1 Nycklarna till Sverige Vägen in i det svenska samhället är tuff. Bara det att lära sig språket och komma underfund med hur samhället fungerar. Vi träffar några som kommit en bit på vägen.. (6/6) Hiba Abdallah och Husein Khaled gör radio på arabiska. I kontrollrummet sitter Zake Abdulhafid som är sändningsansvarig på arabiska. Bild: Staffan Claesson (7/6) Nyheter. Hasina Azimi och Najia Afzali från Afghanistan gör radio på dari, ett av de språk som Radio Internationell Uppsala, RIU, sänder på. Man går miste om mycket information när man inte behärskar svenska bra. Därför är det så viktigt med nyheter på olika språk. Bild: Staffan Claesson
2 Man brukar tala om språket som en nyckel till samhället och det är precis vad SFI-eleverna på Lernia i Uppsala uttrycker. Språket öppnar dörren, säger Aria Lindblom, kurd från Irak. Hon pluggar intensivt på fritiden, läser böcker och ser på svensk tv. Medan hon lagar mat lyssnar hon på svenska radioprogram i hörlurarna. Svenska är jättesvårt, men livet blir bättre när man lärt sig det, säger hon. SFI-skolan (svenska för invandrare) ligger i en gammal cykelfabrik, granne med Den Lilla Teatern på S:t Persgatan i centrala Uppsala. Eleverna är ivriga att lära sig svenska fort, fort. Vi har flytt till Sverige från krig i hemländerna och behöver många saker: jobb, ett nytt liv, att prata med alla människor i Sverige, säger Badie Alkuontar från Syrien. Han har pluggat svenska i ett år och tar alla chanser att prata med svenska pensionärer på språkkaféer, med grannarna på gården och folk på bussen. Nu har han lånat en liten bok på Lernias nya skolbibliotek. Den heter Bengtssons hemlighet och handlar om en man som har får. Badie Alkuontar berättar att han i hemlandet hade en stor gård med både får och kor. Leila Arab kommer från Iran och har varit i Sverige i ett år och två månader. Hon tycker att det är roligt att lära sig svenska. Hon älskar grammatik och är redan på D-kursen, den högsta nivån på SFI. När man inte kan svenska kan man inte göra någonting, inte säga vad man vill. Alla vi som bor här behöver språket. Det är jätteviktigt, säger hon. I Lernias bibliotek finns lättlästa böcker för vuxna. Det är litteratur om hur det svenska samhället fungerar, faktaböcker, romaner och moderna klassiker. I hyllorna står även böcker på elevernas modersmål. Och svenska barnböcker som de kan låna hem och läsa högt för sina barn. En del av författarna är SFI-lärare som skriver om elevernas egen verklighet, till exempel att färdas livrädd över havet i en sjöoduglig båt, komma till Sverige som flykting och vänta på besked om uppehållstillstånd. Eleverna behöver träna på att läsa och få ett språk för att lättare komma in i samhället. Det är också viktigt att diskutera sina erfarenheter och känna igen sig i berättelserna, säger SFI-läraren Anna Berglind.
3 Det är hon som har byggt upp Lernias nya skolbibliotek med hjälp av en halv miljon kronor i statsbidrag från Skolverket. Trots att rummet är ganska litet har hon lyckats skapa olika avdelningar med läshörnor, bord med stolar och ett skrivbord. På väggen hänger flera nummer av den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor. Jag ville skapa ett mysigt rum där man känner läslust, säger Anna Berglind. SFI-elever som läser får bättre resultat på läsdelen i de nationella proven. Det är roligt när de fått lässuget. De blir medvetna om hur man lär sig svenska. Människor som har utbildning och studievana, ett välutvecklat modersmål och som redan kan flera språk, brukar ha lättare att lära sig svenska. Men det är inte självklart att det är så. Annika Norlund Shaswar är universitetslektor i språkdidaktik med inriktning på svenska som andraspråk vid Umeå universitet. I sin avhandling djupintervjuade hon fem kurdiska SFI-studenter och upptäckte att identiteten spelade stor roll för språkinlärningen. De två med högst utbildning och bäst jobb i hemlandet hade problem med att tvingas börja om från början. Det var ett hinder för att ta till sig det nya, berättar hon. Det gäller att hitta motivation. När Annika Norlund Shaswar gjorde en klassrumsstudie visade läraren en artikel om en tidigare SFI-elev som fått ett bra jobb i Sverige. Eleverna sa "hon var ju som vi" och kände att det fanns en möjlighet att komma in i samhället. Språket är å ena sidan en nyckel, å andra sidan en hög tröskel att ta sig över. Det praktiska vardagslivet är beroende av text, konstaterar Karin Sheikhi, universitetslektor i svenska som andraspråk på Mälardalens högskola. Om du måste kämpa med varje skylt, varje lapp från barnens skola och varje brev från myndigheter är risken stor att du missar mycket och kanske betraktas som oinformerad och dum, säger Karin Sheikhi och fortsätter: Om man har ett begränsat språkbruk kan det hända att man uppfattas som en begränsad människa, som mindre rolig, mindre smart, långsammare. Personen själv kan uppleva att det är svårt att få fram sin personlighet. Det kan kännas som att man har lite mindre värde och blir mindre lyssnad på. Effekten kan bli segregation.
4 I sin forskning har Karin Sheikhi sett att språkinlärning och integration hänger mycket på personligheten. Det går bättre om man är social och utåtriktad och dessutom ihärdig. Om man försöker en gång till och bara kör på får man mer sagt och gjort, lär sig mer språk och tar sig fram bättre. Det är också av stor betydelse att komma in i sammanhang där man är omgärdad av svenska språket, till exempel på en arbetsplats. Men jobb i sig är ingen garanti för att bli integrerad och lära sig svenska, påpekar Karin Sheikhi. Det finns en avhandling om SFI-språkpraktik. Den visade tyvärr lite interaktion. Ta till exempel en städare, hur många pratar han eller hon med under en arbetsdag? Om man inte kan språket blir det svårt att orientera sig i det nya landet och bli en del av det. Då kan man inte heller påverka. Jag skulle känna mig isolerad och hjälplös, säger Karin Sheikhi. Utanförskap och isolering är inte något som händer direkt, det sker gradvis och handlar mycket om brist på kommunikation med svenskar och majoritetssamhället, menar hon. Vi måste ge motivation och anledning att lära sig språket. Vi kan inte ha medborgare som är helt utestängda. Faktum kvarstår att många människor i vårt land inte kan ta till sig information och nyheter på svenska. Därför finns Radio Internationell Uppsala, RIU. Utöver svenska sänder de närradio på elva språk från en källarvåning på Skolgatan, i SIU:s lokaler, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. I ett ljudisolerat rum med vadderade väggar klädda med aluminiumfolie, sitter Hasina Azimi och Najia Afzali från Afghanistan och läser in nyheter på dari. Ordet "Gottsunda" går att urskilja. Hasina Azimi är bara 17 år. RIU har anlitat flera ungdomar till radiosändningarna för att stärka deras självförtroende och föryngra verksamheten. Ungefär en tredjedel av sändningar utgår från samma manus, med lokala nyheter, riksnyheter, samhällsdebatt och samhällsinformation, särskilt om sådant som rör invandrare. De informerar också om fadderverksamhet och andra aktiviteter i SIU.
5 Najia Afzali har bott i Sverige länge. Hon har översatt det gemensamma manuset från svenska till dari. Resten av det halvtimmeslånga programmet lägger de till nyheter om hemlandet, poesi, reportage eller vad de själva vill. Det tar två dagar att översätta och tre till fyra timmar att läsa in och redigera, berättar Najia Afzali. Husein Khaled, en mild, medelålders man i kostym och klarblå skjorta, läser varje vecka in en krönika på arabiska. De brukar handla om svenska vanor och traditioner som han har snappat upp. Bland annat har han pratat om att man inte slänger skräp eller fimpar på marken och att man inte pratar högt i mobiltelefonen i Sverige. Man måste uppföra sig väl för att bli en del av samhället och inte underblåsa rasism, säger Husein Khaled. I hemlandet var han mattelärare. Nu går han på SFI. När han har lärt sig svenska hoppas han kunna jobba som mattelärare igen, eller som tolk. SIU uppskattar antalet radiolyssnare till närmare 15 000 i veckan. För många är RIU den enda kanalen till information om vad som händer i Uppsala och Sverige, enligt SIU:s ordförande Amil Sarsour. Om dessa radiosändningar inte fanns skulle det vara som att gå blind på gatan utan käpp, säger han. Men det räcker inte att bara lyssna på radio för att bli en del i samhället påpekar Hiba Abdallah, en 16-årig tjej med hårfläta och jeansjacka som gör radio på arabiska. Man måste ut i samhället också, säger hon. Tina Lövrander