MISSIV Ledningsstaben 2006-05-12 LiÖ 2006-378 Camilla Paananen Urban Svahn Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort maj 2006 Bakgrund Ärende Resultat Enligt hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningsplan ska summering av fördjupad uppföljning och utfallet för nyckelindikatorerna i landstingsledningens styrkort redovisas vid två tillfällen under året. Den fördjupade uppföljningen bygger upp en kunskap under året om tillståndet och utvecklingen inom nämndens ansvarsområde. Under denna rubrik redovisas också aktuellt delårsbokslut och den ekonomiska helårsbedömningen baserad på utfallet i mars. Nyckelindikatorerna från landstingsledningens styrkort har bland annat syftet att driva på genomförandet av strategiska initiativ. Uppföljningen av styrkortet utgör hälso- och sjukvårdsnämndens rapport till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige. Den redovisade fördjupade uppföljningen domineras av genomförd avtalsoch uppdragsuppföljning. Årets uppföljning fångar en begränsad resultatbild men ska ses som ett utvecklingsområde där målet är att nämnden årligen ska få en bred värderande redovisning av årsresultatet i förhållande till målsättningar i avtal och uppdrag på sjukdomsgrupps- och behovsgruppsnivå. Detta kopplat till framgångsfaktorerna i nämndens styrkort. Trots sin begränsade omfattning går det att avläsa signaler om otillfredsställda behov inom vissa områden men visar också exempel på positiv utveckling och framgångsrika resultat. Uppföljningens resultat ska vara ett underlag i arbetet med behovsanalyser, uppdrag och avtal. De brister i tillgänglighet som konstateras har sedan tidigare resulterat i särskilda satsningar i avtalen för 2006, vilket möjliggjorts av extra anslag från landstingsstyrelsen. Konstaterade resultat från genomförd patientenkät har också fått genomslag i vissa avtal inför 2006. Det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och delårsbokslutet 03/2006 redovisar ett positivt resultat på 34 miljoner kr. Anledningen till det stora överskottet är framför allt att kostnader för länsövergripande sjukvård, utomlänsvård och asylsjukvård ligger under den förväntade för perioden. Detta beräknas ej vara bestående. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2006, baserad på delårsbokslutet tom mars 2006, visar på en ekonomi i balans vid årets slut. Särskilt anmärkningsvärt för övrigt är den förbättrade tillgängligheten som noteras i uppföljningen av den nationella vårdgarantin.
2 (2) Avrapporteringen av nyckelindikatorerna landstingsledningens styrkort ger viss information om resultat kopplat till nämndens framgångsfaktorer. En bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till strategierna i nämndens styrkort blir möjlig först när hela året kan summeras. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t i det fortsatta arbetet och i synnerhet i behovsanalyser och uppdrag beakta resultatet av den redovisade uppföljningen. a t t godkänna redovisad uppföljningsrapport inkl delårsbokslut och helårsbedömning samt översända den till landstingsstyrelsen. Åke Rosandher Landstingsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör
2006-05-12 Dnr: LiÖ 2006-378 Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - maj 2006 Rapportering av fördjupad uppföljning inkl ekonomiskt delårsrapport med helårsbedömning mars 2006 samt redovisning av utfall för nyckelindikatorer
Innehållsförteckning INLEDNING... 2 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 2 AVTALS OCH UPPDRAGSUPPFÖLJNING ÅR 2005... 3 ÖPPNA JÄMFÖRELSER... 15 VÅRDGARANTIN - SITUATION MARS 2006... 16 EKONOMISK DELÅRSRAPPORT 03/2006 - HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN... 17 NYCKELINDIKATORERNA... 21 MEDBORGARPERSPEKTIVET... 21 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 22 PROCESSPERSPEKTIVET... 22 EKONOMIPERSPEKTIVET... 23 Bilaga 1: Delårsrapport- Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning Bilaga 2: Helårsbedömning- Läkemedelskostnader i öppenvård 1
INLEDNING Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN:s) styrkort följs upp vid två tillfällen under året; i maj och oktober. Därutöver kommer viss summering att göras i landstingets årsredovisning 2006. Uppföljningsrapporten har två delar. Fördjupad uppföljning görs genom olika former av redovisningar till nämnden i huvudsak utifrån styrkortets uppföljningsplan. Denna uppföljning ska bygga upp en kunskap under året om tillståndet och utvecklingen inom nämndens ansvarsområde. Informationen ska helst vara värderingsbar med egenskapen att - Indikera att utvecklingen är i samstämmighet med strategierna. - Fungera som signal- förvarningsfunktion - Bidra med behovsanalys Uppföljningsrapporten innehåller en sammanfattning av redovisad fördjupad uppföljning samt aktuell ekonomisk delårsrapport med helårsbedömning. Nyckelindikatorerna hämtas ur landstingsledningens styrkort och är kopplade till framgångsfaktorerna i HSN:s styrkort. Indikatorerna har oftast funktionen att driva på så att beskrivna strategiska insatser vidtas i syfte att understödja framgångsfaktorer och strategier i styrkortets olika perspektiv. FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING Nedan framgår de uppföljningar som under år 2006 ska redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden (kronologiskt ordnade). Därutöver redovisas ekonomiska delårsbokslut löpande under året. - Östgötens attityder - Årsredovisning 2005 Summerat i årsredovisning 2005 - sjukhus - Avtals- och uppdragsuppföljning - Öppna jämförelser - Ekonomisk helårsbedömning Summerat i denna rapport - Samrådsformer med kommunerna - PV - sjukhus - Länets befolkningsenkät - Behovsanalys hudsjukdomar - Behovsanalys sexuellt överförbara infektioner - Ekonomisk helårsbedömning Summeras i oktober- rapporten - Behovsanalys njursjukdomar och transplantationer - Behovsanalys barn och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa - Samverkan med försäkringskassan - sjukhus/pv - Behovsanalys psykisk ohälsa Summeras i årsredovisning 2006 I det följande refereras de uppföljningar som redovisats efter föregående rapport i oktober 2005 och som inte återfinns i årsredovisning 2005. 2
Avtals och uppdragsuppföljning år 2005 Uppföljningens innehåll och bedömningsgrunder Uppföljningen har syftet att värdera avtalsutfallet 2005 för respektive avtalspart och baserat på dessa uppgifter redovisas en begränsad uppdragsuppföljning för sjukdomsgrupper alt. behovsgrupper. Denna typ av uppföljning utgör ett utvecklingsområde och den aktuella redovisningen gör endast anspråk på att ge en begränsad bild av resultaten inom respektive avtal eller uppdrag. Detta gäller i synnerhet resultaten för närsjukvården, med den breda verksamhet som bedrivs där och motsvarande för sjukdomsgrupper med komplexa vårdprocesser t.ex. psykiska besvär och rörelseorganens sjukdomar. Uppföljningen har fokuserat på fyra centrala områden baserat på nedanstående underlag: 1. - Förskrivning av fysisk aktivitet på recept - FAR - Förekomst av familjecentraler - Kartläggning av hälsofrämjande insatser (Folkhälsovetenskapligt centrum) 2. - Chefsläkarbedömning (förekommer i liten omfattning). 3. Patientperspektiv - Patientenkäter inom öppen och sluten vård Patienttillfredsställelseindex (PTI) - Patientenkät i primärvården (väntrumsundersökning) - Befintliga vårdprocessarbeten 4. - Väntetidsuppföljningen - besök och behandling. - Patientenkät i primärvården patientupplevelse av tillgänglighet. - Besök hos allmänläkare inom sju dagar - Telefontillgänglighet Dessutom har det inom samtliga områden vägts in bedömningar från genomförda avtalsdialoger. Sammanfattande bedömning Inom samtliga utvalda uppföljningsområden ges en bild av en utveckling som går i rätt riktning med olika grad av förbättringsbehov. Det finns ett stort behov att förbättra tillgängligheten. Detta gäller såväl för enskilda produktionsenheter som i förhållande till vissa sjukdomsgrupper vilket naturligtvis har ett samband eftersom en produktionsenhet i allmänhet arbetar med uppdrag kopplat till flera sjukdoms- eller behovsgrupper. Förutsättningarna att arbeta inom detta förbättringsområde stärks av att uppföljning av tillgänglighet sker frekvent och detaljerat. Den nationella vårdgarantin har här en pådrivande effekt. Mycket värdefullt hälsofrämjande- arbete bedrivs i verksamheten idag. Folhälsovetenskapligt centrum har genomfört en kartläggning som legat till grund för ett politiskt uppdrag till verksamheten. Detta uppdrag har identifierat utvecklingsområden vilka i dagsläget studeras av vårdleverantörerna och kommer att vara styrande för avtalen år 2007. 3
Patienternas upplevelser av vårdprocessen är oftast positiva men här finns förbättringsområden i varierande omfattning. Patientperspektivet uppmärksammas bland annat via patientenkäter vars resultat diskuteras i verksamheten och förbättringsområden kan vara aktuella att hantera i avtal med vårdleverantörerna. Upplevelsen av delaktighet i vårdprocessen är ett sådant förbättringsområde bland annat hur man som patient kan bidra till ett bra behandlingsresultat. Begreppet kvalitet har i denna uppföljning förenklat likställts med medicinsk kvalitet. Underlaget för bedömning i denna uppföljning är emellertid alltför begränsat för att kunna ge möjligheter till en bedömning. Här pågår emellertid ett systematiskt utvecklingsarbete i regi av ledningsstabens patientsäkerhetsenhet som framöver kommer att resultera i ett betydligt bättre underlag. Nationella initiativ har också tagits för att kunna göra öppna jämförelser via nationella kvalitetsindikatorer vilket kommer att bidra till en bättre uppföljning. Utförligare bedömning Resultatet för 2005 har baserats på tidigare beskrivna information och i möjligaste mån värderats efter en gemensam värdegrund samt klassificerats i fyra grupper vilket har med markerats i nedanstående diagram på följande sätt: På rätt väg Tillfredsställande Behöver förbättras Kan ej bedömas Avtal med produktionsenheter Närsjukvården i centrala Östergötland (NSC) Närsjukvården i Centrala (kan ej bedömas) Beträffande det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har flertalet vårdcentraler, som besvarat kartläggningen av hälsofrämjande aktiviteter, personal med särskild kompetens inom livsstilsområdena kost och fysisk aktivitet. En låg andel har däremot kompetens inom alkoholområdet. Rutiner/program avseende stress saknas helt. Familjecentraler eller liknande samarbetsformer finns vid en tredjedel av vårdcentralerna. ej bedömt då underlaget är för litet. Chefläkargruppens uppföljning omfattar endast en liten del av närsjukvårdens hela verksamhet. Inom området patientperspektiv på vårdprocessen pågår mycket bra arbete men mycket återstår också. Ett exempel är arbetet med vårdprocessen kring gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov som också inkluderar samverkan med kommunerna. Det finns enheter inom NSC som uppvisar god tillgänglighet t ex njurmedicin, endokrinologi, beroendeverksamhet. Det finns också enheter 4
med dålig tillgänglighet t ex neurologi, vuxenpsykiatri. Vid en sammanvägning av tillgängligheten vid NSC:s enheter är bedömningen att tillgängligheten behöver förbättras. Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) Närsjukvården i Västra (kan ej bedömas) Beträffande hälsofrämjande arbetet har de flesta vårdcentralerna ett stort antal förskrivningar av fysisk aktivitet på recept. Ett par vårdcentraler ligger mycket lågt. FHVC:s kartläggning av hälsofrämjande aktiviteter visar att flertalet VC har personal med särskild kompetens inom livsstilsområdena kost och fysisk aktivitet. En låg andel har däremot kompetens inom alkoholområdet. Rutiner/program avseende stress saknas. Familjecentraler eller liknande samarbetsformer finns inte i länsdelen. ej bedömt då underlaget är för litet. Chefläkargruppens uppföljning omfattar endast en liten del närsjukvårdens hela verksamhet. Patientperspektiv Framför allt bedömt utifrån förekomsten av vårdprocessprogram. Ett exempel är arbetet med vårdprocessen kring gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov som också inkluderar samverkan med kommunerna. Mycket bra arbete pågår, men mycket återstår. NSV:s sammanvägda patienttillfredsställelse (PTI) enligt patientenkäten är relativt bra, men kan förbättras. väntetidsuppföljning för besök och behandling visar goda resultat för NSV. Primärvårdsenkät och telefontillgänglighetsmätningar på vårdcentraler ger goda resultat i de flesta fall, men här finns några vårdcentraler med stora variationer. Här finns alltså förbättringsområden, men totalt sett bedöms NSV ha god tillgänglighet. 5
Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) Närsjukvården i Östra (kan ej bedömas) - Väl utbyggd familjecentralsverksamhet i nära samverkan med kommunerna. Bra framme med riktlinjer i primärvården. Särskild hälsosamordnare inom NSÖ. ej bedömt då underlaget är för litet. Chefläkargruppens uppföljning omfattar endast en liten del av närsjukvårdens hela verksamhet. Patientperspektiv - Sedan flera år bra arbete i vårdprocessgrupper där sjukhusvård integreras med primärvård. Ojämna resultat i övrigt utifrån bedömningsgrunderna. Varierande tillgänglighet mellan vårdcentraler och inom andra verksamheter. Barn- och kvinnocentrum (BKC) Barn- och kvinnocentrum BKC består av Kvinnokliniken (KK) och Barn -och ungdomsmedicinska kliniken (BUM) i Östergötland. Barn- och kvinnocentrum är en stor del av verksamheten och KK arbetar aktivt med många hälsofrämjande insatser exempelvis processen för sociala riskgraviditeter, deltagande i alla familjecentraler och rökavvänjning. BUM arbetar mer med sjukdomsförebyggande insatser exempelvis för diabetiker. - BKC arbetar på ett bra sätt med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård, men behöver arbeta ytterligare med patientsäkerhetsfrågorna. All tillgänglighet är på BKC föredömligt god. Patientperspektiv - BKC:s samlade patienttillfredsställelseindex (PTI) i patientenkäterna för öppen och sluten vård kan bli bättre. 6
Hjärtcentrum (HC) Hjärtcentrum består av Kardiologiska kliniken, Fysiologiska kliniken och Thorax-kärl kliniken. Hjärtcentrum och sjukdomsförebyggande arbetar aktivt med livsstilsfrågor bl a i form av Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) samt rökavvänjning. - Hjärtcentrum har god säkerhetskultur och arbetar föredömligt med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård. en är god. Patientperspektiv - Hjärtcentrum har bäst resultat av alla bedömda centrum i patientenkäten. Kirurgi- och onkologicentrum (KC) Kirurgi- och onkologicentrum (KC) består av Kirurgiska kliniken, Urologiska kliniken, Lungmedicinska kliniken, Hematologiska kliniken, Radiofysikavdelningen och Onkologiska kliniken. Kirurgi- och onkologicentrum mammografiscreeningens intervall ligger över rekommenderade 24 månader. Intervallen mellan undersökningar är inte lika i länet. Under 2005 har en viss utjämning skett och flera individer har undersökts. I övrigt råder från centrums sida en osäkerhet hur enheten kan bidra till hälsofrämjande arbete. Lungmedicinska kliniken arbetar aktivt med perspektivet. - KC har en god /tillfredsställande säkerhetskultur och arbetar med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård. Lungmedicinska kliniken arbetar föredömligt med kvalitetsfrågor. en varierar men är sämst inom kirurgi och urologi. Patientperspektiv - KC har arbetat föredömligt med utveckling av rutiner för omhändertagande av barn till svårt sjuka föräldrar. Patientenkäten visar på varierande resultat inom centrum och handlingsplaner för förbättring diskuteras. 7
Länspsykiatriskt centrum (LPC) Ortopedicentrum (OC) Länspsykiatriskt centrum Avtalet innehåller ganska lite hälsofrämjande. Mest berört var Flyktingmedicinskt centrum (FMC) under avtalsperioden. T ex pågår utveckling av konsultationer och handledning till kommuner och landsting, men mer behövs. Skattning av patienters funktionsförmåga (GAF) görs enl avtalet, halvvägshus har startat, vårdprogram för rättspsykpatienter med neuropsyk problem är klart. Patientperspektiv - Patientenkät FMC = bra resultat, vårdplanering där anhöriga deltar jobbar man med, anhörigenkät har tagits fram enl avtalet osv. inga köer, ingen besvärande överbeläggning. - Det råder från centrums sida en osäkerhet hur enheten kan bidra till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Arbete pågår dock i med att utveckla vårdprocessprogram tillsammans med närsjukvården. Ortopedicentrum - Ortopedicentrum har en begynnande säkerhetskultur och arbetet med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård kan utvecklas. en bör förbättras inom hela centrums verksamhetsområde. Patientperspektiv - Ortopedicentrum har efter patientenkätresultaten påbörjat ett arbete med förbättringsinriktning. 8
Rekonstruktionscentrum (RC) (kan ej bedömas) Rekonstruktionscentrum Rekonstruktionscentrum (RC) består av två öron, näs och halskliniker inklusive hörselvården (ÖNH), två ögonkliniker, rehabiliteringsmedicinska kliniken, käkkirurgiska kliniken, neurokirurgiska kliniken (NK) och hand- och plastikkirurgiska kliniken (HPK). Dessa kliniker har hittills endast i liten utsträckning arbetat med hälsofrämjande innehåll och därför har det inte följts upp i detta avtal. sbedömningen är gjord endast på några kliniker och där finns endast lite förbättringsmöjligheter. (svårbedömt 2005) en varierar. Klarar vårdgarantin gör ögon, rehabiliteringsmedicin, käkkirurgin och neurokirurgin. ÖNH och HPK klarar inte vårdgarantin år 2005. Smärt- och yrkesmedicinskt centrum (SYM) Patientperspektiv - anger här centrets samlade patienttillfredsställandeindex (PTI) i patientenkäterna för öppen och sluten vård. Centrets PTI är överlag mycket goda. Smärt- och yrkesmedicinskt centrum består av smärt- och rehabiliteringsmedicinskt centrum och yrkes- och miljömedicinskt centrum (kan ej bedömas) Smärt- och yrkesmedicinskt centrum - Arbete pågår att utveckla vårdprocessprogram tillsammans med närsjukvården en har förbättrats under 2005, men ytterligare förbättring kan ske. Patientperspektiv - Smärt- och yrkesmedicinskt centrum har efter patientenkätresultaten påbörjat ett arbete med förbättringsinriktning. 9
Uppdrag sjukdoms- och behovsgrupper Cancersjukdomar Bedömningen grundar sig på länssjukvårdens uppdrag. Cancer - Det råder en osäkerhet, men inte ointresse hur detta arbete ska utformas. Lungmedicinska kliniken arbetar aktivt. Mammografiscreeningens intervall ligger över rekommenderade 24 månader. Intervallen mellan undersökningar är inte lika i länet. Under 2005 har en viss utjämning skett och flera individer har undersökts. Täckningsgraden för cytologiscreening inom gynekologin bör öka. Endokrina sjukdomar - Det finns god/ tillfredsställande säkerhetskultur och arbete pågår med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård. Lungmedicinska kliniken arbetar föredömligt med kvalitetsfrågor. en enligt hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är inte helt tillfredsställande. Brister finns framförallt under sommaren och vid storhelger. Behovet i regionlänen påverkar tillgängligheten. Patientperspektiv - KC har arbetat föredömligt med utveckling av rutiner för omhändertagande av barn till svårt sjuka föräldrar. Patientenkäten visar på tämligen goda resultat och handlingsplaner för förbättring diskuteras. Endokrin I uppdraget fanns tre delmål framför allt med inriktning på diabetes. De indikationer och målvärden som finns har uppnåtts. Östergötland är bra på diabetesvård men resultatet ska beaktas i medvetenhet om att endokrina sjukdomar är mer än diabetes. 10
Hjärt- och kärlsjukdomar Bedömningen grundar sig på länssjukvårdens uppdrag. - Arbetar aktivt med livsstilsfrågor bl a i form av Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) samt rökavvänjning. Hjärt- och kärl - Hjärtcentrum har god säkerhetskultur och arbetar föredömligt med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård. en är god. Hörselorganens sjukdomar Patientperspektiv - Hjärtcentrum har bäst resultat av alla bedömda centrum i Patientenkäten. (kan ej bedömas) Hörselorganen Hörseluppdraget är ett litet uppdrag där få mål har varit aktuella i avtalet 2005. Här endast en bedömning hur öron-,näsoch halsklinikerna uppfyllt i avtalet befintliga mål. har ej kunnat bedömas. smålen har till viss del uppnåtts. en har under hela året varit dålig och har ej heller förbättrats. En huvudprocessägare för hörsel har dock tillsats. Kvinnors hälsa Patientperspektiv - Klinikerna har säkrat vårdprocessen vid övergång till skola för hörselskadade barn. Kvinnors hälsa (kan ej bedömas) Uppdraget kvinnors hälsa inom obstetrik och gynekologi har många mål. Bedömningen är huvudsakligen en bedömning hur kvinnokliniken, och endast en liten del hur närsjukvården, uppfyllt i avtalet befintliga mål. Många av målen är hälsofrämjande, rökavvänjning, familjecentraler, sociala riskgraviditeter, föräldraförberedande utbildningar osv., och här uppfyller verksamheten målen. I uppdraget fanns inga direkta kvalitetsmål en både till mottagning 11
och behandling är föredömlig. Mål som gällt patientperspektiv på vårdprocessen har här vägts in, förutom patientenkätsresultat även klinikens egna mätningar där inte patientenkäten använts och dessa mätningar har mycket bra resultat. Många vårdprocesser utvecklas, framförallt vårdprocessen för urininkontinens hos kvinnor. Neurologiska sjukdomar Uppdraget för 2005 hade starkt fokus på stroke och var tämligen begränsat, liksom avtalet. Målvärde t ex när det gäller hälsofrämjande (ett mål finns och det uppnås - 75% av alla diabetespatienter registrerade i nationellt kvalitetsregister). Neurologiska sjukdomar - Fokus på förekomst av strokeenhet och deltagande i kvalitetsregister. Inga andra indikatorer har följts. Patientperspektiv på, vårdprocesen - Vårdprocessprogram för stroke samt vårdprogram o riktlinjer för rehab för epilepsi, Parkinson, MS, stroke och traumatisk hjärnskada har följts. - Mycket skiftande mellan centrumen. Psykisk ohälsa Styrkor och svagheter tar ut varandra inom olika områden. Till exempel vad gäller hälsofrämjande där BUP kan jobba aktivt i några kommuner med grupper för barn till missbrukare, men inte alls med strukturerad spädbarnsverksamhet. Psykisk ohälsa visar mycket stora skillnader mellan centrumen där den är tillfredsställande inom Närsjukvården Väster och Länspsykiatriskt centrum men behöver förbättras inom Närsjukvården Öster och i än större utsträckning inom Närsjukvården Centrala. Sammantaget bedöms tillgänglighetsarbetet inom denna stora sjukdomsgrupp vara på rätt väg. 12
Rörelseorganens sjukdomar Bedömningen grundar sig på länssjukvårdens uppdrag Rörelseorganen - Det råder från centrums sida en osäkerhet om hur enheten kan bidra till hälsofrämjande arbete. Arbete pågår dock i vårdprocess-utvecklingsprojekt med närsjukvården - Ortopedicentrum har en begynnande säkerhetskultur och arbetet med kvalitetsfrågor och evidensbaserad vård kan utvecklas. Urologiska sjukdomar en bör förbättras för sjukdomsgruppen Patientperspektiv - Ortopedicentrum har efter patientenkätresultaten påbörjat ett arbete med förbättringsinriktning. Bedömningen grundar sig på länssjukvårdens uppdrag. (kan ej bedömas) Urologi (kan ej bedömas) en bör förbättras för sjukdomsgruppen. Patientperspektiv - Urologiska kliniken har efter patientenkätresultaten påbörjat ett arbete med förbättringsinriktning Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov (kan ej bedömas) Äldre multisjuka För hälsofrämjande insatser finns inga specifika mål för den här gruppen. Därför har inte denna aspekt bedömts. De övriga tre aspekterna har följts genom särskild redovisning för länsdelsberedningarna samt via avtalsuppföljning. Mycket bra arbete pågår i alla tre länsdelarna men det tar längre tid att nå resultat än beräknat. Därför nås inte avtalets mål men med konstaterandet att utvecklingen är positiv. 13
Ögonsjukdomar Uppdraget för ögonsjukdomar gäller i huvudsak ögonklinikerna på Universitets- och på Vrinnevisjukhuset. (kan ej bedömas) Ögon mål saknas. Kvalitativa mål,såsom maximalt en månads väntetid till laserbehandling vid diabetes och goda medicinska nyckeltal för ögonsjukvård, följs av klinikerna nogsamt upp och når målen i uppdraget. - Vårdgarantin klaras inom ögonsjukvården. Likaså följs synrehabiliteringens tillgänglighet enligt mål, som också uppfylls. Patientperspektiv - Kliniken på US och i Motala bland de som har bäst värden i patientenkäten både vad gäller sluten och öppen vård. Enligt uppdraget går det framåt med flera vårdprocesser, exempelvis följsamhet till vårdprogram och att säkra patientinformationen till glaukompatienten. Uppdrag tandvård Äldre och funktionshindrade En successivt ökad andel av de berättigade äldre och funktionshindrade ska ges munhälsobedömning Andelen av de intygsberättigade äldre och funktionshindrade som erhöll munhälsobedömning under år 2005 uppgick till 64 %. Om hänsyn tas till de personer som tackat nej till munhälsobedömning uppgick andelen personer som erhöll munhälsobedömning till 80 %. Fullföljd och fortlöpande utbildning av omvårdnadspersonal Andelen av omvårdnadspersonalen som erhöll utbildning uppgick till 34 %. Barn och ungdomar 75 233 (87 %) barn och ungdomar är listade hos FTV och 10 273 (12 %) barn och ungdomar hos privattandvården. 526 barn och ungdomar saknar tandläkare. Detta kommer under år 2006 särskilt följas upp. Kontinuerlig uppföljning av tandhälsan Epidemiologisk statistik redovisas för alla 3-, 6-, 9-, 12-, 16- och 19-åringar. Följsamheten till detta är inte helt tillfredsställande. Modellen för uppföljningen av epidemiologin ska under år 2006 ses över. 14
Skillnader i tandhälsa mellan och inom länets kommuner ska utjämnas. Utveckla tvärsektoriell samverkan med andra aktörer. Uppdraget är uppdelat på tre nivåer: - En basdel som skall omfatta samtliga barn och ungdomar. - En tilläggsdel som omfattar tandvårdens intensifierade tilläggsinsatser i områden med sämre genomsnittlig tandhälsa. - En projektdel som innehåller tvärsektoriella insatser där tandvården är initierande och där insatserna riktas till de geografiska områden där barn/ungdomar genomsnittligt har en sämre tandhälsa. Efter att uppdraget inom områdesansvaret till Folktandvården omarbetats märks en tydligt ökad aktivitet bland klinikerna. Massmedia har även uppmärksammat några av de tvärsektoriella projekten. Under år 2005 har delar av materialet inom barn- och ungdomstandvården översatts till några av de vanligaste invandrarspråken. Bland de projekt som genomförts under år 2005 kan nämnas frukost- och mellanmålsprojektet i Skäggetorpsskolan i Linköping, riktad tandhälsoinformation i samband med svenskundervisning för nyanlända invandrare på Marielundsgymnasiet i Norrköping samt samverkan med sjukvård och skolhälsovård kring överviktiga och kariesaktiva barn i Motala. Vård på lika villkor Alla med behov av tandvård ska kunna erbjudas undersökning och behandlingsplan inom rimlig tid Eftersläpningar för vuxna revisionspatienter finns i Finspång, Motala och Åtvidaberg. Det är samma kommuner som hade eftersläpningar åren 2002, 2003, 2004 och 2005. Enligt Folktandvården ser situationen betydligt ljusare ut år 2006 då rekryteringen av tandläkare har lyckats och förstärkningar har kunnat genomföras på sämre bemannade kliniker. revision Öppna jämförelser Landstinget i Östergötland utvecklar olika modeller för öppna jämförelser. De ska ge svar på frågor hur Östergötland ligger till jämfört med andra landsting, åt vilket håll utvecklingen går över tid samt vilka skillnader som finns inom länet vad gäller befolkningens behov, patientkontakter och resultat. I en första rapport från landstingsledningen Vård, kostnad och kvalitet görs en jämförelse hur Östergötland förhåller sig till de övriga 20 landstingen. Rapporten bygger på indikatorer publicerade i två rapporter i december 2005 av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Rapporten visar att sjukvården Östergötland ligger långt framme i denna nationella jämförelse. Östergötland har låg kostnad för sjukvård per invånare bland landstingen och har också god kvalitet och önskvärd riktning inom de flesta av indikatorerna. I sju av nio delområden ligger Östergötland som lägst på plats nummer sex i jämförelsen mellan de 21 landstingen. Landstinget intar första plats inom kostnad och produktivitet och ligger på plats fyra inom medicinsk praxis (t ex återinskrivningar, medelvårdtid). I två perspektiv ligger Östergötland strax under genomsnittet för Sverige. Det görs bland annat färre besök hos läkare och annan personal vid vårdcentraler och sjukhus. 15
Östergötland hade bland landstingen år 2004 lägst antal vårdtillfällen och vårddagar per invånare samt kortast medelvårdtid. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Traditionella slutenvårdsbehandlingar har överförts till poliklinisk behandling. En del enheter har för vissa patientgrupper aktivt ersatt återbesök med uppföljning på telefon. En annan förklaring till färre vårdtillfällen vid sjukhus kan vara att Östergötland gör en tydligare prioritering av vad som ska behandlas inneliggande på sjukhus än vad andra landsting gör. Vårdgarantin - situation mars 2006 Resultaten från den riksomfattande primärvårdsmätningen den 27-31 mars 2006 visar att 87 procent av primärvårdens patienter i länet fått kontakt med läkare inom sju dagar vilket är detsamma som det genomsnittliga riksvärdet. Andelen i respektive landsting/region varierade mellan 74 och 95 procent. Garantin gällande besök och behandling vid den specialiserade vården gäller för all planerad behandling inom de verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård. Patienter som väntat länge på besök har minskat med 59 % sedan augusti 2005; från drygt 5 600 patienter till drygt 2 300. Totala antalet väntande har minskat med 15 % under samma period till knappt 11 800 personer. Antal patienter som väntat mer än 90 dagar 31 aug 2005 31 dec 2005 31 mars 2006 Förändring i procent Besök 5 640 3 116 2 335-59 % Behandling 2 535 1 667 1 164-54 % Totalt 8 175 4 783 3 499-57 % Till de behandlingar som följs i Östergötland minskade antalet patienter som väntat länge från drygt 2 500 till knappt 1 200 patienter (- 54 %). Totala antalet väntande till behandling har minskat med 14 % under samma period till knappt 3 800 personer. Särskilt kan noteras kraftigt minskat antal långtidsväntande till gråstarrsoperation, knä- och höftledsplastik, hörapparatutprovning samt behandling av gallstenssjukdom och anala sjukdomar. Relativt få patienter har tackat ja till en vårdgarantiremiss till annat landsting. Många patienter tycks om de får erbjudande om vård i annat landsting föredra en längre väntan för att få vård i hemlandstinget. 16
Ekonomisk delårsrapport 03/2006 - Hälso- och sjukvårdsnämnden Förutsättningar 2006 Under 2005 och 2006 beslutade landstingsstyrelsen om utökat landstingsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden vid fyra tillfällen, totalt 242 miljoner kr, varav 57 miljoner kr var ramhöjande och 185 miljoner kr var engångssatsningar. Delar av engångssatsningarna avseende tillgänglighet inom prioriterade områden kunde användas redan i slutet av 2005. Samtliga ersättningar finns inarbetade i avtal förutom 30 miljoner kr av engångssatsning avseende vårdprocesser för äldre med komplexa vårdbehov, regleras utifrån inlämnande av handlingsplaner, samt 6 miljoner kr som reserveras för ytterligare satsningar inom prioriterade områden. Nedan visas tabell över inom vilka sjukdomsgrupper utökningarna skett: Sjukdomsgrupp, motsv Ramhöjande (mkr) Engångssatsning (mkr) Barn och ungdom 6,9 Cancersjukdomar 6,0 3,0 Endokrinologiska sjukdomar 3,0 8,0 Hjärt- och kärlsjukdomar 3,9 Kvinnors hälsa 3,0 Mag- tarmsjukdomar 2,3 Neurologiska sjukdomar 2,0 Psykisk ohälsa 1,7 8,5 Rörelseorganens sjukdomar 10,0 46,0 Urologiska sjukdomar 10,0 16,7 ÖNH-sjukdomar 1,5 Läkemedel inom närsjukvården 18,0 Habilitering 2,0 Äldre multisjuka 30,0 MRSA 30,0 Strukturförändringar 22,0 Utomlänsvård 10,0 Övrigt -20,0 17,5 Summa 57,0 185,0 Helårsbedömning och resultat avvikelse mot budget I delårsbokslut 03/2006 redovisas ett positivt resultat på 34 miljoner kr. Anledningen till det stora överskottet är framför allt att kostnader för länsövergripande sjukvård, utomlänsvård och asylsjukvård ligger under den förväntade för perioden. Detta beräknas ej vara bestående. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2006, baserad på delårsbokslutet tom mars 2006, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat. 17
Resultat jämfört med budget Resultat jämfört med budget HSN:s helårsbedömning 2006-03 (milj kr) Jan - mar 2006 HSN:s resultat (milj kr) Jan - mar 2005 HSN:s resultat (milj kr) Jan - feb 2006 HSN:s resultat (milj kr) Regionsjukvård 0,0-1,5 0,2-0,1 Närsjukvård 0,0 3,0-0,8 4,8 Länsövergripande sjukvård 3,0 9,6 5,0 8,5 Utomlänsvård -3,0 7,5 6,7 8,0 Privata vårdgivare -2,0-0,8 6,4 2,8 Tandvård 0,0-0,5 0,6-0,5 Övrigt 2,0 16,2 0,3 6,0 Totalt 0,0 33,5 18,4 29,5 Faktiskt utfall Faktiskt utfall Jan - mar 2006 HSN:s kostnader (milj kr) Jan - mar 2005 HSN:s kostnader (milj kr) Bokslut 2005 HSN:s kostnader (milj kr) Regionsjukvård 77,9 67,7 270,5 Närsjukvård 952,4 910,7 3 680,4 Länsövergripande sjukvård 536,9 500,0 2 050,8 Utomlänsvård 20,5 17,9 104,4 Privata vårdgivare 53,2 50,9 209,2 Tandvård 57,3 54,4 217,4 Övrigt 70,7 85,2 346,6 Totalt 1 768,9 1 686,8 6 879,3 Utfallet ovan påverkas av en indexuppräkning för 2006 på 3 %. Nedan kommenteras utfallet för de olika områdena. delårsbokslut Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 305 miljoner kr för 2006. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2006. Den enda del som är rörlig är den s.k. 100%-listan där endast 7,6 miljoner kr finns budgeterad för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ca 1,9 miljoner kr över 3/12-delar av den budgeterade. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är 3 821 miljoner kr för 2006. Kostnaderna för närsjukvård ligger ca 3 miljoner kr under 3/12-delar av den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Anledningen till överskottet är framför allt ersättning för mål och mått där vårdcentralerna är försiktiga i sina 18
uppbokningar av förväntad ersättning samt rörlig ersättning för utveckling av vårdprocessprogram som inte ännu betalats ut. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2006, endast 74 miljoner kr av 2 186 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Endast ett fåtal av de rörliga ersättningarna är ännu utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård de budgeterade med 9,6 miljoner kr. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 112 miljoner kr för 2006. Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger mycket lågt i förhållande till den beräknade nivån. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 7,5 miljoner kr lägre än 3/12-delar av den budgeterade. Vi vet erfarenhetsmässigt att kostnaderna för utomlänsvården ökar kraftigt i slutet av året. Jämfört med samma period 2005 är kostnaderna för utomlänsvård 2006 ca 2,3 miljoner kr högre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Läkemedel Nämndens läkemedelskostnader visas inte längre separat utan ingår i ersättningen till de olika enheterna. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare är 210 miljoner kr för 2006. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 0,8 miljoner kr högre än den beräknade nivån för perioden januari t o m mars, vilket är 3/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2005 är kostnaderna för privata vårdgivare 2006 ca 2,3 miljoner kr högre. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 227 miljoner kr för 2006. Utfallet för tandvården för perioden blev 57 miljoner kr, vilket är ca 0,5 miljoner kr över det beräknade för perioden. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 396 miljoner kr. Av övrigt kan nämnas bland annat ersättning för sjukresor till patienter som ligger ca 5 miljoner kr under de beräknade för perioden samt ersättning från Migrationsverket för asylsjukvård som ligger ca 8 miljoner kr över de beräknade för perioden. Ersättningen avser kostnader som vi hade under 2005. Samtidigt minskar kostnaderna eftersom antalet asylsökande minskar. helårsbedömning Regionsjukvård (till östgötar) Kostnaderna för regionsjukvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Närsjukvård Kostnaderna för närsjukvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. 19
Länsövergripande sjukvård Jämfört med 2005 så ligger en något större del av avtalsbeloppen till länssjukvården som en rörlig ersättning. Det finns en risk att viss del av dessa ersättningar aldrig blir utbetalade. Under 2005 var det 11 miljoner kr som förbättrade HSN s resultat och under 2006 kommer förhoppningsvis överskottet att bli mindre men problemområden finns så bedömningen av kostnaderna för de rörliga ersättningarna till länssjukvården blir 3 miljoner kr under de budgeterade. Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas överstiga de budgeterade med ca 3 miljoner kr. Trots att kostnaderna ligger lågt i förhållande till budget så ligger de 2,3 miljoner kr högre än januari tom mars 2005. Privata vårdgivare Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna beräknas överstiga de budgeterade med ca 2 miljoner kr. Jämfört med jan tom mars 2005 är kostnaderna för privata vårdgivare 2006 ca 2,3 miljoner kr högre. Tandvård Kostnaderna för tandvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Övrigt Kostnaderna för läkemedel ospec beräknas överstiga de budgeterade med 5 miljoner kr då kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel har ökat med 1,7 miljoner kr jämfört med jan tom mars 2005. Då kostnaderna och intäkterna för asylsjukvården inte matchar varandra kan intäkterna komma att överstiga de budgeterade med 3 miljoner kr under 2006. Alla medel som HSN fått som engångsmedel under 2005 och 2006 är ännu inte helt inarbetade i avtal. Detta påverkar dock inte helårsbedömningen då det förväntas att dessa medel ska betalas ut under året. *** 20
NYCKELINDIKATORERNA Detta är den första rapporteringen av landstingsledningens styrkort 2006 avseende de nyckelindikatorer som berör HSN:s framgångsfaktorer. Enligt plan är det bara vissa nyckelindikatorer som avlästs hittills under året. Denna uppföljningsrapport innehåller dock samtliga indikatorer men de som inte mäts vid denna tidpunkt är gråmarkerade. Medborgarperspektivet Landstingsledningens nyckelindikatorer Strategi 1: Landstinget medverkar till att utveckla välfärdssamhället där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras. Framgångsfaktor Verksamhet som arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Nyckelindikator/annan uppföljning Andel produktionsenheter som bedöms uppfylla avtalets åtagande vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Utfall mars Senast föreg utfall 100 % December Strategi 2: Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Framgångsfaktor Systematisk och förtroendefull dialog med medborgarna. Nyckelindikator/annan uppföljning Antal brukardialoger som förtroendemannagrupperna genomfört. Antal genomförda medborgardialoger Fastställs senare Utfall mars Senast föreg utfall December 3 December Strategi 3: Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktor En god kännedom om befolknings- och patientbehov. Vård i rätt tid. Nationella vårdgarantin inom eller utom länet, av egen eller annan vårdgivare. Nyckelindikator/annan uppföljning Andel sjukdomsgrupper som har uppdaterade rangordningslistor klara under kvartal 1 Andel genomförda behovsanalyser jämfört med plan. Andel av befolkningen som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver (enligt vårdbarometern). - Kontakt vårdcentral/ sjukvårdsupplysning samma dag - Besök vårdcentral inom sju dagar 0 - Bedömning inom 90 dgr (antal som väntat mer än 90 dagar) 0 - Behandling inom 90 dgr. (antal som väntat mer än 90 dagar) Utfall mars Senast föreg utfall Målvärde Mättidpunkt Målvärde Mättidpunkt Målvärde Mättidpunkt 100 % Augusti 100 % December Ska öka 77 % 75 % Mars/juni/ (051231) dec 87 % 2 335 1 164 84 % 3 116 (051231) Halvårsvis Månatligen Månatligen 1 667 Månatligen (051231) 21
Förnyelseperspektivet Landstingsledningens nyckelindikatorer Strategi 1: Hälso- och sjukvården ska känna till och möta dagens livsmönster och behov. Framgångsfaktor Offensiv omvärldsbevakning Nyckelindikator/annan uppföljning Redovisning av förändringar i omvärlden (Folkhälsa, behov, samhällsstruktur etc) Utfall mars Senast föreg utfall Målvärde Mättidpunkt Augusti Processperspektivet Landstingsledningens nyckelindikatorer Strategi 1: Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva. Framgångsfaktor Kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder. Nyckelindikator/annan uppföljning Utfall mars Senast föreg utfall Produktivitetsförbättring 2 % -3,9 % -1,4 % (050331) Månatligen Andel produktionsenheter som 100 % 76,2 % - Mars sammanställer medicinska resultat. Andel produktionsenheter som aktivt 100 % 80 % - Mars använder etablerade kvalitetsregister i resultatuppföljning och förbättringsarbete. Aktiv samverkan mellan berörda Andel framtagna läns-övergripande 100 % December vårdaktörer. vårdprocess-program enligt avtal. Miljöhänsyn i all verksamhet. Andel verksamhetsenheter som gjort 100 % December analyser enligt checklistan i LiÖ:s miljöpolicy Strategi 2: Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård. Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov. Nyckelindikator/annan uppföljning Andel patienter som anser att patientens behov sätts i centrum Andel enheter som kan ge patienten tid direkt - Kliniker som erbjuder VC att boka tid - Kliniker som erbjuder patienter att boka tid för behandling vid behandlingsbeslutet - Medicinska serviceenheter som erbjuder sk drop in - mottagning 22 Utfall mars Senast föreg utfall Målvärde Mättidpunkt Målvärde Mättidpunkt 95 % December 100 % 10 % 60 % 33 % - - - Mars/ augusti Landstingets verksamheter har svarat på tre frågor angående möjligheter att ge tid direkt. Den första frågan rör om vårdcentralerna kan boka tid direkt på kliniken. I mars kunde bara 5 av drygt 50 kliniker erbjuda vårdcentralerna den möjligheten. Den
andra frågan avser hur många kliniker som kan erbjuda patienterna behandlingstid i samband med behandlingsbeslutet. 30 kliniker kan nu erbjuda patienterna detta. Den tredje frågan avser medicinsk service och möjlighet till s.k. drop-in -mottagning för patienter med remiss. Bildmedicinska centrumet erbjuder denna tjänst idag. Produktiviteten, d.v.s. antalet unika patienter i förhållande till totalkostnaderna sjunker i jämförelse med motsvarande period föregående år. Fem av åtta enheter har dock förbättrad produktivitet. Samtliga produktionsenheter utom två har tagit emot fler patienter i år. Cirka tre fjärdedelar av enheterna sammanställer medicinska resultat. 80 procent av produktionsenheterna använder etablerade kvalitetsregister i sitt förbättringsarbete. Ekonomiperspektivet Landstingsledningens nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Framgångsfaktor Balans mellan kostnader och intäkter i landstingets samlade verksamheter. Nyckelindikator/annan uppföljning Strategi 3: Verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Andel produktionsenheter 1 med resultat och eget kapital större än eller lika med 0 Utfall mars Senast föreg utfall 100 % 62 % 58 % (060228) Månatligen Framgångsfaktor God kunskap om kostnader. Nyckelindikator/annan uppföljning Andel enheter som använder KPPinformationen i enhetens styrning. Utfall mars Senast föreg utfall Målvärde Mättidpunkt Målvärde Mättidpunkt 100 % 29,4 % - Mars/ augusti Nyckeltalen kopplade till framgångfaktorn balans mellan kostnader och intäkter signalerar att vi har en obalans i ekonomin inom verksamheterna. Enligt styrprinciperna har produktionsenheter rätt att gå med underskott om man har ett eget kapital. I delårsbokslut 03/2006 redovisar hälso och sjukvårdsnämnden ett positivt resultat på 34 miljoner kr. (se sid 17 Ekonomisk delårsrapport 03/2006 - Hälso- och sjukvårdsnämnden ). Andelen produktionsenheter som använder KPP-informationen i enhetens styrning är 29 %. Under 2005 intensifierades arbetet med KPP och det pågår ett antal aktiviteter för att öka kunskapen hur man kan använda materialet. Det är också ett viktigt underlag vid resultatdialogerna mellan landstingsledning och produktionsenheterna. *** 1 Vid beräkning av andel produktionsenheter med balans i sin ekonomi är hälso- och sjukvårdsnämnden, landstingsstyrelsen, finansförvaltningen och pensionsförvaltningen exkluderade samt även prioriteringscentrum som har ett annat sätt att redovisa. 23
2
Bilaga 2 Tjänsteställe Ledningsstaben Lena Alsén Melin Blankett 2B (endast närsjukvården) Rapportering av helårsbedömning samtliga läkemedelskostnader i syfte att ge god kännedom om kostnadsutvecklingen samt underlag till kvalitetsarbete rörande läkemedel Produktionsenhet (nr) 558 Bedömningen gjord av Camilla Paananen Utfall kostn per 03 Utfall kostn per 08 (tkr) 3) (tkr) 3) Reglering av kostn Helårsbedömn av utifrån PV överkostn exkl regl PV /underskott över-/underskott (tkr) allmänläkemedel Helårsbedömning av kostn inkl regl PV över- /underskott (tkr) Allmänläkemedel 1) 18 335 81 295 81 295 Övriga läkemedel 2) 15 358 66 756 66 756 Solidariskt finansierade läkemedel 9 341 38 212 38 212 Fördeln överskott inom PE 748 1 900 1 900 PE totalt 43 782 0 186 263 1 900 188 163 Tidpunkt för rapportering: Rapporteringssätt: enligt fastställd tidplan som bilaga till delårsrapport 1) Avser hanteringskostn Apodos konto 55940, läkemedelskonto 56123, 56126 samt reglering över-/underskott allmänläkemedel konto 31933 2) Avser läkemedel på recept (öppen vård) konto 56120, 56124, 56127, 56130, läkemedel via rekvisition konto 56110, 56111, 56112, 56113, 56195 samt konto 31933 för reglering över-/underskott allmänläkemedel 3) Aktuell periods utfall och föregående perioders utfall anges i respektive kolumn 3