Läkemedelsgenomgångar

Relevanta dokument
Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Hantering av läkemedel

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Läkemedel till äldre 245

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Användningen av opioider i VGR

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Äldres läkemedelsbehandling

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Tandläkares förskrivningsrätt

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsverkets författningssamling

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del % av totala poängen

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tema äldre och läkemedel

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedel till äldre

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Klinisk farmaci.

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Indikatorer - i vårdens tjänst

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2018

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Författningar för farmaceutisk behörighet

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2019

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Transkript:

Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun

Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos (individuellt förpackade läkemedel) vid grundgenomgången. I genomsnitt hade varje individ 4 läkemedel. Antalet läkemedel efter läkemedelsgenomgång minskade med läkemedel per individ. Förutom att avsluta läkemedelsbehandlingar gjordes en hel del dossänkningar. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden per individ och år var 087 kr före och 8 966 kr efter läkemedelsgenomgången (-2 2 kr). Kvalitén på de äldres läkemedelsbehandling ökade med utgångspunkt från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer (se tabell s. 6). Främst minskade läkemedel i gruppen NSAID som bland annat ger ökad risk för njursvikt, hjärtkärlhändelser samt magsår. Det är värt att notera att ingen av de boende på Duvan använder neuroleptika. Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Antal Könsfördelning Genomsnittlig ålder Alla individer som fick läkemedelsgenomgång 3 st kvinnor 46 %, män 4 % kvinnor 86 år, män 89 år Individer med minst st läkemedelsrelaterat problem 2 st (92 %) kvinnor 0 %, män 0 % kvinnor 86 år, män 90 år Antal läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång Regelbunden dosering (reg) 0, 9,8 Vid behovs dosering (vb) 3,8 3, Totalt antal läkemedel 4,4 2,9 Individer med 0 eller fler, samt 20 eller fler läkemedel. Differens Antal individer med 0 eller fler läkemedel (reg + vb) 0 st 9 st - st Antal individer med 20 eller fler läkemedel (reg + vb) st 2 st st na utfördes på uppdrag av Åsele kommun i samarbete med Landstinget Västerbotten och Apoteket farmaci. Teamet bestod av läkarna Lars Andersson och Meike Harmening, sjuksköterskan Katarina Sundin, undersköterskan Ingmarie Fridlund samt apotekare Magdalena Pettersson. 2009-0-8 Sid av

Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) är en händelse eller omständighet kopplat till läkemedelsbehandlingen som faktiskt eller potentiellt kan påverka utfallet av denna. Nedan visas LRP kategorier, åtgärder och resultat från läkemedelsgenomgångarna. En djupare analys är sedan gjord på de vanligast förekommande LRP-kategorierna och vilka läkemedel som orsakar dessa problem. Fakta: Totalt har 69 st LRP identifierats hos 2 st individer. 92 % av alla individer hade ett eller flera LRP. Antal kategoriserade LRP: 68 st. Antal utförda åtgärder: 68 st. Antal utvärderade åtgärder: 63 st. Fördelning av LRP inom de olika kategorierna Tabellen visar vilka LRP som framkommit under läkemedelsgenomgången. LRP-kategori Andel av total Antal (st) Indikation saknas/oklar 44% Vid behovsläkemedel som ej används % Annat 0% Olämpligt läkemedel 7% Otillräcklig effekt 7% Läkemedlet förskrivet i för hög/låg dos 7% Annan felanvändning 3% Ej rekommenderat terapival 3% Osäkerhet/okunskap hos patient % Ej rekommenderat preparatval enl rek.lista % 30 0 7 2 2 2009-0-8 Sid 2 av

Hur har LRP åtgärdats? Diagrammet visar fördelningen mellan de fem vanligast förekommande åtgärderna. Resterande åtgärder summeras under "övriga åtgärder". De åtgärder vi inte fått återkoppling om är exkluderade. Antal i teckenförklaring visar antal utförda åtgärder. Vilka blev resultaten av utförda åtgärder? I de fall som den genomförda åtgärden utvärderats så kategoriserades den i "bättre", "sämre" eller "oförändrat". De åtgärder som ej hunnit/kunnat utvärderas redovisas i kategorin "ej utvärderat". Antal i teckenförklaring visar antal utvärderade resultat. 2009-0-8 Sid 3 av

Vilka läkemedel orsakar läkemedelsrelaterade problem? Följande tabell visar de läkemedelssubstanser som förekom mest i samband med de fem vanligaste läkemedelsrelaterade problemen. Andel av tot Antal (st) LRP Indikation saknas/oklar 44% 30 Läkemedelsubstans Folsyra 4% 8 Läkemedelsubstans Cyanokobalamin 2% 7 Läkemedelsubstans Omeprazol % 3 Läkemedelsubstans Bendroflumetiazid 4% 2 Läkemedelsubstans Metoklopramid 2% LRP Vid behovsläkemedel som ej används % 0 Läkemedelsubstans Natriumpikosulfat 4% 2 Läkemedelsubstans Laurylsulfat inkl kombinationer 2% Läkemedelsubstans Glycerylnitrat 2% Läkemedelsubstans Furosemid 2% Läkemedelsubstans Morfin 2% LRP Annat 0% 7 Läkemedelsubstans Omeprazol 2% Läkemedelsubstans Laktitol 2% Läkemedelsubstans Cyanokobalamin 2% Läkemedelsubstans Folsyra 2% Läkemedelsubstans Isosorbidmononitrat 2% LRP Olämpligt läkemedel 7% Läkemedelsubstans Diklofenak 4% 2 Läkemedelsubstans Bisakodyl 2% Läkemedelsubstans Naproxen 2% Läkemedelsubstans Flunitrazepam 2% LRP Otillräcklig effekt 7% Läkemedelsubstans Laktitol 2% Läkemedelsubstans Enalapril 2% 2009-0-8 Sid 4 av

Andel av tot Antal (st) LRP Otillräcklig effekt 7% Läkemedelsubstans Morfin 2% Läkemedelsubstans Citalopram 2% Läkemedelsubstans Montelukast 2% 2009-0-8 Sid av

Förändringar i kvaliteten av läkemedelsbehandlingen enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre. För mer information om "Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi", se www.sos.se. I tabellen visas den andel av individerna över 7 år med minst ett läkemedel som ger utslag på kvalitetsindikatorn. Ett utslag på en kvalitetsindikator behöver dock inte betyda att det utgör ett problem för den enskilda individen. Kvalitetsindikator. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Digoxin.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Loopdiureika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell NSAID.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Opioider.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Protonpumpshämmare.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell SSRI.3 Olämplig regim Sömnmedel som stående behandling. Polyfarmaci Tre eller fler psykofarmaka Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse En eller flera kombinationer som kan ge upphov till D- interaktionerinteraktioner % (2 st) 8% 8% ( st) 8% 8% ( st) 8% 3% (4 st) 3% 3% (4 st) 0% 46% (6 st) 46% 4% (7 st) 38% 38% ( st) 46% 46% (6 st) 38% % (2 st) % % (2 st) 0% ( st) ( st) ( st) ( 4 st) ( 0 st) ( 6 st) ( st) ( 6 st) ( st) ( 2 st) ( 0 st) 2009-0-8 Sid 6 av

Läkemedelsgrupper Kvalitetsindikator vars användning kräver Före en läkemedels- korrekt och aktuell (enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer genomgång för äldre). Vanligt förekommande läkemedelsgrupper hos äldre som innebär risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner eller annan olägenhet för individerna. Läkemedelsgrupper/läkemedel där det är angeläget att en aktuell finns och att behandlingen regelbundet omprövas. 2009-0-8 Sid 78 av

Vilka läkemedelsgrupper var vanligast? Nedan visas de vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före samt hur dessa grupper förändrats till efter läkemedelsgenomgången. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Övriga analgetika och antipyretika (framför allt paracetamol) 92% (2 st) 92% (2 st) Laxantia 77% (0 st) 77% (0 st) Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 62% (8 st) 46% (6 st) Vitamin B2 och folinsyra 62% (8 st) 69% (9 st) Antikoagulantia 4% (7 st) 4% (7 st) Beta-receptorblockerande medel 4% (7 st) 4% (7 st) Antidepressiva medel 46% (6 st) 4% (7 st) Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 46% (6 st) 46% (6 st) Opioider 46% (6 st) 46% (6 st) ACE-hämmare 38% ( st) 38% ( st) 2009-0-8 Sid 9 av

Användningen av psykofarmaka Nedan visas användningen av psykofarmaka före och efter läkemedelsgenomgång. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Neuroleptika Lugnande medel och ataraktika 3% (4 st) 3% (4 st) Sömnmedel och lugnande medel 3% (4 st) 3% (4 st) Antidepressiva 46% (6 st) 4% (7 st) Medel vid demenssjukdomar 8% ( st) 8% ( st) 2009-0-8 Sid 0 av

Användningen av smärtläkemedel Diagrammet visar den andel av individerna som innan läkemedelsgenomgången använde minst ett läkemedel (reg + vb) i respektive läkemedelsgrupp. Se även tabell nedan, med förklaringar till ATC koderna. Läkemedelsgrupp Exempel på läkemedelsubstans N02AA Opiater Morfin, Hydromorfon, Oxikodon, Kodein 23% (3 st) 23% (3 st) N02AB Fenylpiperidinderivat Ketobemidon, Petidin, Fentanyl N02AC Difenylpropylaminderivat Dextropropoxifen % (2 st) % (2 st) N02AE Oripavinderivat Buprenorfin N02AX Övriga opioider Tramadol 8% ( st) 8% ( st) N02BA Salicylsyraderivat inkl kombinationer Acetylsalicylsyra (exkl.trombyl) N02BB Pyrazolonderivat Fenazon N02BE Anilider, inkl kombinationer Paracetamol 92% (2 st) 92% (2 st) 2009-0-8 Sid av