Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal...4 3 Arbetet i verksamheten...5 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande...5 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling...6 3.1.3 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året...6 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse...7 3.2 Förskolans arbets för likabehandling...8 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året...8 3.2.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen...8 3.3 Förskolans arbete med dokumentation...8 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten...8 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen...9 3.4 Hälsa och livsstil...9 3.4.1 Arbetet med hälsa och livsstil...9 3.4.2 Analys av hur arbetet har utvecklats under året...9 3.4.3 Framtida åtgärder...9 3.5 Lärmiljö...10 3.5.1 Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö...10 3.5.2 Analys av åtgärder och effekter...10 3.5.3 Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö...10 4 Rektorn har ordet...10 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer...10 Bilagor...12 2 Handlingsplan i matematik...13 2 (14)
1 Sammanfattning Förskolan består av en större avdelning och kvalitetsredovisningen beskriver bland annat hur man under året utvecklat arbetet med hälsa och livsstil. I samarbete med föräldrarna har man utvecklat förskolans speciella utomhusmiljö i en intilliggande dunge. Förskolan har också arbetat med kretslopp och sopsortering som har lett vidare till en ansökan om Grön flagg. Förskolan är också delaktig i den globala skolan. 2 Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet Sallerups förskolors rektorsområde består av: Jonasbo förskola avdelningslöst 1-5 år Munkebo förskola 5 avdelningar, uppdelning i yngre- och äldreavdelningar Språkförskolan 6 barn med grava språkstörningar, upptagningsområdet är hela kommunen Nunnebo förskola två avdelningar, uppdelat i yngre och äldre barn Toftabo förskola två avdelningar, uppdelat i yngre och äldre barn Jonasbo, Munkebo och Nunnebo förskolor ligger i nära anslutning till Sallerupskolan i södra delen av Eslöv. Toftabo förskola ligger i Väggarp utanför Eslövs stad. Språkförskolan ligger i en egen byggnad på Munkebos område. Upptagningsområdet består av bebyggelse med både villor, bostad och hyresrätter. I området finns tillgång till naturområden med parker och skogsområden, skola, affär och kyrka. Barn i området Sallerup Örtofta 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Födelseår Födelseår Sallerup Örtofta 2002 38 9 2003 31 2 2004 40 5 2005 39 7 2006 40 5 2007 34 7 2008 22 4 3 (14)
Framöver tror vi att vi kommer att behöva utöka verksamheten. Detta pga att man har genomfört förändringar i gränserna för upptagningsområdena vilket gör att vi förmodligen kommer att få fler barn som behöver förskoleplats. Våra lokaler är inte byggda för större barngrupper och det finns inte planer, i dagsläget, att utöka barnomsorgen på Sallerupsområdet förrän 2011. När det gäller Örtofta, så har det skett en liten förändring genom en ökad försäljning av fastigheter. Troligtvis kommer det att bli barnfamiljer som flyttar in. Örtofta har plats för ca 35 barn, men lokalerna behöver ses över pga att all verksamhet kommer att bedrivas i en byggnad istället för två. 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal Jonasbo förskola har en avdelning med plats för ca 35 barn i åldrarna 1 till 5 år. Under höstterminen hade Jonasbo förskola 29 barn inskrivna. Detta ökade under verksamhetsåret med 3 barn. På förskolan finns det barn med annat modersmål än svenska. Av personalen har det funnits en plus-jobbare som haft samma modersmål som tre barn. 3 Annat modersmål Jonasbo 2 1 0 albanska arabiska spanska 4 (14)
Samtlig personal som arbetar på Jonasbo förskola är kvinnor. Under verksamhetsåret har man haft tre lärarstuderande. Jonasbos lokaler består av tre omgjorde hyreslägenheter i nedre plan. Utemiljön lämnar en del att önska, yta är en sådan. Dock har förskolan möjligheten att utnyttja en inhägnad "dunge" 50 m från förskolan. Där tillbringas mycket tid till lekar, byggprojekt och grillning. Föräldrakontakten fungerar mycket bra på Jonasbo. Varje år träffas barn, föräldrar och personal till en vårfest som är mycket populär - alla föräldrar ställer upp. Jonasbo förskola är med i "Globala skolan". Där arbetar man med projekten "Kretsloppet" och "Alla är vi olika men lika värda". Man har också sökt till "Grön flagg". Matematik och språk ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet. Fokus har det senaste verksamhetsåret ställts på matematik från kommuncentralt håll där man ordnat fortbildning för lärarna. På Jonasbo finns en "ateljerista" anställd. Under detta år har hon kunnat arbeta mer med barnen. Dels pga att barnen blivit äldre och dels pga att vi satt in extra resurser. 3 Arbetet i verksamheten 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och tillvarata barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (s 6) 5 (14)
Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att använda och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (s. 9) 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling Vi har fortsatt att så ofta som möjligt dela in barnen i små grupper för att på så sätt ha större möjlighet att lyssna på och samtala med varje barn. Vi har läsgrupper/vila i grupper efter ålder och mognad. Vi har ännu inte inrett vårt bibliotek eftersom förutsättningarna för detta förändrades. Men vi har en läshörna med böckerna tillgängliga för barnen. Vi ställer krav på barnen att de ska lyssna på varandra, vi möter barnen med respekt, vi stödjer dem i samlingar, vi använder namnlappar så att barnen lär sig känna igen sitt eget och även sina kompisars namn. Vi sjunger mycket, använder rim och ramsor, barnen uppträder för varandra, vi använder skrift och bild och benämner saker rätt. Vi utmanar barnen och ställer många frågor. Även i rolleken är språk och matematik en viktig del. Vi använder också datorn med barnen för att söka fakta och information. Vi använder mycket matematik i de dagliga rutinsituationerna, t ex räkna barnen på samlingar, bygga och konstruera, väga och mäta, sortera och jämföra osv. Vi har också planerade matteaktiviteter då vi i den lilla gruppen gör olika experiment och utmanar barnen till att hitta svaren själva. Vi har också allt material mer tillgängligt för barnen så att de själva kan hämta vad de behöver. Vi har fått en bärbar dator till vårt personalrum som pedagogerna kan använda ostört. Vi har också fått mer planerings och reflektionstid när vi fick planeringsavlösare. Vi har blivit mer medvetna om matematiken i förskolan, mycket på grund av olika fortbildningar som vi gått på. Vi ser matematiken i olika situationer i förskolan och använder den mer i planering och reflektioner. Vi använder och väver in matematiken i allt vi gör både ute och inne, t ex sortering, mätning, rumsuppfattning, tidsuppfattning. Vi kan se en liten skillnad på pojkar och flickor i den spontana leken, pojkarna är mer i byggrum där de bygger med klossar, lego etc. Flickorna använder byggrummet i rolleken och använder klossar mm så att de passar i leken. Flickorna sorterar medan pojkarna bygger. Under de planerade aktiviteterna är flickor och pojkar jämbördiga och lika intresserade. 3.1.3 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Det viktigaste för att stödja ett barns utveckling är att barnet känner trygghet och glädje i förskolan. Barn och föräldrar är trygga med miljön och personalen på Jonasbo. När barnen är trygga är det lättare att fokusera på olika bitar i läroplanen. Arbetet i olika smågrupper har gett resultat. Barnen pratar mycket, både med varandra och med pedagogerna. 6 (14)
Barnen kan sitt eget skrivna namn och även till viss del sina kompisars. Barnen kan de flesta sånger och sjunger mycket, även hemma. Barnen tycker om att lyssna på sagor och tittar mycket i böcker. Barnen ställer frågor, samtalar och diskuterar olika fakta. Pedagogerna är mer medvetna och har blivit bättre på att utnyttja alla tillfällen till matematik och språk som ges. Vi har roligt på förskolan och vi kan skoja. Vi har glimten i ögat och vi har humor. Vi vågar skratta åt oss själva och vågar göra bort oss. Detta är viktiga saker som man inte får glömma och som vi också försöker ge barnen. Vi har också ett bra samarbete med föräldrarna. 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse För att bättre nå de uppsatta målen ska vi ha regelbunden planerings och reflektionstid där målen diskuteras varje gång. Göra rumsobservationer för att se hur barnen utnyttjar lokalerna. Använda vår språkbyrå i arbetet mer. 7 (14)
3.2 Förskolans arbets för likabehandling Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 För arbetet med att främja likabehandling För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola, fritidshem skall det finnas en likabehandlingsplan. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Barn skall finnas med i arbetet enligt förordning (2006:1083) om barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. (s. 22) 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Vi arbetar hela tiden med att vara bra förebilder för våra barn och att stärka deras självkänsla genom att både vuxna och barn visar respekt för varandra. Vi har ett bra samarbete med föräldrarna. Man får ta ansvar för aktiviteter och handlingar och lära sig att lösa konflikter verbalt. Vi jobbar också med globala skolan som är ett sätt att visa att vi alla är olika, men lika mycket värda. Vi försöker också att hela tiden ha en levande diskussion om jämställdhet och hur vi bemöter barnen. Våra starka sidor är att vi är med barnen och inte bara bredvid, vi delar upp oss i smågrupper och vi har roligt tillsammans. Den svaga sidan är att vi inte har några manliga förebilder på förskolan. 3.2.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Att genom en fortsatt levande diskussion pedagogerna emellan vara bra förebilder för våra barn. Att genom observationer se hur pojkar respektive flickor utnyttjar material och lokaler. 3.3 Förskolans arbete med dokumentation I personalens ansvar för kvaliteten ligger att planera och dokumen-tera det egna, arbetslagets och förskolans kvalitetsarbete. (s. 27) En övergripande fråga är vilka avtryck arbetsprocesserna ger i fråga om barnens utveckling och lärande. Hur vet arbetslaget i förskolan exempelvis att de arbetar så att barnen upplever verk-samheten rolig och meningsfull? (s. 30) Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten Barnets vardagliga vistelse på förskolan dokumenteras för att pedagogen, föräldrarna och barnet ska kunna se en utveckling i lärandet. Detta gör vi framförallt i bild och text. Men vi behöver utveckla och bli mer vana i vårt dokumentationsarbete. Vi behöver också lära oss att fokusera mer på det vi vill dokumentera. Genom den pedagogiska dokumentationen vill vi ta tillvara och tydliggöra barnens lärandeprocesser. Dokumentationen blir därigenom ett verktyg för pedagoger, gör föräldrar delaktiga i sitt barns vardag på förskolan och 8 (14)
inbjuder till återberättande och reflektion tillsammans med barnen. Dokumentation och olika alster som barnen gjort sätter vi in i barnens pärmar. Dessa väljer pedagogerna tillsammans med barnen, i mån av förmåga, ut. Vi använder också dokumentationen som ett verktyg i våra samtal med föräldrarna då vi tillsammans skriver en utvecklingsplan för barnet. Vi har fått mer tid till reflektion genom planeringsavlösarna vilket är positivt, men behöver fortfarande mer tid till reflektion i grupp. Vi har också fått en dator till vårt personalrum, men vi måste bli bättre på att använda den. 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Se över organisationen och planera bättre för kvalitetstid med barnen. Vi måste utveckla och bli bättre på pedagogisk dokumentation. Vi måste utveckla och bli bättre på att fokusera på vad vi vill dokumentera. Mer datautbildning i t ex fotobehandling. 3.4 Hälsa och livsstil I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som en förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning s. 19 3.4.1 Arbetet med hälsa och livsstil Vi använder oss av de vardagliga situationerna i vårt arbete med hälsa och livsstil. Vi är ute mycket, både på gården, i vår dunge och i vår närmiljö. Vi rör på oss mycket och har gymnastik både inne och ute. Vi äter en kost med mycket frukt och grönt. 3.4.2 Analys av hur arbetet har utvecklats under året Vi har ansökt om att bli certifierade till Grön Flagg och arbetar för närvarande med temat kretslopp. Vi sorterar sopor med barnen, vi har en minikompost osv. Barnen har blivit mer medvetna om sopsortering och att inte kasta skräp i naturen. Barnen vet var vi slänger saker av olika material. Här ser vi heller ingen skillnad ur ett genusperspektiv. Vi är också med i den globala skolan och försöker förmedla ett globalt tänkande till barnen då främst genom att hushålla med el, vatten, mat etc. Det gäller också att vuxna är medvetna och goda förebilder. Här gäller det också att inte ha för stora grupper i miljöarbetet för att få en dialog med barnen och samtala mycket om hur vi gör och varför vi gör det. 3.4.3 Framtida åtgärder Vara ute mer. Ha en utedag i veckan för olika grupper med barn. Utse olika barn till miljövärdar varje vecka 9 (14)
3.5 Lärmiljö 3.5.1 Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö Vi arbetar fortlöpande med vår miljö på vår förskola. Inomhus har vi ändrat miljön så att de äldsta barnen har bytt lokaler med de yngsta barnen. Vi är fortfarande en avdelningslös förskola men har ändå delat upp barnen i äldre och yngre för att bättre kunna tillmötesgå deras behov och intresse. Vi vill ha en levande miljö som kan ändras efter barngruppens och individens behov. Vi är positiva och ser möjligheter med glimten i ögat. Vi har också kunnat utnyttja vår ateljerista lite mer i skapande arbete med barnen då vi fått lite extra timmar till detta. Några pedagoger har också börjat ta gitarrlektioner för att kunna ge barnen mer i musik. Utomhus har vi vår dunge där vi ofta är med barnen. Denna dunge är inhägnad med staket men är helt vildvuxen med buskar, några träd och gräs som kan bli ganska högt på somrarna. Det är ganska kuperad terräng och dessutom finns där en sandhög, en pilekoja, en grillplats, två gungor och ett hus som vindskydd. Vi går ofta till vår dunge med barngruppen i olika konstellationer dels för lek men även för mer styrda aktiviteter, men i huvudsak är det en plats för barnen att umgås med naturen på ett positivt sätt samt att lära sig att vara rädd om den nu och i framtiden. Varje år har vi vårfest i dungen tillsammans med föräldrar då vi gemensamt jobbar med olika förbättringar, t ex plantering, kojan etc. 3.5.2 Analys av åtgärder och effekter Vi har använt oss av BRUK i vårt arbete med att analysera vår lärandemiljö. Vi har kommit fram till att vi har ont om plats på förskolan. Tiden räcker inte heller alltid till reflektioner och observationer. Vi har genom spontana observationer sett att en viss skillnad på pojkars och flickors användande av miljön finns. Pojkarna bygger och leker sjörövare medan flickorna använder pärlor, leker prinsessor och Pippi Långstrump. 3.5.3 Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Göra rumsobservationer för att kunna se hur barnen använder de olika rummen och hur pojkar respektive flickor använder rummen. Fortsätta att förändra vår miljö efter barnens behov och intresse. Ge barnen möjlighet till en tillåtande, inspirerande och utforskande miljö. 4 Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer En lokal arbetsplan för övergången mellan förskola och förskoleklass är upprättad i januari 07. I barn och föräldrars perspektiv fungerar samverkan vid övergångarna 10 (14)
nu bra. Personal och barn träffas och får bekanta sig med lokalerna och information till föräldrar kan lämnas i god tid med utgångspunkt från planen. Ur personalperspektiv fungerar samverkan bra när det gäller alla överlämnande samtal och föräldrar medverkar dessutom i samtalen när det gäller barn i behov av stöd. De planerade träffarna för samverkan i pedagogiska frågor har ännu inte kommit till stånd på grund av tidsbrist från skolans sida. I förskolan strävar vi efter att arbeta med äldre och yngre barn var för sig i grupperna. Minst en personal följer med barnen vid övergångarna mellan avdelningarna med viss flexibilitet. Samtidigt är det viktigt att arbetslagen blir stabila och trivseln behålls så att vi kan främja den pedagogiska utvecklingen. Rektor och personal har en öppen dialog när nya grupper skall bildas. För att underlätta övergångarna för barnen brukar olika samverkansarrangemang ordnas som till exempel välkomstfest. En åtgärd för att förbättra, är att vid överlämnandesamtal med förälder, återuppta att personal från barnets nya avdelning skall delta under mötet. En viktig länk i alla övergångar är specialpedagogen som kan handleda, ge råd och stöd till pedagogerna och kontakta den specialkompetens som behövs för att upprätthålle genus-, modersmåls- och stödbehovsperspektiv tillsammans med rektor. 11 (14)
Bilagor 12 (14)
1 Handlingsplan i matematik Eslöv 070213. Lokal arbetsplan, Sallerups förskolor. Utveckling och lärande, matematik. Lpfö Riktlinjer Arbetslaget skall ansvara för att Stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av skriftspråk och matematik. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Åtgärder för en bättre måluppfyllelse Arbetslaget ansvarar för att i samling, vid måltid, i temaarbete och projekt inspirera barnen att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Arbetslaget ansvarar för att i samling, vid måltid, i temaarbete och projekt inspirera barnen att få förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Arbetslaget ansvarar för att i miljön skapa möjligheter för barnen att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker Arbetslaget ansvarar för att i miljön skapa möjligheter för barnen att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och få förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Arbetslaget ansvarar för att dokumentera barnens framgångar med hjälp av bl a kamera, dator, videokamera, papper och penna. Uppföljning Arbetslaget ansvarar för att utvärdera och reflektera kring sina förhållningssätt och kring barnens upptäckter och framgångar genom dokumentation och genom utvärderingsblanketterna. 13 (14)
Utvärdering Arbetslaget ansvarar för att resultaten av dokumentationen redovisas i förskolornas kvalitetsredovisning. 14 (14)