Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare

Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av utvärdering sid 10 4. Analys och bedömning av resultatet sid 24 5. Avslutande tankar med åtgärdsförslag sid 29 Bilagor 1. Källor och referenser sid 31 2. Uppföljningsblankett för nationella prov i skolår 3, 5 och 9 sid 32 3. Underlag för återkopplingssamtal sid 35 Barn- och ungdomsnämndens presidium 2009-11-04 Barn- och ungdomsförvaltningens centrala samverkansmöte 2009-11-11 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2009-11-24 Dnr BU 2007/0525 Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Funktionen för utveckling, kvalitet, IT, information, VFU & nämnd Barn- & ungdomsförvaltningens förvaltningskontor 2009-11-04 Fotografier: Matton 2

Sammanfattning Utifrån nämndens plan för uppföljning har så skett av nationella prov i skolår 3, 5 och 9 i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska (åk 5 och 9) samt fysik och kemi (åk 9). Resultaten påvisar att - Engelska är det ämne med högst måluppfyllelse och högst andel kvalitativa betyg. - I skolår 9 når mellan 60-74 % av flickorna de kvalitativa betygen VG och MVG i de olika nationella delproven i svenska. Motsvarande siffror för pojkar är 33-44 %. - Pojkars läsförståelse och skrivning är områden som utmärker sig markant med låga resultat i samtliga skolår på de nationella proven. - Matematik det ämne med lägst måluppfyllelse i samtliga nationella prov. - Jämna resultat i samtliga skolår i matematik sett i ett könsperspektiv. - Under våren 2009 prövades no-ämnena i en utprövningsomgång och resultaten påvisade markant hög andel elever som ej uppnår målen i kemi; 21,6 %. - I jämförelse med riket når markant högre andel elever målen i fysik i Halmstad. Dock är andelen kvalitativa betyg påfallande låg 28 % av eleverna når betygen VG eller MVG. Därtill är skillnad i måluppfyllelse mellan könen hög; drygt 9 % av flickorna når ej målen med 4 % som motsvarande siffra för pojkarna. Utifrån de övergripande resultaten är det angeläget att man gör lokala analyser av nationella proven kopplat till de elever man har samt att man studerar hur uppgifterna är konstruerade och vilka kompetenser som efterfrågas på proven. Det är betydelsefullt att gemensamt tolka basen för de grundläggande kompetenserna/-förmågorna i verksamheten. Idag har många lärare och rektorer individuella tolkningar och bilder av dessa och det behöver synliggöras för varandra. Därtill behövs diskussion och reflektion kring hur lärande går till samt hur växelverkan i klassrummet sker. Enligt åtgärdsförslag sedan 2008 behöver skolor fortsätta vidareutveckla lärmiljöer för att alla elever ska stimuleras, utvecklas och lära i enlighet med aktuella styrdokument; läroplan och kursplaner. Det är betydelsefullt att prioritera pedagogiska samtal och bedriva systematisk reflektion mellan lärare för att analysera elevers kunskapsprogression och bedömning i ett 1-16-årsperspektiv. Arbetet med lokal pedagogisk planering LPP som pågår i samtliga skolområden och skolor är en betydelsefull och angelägen process att fortsätta och vidareutveckla. Vidare är det angeläget att pedagogerna problematiserar sin egen praktik utifrån faktorerna kön, genus, etnicitet och social bakgrund. Det är betydelsefullt att stärka rektors centrala roll att följa upp, utvärdera elevers kunskaper, göra resultaten till hela skolans angelägenhet samt organisera och värdera kompetensutveckling för att stärka skolutveckling. 3

1. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för 2008-2010. Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i april 2008. Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 2008, senast november Därefter eventuellt årligen 4

styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar Årligen, senast november Uppföljningsansvaret påverkar alla inom BUF. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela förvaltningen; Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. BUN får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Nedan finns en bild som illustrerar hanteringen av uppföljningen på alla nivåer inom förvaltningen. 5

2. Genomförande av utvärdering Nationella ämnesprov De nationella ämnesproven finns numera i årskurserna 3, 5 och 9. Proven i trean genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång under vårterminen 2009 och proven i femman är obligatoriska från och med våren 2009. I årskurs 9 finns proven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Dessutom finns prov i biologi, fysik och kemi i årskurs 9, som genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång under våren 2009. Skolår Ämnen Kommentar 3 Matematik, svenska, svenska som andraspråk 5 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk 9 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk Obligatorisk utprövningsomgång våren 2009 enligt 4 i förordningen 2008:849 om utprövning av ämnesprov i grundskolan. Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 09 enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatoriskt i riket enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Biologi, fysik, kemi Obligatorisk utprovningsperiod vt 2009. Det primära syftet med dessa prov är att ge läraren stöd vid bedömning av om eleverna nått uppställda mål. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att varje elev ska ha möjlighet att visa sina starka och svaga sidor i respektive ämne, vad hon/han faktiskt kan. Allt kan dock inte prövas i ett enskilt prov. Ämnesproven bygger inte på något visst arbetssätt och inte heller på några speciella läromedel. Proven ska dessutom bidra till att bedömningen av elevers kunskaper blir så likvärdig som möjligt över hela landet. Resultat på ett nationellt prov är en del av den samlade bedömning som läraren gör mot de nationella mål som finns för ämnet. Det bör betonas att ämnesproven i årskurs 3 inte har till syfte att rangordna elever eller att ge underlag för någon typ av betygssättning. Däremot bör de elever som inte uppnår målen uppmärksammas och ges möjlighet till stöd. Skolverket; Information till föräldrar om ämnesproven i åk 3 En målstyrd undervisning för med sig en mål- och kunskapsrelaterad bedömning. Resultat i form av totalpoäng måste kompletteras med en kvalitativ analys av elevernas starka och svaga sidor samt en beskrivning av vad eleven framöver ska fokusera sitt lärande på, s.k. formativ bedömning. Detta utgör också ett av syftena med de nationella proven. Med proven i år 5 följer även ett självbedömningsmaterial som syftar till att: fokusera elevens medvetenhet om och ansvar för sitt eget lärande, vilket är ett av läroplanens övergripande mål. Följande mål i Lpo94 är här särskilt relevanta: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära utvecklar ett allt större ansvar för sina studier utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat Ämnesprov år 5 6

Enligt Lisa B. Boistrup (Pedagogisk bedömning sid.112-113) visar forskning att elevers lärande förbättras när den formativa bedömningen får högre kvalitet och att s.k. lågpresterande elever då förbättrar sina resultat mer än andra, samt att de som lyckas bra i sina studier reflekterar över sin lärandeprocess. Nationella provens konstruktion och inriktning kan alltså utgöra ett stöd för lärare och elever vid en kvalitativ analys av elevens måluppfyllelse samt visa vad eleven behöver fokusera sitt lärande på framöver. Dock finner Skolverket i sin lägesbedömning 2007 (sid.159) att uppföljningen av de nationella proven inte används på ett allsidigt sätt som underlag för bedömning av enskilda elevers lärande. Skolverket konstaterar vidare att lärarna sällan använder resultaten för att tillsammans diskutera verksamhetens innehåll, former och aktuella utvecklingsbehov. Detta får till följd att rektorernas sammanställning av elevernas resultat på nationella proven begränsas till siffror och betyg. Analyser utifrån ett verksamhetsperspektiv saknas. Följaktligen redovisas prov- och betygsresultat i skolornas kvalitetsredovisningar, men utan de medföljande analyser som bör ligga till underlag för konkreta åtgärdsförslag. Ytterligare ett syfte med nationella proven är att konkretisera läroplanens kunskapssyn och kursplanernas ämnessyn och därmed ge signaler om vad som är viktig kunskap. Ju större överensstämmelse mellan dessa och praktiken i klassrummet ju lättare borde det bli för eleverna att uppnå målen i år 5 och 9. Detta medför att nationella proven i ännu högre grad bör vara hela skolans angelägenhet och att dess innehåll, såväl som konstruktion och bedömning bör utgöra riktlinjer för undervisningen i alla åldrar. Forskning visar att bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, kön samt utländsk bakgrund påverkar och har stor betydelse för elevers skolresultat. I detta perspektiv innebär en kvalitativ analys av nationella proven även ett bättre underlag för skolans arbete med att utjämna skillnader i elevers förutsättningar. Skolverket beskriver skillnader utifrån genusperspektiv på följande sätt, något som också ska beaktas i praktiken i klassrummet; En viktig uppgift för Skolverket och de institutioner som konstruerar proven är att de är tillräckligt omfattande och välkonstruerade för att alla elever, oavsett kön, ska få möjlighet att visa vad de kan. Rapporten visar bl.a. att skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är olika i de olika ämnena. I engelska och matematik är könsskillnaderna mycket små. Olika svarsformat gynnar könen olika. Så är öppna svarsformat där eleverna formulerar sina svar själva mer gynnsamma för flickor medan slutna format där svaret är ett kryss eller ett ord är mer gynnsamma för pojkar. Denna skillnad kan avläsas i rapporten då man i matematik har undersökt korrelationen mellan resultat på matematikprovet med resultaten i läsförståelsedelen i svenska. Det visar att flickor generellt lyckas bättre på läsförståelsen och att de också i viss grad är mer framgångsrika än pojkarna på uppgifter i matematikprovet som kräver muntlig och skriftlig produktion. I ämnena svenska och svenska som andraspråk är skillnaderna större mellan pojkars och flickors resultat. Skolverket, Ämnesprovet 2007 i grundskolans årskurs 9. En resultatredovisning Genom kvalitativa analyser av de nationella proven skapas därför ett underlag för konkreta åtgärder som kan stödja och utveckla måluppfyllelsen både på elev och på skolnivå. Genom att dessa analyser återfinns i kvalitetsredovisningarna fås en överblick över behov och åtgärder på kommunnivå. 7

I Skolverkets lägesbedömning 2007 återfinns följande skrivningar om t.ex. skillnader mellan nationella prov och lärarkonstruerade prov; Boesen har i sin avhandling analyserat skillnaden mellan nationella prov och lärarkonstruerade prov och funnit att de förstnämnda i högre grad ställer krav på ett kreativt tänkande medan de sistnämnda till stor del endast kräver imiterande resonemang, vilket innebär att uppgifterna är bekanta och att det räcker med minneskunskaper för att lösa dem. Då proven inte fordrar analys och självständigt tänkande snarare motverkas än främjas ett förståelseinriktat och kritiskt lärande. Det tyder på att läroplanens kunskapssyn inte slagit igenom hos lärarna och lett till förändring av en traditionell bedömningskultur. Eftersom proven ofta ger eleverna en bild av vad som är viktigt att lära sig, förmedlas därmed även till eleverna en kunskapssyn som strider mot styrdokumentens intentioner. Även om läromedlen har en hög kvalitet, innebär den starka läromedelsstyrningen att lärarnas arbete med att planera undervisningen utifrån kursplanerna försvåras. Istället för att lärarna lokalt uttolkar och konkretiserar de nationella målen tar läromedelsföretagens uttolkningar över och får generell giltighet. Än mer tydligt framträder att läromedelsstyrningen begränsar ett centralt läroplansmål, nämligen elevernas inflytande över matematikundervisningens arbetsformer och innehåll. I den utsträckning det finns samlade resultatbilder på skolnivå består de av sammanställningar av resultat på nationella prov i årskurs 5 och 9 eller betyg i årskurs 8 och 9. Resultaten analyseras dock sällan utifrån förändringar över tid eller skillnader mellan olika elevgrupper, exempelvis könsrelaterade skillnader eller skillnader mellan elever som har respektive inte har svenska som modersmål. I de årskurser där eleverna inte har nationella prov eller får betyg saknas genomgående samlade resultatbilder på skolnivå. Det arbete som bedrivs för att så långt som möjligt säkerställa en likvärdighet i bedömning och betygssättning varierar mellan skolorna. På vissa skolor kan ämneskollegor diskutera bedömningar när det finns osäkerhet eller tveksamhet. På andra skolor träder regelmässigt en medbedömare in när resultaten på de nationella proven ska bedömas. Inspektörerna har i flera fall sett ett behov av ökad dialog mellan lärare och skolor för att främja likvärdigheten. Inspektörerna har även uppmärksammat skolledningens roll i samband med resultatbedömningar i matematik. På de besökta skolorna framkommer att rektorerna vanligen känner till sammanställningar av resultat på kommunala och nationella prov liksom eventuella betygsresultat. Däremot saknar rektorerna som regel kännedom om hur kunskapsuppföljningen sammantaget går till, dvs. vad resultatbedömningarna baseras på. Resultatsammanställningarna används dessutom sällan som ett underlag för att analysera och diskutera behov av utveckling av undervisningens innehåll och former. Det är följaktligen vanligt att kvalitetsarbetet brister i detta avseende. Ett fåtal exempel finns dock på att svaga resultat på de nationella proven lett till byte av läromedel eller fått effekter i form av personalförstärkning för att möjliggöra mindre undervisningsgrupper. Skolverket, Skolverkets lägesbedömning 2007 8

Tillvägagångssätt hur har arbetet utförts och vilka är vi som arbetat med det? För resultat från VT 2009 har följande process ägt rum för uppföljning av nationella proven i engelska, matematik och svenska i skolår 3, 5 och 9: 1. Proven har genomförts enligt ordinarie planering och resultaten rapporterats in i databasen Extens enligt anvisningar. 2. Analys/bedömning/åtgärder har följts upp med hjälp av bifogad uppföljningsblankett, vilken översänts till BUF för analys. 3. Det statistiska underlaget har tagits fram under sommaren och har, tillsammans med ett antal frågeställningar som stöd, implementerats hos rektorer som ett betydelsefullt analysmaterial. 4. Verksamhetsutvecklargruppen har följt upp skolornas resultat i augusti-oktober genom analys av insänt material. Under oktober-februari 2010 genomförs återkopplingssamtal kring resultaten. 5. Verksamhetsutvecklare har utifrån ovanstående sammanställt denna rapport, som redovisas för BUN i oktober. 6. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Arbetsgruppen har bestått av verksamhetsutvecklare Konrad Bengtsson och Malin Lindwall samt verksamhetsutvecklingskonsulterna (VUK) för respektive skolområde; Ann Granström och Pauline Broholm-Lindberg i Centrum, Helene Frisk och Annika Westberg i Norr samt Christina Jönne och Anette Klang-Jensen i Söder. Därtill har samverkan skett med genuspedagogerna Charles Lundholm och Ingrid Karlsson samt jämställdhetsutvecklarna Caroline Zackariasson, Inger Ottosson och Urszula Hansson. 9

3. Resultat av utvärdering Syftet med det nationella provsystemet skall vara att bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna, förtydliga målen och visa på elevers starka och svaga sidor, konkretisera kursmål och betygskriterier stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. Skolverket om nationella prov, www.skolverket.se Resultat för nationella prov i skolår 3 Inför läsåret 08/09 fastställdes nationellt uppsatta mål i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk i skolår 3. Därigenom skapades ytterligare ett avstämningstillfälle i form av nationella prov i syfte följa upp elevers kunskapsutveckling. Ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anses som särskilt betydelsefulla att följa. För många lärare i de tidigare skolåren är det nytt att genomföra och bedöma nationella prov. För att stödja skolorna i sitt arbete med målen och de nationella proven genomfördes därför under läsåret en implementeringssatsning i kommunens skolor. I arbetet med att implementera målen och de nationella proven i förvaltningens skolor verkade fem lärare/specialpedagoger, som representanter för samtliga skolområden, i projektanställningar á 20 % vardera. I implementeringsarbetet ingick bl.a. att informera om förändringarna, anordna mötesplatser och initiera nätverk för undervisande lärare, deras rektorer och vårdnadshavare. Under våren arrangerades seminarium och workshops för lärare som genomförde de nationella proven med syfte att ge kunskap om och skapa förtrogenhet med målen och proven. Vid dessa tillfällen gavs de deltagande lärarna möjlighet att stärkas i organisering för, genomförande och bedömning av proven i relation till målen. Vårterminen 2009 genomfördes för första gången nationella prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk som stöd för lärarens bedömning om eleven uppnått målen i skolår 3. Proven genomfördes i en utprovningsomgång. Matematik Ämnesprovet i matematik i skolår 3 består av 7 delprov där varje delprov har sitt specifika ändamål för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. Provet är dock inte utformat så att det prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål eftersom det då skulle bli för omfattande. För att göra eleverna bekanta med ord och text som de möter i uppgifterna, bygger provet medvetet på en gemensam kontext, ett gemensamt sammanhang. Vid bedömningen av provet har läraren bedömningsinstruktioner till stöd för att avgöra om elev bedöms nå eller inte nå kraven för respektive delprov. 10

Provets delrubriker och måluppfyllelse däri presenteras nedan. Sifforna är preliminära då antalet elever som genomfört de olika delproven ej är fullständigt vid uttagande av statistiken. Det totala antalet elever i skolår 3 uppgick under vårterminen till 826 st. Flera lärare hade dock vid uttagandet av statistiken ej registrerat sina elevers resultat i databasen. Bortfallet är ca 60 st. Figur 3:1: Resultat (%) på delproven i nationella ämnesprovet i matematik i skolår 3, totalt och uppdelat i kön. Svarsalternativ Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Självvärdering Delprov B och C Totalt 96,6 3,4 100 730 Integrerat med Sv/SvA Flickor 97,0 3 100 338 Rumslig uppfattning Pojkar 96,2 3,8 100 392 Delprov D Totalt 97 3 100 763 Geometriska figurer Flickor 95 5 100 361 och deras egenskaper Pojkar 95 5 100 402 Delprov E och F Totalt 91,5 8,5 100 753 Räkna i huvudet Flickor 91,0 9 100 357 Pojkar 92,0 8 100 396 Delprov G Totalt 82,7 17,3 100 771 Skriftliga räknemetoder Flickor 81,3 18,7 100 363 Pojkar 84,1 15,9 100 408 Delprov H Totalt 75,5 24,5 100 767 Förståelse för Flickor 75,8 24,2 100 360 de fyra räknesätten Pojkar 75,2 24,8 100 407 Delprov I Totalt 84,5 15,5 100 769 Jämförelse och mätning Flickor 85,4 14,6 100 362 av längd Pojkar 83,8 16,2 100 407 Delprov J Totalt 95,4 4,6 100 762 Spelet Flickor 94,7 5,3 100 356 Taluppfattning Pojkar 96,1 3,9 100 406 I figuren ovan går att utläsa att måluppfyllelsen i matematik i skolår 3 varierar markant i de olika delproven. Det område som har högst måluppfyllelse är delprov D som behandlar ämnesområdet geometri med geometriska figurer och deras egenskaper. Lägst måluppfyllelse har delprov H som handlar om förståelse för de fyra räknesätten. Låg måluppfyllelse har även delprov G om skriftliga räknemetoder samt I om jämföra och mäta längd. Svenska/Svenska som andraspråk Ämnesprovet i svenska i skolår 3 består även det av 7 delprov där varje delprov har sitt specifika ändamål för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. Precis som i ämnet matematik är provet inte utformat så att det prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål eftersom det då skulle bli för omfattande. 11

I svenska och svenska som andra språk används samma prov, men ämnena har olika kursplaner och läraren ska bedöma elevens resultat utifrån den kursplan eleven följer. Totalt bedömdes 63 elever utifrån kursplanen i svenska som andraspråk vid nationella provet i skolår 3, vilket motsvarar 7,5 % av det totala antalet elever i Halmstads kommunala skolor. Sifforna är preliminära då det totala antalet elever som genomför de olika delproven ej är fullständigt. Flera lärare hade vi uttagandet av statistiken ej registrerat elevernas resultat i databasen. Figur 3:2: Resultat (%) på delproven i nationella ämnesprovet i svenska i skolår 3, totalt och uppdelat i kön. Svarsalternativ Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 97,8 2,2 100 772 Muntlig uppgift, Flickor 96,9 3,1 100 355 berättande Pojkar 97,3 2,7 100 377 Delprov B Totalt 95,2 4,8 100 763 Muntlig uppgift Flickor 96,9 3,1 100 361 samtal Pojkar 93,8 6,2 100 402 Delprov C Totalt 89,3 10,7 100 753 Läsning, Flickor 90,1 9,9 100 363 skönlitterär text Pojkar 88,6 11,4 100 405 Delprov D Totalt 83,8 17,3 100 771 Läsning, Flickor 84,1 15,9 100 364 faktatext Pojkar 83,5 16,5 100 406 Delprov E Totalt 92,7 7,3 100 767 Skrivning, Flickor 95,8 4,2 100 361 berättande text Pojkar 89,9 10,1 100 407 Delprov F Totalt 85,4 15,5 100 769 Skrivning, berättande Flickor 91,7 8,3 100 363 stavning, interpunktion Pojkar 79,8 20,2 100 405 Delprov G Totalt 94,5 4,6 100 762 Skrivning, Flickor 97,5 2,5 100 363 Beskrivande text Pojkar 91,8 8,2 100 404 Totalt 825 elever i skolår 3: 825 st I figuren ovan går att utläsa att måluppfyllelsen i svenska i skolår 3 varierar i ett totalperspektiv i de olika delproven med ett högsta resultat i tala i delprov A. Delprov D som handlar om faktaläsning har lägst resultat. I ett genusperspektiv skiljer sig resultaten markant. Det område som har lägst måluppfyllelse hos båda könen är delprov D läsning av faktatext. Delprov F berättande skrivning, stavning har låg måluppfyllelse totalt sett, men avsevärt låg hos pojkarna. 12

Figur 3:3: Resultat (%) på delproven i nationella ämnesprovet i svenska som andraspråk i skolår 3, totalt och uppdelat i kön. Svarsalternativ Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 90,3 9,7 100 62 Muntlig uppgift, Flickor 90,0 10,0 100 30 berättande Pojkar 90,6 9,4 100 32 Delprov B Totalt 86,9 13,1 100 61 Muntlig uppgift Flickor 86,7 13,3 100 30 samtal Pojkar 87,1 12,9 100 31 Delprov C Totalt 67,2 32,8 100 61 Läsning, Flickor 76,7 23,3 100 30 skönlitterär text Pojkar 58,1 41,9 100 31 Delprov D Totalt 47,5 52,5 100 61 Läsning, Flickor 53,3 46,7 100 30 faktatext Pojkar 41,9 58,1 100 31 Delprov E Totalt 82,3 17,7 100 62 Skrivning, Flickor 86,7 13,3 100 30 berättande text Pojkar 78,1 21,9 100 32 Delprov F Totalt 67,7 32,3 100 62 Skrivning, berättande Flickor 80,0 20,0 100 30 stavning, interpunktion Pojkar 56,2 43,8 100 32 Delprov G Totalt 80,6 19,4 100 62 Skrivning, Flickor 93,3 6,7 100 30 Beskrivande text Pojkar 68,7 31,3 100 32 Totalt antal elever i skolår 3 som läste svenska som andraspråk: 63 st I tabellen ovan går att utläsa att variationen i resultat mellan delproven är stor. Den muntliga delen i delprov A påvisar högst total måluppfyllelse samt högst måluppfyllelse för pojkar. För flickor är det delprov G, beskrivande text, som högst andel når kravnivån på. För samma delprov når en tredjedel pojkar ej kravnivån. Skillnaden mellan flickor och pojkars måluppfyllelse är som störst i just delprov G. Resultaten på delprov D beträffande läsning av faktatext uppnår lägst andel elever kravnivån för. Detta gäller såväl flickor som pojkar. 13

Resultat för nationella prov i skolår 5 Engelska I ämnesprovet i engelska prövas elevernas förmåga att lyssna till och förstå talad engelska, att läsa och förstå olika slags texter samt att kommunicera i tal och skrift. Varje delprov har sitt specifika ändamål för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. Utöver de fem delproven gör eleverna en självbedömning av sina kunskaper i engelska med syfte att ge dem tillfälle att reflektera kring det egna lärandet och den egna förmågan. Ämnesprovet konkretiserar den kommunikativa och funktionella språksyn som genomsyrar kursplanen i engelska. Nedan följer måluppfyllelse för de elever som deltagit i ämnesprovets olika delmoment. Sifforna är preliminära då antalet elever som genomfört de olika delproven ej är fullständigt vid uttagande av statistiken (juni 2009). De fastställda siffrorna redovisas av SCB först i december 2009. Figur 3:4: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i engelska i skolår 5, totalt och uppdelat i kön. Svarsalternativ Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 92,5 7,5 100 800 Samtala/tala Flickor 92,8 7,2 100 403 Pojkar 92,2 7,8 100 397 Delprov B Totalt 90,2 9,8 100 814 Lyssna/förstå (skriva) Flickor 89,2 10,8 100 408 Pojkar 91,1 8,9 100 406 Delprov C Totalt 91,8 8,2 100 817 Läsa/förstå Flickor 92,2 7,8 100 409 Pojkar 91,2 8,8 100 408 Delprov D Totalt 91,8 8,2 100 817 Läsa/förstå (skriva) Flickor 92,2 7,8 100 409 Pojkar 91,2 8,8 100 408 Delprov E Totalt 94,6 5,4 100 782 Skriva Flickor 96,7 3,3 100 390 Pojkar 92,9 7,1 100 392 Totalt antal elever i kommunala skolor i skolår 5: 849 st I figuren ovan går att utläsa att måluppfyllelsen i engelska i skolår 5 är relativt jämn i de olika delproven, och så även i ett genusperspektiv. Det område som har högst måluppfyllelse totalt sett samt i ett könsperspektiv är delprov E, som handlar om skrivning. Såväl pojkar som flickor når lägst måluppfyllelse i delprov B, som innebär att lyssna till och förstå en engelsk text. Matematik Som för övriga ämnen syftar ämnesprovet i matematik dels till att bedöma om eleven når målen att uppnå enligt kursplanen, dels för att belysa elevernas starka och svaga sidor ämnet. Provet prövar olika mål i kursplanen varje år, och detta sker på varierande sätt i delproven. Precis som för skolår 3 bygger provet medvetet på en gemensam kontext, ett gemensamt sammanhang, för att göra eleverna bekanta med ord och text som de möter i uppgifterna. 14

Nedan följer måluppfyllelse för de elever som deltagit i ämnesprovets olika delmoment. Figur 3.5: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5, totalt och uppdelat i kön Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 96,8 3,2 100 816 Miniräknare, räknesätten Flickor 96,8 3,2 100 407 Pojkar 96,8 3,2 100 409 Delprov B Totalt 88,1 11,9 100 813 Längd, area, skala Flickor 86,2 13,8 100 407 Pojkar 89,9 10,1 100 406 Delprov C Totalt 93,9 6,1 100 816 Tid, statistik Flickor 94,1 5,9 100 407 Pojkar 93,6 6,3 100 409 Delprov D Totalt 90,4 9,6 100 815 Räknemetoder Flickor 90,7 9,3 100 407 Pojkar 90,2 9,8 100 408 Gruppuppgift Totalt 91,2 8,8 100 590 Sv/Ma Flickor 92,5 7,5 100 293 Pojkar 89,9 10,1 100 297 Totalt antal elever i kommunala skolor i skolår 5: 849 st Även på ämnesprovet i matematik är måluppfyllelsen i skolår 5 är relativt jämn i de olika delproven, och så även i ett genusperspektiv. Flest andel elever når kravnivån på delprov A, som handlar om de fyra räknesätten samt användande av miniräknare. Detta delprov synliggör dock en stor variation i ett genusperspektiv där resultaten markant är till flickornas fördel. Delprov B, som handlar om längd, area och skala, når minst andel elever kravnivån på och strax efter följer delprov D, räknemetoder. En anmärkningsvärd hög andel elever - ca 30 % - genomför ej den gruppuppgift som är integrerad med det nationella provet i svenska. Svenska De nationella ämnesproven i svenska består av fem delar samt en uppgift som är integrerad med ämnesprovet i matematik. I provmaterialet finns dessutom en självvärderingsdel där eleven ska bedöma hur säker han/hon känner sig vid tal, läsning och skrivning i olika situationer. Självvärderingen syftar till att möjliggöra läraren att skapa en uppfattning om elevens tilltro till sin egen förmåga. Proven i svenska respektive svenska som andraspråk är desamma men ämnena har olika kursplaner och läraren ska bedöma elevens resultat utifrån vilken kursplan eleven följer. Till provet finns utförliga bedömningsanvisningar i båda ämnena för läraren att följa. Enligt redovisning i databasen Dexter, bedömdes totalt 2 % av eleverna utifrån kursplanen i svenska som andraspråk vid nationella proven i skolår 5. Antalet elever uppgår till 13 st och är för lågt för att delge såväl resultat som analys kring. Nedan följer måluppfyllelse för de elever som deltagit i ämnesprovets olika delmoment. 15

Figur 3.5: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 5 i svenska, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet (%) på provet (%) andel antal Delprov A Totalt 88,0 12,0 100 824 Läsförståelse Flickor 91,4 8,6 100 408 (Litterär text) Pojkar 84,6 15,4 100 415 Delprov B Totalt 94,5 5,5 100 824 Läsa, förstå Flickor 95,4 4,6 100 409 (Sakprosa) Pojkar 93,7 6,3 100 415 Delprov C Totalt 87,4 12,6 100 820 Skrivuppgift - Flickor 94,3 5,7 100 407 berättande Pojkar 80,4 19,6 100 413 Delprov D Totalt 87,8 12,2 100 820 Skrivuppgift - Flickor 93,9 6,1 100 408 förklarande Pojkar 81,8 18,2 100 412 Delprov E Totalt 92,7 7,3 100 713 Läsa, samtala Flickor 97,7 2,3 100 347 Pojkar 93,2 6,8 100 366 Gruppuppgift Totalt 91,2 8,8 100 590 Sv/Ma Flickor 92,5 7,5 100 293 Pojkar 89,9 10,1 100 297 Totalt antal elever i skolår 5: 849 st Tabellen ovan visar att måluppfyllelsen är högst i såväl totalperspektiv som för flickor i delprov E, som handlar om att läsa och samtala. Pojkar har marginellt högre resultat i delprov B, läsa, förstå sakprosa, men markant lägre måluppfyllelse i delprov A, som också behandlar läsförståelse, med fokus på litterär text. I övriga delprov urskiljs särskilt skrivuppgifterna i delprov C och D. Här ligger måluppfyllelsen för pojkar runt 80 %, vilket innebär att ungefär var femte pojke inte når kravnivån på provet. Som nämnt kring nationella provet i matematik så genomför en anmärkningsvärd hög andel elever - ca 30 % - ej den gruppuppgift som är en ämnesintegrerad del mellan svenska och matematik. Då antalet elever som bedömdes utifrån kursplanen för svenska som andraspråk var under 10 st görs ingen redogörelse av resultatunderlaget för ämnet. 16

Resultat för nationella prov i skolår 9 Ämnesproven i skolår 9 är nationellt obligatoriska och syftar till att stödja läraren i bedömning av hur väl elever nått målen för ämnena engelska, svenska och matematik. Dessutom ger proven stöd vid betygssättning, d.v.s. vilka kvalitativa nivåer eleverna nått. Engelska Ämnesprovet i engelska i skolår 9 består av 3 delprov, med innehåll enligt nedan. Del A: Del B: DelC: Muntlig kommunikation (berätta, förklara och diskutera på engelska) Receptiv förmåga: B1: Läsa/förstå B2: Lyssna/förstå Skriftlig produktion (val mellan två uppgifter, varav den ena är mer strukturerad och den andra mer fritt berättande) Figur 3.6: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 9 i engelska, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Delprov A Totalt 40,0 40,6 15,0 4,3 1 019 Muntlig kommunikation Flickor 39,4 39,4 15,9 5,3 510 Pojkar 40,7 41,8 14,1 3,3 515 Delprov B Totalt 40,4 40,5 11,7 7,4 1 026 Receptiv förmåga Flickor 43,2 36,6 11,2 9,0 511 Pojkar 37,5 44,5 12,2 5,8 515 Delprov C Totalt 47,3 37,6 10,3 4,7 1 025 Skriftlig produktion Flickor 45,9 38,7 11,9 3,1 512 Pojkar 48,5 36,5 8,8 6,2 513 Totalt antal elever i skolår 9: 1 063 st Tabellen visar att flickor och pojkar ligger relativt jämnt i betygsfördelningen i samtliga delprov. Det syns dock en tendens till att pojkar erhåller något bättre resultat än flickor, som i högre andel ej når målen i delprov A och B. I delprov C, som prövar skriftlig produktion når flickorna högre betyg än pojkarna. Betyget G och det kvalitativa betyget VG ligger jämnare i år än föregående år, då VG dominerade. Matematik Ämnesprovet i matematik i skolår 9 består av 3 delprov: Del A: Muntligt delprov Del B: Beräkningar i två delar: Del B1: Uppgifter som ska redovisas med svar (utan krav på redovisad beräkning) Del B2: Större uppgift som aspektbedöms (kvalitativ bedömning) Del C: Uppgifter där lösningarna ska redovisas och eleverna får använda sig av miniräknare. Ämnesprovet i matematik redovisas som ett samlat provbetyg. 17

Figur 3.8: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i matematik, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 52,2 29,7 7,0 11,1 1 027 Flickor 51,2 30,7 7,1 11,0 508 Pojkar 53,2 28,7 6,9 11,2 519 Totalt antal elever i skolår 9: 1 063 st I ämnet matematik dominerar betyget Godkänd hos såväl flickor som pojkar. I ett könsperspektiv är betygsfördelningen jämn och därmed även andelen elever som inte når målen på provet. De kvalitativa betygen är markant lägre än i de andra ämnesproven i åk 9. Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk i skolår 9 består av tre delprov. Proven i svenska respektive svenska som andraspråk är desamma men ämnena har olika kursplaner och läraren ska bedöma elevens resultat utifrån vilken kursplan eleven följer. Till provet finns utförliga bedömningsanvisningar i båda ämnena för läraren att följa. Svenska och svenska som andraspråk redovisas i separata tabeller nedan. I redogörelsen för svenska som andraspråk visas dock inget könsperspektiv då antalet elever i betygsfördelningen i vissa fall underskrider 10 st. Totalt bedömdes 44 elever utifrån kursplanen för svenska som andraspråk vid nationella provet i skolår 9, vilket motsvarar 4,1 % av det totala antalet elever. Del A: Läsförståelse Del B: Muntlig kommunikation Del C: Skriftlig produktion Figur 3.10: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 9 i svenska, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Delprov A Totalt 43,2 38,4 13,0 9,8 1 056 Läsförståelse Flickor 34,5 44,4 13,0 8,2 525 Pojkar 51,8 32,4 4,5 11,3 531 Delprov B Totalt 39,5 41,6 16,3 2,6 1 050 Muntlig kommunikation Flickor 26,1 49,3 22,8 1,7 521 Pojkar 52,7 34,0 9,8 3,4 529 Delprov C Totalt 49,2 35,2 10,7 4,9 1 030 Skriftlig produktion Flickor 37,0 43,8 15,7 3,5 511 Pojkar 61,3 26,8 5,8 6,2 519 Totalt antal elever i skolår 9: 1 063 st 18

I ämnet svenska dominerar de kvalitativa betygen VG och MVG i ett totalperspektiv. När resultaten fördelas per kön syns en markant skillnad i betygsfördelning och måluppfyllelse till flickornas fördel/pojkarnas nackdel. Detta gäller inom samtliga delprov. Delprov B är det prov som påvisar högst andel kvalitativa betyg för flickor. Där når t.ex. närmare var fjärde flicka betyget MVG. Figur 3.10: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 9 i svenska som andraspråk, totalt (ej uppdelat på kön). Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Delprov A Totalt 36,6 9,8.. 53,7 41 Läsförståelse Delprov B Totalt 48,8 29,3.. 22,0 41 Muntlig kommunikation Delprov C Totalt 63,4 9,8 2,4 24,4 41 Skriftlig produktion Totalt antal elever i skolår 9 som läser svenska som andraspråk: 46 st Tabellen synliggör att delprov B, muntlig kommunikation, är den del som flest elever med svenska som andraspråk når måluppfyllelse i samt påvisar högst andel kvalitativa betyg i. Delprov A, läsförståelse, har lägst måluppfyllelse och fördelningen är jämn mellan könen. En högre andel flickor når de kvalitativa betygen, vilket inte syns i tabellen ovan då antalet elever understiger 10 st. Biologi/Fysik/Kemi Under våren 2009 genomfördes för första gången en utprövningsomgång av nationella prov i NOämnena. Eleverna genomförde prov i ett av ämnena biologi, fysik eller kemi. Vilket prov en skola genomförde slumpades ut mellan skolorna i riket. Provet bestod av två delar, en teoretisk del och en laborativ del. Lärare behövde inte använda sig av provresultaten som stöd vid sin betygsättning. I Halmstad tilldelades skolorna antingen ämnet fysik eller kemi. En tredjedel av eleverna genomförde ämnesprovet i fysik och två tredjedelar genomförde ämnesprovet i kemi. Fysik Ämnesprovet i fysik i skolår 9 består av 2 delprov: Del A: Teoretisk del Del B: Experimentell del Ämnesprovet redovisas som ett samlat provbetyg. Sifforna är preliminära då antalet elever som genomfört de olika delproven ej är fullständigt redovisat. Det totala antalet elever som tilldelats ämnesprovet i fysik i skolår 9 uppgick under vårterminen till 375 st. Flera lärare hade dock vid uttagandet av statistiken ej registrerat sina elevers resultat i databasen. Bortfallet är 83 st. Därtill har 48 elever ej genomfört provet, vilket motsvarar 12,8 % av eleverna. 19

Figur 3.8: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i fysik, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 72,1 17,6 3,3 7,0 244 Flickor 69,0 20,6 1,6 8,7 126 Pojkar 75,4 14,4 5,1 4,2 118 Totalt antal elever i skolår 9: 1 063 st En hög andel elever jämt fördelat mellan flickor och pojkar - genomförde ej ämnesprovet i fysik. Utifrån tabellen går att avläsa att majoriteten av eleverna når betyget G och andelen kvalitativa betyg är låg. Skillnaden i betyg skiljer sig mellan könen till flickors fördel i betygen Godkänd och Väl godkänd. En markant högre andel pojkar når målen i det kvalitativa betyget Mycket väl godkänd. Därtill är andelen flickor som ej når målen i fysik dubbelt så hög som pojkarnas. Kemi Ämnesprovet i kemi i skolår 9 består av 3 delprov: Del A: Muntligt delprov Del B: Beräkningar i två delar: Del B1: Uppgifter som ska redovisas med svar (utan krav på redovisad beräkning) Del B2: Större uppgift som aspektbedöms (kvalitativ bedömning) Del C: Uppgifter där lösningarna ska redovisas och eleverna får använda sig av miniräknare. Ämnesprovet redovisas som ett samlat provbetyg. Sifforna är preliminära då antalet elever som genomfört de olika delproven ej är fullständigt redovisat. Det totala antalet elever som tilldelats ämnesprovet i kemi i skolår 9 uppgick under vårterminen till 686 st. 26 elevers resultat är ej redovisade i databasen. Därtill har 80 elever ej genomfört provet, vilket motsvarar 11,7 % av eleverna. Figur 3.8: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i kemi, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 57,9 18,3 2,2 21,6 580 Flickor 54,4 23,3 2,8 19,4 283 Pojkar 61,3 13,5 1,7 23,6 297 Totalt antal elever i skolår 9: 1 063 st En hög andel elever jämnt fördelat mellan flickor och pojkar - genomförde ej ämnesprovet i kemi. Utifrån tabellen går att avläsa att skillnaden i betyg skiljer sig mellan könen till flickors fördel i de kvalitativa betygen VG och MVG. En markant hög andel elever når ej målen i kemi och för pojkarnas del innebär det närmare var fjärde elev. 20

Redogörelse för skolornas analyser och bedömningar av resultaten, samt genomförda/planerade åtgärder Utifrån det samlade resultatet på nationella ämnesproven har varje enskild skola gjort en analys och bedömning på individnivå, gruppnivå, skolnivå samt utifrån ett genusperspektiv. Därtill har man redogjort för vilka åtgärder man genomfört och/eller planerat på de olika nivåerna. Efter föregående år har dessa begrepp förtydligats för att påvisa till vad de olika perspektiven relaterar. Perspektiv Individ- Grupp- Beskrivning Perspektivet relaterar till eleverna och deras förutsättningar och möjligheter för utveckling och lärande. Perspektivet relaterar till lärarens pedagogiska planering och undervisning som betydelsefulla faktorer för elevgruppens framgång i att förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar. Därtill avses omgivande faktorers betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor. Skol- Perspektivet relaterar till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; hur skolans organisation svarar mot elevernas behov, vilken kompetens och vilka resurser som finns att tillgå/krävs. Därtill avses skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. Skolornas analys och bedömning av resultaten Vid analys och bedömning av resultaten på såväl individnivå som gruppnivå syns en tendens till en något mer omfattande analys i förhållande till föregående år. Fler skolor har tagit stöd av diskussionsfrågorna i materialet för att göra kvalitativa analyser på de olika nivåerna. Därmed kopplar fler skolor resultaten till pedagogiska planeringar, individuella mål och den pedagogiska praktiken och redogör i något mindre utsträckning för konstateranden. Man lyfter både styrkor och svagheter i den egna verksamheten. Det finns glapp mellan det konkreta och abstrakta i vår matematikundervisning. Vår erfarenhet är att en del elever får svårt att generalisera när vi byter material och när vi släpper det konkreta materialet. Vi bör se över vilket material vi använder när vi introducerar ett nytt område för att göra det tydligare för alla elever. Sedan är vår uppfattning att vi ofta släpper det konkreta materialet alldeles för snabbt. Barnen kände igen uppgifterna och det syntes att de arbetat med öppna frågor, läsförståelse, att reflektera, sammanställa fakta och skriva faktatexter. [ ] I NP syns det att barnen har tränats i sin förmåga att tolka, förstå och svara på frågor i förhållande till en text. En djupare analys på individnivå visar att flertalet av dessa elever har gjort en enorm kunskapsutveckling och är på god väg mot måluppfyllelse. Detta 21

genom att skolan gjort kartläggningar över elevernas starka respektive svaga sidor och därigenom fått information om hur eleven bäst lär sig. Utifrån kartläggningen har undervisningen baserats på konkreta material [ ] Läroboken täcker inte allt utifrån uppdraget. Men läroboken är bra för att befästa färdigheterna samt att den är genomtänkt. Vi skulle vilja kunna växla läromedel när vi märker att det finns andra som matchar uppdraget bättre. Fortfarande redogörs dock i hög grad för den enskilde elevens ansvar och roll om resultaten varit otillräckliga. Svagheter och/eller brister hos eleven kan då vara koncentrationssvårigheter, språksvårigheter, omotivation eller omognad. Därtill identifieras bristområden inom de olika ämnena och listas moment som behöver tränas mera på. Vi ser att vi behöver träna mer på läsförståelsen, få flyt i läsningen, avkodning, enkel meningsbyggnad och finmotoriken när det gäller att kunna skriva läsligt för hand. Det förekommer ofta att man uttrycker att resultaten var förväntade av läraren antingen på grund av att elevgruppen hade många studiemotiverade elever eller många svaga elever. Endast en skola kopplade individernas resultat till den självvärderingsdel som förekommer i ämnesproven i åk 3 och 5. Självskattningen stämde inte överens med verkligheten. Vid analys på skolnivå läggs stor vikt vid behov av riktad resurs eller rent organisatoriska delar; hur elevgrupperna bör ordnas för att kunna tränas mera specifikt. I flera fall konstateras att skolans undervisning och innehållet i de nationella provuppgifterna stämmer väl överens särskilt i ämnena svenska och engelska. I enstaka fall förs resonemang kring huruvida nationella proven upplevs vara lättare eller svårare i förhållande till undervisningen. En skillnad från föregående år är aspekten att göra nationella provet till hela skolans angelägenhet och inte bara den enskilde lärarens eller individens. Detta lyfts på flera skolor och då resoneras även kring hur förbättringsarbete kan organiseras kring visade bristområden och att tid för erfarenhetsutbyte angående proven behövs. Utifrån ett genusperspektiv noteras skillnader i måluppfyllelse/resultat mellan könen på flera skolor. Några skolor lyfter att pojkars läslust behöver motiveras, att tjejer upplevs duktigare inom t.ex. de skriftliga delarna på nationella proven och att de når ett bättre resultat totalt sett. Skillnaderna i prestation mellan könen syns tydligast i de senare skolåren. Den vanligaste kommentaren i de tidigare åren är att ingen skillnad syns. Flickorna kommunicerade bättre än pojkarna. Pojkarna var inte så noggranna, läste inte så noga och var snabbt färdiga. Pojkarna satte större tillit till sin förmåga än flickorna gjorde vid självskattningen. 22

Åtgärder som skolorna diskuterat/planerat/genomfört På individnivå ligger fokus på åtgärdsprogram för de som inte blir godkända och/eller att eleven arbetar med individuellt anpassade uppgifter, lästräning och högläsning. Därtill uttrycks behovet av tillgång till och kontakt med specialpedagog. Samverkan med hemmen för att ytterligare stärka elevernas motivation och behov av stöd poängteras i de tidigare åren, men ej så frekvent i de senare. En handfull skolor hänvisar elevernas individuella resultat och gruppresultat till den pedagogiska praktik som bedrivs och svagheter däri. Vi ska bli bättre på att kartlägga elevernas förmågor samt utveckla vårt arbete med åtgärdsprogram Vi måste bli bättre på att jobba med flexibla lösningar på olika sätt. Det kan röra sig om flexibla grupper men också att använda våra resurser på ett optimalt och flexibelt sätt över läsåret. Vi kommer att forsätta utveckla användandet av de digitala resurser och verktyg som finns: [ ] webbaserade läromedel, bilder, filmer och ljudhjälpmedel. De åtgärder som skolorna resonerar kring på skolnivå domineras av olika kompetenshöjande åtgärder för personalen. Det kan handla om studiecirklar kring läsutveckling, matematikutveckling samt skapa gemensamma mötesplatser för utvecklande av lärandemiljöer samt formativa lärprocesser och bedömning. En tydlig tendens sedan förra årets uppföljningsuppdrag är att flertalet skolor lyfter behovet av att göra nationella proven och resultaten däri till hela skolans angelägenhet. Våra lärande möten under läsåret ska präglas av att alla elevers lärande angår alla som jobbar på [ ]. VI kommer under nästa skolår utgå, dra slutsatser och planera för undervisning i förhållande till uppföljningsuppdragen, nationella prov och diagnostiska prov för att jobba mot en högre måluppfyllelse. Det finns oändligt mycket som kan/borde göras för att förbättra kompetensen på skolor vad gäller teori och praktik i en balans. En huvudnyckel är att det finns mötesplatser med en dagordning som i huvudsak stödjer utvecklingsarbetet. Laguppställningen vid olika mötesforum är en annan viktig förutsättning. Här spelar aktörskapet hos rektor stor roll. 23

4. Analys och bedömning av resultatet I den utsträckning det finns samlade resultatbilder på skolnivå består de av sammanställningar av resultat på nationella prov i årskurs 5 och 9 eller betyg i årskurs 8 och 9. Resultaten analyseras dock sällan utifrån förändringar över tid eller skillnader mellan olika elevgrupper, exempelvis könsrelaterade skillnader eller skillnader mellan elever som har respektive inte har svenska som modersmål. I de årskurser där eleverna inte har nationella prov eller får betyg saknas genomgående samlade resultatbilder på skolnivå. Det arbete som bedrivs för att så långt som möjligt säkerställa en likvärdighet i bedömning och betygssättning varierar mellan skolorna. På vissa skolor kan ämneskollegor diskutera bedömningar när det finns osäkerhet eller tveksamhet. På andra skolor träder regelmässigt en medbedömare in när resultaten på de nationella proven ska bedömas. Inspektörerna har i flera fall sett ett behov av ökad dialog mellan lärare och skolor för att främja likvärdigheten. Skolverket, Skolverkets lägesbedömning 2007 Genom uppföljningsuppdraget skapas möjligheter att kvalitativt lyfta hur verksamma lärare arbetar och uppfattar sitt eget arbete med att främja elevers kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska, samtidigt som elevernas resultat synliggörs. Vi får även möjlighet att starta igång, underhålla och stödja en aktiv diskussion och utveckling däri för att förstå resultaten som del i ett större sammanhang och struktur. Med utgångspunkt i redovisningsmaterialet kring resultaten av nationella proven i engelska, matematik och svenska i skolår 5 och 9 från vårterminen 2009 kan följande analys och bedömning göras. Med stöd av underlag för nationella proven i skolår 3, 5 och 9 i kombination med uppföljningsunderlag, kvalitetsredovisningar och lärande samtal med personal och rektorer kan vi göra djupare analyser av den statistik som vanligtvis visar nyckeltal eller jämförelsetal. Det ges även möjlighet att synliggöra övergripande, generella tendenser, skillnader och orsaker samt dra paralleller och jämförelser mellan olika delmoment och elevgrupper inom ramen för uppföljningsområdet. Vi skapar därmed förutsättningar för att se progression i elevernas utbildning över tid. Detta är betydelsefulla aspekter eftersom de resultat som provsystemet genererar faktiskt ska tas tillvara, analyseras och presenteras på ett sätt som ger såväl lärare som skolor och skolhuvudmän möjlighet att använda dem för att beskriva situationen lokalt och kommunalt i skolutvecklingssyfte. I det helhetsgrepp som uppföljningsuppdraget innebär, ges därutöver möjlighet att studera det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor samt skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. Övergripande tender som vi ser i de nationella ämnesproven i skolår 3 Svenska Goda resultat i den muntliga delen Brister i läsning av faktatext Brister i stavning särskilt bland pojkar Skillnader i könsperspektiv Matematik Ingen skillnad i genusperspektiv Bäst resultat i det delprov som är integrerat med svenska och behandlar rumslig förståelse Brister markant i förståelse för de fyra räknesätten 24