Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet
Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område? På Polisens sidor i de sociala medierna kan du följa det dagliga arbetet och dela med dig av dina tankar och synpunkter. Under 2012 är de sociala medierna en särskild satsning för Stockholmspolisen. Tolv deltagare har valts ut och kommer att granskas och utvärderas av projektledaren Johan Ljunggren. Projektet ska komma fram till hur vår närvaro i sociala medier bör ser ut i framtiden. Hur det ska ledas och styras och hur mycket resurstid som går åt. Vi har redan sett att det ger en stor vinst att starta exempelvis en facebook-sida för ett begränsat geografiskt område, säger Johan Ljunggren. I dag finns ett växande antal poliskontor, avdelningar och enskilda poliser på främst facebook och twitter. Förutom poliskontoren finns också exempelvis dialogpolisen nu på facebook där de berättar om sin verksamhet. Dessutom har Patrick Ungsäter, som förste polismästare i landet, börjat twittra. På twitter berättar han utifrån en mer övergripande och strategisk nivå om arbetet i Södertälje. Tanken med satsningen på sociala medier är att öka kontakten och dialogen med allmänheten, förebygga brott och informera om Polisens verksamhet, ofta utifrån ett mer vardagligt perspektiv än det som brukar belysas i medierna. Det kan handla om att berätta var man kommer att ha trafikkontroller och vad resultatet av dessa blev, att varna för inbrott eller ficktjuvar, eller att be om hjälp med iakttagelser kring aktuella händelser. På de olika sidorna har man kunnat läsa om allt ifrån en spännande jakt på julklappstjuvar i Södertälje till varningar för halka, berättelser om det vardagliga arbetet med att hantera inbrott, misshandel och fylleri till mer ovanliga inslag som att eskortera den nyfödda kron-prinsessan av Sverige hem. Vi ser på kommentarerna på våra sidor att många gillar att följa sin lokala polis och få möjlighet att vara med och påverka. När det gäller sådant som frågor om var man ska ha trafikkontroller, eller hur man ska förebygga klotter och inbrott, är det många som vill vara med och hålla ögonen öppna och hjälpa till för att göra sitt bostads område bättre, säger Johan Ljunggren. Antalet personer som följer Polisens arbete genom de sociala medierna ökar också stadigt. Myndigheten har dessutom prövat att använda twitterkanalen @polisen_sthlm för att informera vid större händelser. Hittills har den använts vid den så kallade 10 december kommenderingen 2011, då demonstrationer i centrala Stockholm sammanföll med arrangemangen runt Nobelfesten, samt vid ishockey-derbyt mellan AIK och Djurgården den 16 februari 2012. På sikt kan de sociala medierna bli en mycket viktig del både i det brottsförebyggande arbetet och i arbetet med att lösa brott. För många är det enklare att ta kontakt genom sociala medier jämfört med att ringa 114 14.
Peter Ågren, kanske mer känd som IGchefen, har varit något av en pionjär inom Stockholms polisen när det gäller Twitter. Hans korta inlägg om ingripandeverksamheten på Södermalm har väckt stort intresse och återpublicerats i bland annat Dagens Nyheter. Idag är det över 16 000 personer som följer honom, och han har övergått till att beskriva polisarbetet på en mer strategisk nivå i sin nya roll som vikarierande chef för hela Södermalmspolisen. Varför började du twittra? Min chef kläckte idén som ett sätt att hålla kontakt med medborgarna. Jag själv kanske mer såg nyttan i att nå medarbetarna. Det är en snabbare kanal än mejl, eftersom twitter når rätt in i telefonerna. Men det visade sig snabbt att det fanns ett stort sug utanför polisorganisationen att se vad vi sysslar med. Vilka reaktioner har du fått? Allt i från människor som säger att nu tycker jag det är roligt, eller åtminstone motiverande, att betala skatt när jag vet vad vi får för pengarna, till folk som undrar vad i hela världen vi gör på twitter. Men kommentarerna är övervägande positiva. Vad tänker du om att du har 16 000 följare? Det bekräftar att det finns ett sug att veta vad riktig polisverksamhet innehåller. Många förknippar polisen med CSI och Martin Beck, som är romantiserat och inte det verkliga livet. Men folk blir ändå lite förvånade över verklig heten i bland. Är det några inlägg som berört extra mycket? När djur far illa väcker det alltid starka reaktioner. Det blir inte alltid lika starka reaktioner när jag skriver om människor som har det svårt. Det kan man ju fundera över. Andra ämnen som engagerar är när barn far illa, kvinno misshandel, betalningen vid idrottsmatcher och förbudet mot dubbdäck på Hornsgatan. Hur tror du att Polisen kommer att använda de sociala medierna i framtiden? Inom ett par år tror jag att alla distrikt har tillsatt personer som jobbar heltid med sociala medier, för att kunna svara på frågor och finn as där när det händer något. Jag tror också att man så småningom kommer att ha virtuella polisstationer som både bevakar sociala medier och finns där.
Sociala insatsgrupper: Insatser stoppar nyrekrytering Ju fler pojkar och unga män som lever i utanförskap, desto större och mer aktiva kommer morgondagens kriminella grupperingar att vara. Därför satsas det nu på sociala insatsgrupper på flera håll i länet. Sociala insatsgrupper är en verksamhet där socialtjänst, polis och skola tillsammans ska arbeta med konkreta åtgärder på individnivå, för att motverka att ungdomar rekryteras till kriminella gäng. I februari 2009 fick Stockholms förra länspolismästare Carin Götblad i uppdrag av regeringen att komma med förslag på dels hur den som vill hoppa av ett liv som gängmedlem kan stödjas, dels hur de kriminella grupperingarnas rekrytering av nya medlemmar ska motverkas. Arbetet inne bar bland annat att hon åkte landet runt för att hålla hearings. Målet med lyssnandet var inte att samla en problembild, utan att diskutera idéer och förslag till lösningar möjliga att genomföra i de strukturer som redan finns. I mars 2010 presenterade Carin Götblad sin utredning Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp för justitieminister Beatrice Ask. Huvudförslaget i utredningen var att inrätta sociala insatsgrupper i varje kommun. Där socialtjänst, Polis och skola tillsammans ska arbeta med konkre ta åtgärder på individnivå, för att motverka att ungdomar rekryteras. Socialtjäns ten har ansvaret för arbetet och individuella hand ling splaner ska utarbetas för ungdomar som bedöms vara i riskzonen att fastna i en kriminell livsstil. Problem i skolan och brottsbelastade sys- kon är starka riskfaktorer. Ett långsiktigt och uthålligt arbete på lokal nivå är framgångsfaktorn och det är där vi i utredningen bestämde oss för att rikta insatserna. Det krävs konkreta åtgärder, säger Carin Götblad. När det behövs ska också andra kunna kopplas till dessa insatsgrupper, till exempel missbruksvården, psykiatrin eller Kriminalvården. Men också här ska näringslivet kunna få plats. En praktikplats eller jobb kan vara avgörande för den ungas framtid. Även ideella organisationer kan ha sin plats i de sociala insatsgrupperna. Det finns öar av jättebra arbete, men det måste finnas strukturer som håller långsiktigt. Insatserna får inte stå och falla med eldsjälar och vi måste gemensamt gå till handling mycket snabbare och mer strukturerat, säger Carin Götblad. Grunden är att alla tar sitt ansvar och att alla kort läggs på bordet och att det på det sättet blir en helhetsbild över de åtaganden som vidtas för den unga i riskzonen. Om vi lyckas motverka dessa rekryteringar är det en stor framgång i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Bakgrunden och riskfaktorerna kring de ungdomar som utvecklar en kriminell livsstil är väl kända det handlar framför allt om pojkar och unga män som lever i våra mest utsatta miljöer, säger Carin Götblad. Våren 2011 gav justitieminister Beatrice Ask Rikspolisstyrelsen i uppdrag att starta sociala insatsgrupper i landet. Först ut var den sociala insatsgruppen i Södertälje.
I Södertälje har två samordnare anställts för att lotsa de ungdomar som blir aktuella för social insatsgrupp. De två samordnarna är anställda av socialtjänsten i Södertälje kommun, men sitter i polisens lokaler i Södertälje. Rose-Marie Lundqvist är projektledare för verksamheten. Varför behövs sociala insatsgrupper? Sociala insatsgrupper behövs för att den traditionella och ordinarie verksamheten brister i samverkan mellan olika aktörer när det gäller att stötta ungdomar, som vill bryta från en kriminell livsstil. I Södertälje har arbetet med sociala insatsgruppen inneburit att vi kunnat samordna till exempel Polisens och socialtjänstens arbete och få en mer effektiv verkan. Vad har arbetet med de sociala insatsgrupperna gjort för Södertälje? Vi har jättestora problem med kriminalitet i Södertälje. Samtidigt har vårt arbete fokus på ungdomar. Sedan vi startade upp arbetet i mars 2011 har vi anställt två socionomer till projektet som arbetar som lotsar. De håller ihop arbetet kring varje individ, bland annat genom att sammankalla alla berörda till möten om den unga återgått till att utföra kriminella handlingar. Att arbeta på det här sättet har fått bra gensvar. En kille av de tio ungdomar som från början var delaktiga i projektet har till och med kunnat avsluta sin medverkan. Under hösten 2011 har arbetet med sociala insatsgrupper påbörjats i minst sju stads delar/kommuner i länet (inklusive Gotland). Södertälje, Botkyrka och Spånga-Tensta ingår i Rikspolisstyrelsens regeringsuppdrag som utgörs av ytterligare nio pilotområden från övriga landet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2012. Enligt Ersta Sköndals högskola, vilka har gjort en uppföljning av satsningen i Stockholms län, når länets sociala insatsgrupper rätt målgrupp med unga i 15-20 årsåldern som har en relativt omfattande kriminell bakgrund. Antalet ungdomar i Stockholms län som är aktuella i en social insatsgrupp ökar varje månad.
Avhopparverksamhet: Stöd att lämna ett kriminellt liv Kriminella grupperingar, från löst samman satta nätverk till tydligt strukturerade organisationer, framstår alltmer som ett påtagligt samhällsproblem. Polismyndig-heten tar denna fråga på stort allvar och avhopparverksamheten blir en av de viktigaste prioriteringarna framöver. I betänkandet av Utredningen mot kriminella grupperingar (SOU 2010:15) framkommer att det behövs ett tydligt och samordnat stöd till personer som är motiverade att lämna en kriminell livsstil. All erfarenhet säger att det nästan är omöjligt för en ensam människa att klara ett sådant avhopp på egen hand, ett samordnat stöd behövs, säger Lars Serenander som är ansvarig för avhopparverksamheten för polisens del. Utredningen visar att allt fler av Kriminalvårdens klienter har kopplingar till kriminella grupperingar. Så många som 85 procent av de fängelsedömda gängmedlemmarna återfaller i brottslighet när de kommer ut. Avhopparverksamheten ser jag som ytterligare ett verktyg i det brottsförebyggande arbetet, säger Lars Serenander. För att förhindra rekrytering till kriminella nätverk och underlätta avhopp, måste myndig heter och andra parter samarbeta långsiktigt och uthålligt på lokal nivå. Därför har en rad myndigheter startat ett samarbetsprojekt kring avhopparverksamheten, som ska knytas nära verksamheten med sociala insatsgrupper. Under 2011 tillsatte länspolismästare Carin Götblad en intern arbetsgrupp med uppdrag att komma med förslag på hur en sådan verksamhet bör byggas upp inom myndigheten. Det mynnade bland annat ut i ett seminarium där polispersonal, med direkt erfarenhet av avhopparverksamhet i sitt dagliga arbete, delade med sig av sina erfarenheter, goda exempel och framgångsrika arbetsmetoder. Inom Stockholmspolisen finns mångårig erfarenhet av den komplexitet som omgärdar kriminellas avhopp från kriminella gäng.till exempel av att bedöma hotbilder som avhoppare utsätts för, liksom medvetenhet om de påfrestningar som både avhopparen och hans eller hennes anhöriga går igenom. En kärnfråga för att lyckas i arbetet är att kunna upprätthålla motivationen, det vill säga att avhopparen håller fast vid beslutet att lämna kriminaliteten. Polisens erfarenhet är att allt fler vill lämna en kriminell livsstil. Det är aldrig för sent att hoppa av en brottslig bana. Även för den inbitna brottslingen finns alla möjligheter att ändra livsstil. Den samhällsekonomiska vinsten med avhopp är enorm, säger Lars Serenander. Utformningen av framtida avhopparverksamhet fortsätter. En myndighetsgemensam konferens hålls 2012 där en av de centrala frågorna är vad samhället som helhet kan att erbjuda den som vill lämna ett kriminellt liv.
FAKTA SOCIALA MEDIER Sociala medier är en särskild satsning inom Polismyndigheten i Stockholms län under 2012. I dag finns ett tiotal olika officiella twitterkanaler och knappt 30 facebooksidor. Myndigheten tittar även på möjligheten till en chatt med ungdomar, i samverkan med bland annat landstinget. Du hittar alla myndighetens officiella sidor på www.polisen.se/socialamedier. Tre kommuner/stadsdelar i Stockholms län ingår i den pilotverksamhet för sociala insatsgrupper som Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att leda Södertälje, Botkyrka och Spånga- Tensta. Dessutom har arbete med sociala insats grupper påbörjats i ett antal stadsdelar/kommuner. Förslaget om sociala insatsgrupper och mer samverkan kring avhoppare kommer från betänkandet Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15). SOCIALA INSATSGRUPPER AVHOPPARVERKSAMHET Till stöd för dem som har frågor gällande avhopp har ett telefon nummer lanserats 020-41 20 00.
Vi arbetar för ett tryggare Stockholm Polisen i Stockholms län arbetar med en långsiktig brottsförebyggande strategi kallad särskilda satsningar, för att förebygga ungdomsbrottsligheten och för att förhindra ungas rekrytering till kriminella nätverk. Satsningarna bygger bland annat på en ökad lokal polisnärvaro i brottsutsatta områden och förebyggande arbete där det finns många ungdomar i riskzonen för att hamna i en kriminell livsstil. I arbetet ingår också ett utökat stöd till unga brottsoffer, att engagera allmänheten som volontärer, att lyssna på ungdomars råd till polisen och utveckla samverkan mellan polisen och andra samhällskrafter. Polisen i Stockholms län är landets största polismyndighet med cirka 7 300 anställda, varav drygt 5 700 är poliser. Kontakta Polismyndigheten i Stockholms län Telefon (vid icke akuta ärenden): 114 14 Telefon akuta ärenden: 112 www.polisen.se E-post: polismyndigheten.stockholm@polisen.se Postadress: Polismyndigheten i Stockholms län, 106 75 Stockholm Kommunikationssektionen 2012