Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik Ljunggren och Eva-Tency Nilsson Adress: Skånehuset 291 89 Kristianstad Telefon (växel): 044-309 33 00 Fax: 044-309 31 63 Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Internet: www.skane.se/revisionen
2(26) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte... 4 2.1. Revisionsfrågor... 5 3. Avgränsning... 5 4. Metod och genomförande... 6 5. Resultat av granskningen... 8 5.1. Region Skåne... 8 5.2 Västra Götalandsregionen... 11 5.4. Stockholms läns landsting... 14 5.5. Jämförelser och sammanfattande bedömning... 17
3(26) 1. Sammanfattning Allmänt Även om samtliga resultat, bl a beroende på olikheter organisationerna emellan och poster av jämförelsestörande karaktär, skall tolkas med försiktighet kan utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget 2007-2008, ligger längre ifrån. Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet 2003. För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget 2007-2008. Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Region Skåne En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar 2007-2008, gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför 2003. Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen. 2007 och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam
4(26) utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver. Västra Götalandsregionen En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför 2005. De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar. Stockholms läns landsting En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med 2003. Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför 2004. De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt. 2. Bakgrund och syfte Revisionskontoret har på uppdrag av Regionens revisorer, genomfört en översiktlig finansiell analys av Region Skåne och i anslutning till detta gjort en förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting.
5(26) Granskningen syftar till att, som underlag för revisorernas bedömning av om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, översiktligt kunna jämföra resultat och ställning vad avser landets tre största landsting/regioner. Syftet med en finansiell analys är att, genom undersökning och bedömning av redovisningsdata, försöka svara på frågan om huruvida den analyserade enheten har god ekonomi eller inte. Den finansiella analysen är därmed tämligen endimensionell och ger inte svar på orsakerna till varför ekonomin ser ut som den gör. I sammanhanget är helhetssyn och utveckling över tiden centrala begrepp, och vad gäller tidsperspektivet är det viktigt att detta inte enbart begränsas till föregående år utan helst behandlar minst en femårsperiod. Det är också viktigt att notera det faktum att god ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv i denna granskning inte enbart utgår från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. Vad gäller helheten kan man påstå att denna fångas hyfsat väl av de tre årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för de aktuella åren, vilket sammantaget ger en bild av den finansiella ställningen och utvecklingen. 2.1. Revisionsfrågor Övergripande gäller att bedöma om god ekonomisk hushållning sett ur ett finansiellt perspektiv kan anses föreligga inom Region Skåne samt om utvecklingen går i rätt riktning. Översiktliga iakttagelser och förenklade slutsatser av läget inom Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har tagits med i jämförelsesyfte.. 3. Avgränsning Föreliggande rapport avgränsas till att omfatta redovisningsåren 2003-2008. Slutsatser och bedömningar bygger i sin helhet på en övergripande analys av årsredovisningsdokumenten resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för dessa år. För 2008 handlar det om preliminärt material presenterat i bokslutskommunikéer och liknande. Ansatsen har varit analytisk, och ingen djupanalys eller substansgranskning har gjorts av siffermaterialet. Utgångspunkten har varit redovisning på koncernnivå. Det kan inte uteslutas att en mera djuplodande analys, innefattande t ex intervjuer med ansvariga inom respektive organisation, i vissa fall skulle ha medfört en modifierad bild i något avseende, men den genomförda analysen är av översiktlig karaktär och syftar snarare till att belysa större skillnader och utvecklingsriktning än variationer och avvikelser på detaljnivå. Detta innebär att slutsatser och bedömningar skall tolkas med försiktighet och med detta i beaktande. God ekonomi eller god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv utgår i denna granskning inte enbart från de mål som ifrågavarande organisationer själva satt upp. Bedömningsgrunden är mera generell, och den interna måluppfyllelsen utgör endast en del av detta. För att fullt ut anses ha en god ekonomisk hushållning skall samliga perspektiv i den förenklade finansiella analysen anses vara tillfredsställande.
6(26) 4. Metod och genomförande En finansiell bedömning kan göras med utgångspunkt från många olika modeller och verktyg. Flera i normalfallet vedertagna nyckeltal har dock inte varit meningsfulla att använda i denna granskning, vilket har sin orsak i att de blir svårtolkade för organisationer med irreguljärt utseende (t ex negativt eget kapital och negativt rörelsekapital) på balansräkningarna. Den i denna framställning använda modellen bygger på att finansiell utveckling och ställning studeras på ett övergripande och förenklat sätt utifrån resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för den aktuella tidsperioden med utgångspunkt från fyra olika perspektiv: Resultat Vilken balans mellan kostnader och intäkter har organisationen haft under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet finns för att möta eventuella finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några finansiella risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll finns över den ekonomiska utvecklingen? Skälet till valet av förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten är att vi utgått från granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm). Vår bedömning är att man, så snart man övergår till en metod som bygger på substansgranskning, hamnar i en tidskrävande och svårhanterad situation där ett antal olika bedömningar och värderingar måste göras, och det finns i princip ingen bortre gräns för vilket arbete som måste läggas ner innan alla inblandade kan vara helt överens om att en jämförelse är 100% rättvis. I så fall riskerar man att det bästa blir det godas fiende och en alltför stor tidsutdräkt kan göra granskningen för 2008 inaktuell. Resultat Detta perspektiv innebär en kartläggning av det finansiella resultatet och dess beståndsdelar. Resultatutveckling i sin tur är beroende av utvecklingen avseende både verksamhet och finansiering, och genom att dela upp resultatutvecklingen i sina olika beståndsdelar erhålles ytterligare en aspekt att addera till den finansiella bedömningen. Resultatmåttet som används är före extraordinära poster, och detta relaterat till summan av skatteintäkter och bidrag ger ett intressant mått att jämföra organisationerna emellan. Verksamhetens bidrag till resultatutvecklingen sammanhänger med utvecklingen av såväl intäkts- som kostnadssidan. Genom att studera relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring, får man ganska snart en bild av om det råder balans mellan dessa fundamentala poster. I sammanhanget är eventuella obalanser mellan intäkter och kostnader eller en trend åt detta håll varningssignaler, som visar att den finansiella utvecklingen sker i negativ riktning. Under perspektivet resultat analyseras också investeringsvolymen och dess utveckling. Härvidlag undersöks i vilken grad organisationen har förmått att finansiera sina investeringar med internt genererade medel eller vilken upplåning alternativt likviditetsförsämring som skett.
7(26) Kapacitet För att ett företag eller en organisation skall anses ha en god ekonomi måste den vara möjlig att på ett betryggande sätt styra på såväl kort som lång sikt, och kapaciteten handlar i detta sammanhang om det senare av dessa båda delar. Detta perspektiv avser nämligen att beskriva organisationens kapacitet i termer av långsiktig betalningsberedskap och därmed handlingsfrihet. Här framgår vilken finansiell motståndskraft som finns för att kunna möta eventuella nedgångar i resultatet eller andra oförutsedda händelser. En stark kapacitet borgar för en mindre känslighet för exempelvis konjunkturella variationer. I sammanhanget är soliditeten ett viktigt nyckeltal, eftersom den är det mått som, på längre sikt, bäst beskriver betalningsförmåga och finansiell styrka. Soliditetsutvecklingen härrör sig från två principiellt skilda saker, nämligen förändringen av det egna kapitalet och förändringen av tillgångsmassan, dvs. såväl tillgångarnas storlek som deras finansiering spelar in. Det är ju självfallet en oerhörd skillnad på en positiv soliditetsutveckling, som har sin orsak i en gynnsam resultatutveckling, jämfört med en som beror på en minskning av tillgångarna. För att studera och belysa detta används måtten resultatutveckling och tillgångsmassans förändring, där det förra mäts i relation till skatteintäkter och bidrag. I resultatmåttet exkluderas extraordinära poster för att inte störa jämförbarheten över tiden. Även skuldsättningsandelen och dess olika beståndsdelar analyseras, samtidigt som en avstämning av skatteuttaget och dess eventuella variationer görs. Skälet till detta är att det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Risk Perspektivet risk avser att mäta organisationens exponering finansiellt sett. En god ekonomisk hushållning innebär att en organisation i kort och medellångt perspektiv inte skall behöva vidtaga drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. På kort sikt får likviditeten, rörelsekapitalet och ränterisken vara de beskrivande måtten, medan pensions- och borgensåtaganden samt utvecklingen av de finansiella nettotillgångarna på lång sikt är mått som beskriver de risker som kan äventyra den finansiella styrkan. Kontroll Med kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer efterlevs. En god följsamhet mot budget blir i detta sammanhang ett uttryck för god ekonomisk hushållning, och måtten som används för att belysa detta är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med andra ord avser perspektivet att mäta organisationens styrbarhet.
8(26) 5. Resultat av granskningen Nedan redovisas resultatet av granskningen med utgångspunkt från respektive granskningsobjekt. Slutsatser och bedömningar, som är av översiktlig och förenklad karaktär, redovisas huvudsakligen i direkt anslutning till respektive område. Sifferunderlag, bestående av de studerade organisationernas resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt därtill kopplade nyckeltal återfinns som bilaga. Alla resultat skall tolkas med försiktighet och med beaktande av den använda metoden (förenklad ansats utan substansgranskning av olika poster och utan justering för olika faktorer som kan anses försvåra jämförbarheten) och granskningens syfte (översiktlig bedömning av utvecklingen i stort och inte analys av detaljer och orsaker till avvikelser mm). 5.1. Region Skåne Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats i rätt riktning, då underskott 2003-2004 ersatts av överskott 2007-2008. Denna utveckling har sin huvudsakliga förklaring i förändringen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat tämligen stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett 2004 och 2006, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden går i rätt riktning, även om egenfinansiering endast uppnås under 2008. Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 1 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Region Skåne för år 2003-2008. Kapacitet Soliditeten har från och med 2005 stärkts en del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år frånsett 2005). Den är dock fortfarande negativ, vilket innebär att skulderna överstiger den samlade tillgångsmassan. Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen långsiktiga skulder har sjunkit. Skattehöjningen inför 2003 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Region Skåne,
9(26) liksom Västra Götalandsregionen, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region). Soliditet 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Soliditet Diagram 2 visar soliditeten för Region Skåne år 2003-2008 (samtliga värden negativa). Risk Tidsperioden till och med 2007 har inneburit en låg likviditet, och detta gäller i synnerhet rörelsekapitalet som är negativt. En klar förbättring har noterats 2008. Likviditetsnivån behöver dock inte vara något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat under perioden. Den totala pensionsskulden har ökat från ca 15 Mdkr 2003 till nästan 21 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) 25 000 20 000 15 000 10 000 Pensionsåtagande 5 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 3 visar det totala pensionsåtagandet för Region Skåne 2003-2008.
10(26) Kontroll Region Skånes har under vissa år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta. Under slutat av den aktuella tidsperioden har avvikelserna varit mindre. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 4 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Region Skåne 2003-2008. Slutsatser och bedömningar En svag resultatutveckling under många år (särskilt före 2003) har, trots förbättringar 2007-2008, gjort att Region Skånes kapacitet att möta framtida finansiella problem har försvagats påtagligt. Soliditeten är, trots förbättring, mycket låg och handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför 2003. Risken (finansiellt) i verksamheten har till följd av detta stigit under perioden, vilket är särskilt tydligt vad avser den totala pensionsskuldens storlek, vilken kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. De svaga resultaten är också kopplade till perspektivet kontroll, där en närmare analys visar att prognossäkerhet och budgetföljsamhet vissa år varit svaga och därmed kan antas ha påverkat den finansiella utvecklingen. 2007 och 2008 års verksamhet har inneburit en förbättring vad avser resultat och kapacitet. Risken ligger totalt sett kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen, trots utveckling i rätt riktning, fortfarande rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Visserligen uppnås de internt beslutade målsättningarna om resultat på totalnivå och självfinansiering av investeringar under 2008, vilket är viktiga steg i rätt riktning, men för att detta inte skall visa sig vara en lycklig engångsföreteelse under ett år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna, krävs tveklöst omfattande utveckling och kontinuerliga anpassningar framöver.
11(26) 5.2 Västra Götalandsregionen Iakttagelser Resultat Resultatet har under den studerade tidsperioden utvecklats starkt från en svag nivå 2003-2004. Detta beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och finansnettot, då avskrivningarna, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också, frånsett periodens första år, varit gynnsam och bidragit till att förbättra läget. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har, frånsett en nedgång 2005, ökat, och detta, tillsammans med resultatutvecklingen, har gjort att självfinansiering i princip uppnåtts alla år utom 2004. Jämförelse mellan skatteintäkternas och verksamhetskostnadernas förändring 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 5 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Västra Götalandsregionen för år 2003-2008 Kapacitet Soliditeten har, frånsett nedgången 2004, stärkts en hel del, främst till följd av förbättrade resultat (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2005 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. Noterbart är dock att Västra Götalandsregionen, liksom Region Skåne, ligger avsevärt lägre än Stockholms läns landsting vad avser skatteuttag. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).
12(26) Soliditet 25% 20% 15% 10% Soliditet 5% 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 6 visar soliditeten för Västra Götalandsregionen år 2003-2008. Risk Tidsperioden har inneburit en varierande likviditet, där de högsta värdena noteras 2004-2005. Rörelsekapitalet, som var negativt t o m 2006, har ökat. En förbättring har noterats 2008. Likviditetsnivåerna torde inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, minskat från 2003 till 2008. Den totala pensionsskuldens har ökat från ca 20 Mdkr 2003 till över 28 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 Pensionsåtagande 10 000 5 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 7 visar det totala pensionsåtagandet för Västra Götalandsregionen 2003-2008. Kontroll Västra Götalandsregionen har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från i synnerhet antagen budget men även avlämnad helårsprognos per augusti. Avvikelserna har varit större i relation till budget än jämfört med prognos. Engångsposter av jämförelsestörande karaktär har delvis inverkat. Styrbarheten, särskilt beträffande budgetföljsamhet men i viss mån även prognossäkerhet, har påverkats av detta.
13(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 8 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Västra Götalandsregionen 2003-2008. Slutsatser och bedömningar En stark resultatutveckling sedan 2005 har gjort att Västra Götalandsregionens kapacitet att möta framtida finansiella problem har förbättrats på ett märkbart sätt. Soliditeten är därigenom stigande, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats något av skattehöjningen inför 2005. De goda resultaten har minskat risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget kvar på tämligen oförändrad nivå, medan kontrollen kan vidareutvecklas och förbättras framöver. Det behövs därför förbättringar inom perspektiven risk och kontroll innan man fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet ligger förhållandevis bra till, men trenden är något vikande resultatmässigt, vilket är oroande under år med gynnsam utveckling av skatteintäkterna. För att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt krävs därför fortsatt utveckling och kontinuerliga anpassningar.
14(26) 5.4. Stockholms läns landsting Iakttagelser Resultat Resultatet har under de studerade åren varierat kraftigt, och underskott i miljardklassen har från år till år bytts i sin motsats. Exempelvis förändrades +1,1 Mdkr 2005 till 2,1 Mdkr året efter, och 2007 var siffran tillbaka på drygt 1 Mdkr. Denna utveckling beror främst på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader, då avskrivningar och finansnetto, som andelar av resultatet, legat ganska stabilt. Relationen mellan skatteintäkterna/bidragen och verksamhetens kostnader samt dess förändring har också varierat kraftigt, och 2006 utmärker sig här med en mycket kraftig nettokostnadsökning, vilken dock hejdades helt året efter. Investeringsvolymen jämförd med nettokostnaderna har ökat något mellan 2003 och 2008, men resultatutvecklingen har gjort att självfinansieringsgraden varierat från uppnådd egenfinansiering under vissa år till kraftig lånefinansiering under andra. Jämförelse mellan skatteintäkterna och verksamhetskostnadernas förändring 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Skatteintäkterna inkl. bidragens förändring Verksamhetskostnadernas förändring Diagram 9 visar jämförelse mellan skatteintäkternas (inklusive kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag) och verksamhetskostnadernas förändring för Stockholms läns landsting för år 2003-2008 Kapacitet Soliditeten har ändrats upp och ner några procentenheter kring 0, främst till följd de varierande resultaten (tillgångarna har ökat i värde varje år). Vad avser skuldsättningen är trenden en ökning vad gäller avsättningsandelen medan andelen skulder, särskilt långfristiga, har sjunkit. Skattehöjningen inför 2004 inverkade negativt på kapaciteten, eftersom det, utifrån det relativa skatteläget, råder olika möjligheter att via utdebiteringen förändra intäkterna och därmed möta eventuella framtida finansiella svårigheter. I motsatt riktning verkade skattesänkningen inför 2008. Noterbart är också att Stockholms läns landsting, vad avser skatteuttag, ligger avsevärt högre än Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Vidare bör framhållas att Stockholms läns landsting och Region Skåne ligger klart under Västra Götalandsregionen om man beaktar sammanlagd utdebitering (kommun+landsting/region).
15(26) Soliditet 4% 3% 2% 1% Soliditet 0% -1% 2003 2004 2005 2006 2007 2008-2% Diagram 10 visar soliditeten för Stockholms läns landsting år 2003-2008. Risk Tidsperioden har inneburit en viss ökning av likviditeten, där de högsta värdena noteras 2006-2007. Rörelsekapitalet, som varit negativt hela tiden, har minskat, men en viss förbättring har noterats 2008. Likviditetsnivåerna torde dock inte utgöra något problem, förutsatt att det råder en god kontroll av penningflödena under året. De finansiella kostnaderna har, i relation till skulder och avsättningar, ökat från 2003 till 2008. Den totala pensionsskulden har ökat från ca 22 Mdkr 2003 till nästan 33 Mdkr 2008, vilket höjt risknivån. Risken finns att detta kommer att generera utbetalningar som framöver tränger undan annan verksamhet. Totalt pensionsåtagande (mkr) 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Pensionsåtagande Diagram 11 visar det totala pensionsåtagandet för Stockholms läns landsting 2003-2008. Kontroll Stockholms läns landsting har under flera år uppvisat resultat som avviker mycket från såväl antagen budget som avlämnad helårsprognos per augusti. Perioden har kännetecknats av stora kast i resultatutvecklingen som varken varit budgeterade eller prognostiserade, men stora delar av detta, särskilt 2006, är engångsposter av jämförelsestörande karaktär. Styrbarheten, uttryckt i budgetföljsamhet och prognossäkerhet, har påverkats av detta.
16(26) Budgetföljsamhet / prognossäkerhet 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Budg.avvikelse/verks. nettokostnader Progn.avvikelse/verks. nettokostnader Diagram 12 visar budgetavvikelse respektive prognossäkerhet i relation till verksamhetens nettokostnader för Stockholms läns landsting 2003-2008. Slutsatser och bedömningar En starkt varierande resultatutveckling i båda riktningarna har gjort att Stockholms läns landstings kapacitet att möta framtida finansiella problem är ganska lika om man jämför 2008 med 2003. Soliditeten är därigenom tämligen likartad, men handlingsutrymmet har, per definition, begränsats av skattehöjningen inför 2004. De skiftande resultaten har, sammanlagt, haft en neutral inverkan på risken (finansiellt) i verksamheten, men den totala pensionsskulden har ökat rejält och kan komma att generera utbetalningar som framöver riskerar att tränga undan annan verksamhet. Risken ligger sammantaget på en högre nivå, medan kontrollen rymmer en förbättringspotential. Det behövs därför förbättringar inom samtliga fyra perspektiv innan man kan anses ha en uthålligt sund och stabil ekonomi helt i samklang med god ekonomisk hushållning. Detta gäller inte minst för att klara omställningen till lägre ökningstakt på intäktssidan 2009 och framåt.
17(26) 5.5. Jämförelser och sammanfattande bedömning Vad avser resultat och kapacitet framstår Västra Götalandsregionen som den stabilaste organisationen, eftersom en gynnsam utveckling sedan 2005 stärkt förmågan att framöver möta finansiella svårigheter. Region Skåne har under den senare delen av tidsperioden uppvisat en liknande utveckling, om än med lägre resultatnivåer, medan Stockholms läns landsting kännetecknas av en resultatutveckling med stora variationer i båda riktningarna. Riskmässigt har organisationerna ett försämrat läge till följd av de ökade pensionsåtagandena. När det gäller resultatutvecklingens inverkan på risken (finansiellt) har Västra Götalandsregionen nu ett bättre läge än vad som var fallet 2003. För Stockholms läns landsting är det i princip oförändrad situation, medan Regions Skåne har förbättrat läget 2007-2008. Perspektivet kontroll rymmer en förbättringspotential för de studerade organisationerna, och detta gäller, om än i olika utsträckning, både budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Utifrån den översiktligt genomförda finansiella analysen kan sammanfattningsvis sägas att ingen av de studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, med stabila resultat ett antal år i rad ligger bäst till, medan Stockholms läns landsting, med stora fluktuationer i resultat, och Region Skåne, som förbättrat läget 2007-2008, ligger längre ifrån.
18(26) Bilaga Region Skåne FINANSIELL ANALYS Resultaträkning - Mkr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Verksamhetens intäkter 4 248 4 375 4 522 4 828 5 454 5 603 Verksamhetens kostnader -24 294-24 995-26 029-27 861-29 295-30 522 Avskrivningar -537-617 -642-691 -732-783 Verksamhetens nettokostnader -20 583-21 237-22 149-23 724-24 573-25 702 Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 20 552 20 980 22 375 23 821 25 310 26 570 varav skatteintäkter 16 058 16 427 17 105 18 163 19 104 20 224 varav statsbidrag 3 822 3 837 2 820 2 951 2 956 2 957 varav Utjämning 672 716 2 450 2 707 3 250 3 389 Finansiella intäkter 47 40 25 24 45 103 Finansiella kostnader -213-208 -167-201 -308-369 Resultat efter finansnetto -197-425 84-80 474 602 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0-68 0 0 Årets resultat -197-425 84-150 474 602 Kassaflödesanalys - Mkr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Resultat efter finansnetto -197-425 84-80 474 602 Justering av- och nedvskrivningar 537 617 644 693 756 801 Justering avsättningar -209-94 490 775 942 715 Övriga justeringar -6 5 5-60 -342-120 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 339 1 451-570 -67-289 834 Kassaflöde från den löpande verksamheten 464 1 554 653 1 261 1 541 2 833 Försäljning av anläggningstillgångar 36 64 36 35 717 238 Förvärv av anläggningstillgångar -1 253-701 -1 077-1 841-2 978-1 179 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 217-637 -1 041-1 806-2 261-941 Upptagna lån 1 683 85 1 578 804-23 Amortering av lån -443-177 -367-68 -600-233 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 240-92 -366 510 204-256 Förändring av likvida medel 487 825-754 -35-516 1 636 Balansräkning - Mkr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Likvida medel 566 1 368 615 584 68 1 704 Övriga omsättningstillgångar 2 065 1 898 2 019 2 319 3 487 2 802 Anläggningstillgångar 6 648 6 795 7 221 8 325 10 080 10 362 varav finansiella 135 263 277 281 165 176 Summa tillgångar 9 279 10 061 9 855 11 228 13 635 14 868 Kortfristiga skulder 4 620 6 128 5 643 6 225 6 704 6 655 Långfristiga skulder 3 317 3 111 2 816 2 980 3 492 3 457 Avsättningar 2 398 2 299 2 790 3 565 4 507 5 222 Eget kapital -1 057-1 477-1 392-1 542-1 067-466 Summa skulder och eget kapital 9 278 10 061 9 857 11 228 13 636 14 868 Pensionsförpliktelser inom linjen 12 650 12 920 13 177 15 508 16 489 16551 Landstingskommunal utdebitering (%) 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Genomsnittlig låneränta (%) 3,47 3,20 2,89 3,76 4,72 3,47 Borgensåtaganden 23 23 23 23 823 823 Budgetavvikelse för årsresultat 223-92 14-498 224 69 Avvikelse från årsprognos per augusti 435 212 73-310 275 34
19(26) Region Skåne RESULTAT Nettokostnadsandel 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Resultat 1 exkl avskr/skatt+bidrag 97,5% 98,3% 96,1% 96,7% 94,2% 93,8% Avskrivningar/skatt+bidrag 2,61% 2,94% 2,87% 2,90% 2,89% 2,95% Finansnetto/skatt+bidrag 0,81% 0,80% 0,63% 0,74% 1,04% 1,00% 101,0% 102,0% 99,6% 100,3% 98,1% 97,7% Förändring av intäkter/kostnader 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Skatteintäkter inkl. bidrags förändring 12,4% 2,1% 6,6% 6,5% 6,3% 5,0% Verksamhetskostnadernas förändring 3,1% 2,9% 4,1% 7,0% 5,1% 4,2% Investeringar 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Investeringsvolym/nettokostnader 5,91% 3,00% 4,70% 7,61% 9,20% 3,66% Avskrivningar/nettoinvesteringar 44,1% 96,9% 61,7% 38,3% 32,4% 83,2% Självfinansiering av investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2% Årets resultat 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Resultat efter finansnetto (Mkr) -197-425 84-80 474 602 Resultat/skatt+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% KAPACITET Soliditetsanalys 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Soliditet -11,4% -14,7% -14,1% -13,7% -7,82% -3,13% Resultatutveckling (% av skatt/bidrag) -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Tillgångarnas värdeförändring 12,7% 8,4% -2,0% 13,9% 21,4% 9,0% Skuldsättningsandel 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt 111,4% 114,7% 114,1% 113,7% 107,8% 103,1% varav avsättningsandel 25,8% 22,9% 28,3% 31,8% 33,1% 35,1% varav kortfristig skuldsättningsandel 49,8% 60,9% 57,2% 55,4% 49,2% 44,8% varav långfristig skuldsättningsandel 35,8% 30,9% 28,6% 26,5% 25,6% 23,3% Skattesats 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Landstingskommunal utdebitering 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 RISK Likviditet 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kassalikviditet 12,3% 22,3% 10,9% 9,4% 1,0% 25,6% Likviditetsdagar - likvida medel 8,50 19,98 8,62 7,65 0,85 20,38 Likviditetsdagar - rörelsekapital -29,88-41,79-42,19-43,52-39,23-25,69 Finansiella nettotillgångar (Mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Oms.tillgångar + fin anl. tillgångar 2 766 3 529 2 911 3 184 3 720 4 682 Skulder + avsättningar 10 335 11 538 11 249 12 770 14 703 15 334 Finansiella nettotillgångar -7 569-8 009-8 338-9 586-10 983-10 652 Ränterisk 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Långfristig skuld (Mkr) 3 317 3 111 2 816 2 980 3 492 3 457 fin kostnader/(skulder+avsättningar) 2,06% 1,80% 1,48% 1,57% 2,09% 2,41% Pensionsåtagande (Mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Avsättning/skuld 1 908 1 717 2 152 2 832 3 707 4 339 Ansvarsförbindelse 12 650 12 920 13 177 15 508 16 489 16 551 Totalt 14 558 14 637 15 329 18 340 20 196 20 890 Borgensåtaganden (Mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Borgensåtaganden 23 23 23 23 823 823 Övriga ansvarsförpliktelser 486 555 647 24 0 0
20(26) Region Skåne KONTROLL Budgetföljsamhet/prognossäkerhet 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Budgetavvikelse årsresultat (Mkr) 223-92 14-498 224 69 Budg.avvikelse/verks. nettokostnader 1,08% -0,43% 0,06% -2,10% 0,91% 0,27% Avvikelse från augustiprognos (Mkr) 435 212 73-310 275 34 Progn.avvikelse/verks. nettokostnader 2,11% 1,00% 0,33% -1,31% 1,12% 0,13% Vanliga finansiella mål 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Årsresultat 2% av skatter+bidrag -0,96% -2,03% 0,38% -0,34% 1,87% 2,27% Självfinansierade investeringar 27,9% 30,1% 69,7% 30,1% 53,3% 147,2%