Lärarhandledning till utställningen THE NEW HUMAN: Knock, Knock, is Anyone Home? Moderna Museet Malmö 27 februari - 4 september, 2016 Ed Atkins, Even Pricks, 2013 Courtesy the artist and Cabinet, London
THE NEW HUMAN: Knock, Knock, is Anyone Home? Det här är en kortfattad introduktion och lärarhandledning till utställningen THE NEW HUMAN: Knock, Knock, is Anyone Home? Den är tänkt att inspirera och ge idéer till hur man kan arbeta med utställningen inom ramen för några av skolans ämnen, till exempel bild, samhällskunskap, naturkunskap m.fl. Materialet riktar sig framför allt till dig som jobbar i årskurs 7-9 eller på gymnasiet. Konst har en förmåga att kunna rikta nytt ljus mot den verklighet som möter oss på gatan såväl som på skärmen, och att väcka nya frågeställningar om vår samtid. Moderna Museet Malmö presenterar nu det andra kapitlet av det omfattande och videobaserade utställningsprojektet THE NEW HUMAN, vilket utforskar människans livsvillkor i en snabbt föränderlig värld. Kerstin Hamilton, Zero Point Energy, 2016 Courtesy the Artist
Underrubriken, Knock, Knock, Is Anyone Home? syftar på närvaron av mänskligt liv och adresserar en uppluckring av skiljelinjen mellan människa och maskin. Det handlar om människor som tycks ha muterat med informationsteknologi, hyperkonsumtion och global företagskultur till att bli något i grunden omänskligt. Deras rörelsemönster präglas av narcissistiska poseringar och deras språk genomsyras av internetjargong och SMSförkortningar. I en fullständigt bisarr produktionskedja ser vi varor produceras med hjälp av en arbetares övermänskliga flexibilitet och hur slutprodukten sedan får sin åtråvärda fräschör genom svetten från en annan arbetares kropp. Flera av verken tycks peka mot ett skifte, kanske en tillbakagång i människans utveckling, eller en omvandling till något nytt. Nya tekniker har kapaciteten att tränga in i våra kroppar och göra oss till cyborger hybrider mellan människa och maskin vilket medför en uppluckring av kategorier som vi är vana att se i motsatsförhållande till varandra, såsom levande/icke-levande och naturlig/artificiell. Den digitala utvecklingen har i grunden förändrat vårt sätt att relatera till omvärlden och till varandra, och skiljelinjen mellan verklig verklighet och virtuell verklighet håller på att lösas upp. Vi umgås alltmer genom våra datorer och via skärmar, och fienden i modern krigsföring har i stor utsträckning förvandlats till en animerad figur i ett dataspel. Hur, i en tid präglad av en accelererande teknisk utveckling, ser vi på oss själva och varandra som människor? Hur lever och umgås vi? Hur tar vi hand om varandra? Hur utnyttjar vi varandra? Hur organiserar och kontrollerar vi varandra, och inte minst viktigt; vilken framtid går vi till mötes? THE NEW HUMAN har gjorts möjligt genom ett omfattande samarbete mellan Moderna Museet Malmö och Julia Stoschek Collection i Düsseldorf, och kommer totalt att omfatta verk av ett 20-tal konstnärer, dels från nämnda samling, dels från Moderna Museets egen samling och dels genom kompletterande externa inlån. Ryan Trecartin, Trill-ogy Comp, 2009 Courtesy the Artist and Andrea Rosen Gallery, New York
DISKUSSIONSUNDERLAG OCH UPPGIFTER Här följer frågeställningar som kan fungera som ingångar till diskussioner som tas upp i utställningen. - Vad är verklig verklighet kontra virituell verklighet? - Vad är naturligt kontra artificiellt? Ex. vad är en naturlig råvara och vad är en artificiell produkt? - Hur ser produktions- och konsumtionssamhället egentligen ut? Vem producerar vad, hur, varför och vem konsumerar? Borde robotar sköta mer produktion? I så fall även konsumtion? Vad ska människor göra om robotar gör allt? Till exempel poesi och konst? - Är förståelse av poesi och konst specifikt för mänskligheten? Kan tekniska uppfinningar känna empati? Ett av verken i utställningen, Warm, Warm, Warm Spring Mouth, av Ed Atkins, skildrar en datorgenererad avatar som sitter ensam på havsbotten och vill förstå poesi. Avataren misslyckas, men ger inte upp, kan en människa känna sig på samma sätt? Som i en bubbla? - Kommer människans kropp att muteras för att bli en effektivare producent, konsument eller något annat? Lösögonfransar, löshår, handskar, cykel, bil, proteser, odlade organ, doping, skönhetsoperationer, nanoteknologi, var går gränsen för en människas kropp? Vad är en cyborg eller android och vad är en mutation? Vad är evolution? Förändringen kan ske över tusentals år eller över kort tid på grund av en snabb och mycket stor förändring som påverkar människokroppen. Ett exempel på mutation är giraffen som över lång tid fick längre och längre hals för att kunna äta trädens blad. Är det viktigt att vi förblir i den form vi är just nu? - Är utveckling något som utmärker människan?
Mika Rottenberg, Tropical Breeze, 2004, video sculpture Duration 13:45, dimension variable, Edition of 5 with 1 artist s proof Mika Rottenberg Courtesy Andrea Rosen Gallery, New York UPPGIFTER I VERKSTAN 1. Surrealistisk produktion, fiktiva fabriker Serieteckning/storyboard Konstnären Mika Rottenberg säger själv att hon försöker gestalta hur vi producerar och konsumerar, vilket numera sker i så stor skala att det inte går att greppa. Hennes filmer innehåller scener där produkter för stundens njutning framställs med absurda medel. Verket Tropical Breeze är en fiktiv berättelse om hur en riktig produkt görs, en humoristisk fantasi om en verklig situation som kanske är minst lika absurd. Vad vet vi egentligen om hur konsumtionssamhället ser ut? I verkstan: Gör en parafras (en omskrivning eller fri tolkning) på Mika Rottenbergs Tropical Breeze. Välj en vanlig produkt som godis, smink, ost, proteinpulver, en sko, energidryck, något som du enkelt kan hitta i affärer och kanske köper utan att alltid tänka på vad det kommer ifrån. Vem har tillverkat det och hur? Var, och hur har den transporterats till affären? Vem konsumerar? När man gör en film jobbar man ofta med en storyboard (en skiss) innan själva filmen spelas in för att få överblick över scenerna och förloppet, det kan se ut ungefär som en seriestrip. Museipedadgogen presenterar enkla sätt att göra en storyboard. Rita en seriestrip/storyboard om hur din produkt förvandlas från råvara till färdig vara och konsumeras. Fantisera fritt runt förloppet.
2. Mutant Teckning och collage/photoshop Kommer människans kropp att muteras för att bli effektivare producent, konsument eller något annat? Lösögonfransar, löshår, lösnäsa, handskar, cykel, bil, proteser, odlade organ, doping, träning, skönhetsoperationer, var går gränsen för en människas kropp och vad är en mutation? Förändringen kan ske över tusentals år eller över kort tid på grund av en snabb och mycket stor förändring som påverkar människokroppen. Ett exempel på muation är giraffen som över lång tid fick längre och längre hals för att kunna äta trädens blad. Kommer människan muteras/utvecklas till något som mer liknar en robot? Vad är en cyborg/android? Är det viktigt att förbli i den form vi är just nu? I verkstan: Hur tycker du att människan borde utvecklas? Arbeta, med hjälp av teckning och kollage, fram din bild av framtidsmänniskan så som du föreställer dig att vi kommer utvecklas. Uppgift nr 2, Mutant, kan göras med photoshop i museets digitala lab. Meddela i förväg om detta är ett önskemål. Eleverna jobbar då 2-3 stycken tillsammans vid datorer som museet tillhandahar. Daria Martin, Soft Materials, 2004, 16mm film, 10:30 min. the artist, courtesy Maureen Paley, London
Välkomna till Moderna Museet Malmö! För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande: Ansvar för gruppen Läraren ansvarar för gruppen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper går tillsammans med lärare. Skolmaterial Fråga gärna museivärdarna om vägledning. Det finns skrivplattor att låna. Använd inte väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag eftersom det blir märken. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna. Var försiktig i salarna Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i garderoben. För att inte riskera spill på konstverk får man inte äta eller dricka i salarna. Rör er lugnt och visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av Moderna Museets personal har företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som finns i museet men bär dem försiktigt så att inte konsten omkring skadas. Kom ihåg att sätta tillbaka pallen på ställningen. Varför får man inte röra konsten? Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare. Museivärdar Under ert besök på Moderna Museet Malmö kommer ni att träffa museivärdar i informationsdisken och i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor eller synpunkter. Fotografering Det går utmärkt att fotografera så länge ni inte använder blixt.
Bokade visningar Vill du att en konstpedagog ska visa utställningen? Kontakta bokningen via: bokning.malmo@modernamuseet.se Kostnad:600kr, max 30 elever Kostnad för visning med verkstad: 900kr, max 15/25 elever beroende på ålder. Förslag på verkstadsuppgifter finner ni längre fram i denna handledning och på vår hemsida: www. modernamuseet.se/sv/malmo/ När du kontaktar oss vänligen invänta en bekräftelse från Moderna Museet Malmös bokning att vi tagit emot din förfrågan. Vid kontakt ange: - Namn, e-post, telefon, och bekräftelse-/fakturaadress - Deltagarnas antal och ålder/årskurs - Datum och tid för ert besök (gärna några alternativ) Bokningen är bindande. Avbeställning måste göras senast 10 dagar före bokat besök. Besöker du museet på egen hand med din klass ser vi gärna att du meddelar bokningen att ni kommer före besöket. Anmäl er sedan vid informationsdisken när ni kommer till museet. Om du vill hjälper vi dig gärna att skräddarsy en visning som utgår ifrån något speciellt tema eller ämne som ni jobbar med i skolan. För mer information kontakta Ana María Bermeo Ujueta, förmedlings intendent, a.bermeo-ujueta@modernamuseet.se Helen Marten, Evian Disease, 2012, digital video animation, color, sound, 28:45 MIN, Courtesy König Galerie, Berlin
Anteckningar: