Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena



Relevanta dokument
Pedagogisk planering i systemet

Tre förslag för stärkt grundskola

Svensk författningssamling

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Den individuella utvecklingsplanen

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun.

Munkfors kommun Skolplan

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Hantverksprogrammet (HV)

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Beslut för gymnasiesärskola

Matematikstrategi

Bildningsstaden Borås

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Beslut för grundsärskola

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

INFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Svensk författningssamling

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Bakgrund och förutsättningar

Entreprenörskap i styrdokumenten

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Systematiskt kvalitetsarbete

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Gymnasiegemensamma ämnen

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

skolan läsåret 2013/2014

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Beslut för grundskola

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Språkintroduktion (SI)

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Gymnasieplan Skurups kommun

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, högskolepoäng. Teacher Education, Higher Educational Credits

Bilder från fotofinnaren.se

Till statsrådet Jan Björklund

L J U S p å k v a l i t e t

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Dnr 166, 2015, !!! FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Beslut för fristående grundskola

Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet matematik

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15

Svensk författningssamling

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Förskola, före skola - lärande och bärande

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Transkript:

DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska/svenska som andraspråk. Eftersom alla elever ska läsa de gymnasiegemensamma ämnena får de en nyckelroll för att uppfylla gymnasieskolans uppdrag: att förbereda eleverna såväl för yrkesverksamhet och fortsatta studier som för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Syftet med detta diskussionsunderlag är att sätta fokus på de olika styrdokument som finns att ta hänsyn till i gymnasieskolan, och med hjälp av ett antal frågeställningar inspirera och underlätta den lokala implementeringen av dessa styrdokument i undervisningen. Underlaget är främst tänkt att användas i ämnesdiskussioner men kan till vissa delar även användas i programvisa diskussioner. Använd frågorna på det sätt som passar bäst för ert arbete och välj gärna ut de frågor som är mest relevanta för er diskussion.

Det tredelade uppdraget, skollagen och läroplanen: 15 kap 2 skollagen Utbildningens syfte Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grund skolan eller i motsvarande utbildning. Hur konkretiserar ni det tredelade uppdraget och läroplansmålen i undervisningen? Hur arbetar ni för att skapa en likvärdig undervisning för alla elever? I skollagens första kapitel 5 står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tar ni del av forskning och utveckling och hur delger ni varandra era erfarenheter? Examensmål, programanpassning och samverkan Hur använder ni examensmålen för programmen i planeringen och genomförandet av undervisningen i ämnet? Hur följer ni upp och utvärderar på vilket sätt undervisningen i ämnet bidrar till examensmålen? Hur hanterar ni programanpassningen när ni har elever från flera program i samma undervisningsgrupp? Vilka tidigare goda erfarenheter av arbete med dagens programmål har ni och vad av detta tror ni att ni kan fortsätta med och utveckla? Hur integrerar och samarbetar ni mellan olika ämnen i undervisningen utifrån examensmålen? Hur kan ni samarbeta mellan karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen? På vilket sätt kan ämnet bidra till att förbereda eleverna för gymnasiearbetet? Hur kan ni samverka mellan ämnena kring tolkning och konkretisering av de olika ämnesplanerna? Hur kan ni förhålla er till likheter och skillnader i ämnena till exempel vad gäller målformuleringar eller uttryck för progression i kunskapskraven? Hur kan ni gemensamt planera för en bra studiesituation för eleverna, och hur kan ni dra nytta av era respektive styrkor i planeringen av undervisningen? 2

Ämnesplanen Vad skiljer ämnets karaktär i gymnasieskolans ämnesplaner jämfört med i grundskolans kursplan(er)? Vad tillkommer och vad tonas ner eller försvinner? Hur tar ni på reda på era elevers erfarenheter, förkunskaper och behov i ämnet? Hur använder ni detta som utgångspunkt i undervisningen? Vilka syften lyfts fram i ämnesplanen? Hur kan ni arbeta med de aspekter i syftestexten som inte ska ligga till grund för bedömning, dvs det som inte återkommer i målen? Vilka likheter och skillnader finns i jämförelse med den tidigare kursplanen? I den tidigare kursplanen finns inte rubriken centralt innehåll. Hur har ni bestämt det innehåll som tagits upp i ämnet tidigare? På vilket sätt tänker ni er att de olika punkterna i det centrala innehållet bidrar till ämnets syfte och mål? Utifrån ämnets syfte och centrala innehåll, vilka arbetssätt blir viktigast för er i ämnet? Hur konkretiserar ni punkterna i det centrala innehållet beroende på vilka program och vilken profil ni har på skolan? Vad får införandet av ett centralt innehåll i ämnet för konsekvenser för er undervisning? Behövs kompetensutveckling? Nya läromedel? Etc. Hur arbetar ni för att eleverna ska få kunskap om vad som krävs för olika betyg? Hur arbetar ni med att kontinuerligt dokumentera, utvärdera och bedöma elevernas kunskaper? Hur kan ni använda kunskapskraven för att under arbetets gång föra en dialog med eleven kring hans eller hennes kunskapsutveckling? Hur använder ni nationella prov eller nationella bedömningsstöd i undervisningen (där sådant material finns)? Hur förhåller ni er till resultaten från dessa i såväl er formativa som summativa bedömning? Hur försäkrar ni er om att de bedömningar ni gör av elevernas kunskaper är så rättvisa och likvärdiga som möjligt? 3

Planering av ett arbetsområde eller arbetsuppgift Här nedan följer ett antal frågor som kan vara en utgångspunkt för planering av ett arbetsområde eller en arbetsuppgift. Planering av ett arbetsområde På vilket sätt bidrar det arbetsområde eller den arbetsuppgift ni planerar till ämnets syfte och mål? Vilka delar från läroplanens mål och examensmålen ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla i det aktuella Hur tar ni reda på elevernas förkunskaper? Vad av det centrala innehållet kommer att behandlas i Konkretisering av arbetsområdet Hur konkretiserar ni målen och kunskapskraven/de delar av kunskapskraven som eleverna kommer att bedömas utifrån i det aktuella Hur konkretiserar ni det utvalda centrala innehållet? Hur kommunicerar ni detta med eleverna? Arbetssätt På vilket sätt kan ni planera arbetsområdet tillsammans med eleverna? Vilka metoder och verktyg blir viktiga för genomförandet av Hur stimulerar ni ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna genom de metoder ni använder inom ramen för arbetsområdet, dvs. utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling? Hur stimulerar ni elevernas språkutveckling inom ramen för Skulle arbetsområdet kunna utvecklas och förbättras genom samverkan med andra ämnen? Bedömning Hur och när kan elevernas kunskaper bedömas i relation till arbetsområdet och ämnets kunskapskrav både under arbetsprocessen och efter genomfört arbete? Hur ger ni eleverna möjligheter att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla? 4

Dokumentation Hur dokumenterar ni varje elevs kunskapsutveckling? Hur kan ni använda dokumentationen för att utvärdera er undervisning? Hur överför ni de erfarenheter ni gör i arbetsområdet till andra arbetsområden? Hur delger ni andra kollegor era erfarenheter? 5