inte till om alla betygsstegen används efter andra delkursen eller om de måste läsa också den tredje delkursen får att kunna få ett högre betyg än E. En definition av betygsunderlag kan tas fram. I anordnarens analyser av de betyg som satts på kurserna används såväl betyget F som streck där samma omständigheter råder för eleverna. I båda fallen handlar det om elever som uppges sakna så många moment i kurserna att de inte kunde anses vara slutförda. 20(30)

Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Samarbetsklimatet beskrivs som gott. Lärarna arbetar mycket tillsammans med att fylla kurser med relevant och intressant innehåll. Samarbetet sträcker sig också till frågor om betyg och bedömning samt gemensamt utvecklingsarbete mer generellt. Lärare som är ensamma att undervisa ett visst ämne har möjlighet att stämma av med kollegor som har samma ämne eller liknande ämne i sin utbildning. Det förekommer också samarbete kring allmänpedagogiska frågor över ämnesgränserna. Kollegialt lärande sker på olika sätt. Lärarna har börjat auskultera hos varandra. Lektionsbesöken följs upp på lärarmöten, berättar rektor. 21(30)

Anordnaren har därtill börjat jobba med digitalt kollegialt lärande, vilket syftar till att ta fram digitala verktyg att använda i undervisningen. Arbetet - som utgår från ett mål från utbildningsnämnden - har anordnaren lagt vikt vid. Alla pedagoger har gått PIM-utbildning (Praktisk it- och mediekompetens) och vissa pedagoger är utbildade kollegahandledare. Satsningen på de olika formerna av kollegialt lärande ska utvärderas under 2015. Lärarna träffas i arbetslag. Det finns ett arbetslag för grundläggande och gymnasial nivå, ett lag för administratörer och ett tredje arbetslag utgörs av vård- och omsorgslärarna. Där finns två yrkeslärare samt en s.k. resurslärare som är behjälplig med att ge stöd till eleverna. I vårdarbetslaget finns också en lärare inom bygg och anläggning som fungerar som en länk mellan NKV och gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. Ett av målen för NKV är att utöka samarbetet med gymnasieskolan i Norrtälje kommun. Lärarlaget inom vård och omsorg har utvecklat det mest långtgångna samarbetet och kollegiala utbytet. Lärarna delar ibland på kurser, sambedömer och utvärderar tillsammans. Inom arbetslaget finns också en förstelärare. Olika mötesforum finns för personalen. Allmänna arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden. Lärarmöten, där samtliga lärare deltar, hålls lika ofta. Därtill hålls arbetslagsmöten som är schemalagda till de tillfällen när det inte är APT eller lärarmöten. Vissa arbetslagsmöten kan emellertid utgå när lagledaren anser att det inte finns något speciellt att diskutera eller när laget inte fått någon specifik uppgift från rektor att hantera. Anordnaren har formulerat ett antal aktiviteter från utbildningsnämndens mål för verksamheten. För varje mål och aktivitet finns en ansvarig samt planering för delavstämningar och slututvärderingar under 2015. Varje kurs utvärderas. Lärarna gör kursutvärderingar för egen räkning. Inom vård- och omsorgsutbildningar gör man mindre utvärderingar efter varje vecka. Bland annat har kursutvärderingarna mynnat ut i framtagandet av betygsmatriser inom vård- och omsorgsämnen. Enkäterna analyseras 22(30)

tillsammans med sådant eleverna påtalat under kursernas gång. Utifrån detta underlag dras slutsatser om vad som bör förändras och förbättras i respektive kurs. Det finns också skolövergripande enkäter i lärplattformen, Fronter. Dessa lider dock av låg svarsfrekvens, varför resultaten inte är särskilt användbara. Anordnaren kan dock konstatera att eleverna är nöjda överlag. Resultatuppföljning görs kontinuerligt. För de aktiviteter som baseras på mål från utbildningsnämnden finns en plan för uppföljning och utvärdering. För verksamhetens studieresultat görs analyser av lärarna. I dessa analyser finns resonemang kring betygsutfall och relationen mellan betyg på nationella prov och kursbetyg. Kursutvärderingar analyseras också av lärarna. På APT och studiedagar lyfts resultatanalyserna upp och diskuteras mer ingående. Lärarna på grundläggande nivå framhåller att rektor är noga med att begära in resultatunderlag och analyser av lärarna. Avbrott hanteras och följs upp. Lärarna har kontakt med eleverna på ett sådant sätt att de tämligen snabbt noterar om en elev är inaktiv. Eleverna följs då upp för att förebygga studieavbrott (om det är aktuellt). Lärarna inom vård- och omsorgsutbildningar uppger att de känner till anledningarna till avbrott. Oftast anger eleverna att de inte hinner med sina studier som orsak till avbrott. Elever som inte är aktiva i sin kurs under 14 dagar får en e- postnotifiering om att de kommer att skrivas ut från kursen. Anordnaren har en väl fungerande administration. Rektor och studie- och yrkesvägledare poängterar att administrationen är navet i organisationen och att den fungerar på ett bra sätt. De tre administratörerna beskriver hur de har fördelat arbetet sinsemellan på ett effektivt sätt. Studie- och yrkesvägledarnas tillgänglighet har ökat. Ett av kommunens mål är att studie- och yrkesvägledarna ska var nåbara på fem olika sätt. Anordnaren har börjat arbeta med att öka tillgängligheten bland annat genom syv-chatten, som är ett kommunövergripande samarbete. Eleverna kan där nå sin hemkommuns vägledare genom en chatt samt via webbkonferensverktyget Adobe Connect. Vägledarnas 23(30)

samtal och chattar har under en tid registrerats för statistik över antalet kontakter vägledarna har med kommunens medborgare. Personalen deltar i olika nätverk. Studie- och yrkesvägledare träffar kollegor ett par gånger per halvår i ett nätverk för vägledare inom vuxenutbildningen. Jämte diskussioner om aktuella frågor, såsom gymnasieexamen, innehåller deltagandet i nätverket fortbildande inslag. Lärarna har inte så många formaliserade nätverk, utan de är av mer personligt slag. Inom vård- och omsorgsämnena och svenska som andraspråk håller lärarna emellertid att etablera kontakter med Sigtuna komvux. Lärarna vill studera hur Sigtuna arbetar med att kombinera kurser i vård- och omsorgsämnen med svenska som andraspråk. Bakgrunden är att många elever som läser vård- och omsorgsutbildningar bedöms behöva utveckla sina kunskaper i svenska språket. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Avsikterna bakom kommunens målstyrning av NKV uppfattas som otydlig av delar av personalen. Flera i personalen uppfattar att utbildningsnämnden och barn- och utbildningskontoret detaljstyr verksamheten i alltför hög grad. Samtidigt säger de sig sakna visionerna om vuxenutbildningens huvudsakliga uppdrag och inriktning. Några i personalen skulle vilja ha svar på frågor om vilka utbildningar fokus ska ligga på och vad som avses med att vara flexibel. Detaljstyrningen menar de gör att vissa aktiviteter som anordnaren planerar för och genomför framstår som aningen konstruerade. Flera i personalen pekar också på att de många, utifrån kommande utvecklingsprojekten, tar värdefull tid från arbetet med att utveckla elevernas kunskaper och förmågor. Någon uttrycker det som att det har blivit för mycket form på bekostnad av innehåll. Rektor behöver mer tid att vara pedagogisk ledare för verksamheten. Ett område som vuxenutbildningen ska utveckla enligt beslut från utbildningsnämnden är att leda lärandet i utbildningen (och inte bara administrera utbildningar). Rektors tolkning av detta mål är för egen del att hon förväntas ta ett större ansvar som pedagogisk ledare för verksamheten. Rektor upplever dock att det i dagsläget inte finns tidsmässigt utrymme att 24(30)

t.ex. göra så många klassrumsbesök för att skapa en bättre bild av lärarnas pedagogiska arbete och hur de arbetar med bedömningsfrågor. Rektor får dock en bild av verksamhetens kvalitet genom utvecklingssamtal, lärarmöten samt via lärarnas inrapportering av resultatanalys. Därtill får rektor höra klagomål och synpunkter från eleverna som, enligt rektor, ofta kommer direkt till henne. Information om vem som är chef för vuxenutbildningen kan dock förtydligas då eleverna i förhållandevis liten utsträckning har kännedom om vem som är rektor för NKV. Informationen ges dock på olika sätt, bl.a. på introduktionsmöten. En tydligare plan för kollegialt lärande kan upprättas. Som en del av utbildningsnämndens mål om att öka det kollegiala lärandet har anordnaren börjat med auskultationer och digitalt kollegialt lärande. Enligt några lärare som undervisar gymnasiala kurser har insatsen kring auskultationer inte fungerat så väl. Några lärare menar att det saknas tydliga riktlinjer för hur auskultationer ska genomföras och följas upp, samt hur ansvaret för att driva och implementera det digitala kollegiala lärandet ska se ut. Rektor beskriver att auskultationerna i ett första skede ska ske tämligen kravlöst för att lärarna ska känna sig bekväma med att ha en kollega i klassrummet. Lärarnas uppgift efter auskultationerna är initialt att notera vad de kunnat tillföra hans eller hennes eget lärande. Vad gäller auskultationer går lärarna i dag, vid lämpliga tillfällen, in i varandras klassrum som observatörer och tar anteckningar samt ger feedback. Lärarna upplever besöken i kollegornas klassrum som givande. För att auskultationerna ska genomföras på ett utvecklande sätt kan dock en tydligare systematik behövas framöver, där frågor bör ställas om hur de ska genomföras, vad som ska observeras och hur konstruktiv feedback ska ges. Studie- och yrkesvägledarnas arbete kan följas upp bättre. Lärare och skolledning har förhållandevis mycket underlag om hur eleverna uppfattar sina studier och lyckas i sina kurser. Motsvarande information om hur studie- och yrkesvägledningen fungerar saknas i stor utsträckning. I KSL:s studerandeenkät finns ett par frågor som rör vägledning. Vägledarna själva uppfattar dock inte resultaten från dessa frågor som särskilt användbara. 25(30)

Verksamheten i arbetslaget för gymnasiala kurser är liten. En lärare upplever att arbetslaget träffas alltför sällan och att det därför inte finns utrymme att diskutera pedagogiska frågor när lärarna väl träffas. Läraren saknar också gemensam uppföljning av resultat i gymnasiala kurser. Bland lärarna som undervisar gymnasiala kurser finns lärare som är ensamma med att undervisa ett visst ämne. För dessa lärare skulle ett stärkt arbetslag på den gymnasiala sidan kunna vara ett forum för utveckling och kollegialt lärande. Anordnaren saknar forum för elevinflytande. Tidigare har det funnits elevråd, men eleverna uppges inte ha varit intresserade av att delta i ett sådant. APL kan inte garanteras alla elever. För eleverna som studerar på vård- och omsorgsutbildningar är det förhållandevis enkelt att skapa APL-platser inom den kommunala hemtjänsten för elevernas första praktik. Däremot är det betydligt svårare att hitta platser till alla elever för det andra praktiktillfället, inom t.ex. akutsjukvård. Av den anledningen händer det att anordnaren stoppar intaget till vård- och omsorgsutbildningen. Eleverna önskar ytterligare APL. Eleverna får arbetsplatsförlagt lärande vid två tillfällen under sin utbildning. Det första tillfället äger rum tidigt under första terminen och det andra APL-tillfället genomförs mot slutet av tredje terminen. Eleverna önskar att de skulle beredas möjlighet till ytterligare ett tillfälle däremellan. Extern samverkan kan utökas. Några formella samarbeten har anordnaren inte etablerat på skolövergripande nivå men, som ovan noterades, deltar personalen i några nätverk. Dessa nätverk, med t.ex. Sigtuna och Östhammars kommuner som lärarna i vård- och omsorgsämnen samt svenska som andraspråk har, är emellertid inte särskilt etablerade ännu. Ett tidigare samarbete med en gymnasieskola i kommunen har ebbat ut. Flera lärare på komvux ger uttryck för att gymnasieskolans lärare har visat litet intresse för komvux frågor och arbetssätt. Målet från utbildningsnämnden om ett ökat samarbete mellan komvux och gymnasieskolan ser dessa lärare som svårt att uppfylla. 26(30)

Studie- och yrkesvägledarna har ingen kontakt med vägledare hos upphandlade anordnare. Vägledarna på NKV kan ibland uppleva att ansvars- och arbetsfördelningen mellan kommunens studie- och yrkesvägledare och upphandlade aktörers vägledare är oklar. Av den anledningen skulle vägledarna behöva ha ett tätare utbyte med varandra. 27(30)

Sammanfattande intryck Under fyra dagar i januari månad besöktes den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Norrtälje kommun (NKV). Under utvärderingsdagarna intervjuades stora delar av personalen och ett antal elever. Därtill genomfördes en rad lektionsbesök. De allmänna intrycken är att eleverna överlag är mycket nöjda med den utbildning de får på NKV. Det visar också anordnarens egna utvärderingar och annat underlag som har granskats under utvärderingen. Lärarna är förstås centrala i att skapa positivt inställda elever som känner att de utvecklas. Mycket riktigt uppskattar eleverna sina lärare genom att beskriva dem i termer av välförberedda, pedagogiska och ämneskunniga. Undervisningens innehåll och former varieras och lärarnas underlag för bedömning är därmed brett. Eleverna får en förståelse för kursernas innehåll och krav genom att de tydliggörs på olika vis. För det syftet, och i många andra avseenden, används lärplattformen Fronter, på ett aktivt sätt. Eleverna uppskattar också att lärarna har förmåga att anpassa sin undervisning, följa varje elev och löpande ge konstruktiv och framåtsyftande återkoppling. Anpassning sker och stöd ges, men försvåras delvis av stora undervisningsgrupper Genom standardiserade tester, egna kartläggningar och loggar skapar lärarna en bild av de elever de ska undervisa. Genom detta förfarande blir elevernas studier individuellt anpassade. Tester och kartläggningar mynnar ut i att eleverna på grundläggande nivå studerar på lämplig delkurs. Eleverna har möjlighet att byta delkurs om det skulle behövas. Planeringen av kurserna görs också på individuell nivå i största möjliga mån. I matematik på grundläggande nivå är studieplaneringen för hela utbildningen i princip individuell. Det flexibla förhållningssättet innebär också att eleverna kan avsluta sina studier vid olika tidpunkter. Att få betyg är således inte avhängigt formella slutdatum för kursen. Tester och kartläggningar innebär också att elever i behov av stöd kan identifieras tidigt. Antalet stödtimmar är väl tilltagna och stödet ges för olika ämnen vid olika tillfällen under i veckan i den s.k. studieverkstan. Inför vissa gymnasiala kurser erbjuds också orienteringskurser, vilket kan ses som en form av stöd för att eleverna ska klara de kommande betygsgivande kurserna. Vissa av undervisningsgrupperna har många kursdeltagare, vilket framförallt blir tydligt i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Att ha stora undervisningsgrupper försvårar möjligheten att se och följa varje elevs progression och att anpassa undervisning och återkoppling efter individuella behov. Detta förstärks av att nya 28(30)