Om diagnoser
Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården. Där är undersköterskan kanske den första som ställer en preliminär diagnos. Sjuksköterskan bidrar vidare utifrån sin kompetens och allmänläkaren utifrån sin. Den slutgiltiga sjukdomsdiagnosen kanske inte kan ställas förrän patienten kommit till specialistpsykiatrin. Detta kan därför ses som en process där flera olika yrkesutövare bidrar med sin kompetens. I Psykiatrin i Halland ska diagnoser generellt ställas i samråd med läkare och vår ambition är att alla patienter ska få en preliminär diagnos vid första besöket hos oss.
Depression Vanliga symtom på depression är nedstämdhet, aptitförändringar, sömnstörning, brist på energi, skuldkänslor och koncentrationssvårigheter. Utan behandling kan förloppet bli långvarigt och det är inte ovanligt med återkommande depressionsperioder. Depression kan även ge kroppsliga symtom som förstoppning eller menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan självmordstankar eller planer på att begå självmord finnas. Bipolär sjukdom Bipolär sjukdom kallades förr manodepressiv sjukdom. Den finns i olika varianter och innebär i princip att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. I en manisk period är det vanligt att man har en förhöjd sinnesstämning, är överaktiv och sover mindre. Man kan förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. Vid depression är man ofta nedstämd, håglös och känner sig trött på livet. Mellan sjukdomsperioderna är man vanligtvis helt frisk. Ångest Det finns flera olika ångesttillstånd, såsom panikångest, social fobi och GAD (generaliserad ångest). De första panikångestattackerna brukar komma utan rimlig yttre anledning, ofta under perioder av stress. En del personer får bara en eller några få attacker, för andra följs den av flera och problematiken 3
utvecklas till ett egentligt paniksyndrom. Det i sin tur gör att den drabbade börjar frukta nya attacker och går omkring i ett konstant tillstånd av oro och ängslan. Social fobi är en uttalad och varaktig rädsla för att göra bort sig i sociala situationer. Detta kan yttra sig genom typiska ångestreaktioner som svettningar, rodnad, hjärtklappning, stamning, skakningar eller att det svartnar för ögonen. Den som lider av GAD har en fundamental oro över det mesta i livet, vilket resulterar i en överdriven ängslan som påverkar ens tillvaro och uppfattning av verkligheten bortom all rimlighet. Tillstånden leder ofta till att man alltmer undviker situationer eller omständigheter för att slippa känna oro. Detta leder till att man i allt högre grad begränsar sitt liv. Tvångssyndrom Begreppet tvångssyndrom innefattar både tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som upplevs som inkräktande, meningslösa och orsakar kraftig ångest, äckel eller obehag. Exempel på ofrivilliga tankar är; tänk om det börjar brinna, tänk om jag får aids, tänk om min mamma dör, tänk om jag har slängt något viktigt. Den drabbade utför tvångshandlingar för att förhindra obehag eller en fruktad händelse. Det handlar om upprepade beteenden eller ritualer, exempelvis att man tvättar händerna väldigt ofta eller att man 4
känner sig tvingad att om och om igen kontrollera saker som kranar, lampor, spisen eller strykjärnet innan man går hemifrån. Neuropsykiatriska diagnoser Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska funktionshinder används i Sverige i dag för diagnoser och tillstånd såsom adhd, damp, Tourettes syndrom, autism och Aspergers syndrom. Gemensamma drag är uppmärksamhetsproblem, svårigheter att planera och organisera samt svårigheter i det sociala samspelet. Det finns emellertid stora variationer när det gäller graden av störning och hur den kommer till uttryck. Svårigheterna visar sig redan under barndomen och påverkar individens vardag i betydande grad. De olika funktionshindren är närbesläktade och överlappar ofta varandra. Schizofreni Vid schizofreni, som är den största psykossjukdomen, är personens uppfattning om det egna jaget alltid svårt störd. En psykotisk person upplever verkligheten på ett annat sätt än vi andra. Vi kan skilja på våra egna tankar och när andra talar till oss. Vi har en klar uppfattning om vår person och kan skilja den från andra. En person med en psykotisk sjukdom vet också oftast vem och var han är samt den aktuella tidpunkten. Däremot blir gränsen mellan honom och omgivningen oklar. Gränsen mellan egna tankar, syn- och hörselupplevelser är mycket oskarp. 5
Demens Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor. Demens orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal åldersförändring. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för en demensdiagnos. Ofta påverkas förmågan att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ och att kontrollera sina känslor. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och pannlobsdemens. Ätstörningar Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta och lyssnar inte på kroppens signaler som säger när man är hungrig eller mätt. Om man har en ätstörning brukar man vara överdrivet fokuserad på sin vikt och hur kroppen ser ut. Man får ett förändrat förhållande till sin kropp och är hård eller dömande mot sig själv. Självskadebeteende Självskadebeteende innebär att man medvetet skadar den egna kroppen, oftast med hjälp av vassa föremål. I allmänhet skadar man inte sig själv för att man har en önskan att dö, utan tvärtom som ett sätt att kontrollera en mycket stark själslig smärta. Det kan kännas lugnande, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller som ett sätt att uttrycka känslor. 6
Alla personer med självskadebeteende har sina egna förklaringar till varför de gör som de gör. Personer med långvarigt självskadebeteende har ofta sociala problem, bär på en ständig ångest och en känsla av hopplöshet som ibland även leder till verkliga självmordsförsök. Missbruk/beroende Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykiska sjukdomar och missbruk/beroende av alkohol och droger. Ett beroende kan både orsakas av och förstärkas av psykiska problem. Det får såväl sociala som mentala och kroppsliga konsekvenser. Genom att lägga upp en individuell behandlingsplan kan man ta hänsyn till både graden av de psykiska problemen och missbruket. 7
www.gunther.se nov. 2009 Målningen som illustrerar framsidan på denna broschyr är gjord av bildkonstnären Michael Qvarsebo. (Bilden är beskuren) Box 113, 311 22 Falkenberg Tfn: 0346-571 15, Fax: 0346-581 50 E-post: psykiatrin@lthalland.se Hemsida: www.lthalland.se/psykiatrin För att beställa fler exemplar av denna broschyr, kontakta landstingets broschyrbeställning på telefon 035-13 48 00 eller beställ på www.lthalland.se/broschyrer