Söderenergi Årsredovisning 2015 Miljötjänst på hemmaplan. Nya kontoret står klart och 25 år gamla och uttjänade personalbaracker källsorteras och blir till värme och el till nytta för våra kunder.
Miljötjänst som ger värme och el Uppvärmning, elförsörjning och klok avfallshantering är centrala behov i våra hållbarhetssträvande kommuner. Vi erbjuder en miljötjänst som kombinerar detta. Vi omvandlar utsorterat avfall till energi i form av värme och el med goda miljöprestanda. Oavsett om solen skiner, vinden blåser, kylan tilltar, elpriserna sjunker och subventionerna stiger kan solceller, vindkraft, berg- och luftvärme aldrig omvandla samhällets avfallshögar till värme och el. Det kan vi. Det är ett smart resursutnyttjande, en miljötjänst av rang. Söderenergi AB
Innehåll Söderenergi i korthet...................... 4 Ägare och styrelse......................... 5 VD har ordet.............................. 6 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser.......................... 8 Årets resultat och nyckeltal................ 9 Värmeleverans.......................... 9 Handel med el och styrmedel........... 9 Resultat och ställning i koncernen...... 9 Investeringar........................... 9 Utveckling under året...................... 10 Produktion............................. 10 Bränsleanvändning och -försörjning.... 10 Miljö och arbetsmiljö................... 11 Personal................................ 12 Samhällsstöd........................... 12 Förväntad framtida utveckling och......... 12 väsentliga riskfaktorer Vinstdisposition........................... 13 Finansiell information s resultaträkning................ 14 s balansräkning................ 15 s kassaflödesanalys............. 17 Moderbolagets resultaträkning............ 18 Moderbolagets balansräkning............. 19 Moderbolagets kassaflödesanalys.......... 21 Noter................................... 22 Revisionsberättelse........................ 38 Årsredovisning 2015 3
Söderenergi i korthet Söderenergi Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducent Söderenergi producerar närmare 2 500 GWh fjärrvärme i Igelsta värmeverk, Igelsta kraftvärmeverk och Fittjaverket. Vid Igelsta kraftvärmeverk produceras dessutom el. Därutöver finns två reservanläggningar, Huddinge maskincentral och Geneta panncentral. Merparten av vår värmeproduktion säljs och distribue ras av våra kunder, Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi har dessutom ett produktionssamarbete med Fortum Värme. Med samarbetet ökar Söderenergis produktion och försäljning av värme och det gemensamma produktionssystemet utnyttjas på ett effektivt sätt. Vi producerar fjärrvärme för cirka 300 000 personer, kontor och industrier i södra Storstockholm. Elproduktionen uppgår till cirka 550 GWh per år och motsvarar förbrukningen av hushållsel i 100 000 bostäder. Från Nykvarn i söder till Stockholms innerstad i norr 4 Söderenergi AB
Ägare och styrelse Den el som Söderenergi producerar säljs på den nordiska elbörsen Nordpool. Utöver el och värme producerar vi även ånga för AstraZenecas läkemedels produktion samt hetvatten till Scanias lackeringsverkstad i Södertälje. Söderenergi är certifierad avseende ledningssystem för miljö och arbetsmiljö enligt de internationella standarderna ISO 14001 och OHSAS 18001. Söderenergi ägs av Telge AB (42 %) i Södertälje kommun och av Södertörns Energi AB (58 %). Södertörns Energi är ett holdingbolag ägt av Huddinge och Botkyrka kommuner. Inflytandet är lika stort för de båda ägarbolagen. Söderenergi producerar och levererar fjärrvärme till Södertörns Fjärrvärme AB och Telge Nät AB som i sin tur distribuerar och marknadsför fjärrvärme till slutkunderna inom kommunerna. Söderenergi är i en koncern som äger dotterbolaget Söderenergi Kraftvärme AB. Söderenergis styrelse Årsstämman och det anslutande konstituerande styrelsemötet hålls under maj månad. Övriga styrelsemöten hålls sex gånger per verksamhetsår. 4 10 Styrelsemedlemmar Ordförande: Boel Godner (S) Södertälje Vice ordförande: Vakant Botkyrka Laszlo Dagsberg (M) Huddinge Ordinarie ledamöter: Marita Lärnestad (M) Södertälje Staffan Norberg (V) Södertälje Kristina Hjelte (M) Botkyrka Rolf Carlsson (S) Huddinge Suppleanter: Torbjörn Jonsson (C) Södertälje Anders Ydebrink (S) Södertälje Lars Evers (MP) Södertälje Maria Gawell Skog (S) Botkyrka Johan Allenbäck Degerheim (FP) Botkyrka Jan Forsell (FP) Huddinge Per Öberg (MP) Huddinge Ägarrepresentanter Adjungerande ledamöter: Ulrika Snellman, Södertörns Energi AB Robert Tingvall, Telge AB Årsredovisning 2015 5
VD har ordet Värmeproduktion i världsklass 2015 är det varmaste året i modern tid, globalt sett. Vår produktion hamnade cirka tio procent lägre än planerat. Trots varmt väder har vi under året lyckats kompensera bortfallet. Bränsleenhetens förmåga att kunna gasa och bromsa vid väderväxlingar och produktionens vilja att se möjligheter när de uppstår är starka framgångsfaktorer. Våra revisioner har genomförts enligt plan och utan större överraskningar. Söderenergi har initierat ett fördjupat samarbete med SFAB och Telge Nät i drifts- och kommunikationsfrågor. Vid ett planerat stopp på kraftvärmeverket före juloch nyårshelgen uppstod stora vibrationer på turbinen. Analysen visade på turbinhaveri. Försäkringsbolaget har kopplats in och delarna har transporterats till Tyskland för reparation. Turbinen beräknas vara ur drift under en längre period. Det ekonomiska bortfallet till följd av detta, hamnar till övervägande del på 2016 men bedöms i stort vara ersättningbar via företagets försäkringar. Arbetet har under året präglats av verksamhetsutveckling, samarbete och personligt ägarskap samt en efterlängtad inflyttning i det nya kontoret. Resultatet före skatt blev 20 Mkr och får mot bakgrund av väder och turbinhaveri ses som ett bra resultat. har vi ytterligare stärkt kraven mot våra leverantörer och följer upp deras arbete med egenkontroll kring kvalitet, miljö och säkerhet. Den främsta bristen som media lyckats åskådliggöra är vår branschs ovana att just kunna möta frågor om exempelvis miljö och import av avfall. Vår retorik bygger på monopolets historik, teknik och förklaringar. Med den vinner vi ingen acceptans. Nu fortsätter vi vårt framgångsrika miljöarbete ovan jord. Vi sluter kretslopp Skogen är en viktig resurs. Vi eldar restprodukter såsom spån, bark, grenar och toppar som blir över vid skogsavverkning. Vi eldar också utsorterat returträ som blir kvar efter husrivningar. Söderenergi ser sig själv som en självklar partner i kretsloppsammanhang. Underjordisk miljörörelse i över 40 år Vid den här tiden förra året skrev jag om fjärrvärmens utmaningar och om vikten av acceptans över tid. Det känns om möjligt ännu viktigare i år. Fjärrvärmens tekniksprång och utvecklingssteg har sedan decennier gått hand i hand med politik och miljölagstiftning. Resultaten av demokrati och lagstiftning är svåra att överblicka och kommunicera. Att skapa acceptans för det ovissa känns inte trovärdigt för ett varumärke byggt av tekniker och ingenjörer. Det är därför som vi under decennier valt att fokusera på rördragning, bränsle, pannor, logistik och kraven på god ekonomi, miljö och säkerhet. Vi har bedrivit en underjordisk miljörörelse i över 40 år. Tyst och framgångsrikt. Nya drivkrafter Nu har mer snabbrörliga drivkrafter intagit scenen. Hållbarhet och opinion. Konkurrens och marknadsföring. Kraven på hållbarhet har med rätta skärpts. Branschen granskas återkommande av myndigheter och av media. Det finns många och komplicerade områden att sätta ljuset på; utsläpp, askor, prissättning, avfallsimport, leveranssäkerhet och transporter för att nämna några. Vi är positiva till granskningen. Som en förebyggande åtgärd Ibland är ledtiderna ovanligt långa. Fram till 1850-talet hade England huggit ner det mesta av sin skog för att tillverka träkol. De svenska så kallade Träpatronerna såg en möjlighet att exportera svenskt trä. Efterfrågan var enorm. Engelsmännen byggde delar av sitt husbestånd med sågade trävaror från den svenska skogen. Nu har träet gjort sitt. Husen rivs och allt som går tas tillvara. Kvar blir returträ som ingen vill ha. Eftersom engelsmännen inte kan ta vara på denna resurs återstår bara deponi för deras del. På deponi får naturen kämpa med nedbrytning av träet med skadliga miljökonsekvenser som följd. Och kretsloppet bryts. Vi erbjuder en annan och mer hållbar lösning som är bra för miljön, ekonomin och som sluter kretsloppet. 6 Söderenergi AB
Returträet hämtas hem med båt till Sverige, Södertälje och Igelstaverket. Här omvandlar vi avfallet till värme och el till nytta för våra kunder. Vi vågar påstå att vi är bättre än naturen på att ta hand om andras avfall och miljöproblem. Sverige exporterar fortfarande mycket sågade trävaror till England. Med principen fäll ett träd och plantera två har Sverige en skogsvårdspolitik som garanterar återväxt. Det är hållbart för skogen och bra för fjärrvärmens kunder. Konsumtionssamhället baksida Konsumtionssamhällets baksida, globalt, är växande sopberg och avfallshögar. Första prioritet är att minimera onödig konsumtion. Nästa steg handlar om att återanvända och materialåtervinna allt av värde. Resten som blir kvar, granskat och ratat, är en tickande miljöbomb. Gör följande tankeexperiment. Placera vindkraftverk, solceller, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar bland sophögar och avfallshögar. Ge uppdraget att hålla sopor och avfall i schack och omvandla materialet till energi. Det är som att titta på färg som torkar. Ingenting händer. Det kvittar om elpriserna är låga, solen skiner, vinden blåser eller om subventioner utlovas. Det är här som svensk fjärrvärme kliver in som värmeproducent i världsklass. Tack vare moderna kraftvärmeverk med goda miljöprestanda omvandlar vi utsorterat material till värme och el. Vi erbjuder en unik miljötjänst. Dessutom kan vi förse våra konkurrenter med el, om de önskar. Här har energikommissionen en verklig möjlighet. Ta vara på kraftvärmens förmåga till reglerbar elproduktion när kärnkraften avvecklas. När solen går i moln en vindstilla dag behövs mer el. Kraftvärmen kan fördubbla elproduktionen om ramverken sätts utifrån verkliga behov. Fjärrvärmen, en miljötjänst som ger värme och el Vi lever i en tid där valfrihet för många blivit viktigare än själva produktnyttan. Ingen kan dock välja bort klimathotet. Däremot kan kunder välja eller välja bort fjärrvärmeprodukten. Om många kunder lämnar fjärrvärmesystemet ökar kostnaderna för de som är kvar. Priset stiger och de som lämnat får kvitto på att de gjort rätt. Allvarligare ändå är att den miljötjänst som omvandlar avfall till energi och gör kommunerna mer hållbara utarmas. I kretsloppsamhället hänger uppvärmning och avfallsfrågor ihop. Vi ser det som mycket viktigt att politikers styrning och målsättningar för kommunala verksamheter beaktar fjärrvärmens unika möjligheter som en miljötjänst och inte enbart som en värmeprodukt. Vår uppgift blir att i dialog och kunskapsöverförande seminarier underlätta valet för politiker, kommunala tjänstemän och beslutsfattare som efterfrågar hållbara lösningar. Vi kommer med värme Vårt ekonomiska bidrag över tid kan med glädje översättas till nyttor för bland annat skolor och dagis i våra ägarkommuner. Vi har en modern affärsidé och en miljötjänst som förtjänar uppskattning i ett hållbart samhälle. Vi har också en sund kultur med värderingar som främjar öppenhet och samarbete. Det finns inga incitament som lockar chefer eller medarbetare att ta genvägar i miljö- eller säkerhetsfrågor. Jag är glad och stolt över att få vara en del av Söderenergi. Jag vill tacka alla som bidragit till ett väl genomfört arbete 2015. Med er hjälp står vi väl rustade för att bygga förtroende och acceptans för framtiden. Vi kommer med värme. Karin Medin, VD Årsredovisning 2015 7
Förvaltningsberättelse Viktiga händelser l Resultat 2015. Det rekordvarma året med lägre produktionsvolymer som följd, fortsatt låga elpriser och turbinskada i december, har inneburit ett lägre resultat än planerat. Resultatet före skatt blev 20 Mkr mot budgeterat 41 Mkr. l Nya kontoret står klart. Inflyttningen gick av stapeln i maj och barackerna fick ge plats för nya parkeringsytor. Medarbetarna har fått en bättre arbetsmiljö med ändamålsenliga lokaler för kontor och verkstäder. l Ökad andel returflis i Igelsta kraftvärmeverk. Som ett led att sänka bränslekostnaderna ökar vi succesivt andelen returflis. I kraftvärmeverket används nu 56 % returflis, en planerad ökning på 8 %- enheter från 2014. l Ny bränsleplan för bränsleved på Igelstaverket är utformad. Med ny transportväg och logistiklösning kan vi idag ta emot och bereda bränsleved. l Ökad användning av inplastade bränslebalar. På Igelstaverket har en utvecklad balhantering kommit på plats för att öka vår flexibilitet på bränslemarknaden. Vi har skapat en avskärmad och brandsäkrad lageryta med kapacitet för c:a 3 500 balar motsvarande c:a 1 1,5 båt, och ny utrustning för sönderdelning av balar. l Värmeövervakning på Nykvarnsterminalen. Infraröda kameror och ett unikt system möjliggör en auto matisk bevakning av värmeutvecklingen i varje bränsleslag. Vid förhöjda temperaturer genereras ett larm så att brandfaran kan avvärjas i ett tidigt skede. l Förbättringsarbete inom trafik- och VÄGsäkerhet. Stoppljus och hastighetsdisplay har testats inom Igelstaverkets område i syfte att styra flödet av lastbilar samt att få ned hastigheten. Fokus har också legat på förberedande arbete och åtgärder för bättre logistik och trafiksäkerhet på Nynäsvägen. l Mindre damm och nedskräpning kring vår bränslehantering. Förra årets arbete med att minska damning och nedskräpning med vatten och nät har utvärderats med ett positivt resultat. En plan för fortsatt arbete togs fram. l Utbildningsinsats inom brandskydd och första hjälpen. Genom ökad kunskap och praktisk träning har alla medarbetare samt ett urval entreprenörer fått förutsättningar för rätt agerande och ökad säkerhet. l Årlig ledarutveckling för alla chefer och arbets ledare. Arbetet med att skapa trygghet i ledarrollen fortsätter med bland annat träning i stresshantering och i situations anpassat ledarskap. l Workshop kring värderingar och stress. Gemensamma företagsdagar med värderingar och stress som tema har genomförts. Genom personligt ägarskap och samspel fortsätter utvecklingen av Söderenergi som arbetsplats. l Utvecklat samarbete med Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. Samarbetet med SFAB och Telge Nät för att genomföra acceptansorienterad kommunikation av vår gemensamma affär har fördjupats. 8 Söderenergi AB
Årets resultat och nyckeltal Värmeleverans 2015 har varit varmt, jämfört med ett normalår har uppvärmningsbehovet minskat med drygt 10 %. Det har medfört att levererad värme till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät inte nått upp till budget, utan avviker med 11 %. Värmeleveransen till Fortum Värme avviker med 5 %. Elproduktionen är 15 % lägre än budget, varav 5 % beror på turbinhaveriet i mitten av december. Värmeleveransen uppgick totalt till 2 365 GWh (2 466). Värmeleverans i GWh 2015 2014 Södertörns Fjärrvärme AB 883 903 Telge Nät AB 722 723 varav ångleverans 59 60 hetvatten 7 4 Fortum Värme 760 840 Summa 2 365 2 466 varav import från Fortum 37 26 Elproduktion i GWh 493 570 Handel med el och styrmedel Den nordiska elmarknaden har under året präglats av obalanser bestående av stora hydrologiska överskott, kraftigt fallande priser på energiråvaror och överskott på elproduktion. Det genomsnittliga spotpriset på marknaden 2015 blev 196 kr/mwh, vilket är 73 kr lägre än året dessförinnan och det lägsta årspriset sedan år 2000. Priset i Söderenergis prisområde, SE3, blev 206 kr/mwh. För Söder energis del har 59 % av nettoportföljen varit säkrad till ett systempris om 355 kr/mwh (vid kurs 9,36 Eur/Sek) eller 37,9 Eur/MWh. Marknaden för elcertifikat hade en botten under sommaren för att under hösten stiga upp mot de nivåer som rådde vid årets början. Kontrollstationen under året med beslut om höjda kvotnivåer har varit en bidragande orsak till prisuppgången. Vid utgången av året var marknads priset för mars 2016 165 kr/mwh. Söderenergi sålde sina elcertifikat till ett pris om 192 kr/mwh där andelen bio- och returbränslen i Igelsta kraftvärmeverk var 99 % och antalet erhållna elcertifikat därmed blev 491 704 st. (568 754 st.). Marknaden för utsläppsrätter har, efter en botten runt 6,5 Eur för EUA december 2016 i mitten av mars, varit stigande där priserna som helhet hade gått upp med c:a 10 % vid årets slut. Vid utgången av året noterades EUA december 2016 på 8,3 Eur. Under 2015 har 100 % av Söderenergis netto portfölj sålts till priset 7,30 Eur. Efter årets utgång noteras en stor oro på de finansiella marknaderna världen över där bland annat oljan och kolet har noterat nya bottnar. Priset på utsläppsrätterna har fal- Årsredovisning 2015 lit brant, c:a 20 %. Elpriserna i Norden påverkas dock inledningsvis mera av det kalla och torra vädret med höga utfall på spotpriserna. Priset på elcertifikaten har åter fallit tillbaka. Genom att ursprungsgarantier för Söderenergis elproduktion LEC*-certifierats i Storbritannien har ursprungsgarantier sålts i Storbritannien under början av 2016. * LEC eller Levy Exemption Certificates är ett brittiskt certifikat för att bevisa att förbrukning av el kommer från förnybara energikällor. Resultat och ställning i koncernen Under 2015 tappade vi i produktionsvolym och vinstmarginal. Elpriset föll under året och nådde väldigt låga nivåer, vilket påverkar intäkten för vår elproduktion. Turbinskadan under årets sista månad påverkar också resultatet negativt. Vi kan konstatera att vårt fortsatta arbete kring proaktivt underhåll och produktionsoptimering ger positiv effekt på kostnadssidan samtidigt som vi också ser lägre kapitalkostnader. Totalt innebär detta att resultatet efter skatt hamnar på 34 Mkr. 2015 2014 2013 2012 Resultat, efter skatt, Mkr 34 52 88 102 Nettoomsättning, Mkr 1 162 1 294 1 336 1 376 Investeringar*, Mkr 97 116 67 86 Balansomslutning, Mkr 3 442 3 581 3 641 2 220 Soliditet, % 11 8 8 9 Antalet anställda, st 143 143 134 134 * Exkl. leasade tillgångar. Investeringar Årets investeringar uppgick till 97 Mkr (116 Mkr). Den prioriterade satsningen på vår produktion- och logistik apparat fortsätter enligt plan. 2015, tkr Styrsystem och oljebrännare 17 207 Kontor 13 409 Sönderdelning balat bränsle 8 563 Askutmatning 5 109 Kalkhantering 4 691 Konvektion 4 074 IR-övervakning bränslelager 3 939 Asfaltering körytor 2 867 IT-stöd 2 772 Fjärrvärmeväxlare 2 093 Övrigt 32 282 Summa 97 007 En väsentlig del av Söderenergis kraftvärmeverk leasas av en ex tern leasegivare. Då Söderenergi från och med 2014 följer Bok föringsnämndens allmänna rekom- E 9
Förvaltningsberättelse E Fortsättning mendation BFNAR 2012:1 redovisas detta numera som en anläggningstillgång och leasingskuld. Leasingaffären uppgår totalt till 1 613 Mkr och startades januari 2010 med tillägg 2011 och 2013. Utveckling under året Produktion Långsiktigt hållbart Det långsiktiga arbetet med att prioritera, planera och bereda underhållsinsatser och investeringar har fortsatt under 2015. För kraftvärmeverket innebar det att förbyggande underhållsinsatser genomförts på en långsiktigt hållbar nivå och att vi under året tagit fram en åtgärdsplan för att nå målet med 70 % returflis i bränslemixen. Åtgärderna genomförs de kommande två åren. Förbättringar har även genomförts på bränsleplanen. Bland annat är sortimenten för skogsbränsle nu avskilda med murar för att över tid garantera rätt mix. Söderenergis värme- GWh GWh produktion i detalj 2015 2014 Bränsle Igelsta kraftvärmeverk 1 373 1 440 Skogsbränsle och returflis Panna 1, Igelsta värmeverk 430 384 Bränslekross Panna 2, Igelsta värmeverk 116 163 Torv Panna 3, Igelsta värmeverk 315 327 Returflis Panna 4, Fittja värmeverk 112 136 Träpellets Geneta panncentral, 0 0 Eldningsolja Huddinge maskincentral Totalt 2 347 2 449 Bränsleanvändning och bränsleförsörjning Söderenergi använder så långt det är möjligt och rimligt återvunna och förnyelsebara bränslen. Av de bränslen som använts för den totala produktionen av värme och el utgjorde 94,4 % retur- och biobränslen. En effektiv och säker bränsleförsörjning är avgörande för el- och värmeproduktionen. Söderenergi använder totalt 1 miljon ton bränsle per år (motsvarande c:a 3 miljoner m 3 /år). Av detta förbrukas knappt två tredjedelar i kraftvärmeverket som försörjs med skogsbränsle och returflis. Genom omställningen av kraftvärmeverkets bränslemix var användningen av returflis under 2015 den hittills största, c:a 350 000 ton. Bränsleanvändning GWh GWh och effekt 2015 2014 Returflis 1 229 1 151 Skogsbränsle 819 1 031 Bränslekross* 432 421 Torv 139 257 Träpellets 117 137 Eldningsolja 16 15 Bioolja (tallbeck) 8 13 Slamblandning (AstraZeneca) 3 3 Totalt 2 764 3 028 * Utsorterat avfall, d.v.s. papper, plast och trä som inte kan återanvändas. Teknisk utveckling Panna 1, Igelsta värmeverk är näst efter kraftvärmeverket den mest betydelsefulla anläggningen och har därför genomgått flera viktiga förbättringar. Nya startbrännare och styrning för brännare och roster har installerats och den uttjänta fjärrvärmeväxlaren har ersatts med en ny. För att kunna sönderdela balar av utsorterat avfall har vi investerat i en ny 0,6 % kross. Arbetet med intrimning och 0,3 % 1,3 % förbättring av den ombyggda kal- 5 % 4 % kanläggningen för rökgasrening har pågått under året. 15 % Den oväntade turbinskadan på kraftvärmeverket som inträffade 17 december innebar att vi omedelbart startade ett projekt för att planera och säkra resurser för att återställa turbinen. Återställ- 44 % ningen beräknas ta fyra månader. 29 % Återvunnet / förnyelsebart bränsle Utveckling och större händelser inom bränsleområdet Bränsleförsörjningen har haft större utmaningar än normalt på grund av väderväxlingar och begränsad lagerkapacitet. Det ställer höga krav på leveransprecision och flexibilitet både från våra leverantörer, befraktning och inte minst transporterna till och från vår terminal i Nykvarn. Givet dessa förutsättningar har vi lyckats hantera bränsleförsörjningen med mycket begränsade merkostnader. 94,4 % Träpellets Skogsbränsle Returflis Bränslekross (papper, plast, trä) Bioolja, tallbeck Torv Eldningsolja Köpt värme 10 Söderenergi AB
Asbeståtgärder Spår av asbest har påträffats i provtagningar av två typer bränslen från återvunnet material, returflis och bränslekross. Händelsen ledde till en rad aktiviteter både internt och hos våra leverantörer. Tillsammans med nya rutiner, ökad provtagning och kontroll av bränslekvaliten ställs specifika krav på leverantörens kvalitetsarbete för att säkerställa asbestfria bränslen. Arbetet med att utveckla och säkerställa egenkontrollerna hos våra leverantörer har intensifierats under året. Mängden asbest som påträffades ligger långt under tillåtna gränsvärden. Nya lösningar Med krav på sidtippande flisbilar har logistiken effektiviserats inom Igelstaverkets område. Med sidtippande flisbilar uppnås en effektiv och säker logistik och minskar dessutom nedskräpningen på och runt om tillfartsvägen till Igelsta. Nykvarnsterminalen är i sin storlek unik som bränslelager. Tillsammans med en leverantör av övervakningssystem är vi först med att utveckla en teknik anpassad för utomhusmiljö. Med ett intelligent system på plats kan vi följa värmeutvecklingen med olika data. Värmekamerasystemet kombinerar branddetektion och intrångsövervakning. Askhantering Samtliga restprodukter från produktionen har en ny mottagare. Askorna tas nu om hand av Ragnsells och hanteras på Högbytorp, Sveriges ledande kretsloppsanläggning. För att spara stadsvatten och transporter har vi under året övergått till att transportera flygaska i torr form. Nya klassningsregler från den 1 juni i år gör att våra blyvärden överstiger gränsen för farligt avfall i flygaskan från Igelsta kraftvärmeverk. Flygaskan som utgör 19 % av total askmängd hanteras nu som farligt avfall enligt särskilda skyddsåtgärder. Som delägare i Svenska energiaskor fortsätter vi vårt arbete med att skapa acceptans för återvinning av energiaskor och söka nya användningsområden. Miljö och arbetsmiljö Samtliga Söderenergis anläggningar omfattas av certifierade ledningssystem för miljö och arbetsmiljö enligt de internationella standarderna ISO 14001 och OHSAS 18001. Ledningssystemen syftar till att åstadkomma en ständig förbättring av verksamheten ur arbetsmiljö-, säkerhets-, miljö- och resurssynpunkt. Grunden för detta arbete är en regelbunden och systematisk utvärdering av verksamhetens miljöpåverkan och risker i arbetsmiljön samt den arbetsmiljöpolicy och den miljö- och hållbarhetspolicy som antagits av företagets styrelse. Förbättringsområden identifieras och årliga mål- och handlingsprogram läggs fast integrerat med övrig verksamhetsplanering. Arbetet följs upp kontinuerligt med ansvariga chefer, i skyddskommittén, i ledningsgruppen samt genom skyddsronder och interna och externa miljö- och arbetsmiljörevisioner. Ett antal utbildningar inom arbetsmiljö och säkerhet har genomförts under året, se vidare under kompetenshöjande aktiviteter. Olycksfall och tillbud Söderenergi följer kontinuerligt upp olyckor, tillbud och riskobservationer i ett ärendehanteringssystem. Syftet är att systematiskt identifiera risker i arbetsmiljön och åtgärda dessa. Under 2015 har två tillbud/olyckor av allvarligare art inträffat där Söderenergis egen personal har varit inblandade, dessa har anmälts till arbetsmiljöverket. Utöver dessa har två allvarliga tillbud/olyckor inträffat då entreprenörer utfört arbete åt Söderenergi, dessa har anmälts till arbetsmiljöverket av entreprenörerna. Utsläpp Utrustning för kontroll och rening av utsläpp till vatten och luft har i stort sett fungerat väl under året. Tillfälliga problem har förekommit vad gäller rökgasreningen för svavel och kolmonooxid vid panna 1 vid Igelsta värmeverk. Detta skedde i samband med intrimning av den ombyggda kalkhanteringen som genomfördes under 2014. Tillståndsfrågor Grundtillståndet för Igelsta kraftvärmeverk är ett till - stånds beslut från miljödomstolen från 2006. I detta tillståndsbeslut finns så kallade uppskjutna frågor kring avgörande av slutliga villkor för utsläpp till luft och för villkor för utsläpp av dagvatten. En prövotidsredovisning med förslag till slutliga villkor lämnades in till tillsynsmyndigheten 2012. I april 2015 avslutade miljökontoret i Söder - tälje ärendet genom att inte meddela några ytterligare E Miljönyckeltal 2015 telge Nät 1 SFAB 1 Söderenergi 2 Total energi produktion Resurseffektivitet, PEF* 0,07 0,06 0,1 Klimatpåverkan, CO 2 (varav transp), g/kwh 36,2 (3,9) 34,5 (3,7) 44,3 (5,0) Emission av kväveoxid, NO X, mg/kwh 91,1 91,4 135,7 Emission av svavel, S, mg/kwh 11,0 11,1 19,7 Bränslen förnybart/återvunnet (varav plast)**, % 97,9 (5,5) 97,9 (5,5 94,4 (5,3) eldningsolja, % 0,7 0,7 0,6 torv, % 1,4 1,4 5,0 1 Specifikt per såld kwh till kund. 2 Specifikt per producerad kwh el och värme. * Primärenergifaktor. ** I enlighet med Värmemarknadskommitténs definition. Årsredovisning 2015 11
Förvaltningsberättelse E Fortsättning ligare villkor för utsläpp av dagvatten samt att föreskriva ett villkor för utsläpp av lustgas. Söderenergi har överklagat villkoret om lustgas och väntar på ett slutligt avgörande av mark- och miljödomstolen. Personal Söderenergi sätter stort värde på att medarbetare visar personligt ägarskap och tillför nya erfarenheter och perspektiv på arbetsplatsen. Att få påverka sin egen arbetsplats är ett grundläggande inslag inom Söderenergi där alla medarbetare förväntas bidra till den egna enhetens mål och handlingsplaner. Vi lyssnar på hur medarbetare upplever sin arbetssituation, hur de mår och trivs och om uppgifterna kan lösas på ett bättre sätt. Det görs genom regelbundna tavelmöten, medarbetarsamtal samt vid återkommande medarbetarundersökningar. Kompetenshöjande aktiviteter En kontinuerlig kompetensutveckling är väsentlig för att nå företagets mål. All personal har under året genomgått en utbildning inom brandskydd och första hjälpen samt en webbaserad miljö-, arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning (SSG). Utöver detta genomfördes gemensamma företagsdagar. Syftet med dagarna var att ge ökad insikt om stress och hur den kan förebyggas samt hur våra värderingar kan vara ett stöd i samarbete med varandra, såväl i grupper som mellan individer. Särskilt berörda grupper har dessutom genomgått specialinriktade utbildningar inom till exempel; fliseldarsjuka och trädammsexponering, buller, elsäkerhet, säkra lyft samt kemikaliehantering. Vid utgången av 2015 var antalet anställda och personalstrukturen samma 21 122 som år 2014. 143 anställda med en personalomsättning på åtta personer (8 slutat och 8 nyanställda). Samhällsstöd Som arbetsgivare, granne och lokalt förankrat företag samarbetar vi med och stödjer organisationer som stämmer överens med våra värderingar och vår syn på ett hållbart samhälle. Med fokus på miljö och transporter stödjer vi initiativ där läromedel inom trafik och hållbar utveckling når ut till skolorna. Miljömedvetna ungdomar, pengar till ungdomsföreningar och en skräpfri närmiljö summerar vårt fleråriga projekt tillsammans med Städa Sverige. Vi stödjer även lokala idrottsklubbar. Förväntad framtida utveckling och väsentliga riskfaktorer Mer returflis mindre torv Ett viktigt produktionsmål är att nå en andel av 70 % returflis i kraftvärmeverket senast år 2017. Vidare pågår arbete med att ersätta torven med andra bränslen. I det korta perspektivet är tallbecksolja ett intressant alternativ, på längre sikt studeras möjligheterna att bygga om pannan för att elda utsorterat verksamhetsavfall. Vi fortsätter kontinuerligt att söka nya bränslen som är miljömässigt och ekonomiskt fördelaktiga. Av samma skäl fortsätter vi att öka andelen sjöfrakter. För att göra detta möjligt vidareutvecklar vi den interna bränslehanteringen. Vi söker också nya logistiska lösningar så att vi kan fortsätta transportera balad bränslekross med ännu mindre nedskräpning som målsättning. 100 % förnyelsebart/återvunnet All utveckling görs med inriktningen att värme- och elproduktionen på sikt ska ske till 100 % med förnyelsebara eller återvunna bränslen. För år 2016 är andelen planerad till 96 %. Syftet är att utnyttja resurser i samhället som annars skulle gå till spillo och ta bort de fossila koldioxidutsläppen. Detta är helt i samklang med Sveriges övergripande klimat- och hållbarhetsmål och direktiv om cirkulär ekonomi som EU beslutade om i december 2015 för ett ökat resursutnyttjande. Vidare har EU och Sverige satt upp höga mål för energieffektivisering. Detta leder till lägre värmebehov i fastighetsbeståndet. I kombination med ökad konkurrens från bland annat värmepumpar visar marknadsprognoser från Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät på en lägre framtida värmeproduktion för Söder energi. Även värmeleveransen till Stockholm minskar genom att Fortum utvecklar sin egen värmeproduktion. Politiska styrmedel Fjärrvärmens konkurrenskraft riskerar också att reduceras på grund av myndighetsbeslut om styrmedel. Boverkets byggregler styr mot att minimera köpt energi och premierar på så sätt exempelvis värmepumpar. En kommande förändring av fastighetstaxeringen kan innebära ökade kostnader för värmeproduktion. Av och till finns även en diskussion i media om rimligheten i att transportera avfall över nationsgränser. Dessutom finns det på EU-nivå grupper som ifrågasätter om användning av biobränslen är förenligt med god skogsvård. Stärkt värdegemenskap Dessa utmaningar lägre marknadsvolymer, hotande styrmedel och opinionsfrågor leder till ökade krav på effektivisering. Men det är också av största vikt att fjärrvärmens varumärke som miljötjänst stärks och att miljöfördelarna med fjärrvärme generellt och Söderenergis värme- och elproduktion i synnerhet lyfts fram och synlig- 12 Söderenergi AB
görs. Ett arbete har därför initierats av Söderenergi tillsammans med Söder törns fjärrvärme och Telge Nät för att tillsammans med ägare, politiker och tjänstemän inom miljö och samhällsplanering med flera, utveckla en starkare värdegemenskap kring fjärrvärmens styrkor som miljötjänst. Fortsatt låga elpriser En betydande del av Söderenergis intäkter kommer från elproduktion och prisrörelser på elmarknaden inverkar naturligtvis på bolagets resultat. För att parera dessa rörelser och minska svängningarna så finns en fastslagen policy för att prissäkra del av den framtida planerade elproduktionen. Under de senaste åren så har vi sett en i stort sett konstant fallande elmarknad där priset mer än halverats. Om denna prisnivå på el som vi nu ser består så innebär det betydligt lägre framtida intäkter för vår elproduktion jämfört med tidigare. Säkra kompetensförsörjningen Vi fortsätter på den inslagna vägen med ständig effektivisering för att möta de utmaningar som vi kan förutse. För att säkra en effektiv och värdeskapande verksamhet med gott ledarskap bedriver vi arbetet i flera plan. Baserat på ett målstyrt och processorienterat arbetssätt kommer vi under det närmaste året att ta i drift nya, moderna IT-system. Vi fortsätter även med fördjupad träning och insikt i ledarskap för att få en tydlighet i roller, ansvar och styrning. Avslutningsvis, Söderenergis verksamhet är komplex med ett stort innehåll av teknik och logistik. En stor utmaning är att på sikt ha en god kompetensförsörjning och tillgång till duktiga ingenjörer och tekniker från högskolor och gymnasieprogram. Det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet och vara en attraktiv arbetsgivare. Vi fortsätter därför att arbeta aktivt med att erbjuda praktikplatser, ta emot studiebesök och hålla kontakt med aktuella utbildningar. Vinstdisposition Balanserat resultat: 82 129 tkr Årets vinst: 33 830 tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: I ny räkning överförs 115 959 tkr Igelsta kraftvärmeverk Årsredovisning 2015 13
Finansiell information s resultaträkning tkr Noter 2015 2014 Rörelsens intäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 3 1 161 803 1 294 051 Aktiverat arbete för egen räkning 34 453 Övriga rörelseintäkter 3, 4 20 301 20 392 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 1 182 138 1 314 896 Rörelsekostnader Energi, råvaror och material 530 770 605 395 Övriga externa kostnader 5, 6 223 938 217 149 Personalkostnader 7 119 380 113 337 Av-/nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 9 162 225 165 341 Övriga rörelsekostnader 4 3 168 1 925 Summa rörelsekostnader 1 039 481 1 103 147 RÖRELSERESULTAT 142 657 211 749 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 106 326 Räntekostnader och liknande resultatposter 12 122 182 113 113 Summa finansiella poster 122 076 112 787 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 20 581 98 962 Skatt på årets resultat 11 13 249 46 713 ÅRETS RESULTAT 33 830 52 249 14 Söderenergi AB
s Balansräkning tkr Noter 2015 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 13, 14 5 010 5 010 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 15 772 704 712 930 Maskiner och andra tekniska anläggningar 16, 17 1 971 630 2 090 954 Inventarier, verktyg och installationer 18 19 229 15 582 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella 19 117 120 126 570 anläggningstillgångar 2 880 683 2 946 036 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 20 170 170 Uppskjutna skattefordringar 21 24 189 17 376 24 359 17 546 Summa anläggningstillgångar 2 910 052 2 968 592 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 23 217 570 225 147 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 257 640 323 180 Övriga kortfristiga fordringar 22 7 340 11 052 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 39 081 47 318 304 061 381 550 Kassa och bank Kassa och bank 10 059 6 190 Summa omsättningstillgångar 531 690 612 887 SUMMA TILLGÅNGAR 3 441 742 3 581 479 Fortsättning E Årsredovisning 2015 15
Finansiell information Fortsättning E s balansräkning tkr Noter 2015 2014 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 25 Aktiekapital 55 000 55 000 Annat eget kapital inkl. årets resultat Balanserat resultat 303 650 251 401 Årets resultat moderföretagets aktieägare 33 830 52 249 Annat eget kapital inklusive årets resultat 337 480 303 650 Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 392 480 358 650 Summa eget kapital 392 480 358 650 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 26, 27 10 997 10 458 Uppskjuten skatteskuld 21 73 420 79 855 Övriga avsättningar 28 2 233 2 233 Summa avsättningar 86 650 92 546 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 29 1 298 000 1 398 000 Leasingskuld 29 1 325 414 1 378 032 Summa långfristiga skulder 2 623 414 2 776 032 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 29 100 000 120 000 Leverantörsskulder 71 195 79 517 Checkräkningskredit 29, 31 29 348 17 907 Övriga kortfristiga skulder 30 33 162 44 363 Leasingskuld 29 52 618 52 538 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 52 876 39 926 Summa kortfristiga skulder 339 199 354 251 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 441 742 3 581 479 Ställda säkerheter Ställda säkerheter 33 6 294 6 294 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 34 6 000 6 000 16 Söderenergi AB
s KassaflödeSanalys tkr Noter 2015 2014 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 142 658 211 750 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 162 196 164 462 Erhållen ränta 106 326 Erlagd ränta 122 182 113 114 Betald inkomstskatt - 574 182 778 262 850 Ökning/minskning varulager 23 7 577 16 963 Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 22, 24 77 489 26 372 Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 29, 30, 32 15 052 20 279 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 252 792 233 162 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar 17, 18, 19 74 079 111 696 Investeringar i byggnader och mark 15 22 928 3 914 Sålda materiella anläggningstillgångar 701 105 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 96 306 115 505 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld 29 152 618 136 700 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 152 618 136 700 Årets kassaflöde 3 868 19 043 Likvida medel vid årets början 6 191 25 234 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 10 059 6 191 Årsredovisning 2015 17
Finansiell information Moderbolagets resultaträkning tkr Noter 2015 2014 Nettoomsättning 3 1 161 803 1 295 892 Aktiverat arbete för egen räkning 34 453 Övriga rörelseintäkter 3, 4 22 141 20 392 1 183 978 1 316 737 Rörelsens kostnader Energi, råvaror och material 598 121 673 999 Övriga externa kostnader 5, 6 223 938 217 149 Personalkostnader 7 119 379 113 337 Av-/nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 9 134 295 137 411 Övriga rörelsekostnader 4 3 168 1 925 Summa rörelsens kostnader 1 078 901 1 143 821 RÖRELSERESULTAT 105 077 172 916 Resultat från finansiella poster Räntor från fordringar som är anläggningstillgångar 10 37 581 38 834 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 105 326 Räntekostnader och liknande resultatposter 12 122 182 113 114 Summa resultat från finansiella poster 84 496 73 954 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 20 581 98 962 Bokslutsdispositioner - 209 722 Skatt på årets resultat 11 13 249 574 ÅRETS RESULTAT 33 830 111 334 18 Söderenergi AB
Moderbolagets balansräkning tkr Noter 2015 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 13, 14 5 010 5 010 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 15 177 718 101 603 Maskiner och andra tekniska anläggningar 16, 17 1 740 826 1 848 563 Inventarier, verktyg och installationer 18 19 229 15 582 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella 19 117 120 126 570 anläggningstillgångar 2 054 893 2 092 318 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 35 10 000 10 000 Fordringar hos koncernföretag 27 798 950 826 566 Andelar i intresseföretag 20 170 170 Uppskjutna skattefordringar 21 24 189 17 375 833 309 854 111 Summa anläggningstillgångar 2 893 212 2 951 439 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter 23 217 570 225 147 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 257 640 323 180 Övriga kortfristiga fordringar 22 7 340 11 052 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 39 081 47 318 304 061 381 550 Kassa och bank Kassa och bank 10 059 6 190 Summa omsättningstillgångar 531 690 612 887 SUMMA TILLGÅNGAR 3 424 902 3 564 326 Fortsättning E Årsredovisning 2015 19
Finansiell information Fortsättning E Moderbolagets BAlansräkning tkr Noter 2015 2014 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 25 Bundet eget kapital Aktiekapital 55 000 55 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 82 129 193 463 Årets resultat 33 830 111 334 115 959 82 129 Summa eget kapital 170 959 137 129 Obeskattade reserver 36 284 000 284 000 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 26, 27 10 997 10 458 Uppskjutna skatter 21 10 940 17 375 Övriga avsättningar 28 2 233 2 233 Summa avsättningar 24 170 30 066 Långfristiga skulder 29 Skulder till ägarkommuner 1 298 000 1 398 000 Leasingskuld 1 325 414 1 378 032 Summa långfristiga skulder 2 623 414 2 776 032 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 29 100 000 120 000 Leverantörsskulder 71 194 79 516 Checkräkningskredit 29, 31 29 348 17 907 Aktuella skatteskulder 996 1 212 Övriga kortfristiga skulder 30 15 328 26 000 Leasingskuld 29 52 618 52 538 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 52 876 39 926 Summa kortfristiga skulder 322 360 337 099 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 424 902 3 564 326 Ställda säkerheter Ställda säkerheter 33 6 294 6 294 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 34 6 000 6 000 20 Söderenergi AB
Moderbolagets Kassaflödesanalys tkr Noter 2015 2014 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 105 077 172 916 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 134 269 136 534 Erhållen ränta 37 686 39 160 Erlagd ränta 122 182 113 114 Betald inkomstskatt - 574 154 850 234 922 Ökning/minskning varulager 23 7 577 16 963 Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 22, 24 77 489 26 479 Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 29, 30, 32 14 739 4 612 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 225 177 220 794 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 17, 18, 19 74 079 111 696 Sålda materiella anläggningstillgångar 701 105 Övertaget från dotterbolag vid fusion - 75 375 Upplöst dotterbolag vid fusion/aktieinnehav - 200 Investeringar i byggnader och mark 15 22 928 3 914 Avyttring/amortering av övriga finansiella anläggningstillgångar 21, 27 27 616 100 155 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 68 690 90 525 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld 29 152 618 149 312 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 152 618 149 312 Årets kassaflöde 3 869 19 043 Likvida medel vid årets början 6 190 25 233 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 10 059 6 190 Årsredovisning 2015 21
Finansiell information NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERN Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Söderenergi AB:s årsredovisning och koncernredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Års- och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Koncernredovisning Söderenergi AB upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncernföretag finns i not 35. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. s bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara tillgångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet. Utländska valutor Monetära tillgångs- och skuldposter i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Intäkter Fjärrvärme och el Söderenergi producerar fjärrvärme och el. Intäkter erhålls baserat på producerad volym och redovisas i resultatet när produktion har skett. Elcertifikat och utsläppsrätter Intäkter av elcertifikat och utsläppsrätter som tilldelas genom egen produktion, redovisas som bidrag från staten. Elcertifikat och utsläppsrätter redovisas till verkligt värde när det är rimligt och säkert att bidraget kommer att erhållas och företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippat med bidraget. Inkomstskatter Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrange ras den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Inga låneutgifter aktiveras. För specifikation av avskrivningstider se not 9. Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. Har tillgången ett återvinningsvärde som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ner till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas till gångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassa genererande enheter). För tillgångar, andra än goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Leasingavtal Leasingavtal som innebär att de ekonomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Söderenergis koncern klassificeras i koncernredovisningen som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och skyldigheter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde. Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden. Variabla avgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasingperioden. Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kundfordringar och övriga fordringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när Söderenergi AB blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Värdering av finansiella instrument sker utifrån anskaffningsvärdet. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmå- 22 Söderenergi AB
ner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Kortfristiga leverantörsskulder redovisas till anskaffningsvärde. Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. Avsättningar Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader. Ersättning till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester, betald sjukfrånvaro och sjukvård. Kortfristiga ersättningar redovisas som en kostnad och en skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning I företaget finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period de anställda utför de tjänster som ligger till grund för förpliktelsen. Förmånsbestämda pensionsplaner finansieras i egen regi. Uppgift om pensionsskuldens storlek erhålls från ett oberoende företag (KPA Pension) och redovisas enligt den erhållna uppgiften. Ersättning vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår då företaget beslutar att avsluta en anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller då en anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång i utbyte mot sådan ersättning. Om ersättning inte ger företaget någon framtida ekonomisk fördel redovisas en skuld och en kostnad när företaget har en legal eller informell förpliktelse att lämna sådan ersättning. Företagets förpliktelser mot verkställande direktören anges i not 27. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Moderföretagets redovisnings- och värderingsprinciper Samma redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i nedanstående rubriker. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med ÅRL:s indelning. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna. Bokslutsdispositioner Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Koncernbidrag som lämnas till ett dotterföretag redovisas dock som en ökning av andelens redovisade värde. Aktier och andelar i dotterföretag Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjutande skatt) i förhållande till balansomslutningen. Årsredovisning 2015 23