Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården västerut.. ~ ~.~, ~ ~ Q3 Utvdgnng av skogskyrkogården österut / ~`,\ Framtagen av Stadsarktektkontoret ~Ta lt~ullen ~ ~ ~ ~ ~~~~ Q Kompletterng av bebyggelse Katrneholm samarbete med WSP ~--- ~ r ~ ~ ~~ ~ ~ ~ ~ senncenus ~, O Strandpromenad med skulpturpark II DJUÖ O /` ~ ~~ BN 2010-03-09 I ~` ~ ~ Q Parkerngsplats för besökande tll Stora Djulö ANTAGANDEHANDING I ~ Skogskyrkogåttlen,`, Q 1 I ~Y~, ~,..,. Skogskapellet `',.., Gatstuberget '~~~ ~.`~ Ny lokalserng av 4H-gård 1 ~ ~ 'o ~ Y 5 e ''// '\ / Hembygdsgård ~~ DJUÖ "y ;c ~~ / ~~ ~ o,f \~ ~ p ~ O~ ~~ yf ; '~ t /~ ~~ ~~~ ~~/ a a ~y~ Fotbollsplan.% I ~~ ~ ~~ ~% \ y ~ ~; ~xn l~ ~ o'pöa.0a / Mora Djulö '~ "~<1 J t]~ ~ e a t ~~~- J DIVEHOM ~ ot~ 1 a Å / '' Cåm m I. ~ ~ ~~ A ~-~o l,co off p 9~,~; ----. ~~, Djulösjön ~' \ ao j Dju{ö kvarn l~ p ~` n ö oq ~ Badplats a e ~_;,'-,,,. NY gångväg Ny blväg 3 ------~ Ändrad blväg o Parkerng 1 ~ Rekreaton - Natur Kultur ~T Bebyggelse ' ]ordbruk t / o ~ \~,~ ~p ~ \ oe % ` ~ e.~ 5~ ~ ~ -~~.,~.,R ~\ Murholmen ~ ~,\ ~ ~% l`--.. ~ SkN 1:10 D00 I A3 u,.
Fördjupnng av översktsplanen för Stora Djulö säter med omgvnngar, Katrneholms kommun Upprättad på stadsarktektkontoret Katrneholm 31 oktober 2011 UTÅTANDE Rubrcerad plan har vart utställd under tden 18 maj 9 august 2010. Allmänna synpunkter INKOMNA SYNPUNKTER STÄNINGSTAGANDE änsstyrelsen "änsstyrelsen bedömer att berörda rksntressen kan tllgodoses." Föranleder ngen åtgärd Servce- och teknl förvaltnngen "Servce- och teknkförvaltnngen har nga ytterlgare synpunkter än Föranleder ngen åtgärd de som lämnats remssvaret." Bldnngsförvaltnngen "Förvaltnngen föreslår att och utbyggnaden av "Stora Djulöområdet" beakta att mark kan samband med framtagande av med den fortsatta planerngen Plats för eventuell förskola behandlas behövas för en förskola. Närlggande förskolor har redan nu en hög detaljplan. beläggnng." Socalförvaltnngen "Socalförvaltnngen tycker det är postvt att förslaget beaktar Föranleder ngen åtgärd. Djulöområdets karaktär av kulturhstorsk mljö och att detta värnas vd en framtda utvecklng av området' "Vd upprustnng av småbåtshamn, kanotstadon, och badplats bör Samtlg upprustnng och byggnaton dessa utformas så att god säkerhet uppnås och genom att placera ut ska ske enlgt gällande regler. lvräddnngsutrustnng tllräcklg omfattnng." "Det är också vktgt att det fnns god belysnng vd de cykel- och gångvägar som planeras eller rustas upp." Gatstubergs Vllaförenng Förenngen ser fram emot att få ta del av en eventuellt kommande Promenadstråken mellan Furutden och detaljplan för att då kunna komma med ytterlgare synpunkter bland Skogskyrkogården kommer att hanteras strand romenaden av nå on detal' lan. samband
Stora Malms Hembygdsförenng Förenngen har synpunkter på text under avsnttet Enlgt tllgänglgt karlmateral byter BOSTADSBEBYGGESE ""Vd vägen tll Duveholm... Vssa av Duveholmssjön namn tll Djulösjön vd tomterna vetter mot Duveholmssjön. "Områdets sjötomter lgger nte Djulökvarn. Föranleder ngen åtgärd. vd Duveholmssjön utan vd Nyköpngsån mellan Duveholm och Djulö Kvarn." Förenngen har synpunkter på text och bld under avsnttet Bldtexten ANDSKAP OCH NATUR "Utblck från Duveholms herrgård mot åtgärdas. den udde, där bostadsbebyggelse färeslås... "eftersom projektet det förra planförslaget, med ny väg och vllabebyggelse detta skogsområde har utgått, bör blden och texten tas bort för att nte %rvlla. planbeskrvnngen Förenngen har synpunkter på text under avsnttet HÄSA OCH Planbeskrvnng andras med hänsyn tll REKREATION "Kanotcenter vd Djulö Kvarn har först flyttats tll ny lokalserng av Kanotcenter. arrendatorsbostaden vd Stora Djulö och ännu en gang, nu tll campngplatsen, varfrån verksamheten numera sköts." "Området som nbegrper Djulö skolas byggnader och tomtmark Planerna för Djulö skola hanteras berörs nte planförslaget. Det är enlgt vår menng vktgt att planerna genom detaljplaneläggnng. även för detta område redovsas. Skolan är en vktg del av Djulöområdets och även tätorten Katrneholms hstora, där de första katrneholmarnas barn fck sn första skolgång." Förenngen påpekar att kallkällor kan fnnas. Synpunkt noteras Trafk och nfrastruktur Trafkverket Trafkverket har nte något att ernra mot planen. Föranleder ngen åtgärd Vattenfall Vattenfall Eldstrbuton AB har en 20 kv luftlednng genom ednngen är nu nedmonterad. planområdet som planeras att avvecklas under 2011. Föranleder ngen åtgärd har Vattenfall Eldstrbuton AB nget att ernra mot föreslagen fördjupnng av översktsplanen. l övrgt dag
-07), den området. Dufweholms Herrgård AB "I samrådsversonen (Bn 2007-1 l redovsades att för fastgheten Duveholm 1:5 skulle tllskapas en ny nfart tll Dufweholms Herrgård och ett bostadsområde med kanske 10-15 bostadshus. Förslaget %ljde då det avtal som fanns mellan Katrneholms kommun och Dufweholms Herrgård AB. Några synpunkter på detta förslag fanns nte från vår sda. I det nu utställda planförslaget fnns varken ny nfart eller bostäder Med anlednng av de yttranden som redovsade. Av samrådsredogörelsen framgår att flera remssnstanser nkom under samrådet av fördjupnngen har haft synpunkter på placerngen av bostäder av översktsplanen angående Byggnadsnämnden Katrneholms kommun har sedermera gett stt natur nljön togs förslaget med ny Stadsarktektkontor Tuppdrag att ändra gällande detaljplan %r att tllfart bort tll utställnngshandlngarna. möjlggöra en ny nfart tll Dufweholms Herrgård och därmed höja säkerheten på Herrgårdsvägen, vlket många har efterlyst. I detta sammanhang är det vktgt att anslutnngen tll Norrköpngsvägen får en bra utformnng." Dufweholms Herrgård vll att detta ska framgå den fördjupade översktsplanen. "Den framtda utformnngen av Norrköpngsvägen, när den Östra Förbfarten är klar, är vktg %r oss som bor och har verksamheter och nyttjar området. Denna blr en entre tll Katrneholm." Dufweholms Herrgård tycker det är önskvärt att den fördjupade översktsplanen redovsar prncper för hur Norrköpngsvägen ska utformas. "Katrneholms kommun har vd olka tllfällen vsat att det är angeläget att tllskapa gång- och promenadmöjlgheter över fastgheten Duveholm 1:5. Något avtal om detta är nte klart. För att fullfölja dessa möjlgheter bör detta framgå översktsplanen." fördjupade "Då planen har vart utställd och revderngar och ny utställnng tar lång td kan ett alternatv vara att undanta området vaster om Norrköpngsvägen. Skäl tll detta är att vnna td, frågor om trafk tll Dufweholms Herrgård är på väg att lösas och att den större delen av planen behandlar utvecklngen runt Stora Djulö och nte området mot Duveholm."
Katrneholms området deras skogsområdet da området, planen. Gatstubergs Vllaförenng Gatstubergs Vllaförenng vll förtydlga tdgare framförda Avstängnng och skylfng av vägar synpunkter om att helt stänga av trafken på axmans mellan Stora behandlas nte Synpunkt Djulö och Skogskapellet vore olycklgt. Det v är ute efter är att vdarebefordras tll servce- och förhndra genomfartstrafken. Pensonärsrådet (KPR) har pekat på teknkförvaltnngen. vkten av att boende kan välja väg antngen mot väg 52 eller mot Djulö, v nstämmer synpunkter. "Vdare menar v att de företag som fnns för närvarande läkarmottagnng och kafe, bör kunna nås från både väg 52 och från Djulö." "Utöver detta menar v att post och renhållnng och annan nyttotrafk av flera skäl bör kunna välja lämplgaste väg tll och från området." "För att begränsa trafken bör axmans väg skyltas ej genomfart." Frluftslv och rekreaton Centerpartet delar uppfattnngen kommun Djulöområdet är Katrneholms största rekreatonsområde. Centerpartet som förs fram om att Stora Syftet med översktsplanen är att göra promenadstråken mer tllgänglga. Centerpartet anser vdare att området har stor betydelse för frluftslvet och för olka aktvteter som främjar hälsan. Området nnehåller vktga promenadstråk. "Centerpartet vll också poängtera vkten av att bevara För att bevara det öppna landskapet jordbrukslandskapet krng Stora Djulö. Det öppna landskapet är kommer det öppna gärdet planläggas. vktgt ur såväl produktons- som kulturhänseende, men fram%r allt Samtdgt tas den byggrätt som fnns på utgör det en vlsam, grön lunga för stressade stadsbor." gärdet bort. Djulöområdet med Djulö gärde, skogsområdet vd Furulden och Det huvudsaklga syftet med "Djulörondan" används dag av många katrneholmare och besökare som en plats för rekreaton, moton, ett aktvt vardagslv och för naturupplevelser. Djulöområdet anses ha en unk kombnaton av öppna fält, skogsområden och åkermark som ger en specell upplevelse och som nte bör förstöras. fördjupnngen av översktsplanen har vart att säkerställa områdets värden för rekreaton. Allmänheten, boende och personal vd Furuleden Ett antal synpunkter berör att stgen kommer att försvnna. Den används vd Furuleden Den planerade byggnatonen mellan av allmänheten och boende Furuleden och Skos rko ården
framtden, kanten. naturen. Skogskyrkogården som många tycker är frdfull och vacker skulle få ändras är ett resultat av att staden är Möjlgheterna anslutnng vd Furutden. Den anses vara vktg dels för att boende vd Furutden nnebär att stgen asfalteras och att på ett enkelt sätt kan komma ut tllgänglgheten därmed ökar. Utskten från Furutden över Djulö gärde kommer att förstöras av Vd detaljplanerng av bebyggelse bebyggelse. kommer största möjlga hänsyn tas tll utskten från Furutden. Börjar man exploatera ett område med höga kosfader för I och med att området tll framdragande av teknsk servce som va, fjärrvärme mm. tll området, Talltullen, Furutden och Gatstuberg kommer det nte mnst av ekonomska skäl, vara frestande har vart bebyggt under en lång td är för poltker och tjänstemän att va en planändrng ytterlgare nagga teknsk servce tll stor del redan detta värdefulla område framdragen. Gatstuberg med sn utskt och ättestupa kommer att %rstöras. Gatstuberg och dess ättestupa kommer nte att förändras. Att motvet utskten nya grannar med allt vad det nnebär av ökat ljudnyck och ständg förändrng. fordonstrafk. Det är beklaglgt att Skogskyrkogården "lägger beslag på" det fna frluftsområdet på Betlehemsberget. En ny placerng borde göras där man behåller området som frluftsområde. Hälsans stg går genom skogspartet och förb Furutden och det anses I dagsläget passerar hälsans stg och att den ska vara så naturlg som möjlgt. "djulörundan" både bostäder vd Gatstuberg och Furutden, däremot fnns möjlgheter att göra den mer tllgänglg. "Djulörondan" är en vktg slnga för att många männskor att motonera på Djulö Katrneholm ska kunna få sn vardagsmoton. påverkas nte. Området krng Djulö marknadsförs som den Sköna lustgården. Naturen och utskten från stgen längs gärdet är helt unk. Här fnns sol och lä och skt över Djulö alle ner mot sjön. Alla årstder har sn charm. Det lggande förslaget kommer förändra denna unka mljö radkalt. Denna förändrn kommer att bl en försämrn av
denna skönhetsvärdet unka mljö. Rskerna med att bygga nära vattnet får nte glömmas bort. Det tänkta bostadsområdet lgger 500 Bebyggelsen ar nte placeras så lågt att en kraftg vårflod eller skyfall meter från strandlnjen och IS kan skada nybyggda hus. höjdmeter från normalvattenstånd så någon rsk för översvämnng från sjösystemet bedöms nte fnnas. Ett alternatv tll bostäder vd Furuleden kan vara att bebygga området Från kommunens sda fnns ett ntresse vd Halvergatan. Där är det också nära tll sjön och en modern av att undersöka förutsättnngarna för bebyggelse skulle vara ett lyft för den stadsdelen. bebyggelse området runt Halvergatan, dock lgger det längre fram tden. En översktsplan bör tas fram först. Översktsplan fnns, antagen 1991. Arbete med att ta fram en ny översktsplan pågår.
Katrneholms orört området att frågan. dess kommer åkermarken, Bostäder Djulö gärde Centerpartet "Det stadsnäsa jordbrukslandskapet med sna höga kulturvärden För att bevara det öppna landskapet kommun rskeras, om byggandet av Djulö gärde nleds. Att ta "bara lte det öppna gärdet planläggas. kanten" har ofta vsat sg leda tll en fortsättnng. Centerpartet vll nte Samtdgt tas den byggrätt som fnns på äventyra det framtda jordbruket på Stora Djulö och säger därför nej gärdet bort. tll förslaget om bostadsbebyggelse på Djulö gärde öster om Furulden." "Området är för många katrneholmare ett vktgt strövområde, men I och med att området mellan Furulden det fnns mer som talar emot att bygga nom området. änsstyrelsen och skogskyrkogården planläggs pekar på att området sannolkt nnehåller okända fornlämnngar som kommer arkeologn att undersökas. kräver arkeologska undersöknngar. Planens De eventuellt höga nvåerna av radon mljökonsekvensbeskrvnng talar dessutom om att problem med går att åtgärda byggskedet. radon kan förekomma." "Sammantaget gör detta att Centerpartet fnner det olämplgt att bebygga Djulö gärde enlgt planförslaget" "I övrgt nnehåller planen ntressanta förslag, som kan leda tll att utveckla området." Pensonärsförenngen SPF nden "SPF nden har tdgare framfört synpunkter på förslaget tll I gällande detaljplaner fnns byggrätt bostadsbebyggelse på skogsområdet vd Furulden, utefter väg 52, för byggnader sydväst om Furulden, på mellan äldreboendet och Skogskyrkogården, samt på åkermarken åkern. Denna byggrätt försvnner och framför Furulden. V kan notera att man trots alla framförda med att åkermarken planläggs. synpunkter från flera nstanser, framhärdar exploatera området. Exploaterngen mellan Furulden och SPF nden kan nte fnna att de margnella förändrngar som gjorts Skogssyrkogården nnebär ett ltet från grundförslaget på något sätt förändrar vår nställnng ngrepp men nkräktar Alla våra synpunkter och azgument för att bevara området nte på åkermarkens öppenhet. nuvarande skck kvarstår således och har snarare förstärkts. åt skogsområdet vara kvar utanför Furulden." skck och bygg nte på åkermarken Katrneholm- Vngåkers "KVO har nget att ernra mot planen ur orntologsk synpunkt. Någon Orntologer negatv nverkan på fågellvet kan förenngen nte fnna." Förenn en är krtskt tll att området öster om Furutden samt Vandrn st en kommer bl mer
berednngen landskapsblden området och åkermarken utanför detta område ska bebyggas med bostäder. tllgänglg. "Det kommer att förstöra naturen som dag ger en trevlg I kommande detaljplanerng kommer vandrngsstg för naturntresserade och för boende på Furulden. bostädernas placerng studeras för att Dessutom påverkas utskten för de boende på Furulden negatvt." utblckar ska fnnas kvar från Furulden. Förenngen föreslår att de befntlga stgarna underlag för de rullstolsburna. ar ett bättre Gatstubergs Vllaförenng "Här vdhåller v våra tdgare framförda synpunkter. Det verkar som att man av frågan nte vll ta tll sg framförda synpunkter" "V är klart emot att man bebygger åkermark och noterar att man De öppna vyerna påverkas nte av den själva noterar att "det värdefulla är Djulö gärde och planerade bebyggelsen, stället ar fler den brukade åkermarken med de öppna vyerna"." möjlghet att njuta av vyerna med att stgarna blr tllgänglga. "När v taz del av byggplanerna så ar v lätt ntrycket att devsen "Den sköna ustgården" nte är så ordentlgt genomtänkt och genomarbetad som den borde vara och att den saknar konsekvensanalys."
de området det Fornmnnen arkeologska nsatser. Främst planområdets norra och nordöstra delar kan okända fornlämnngar tänkas förekomma och arkeologska utrednngar enlgt 2 kap 11 Kulturmnneslagen kan därför bl aktuella, t ex vd utöknng av parkerngsplatser och bostadsbebyggelse vd Furulden samt utvdgnng av kyrkogården mm." I samband med att detaljplaner tas fram kommer arkeologska utrednngar att genomföras. Natur Naturskyddsförenngen Förenngen välkomnar att bostadsområde 8 (bostäder vd Duveholm) samrådsversonen är borttaget utställnngs%rslaget. Förenngen anser "området öster om Furutden bör bevaras som Naturskyddsförenngen skrev stt naturområde. Området är mycket välbesökt och har alltså ett stort samrådsyttrande ngentng om att det rekreatonsvärde. Dessutom har området höga naturvärden. l skulle fnnas varken "rödlstade" arter har förenngen påträffat "rödlastade" arter (arter som är eller sgnalarter på den aktuella platsen. utrotnngshotade eller hänsynskrävande) såsom knärot (orkade), Några lknande uppgfter har heller nte kandelabersvamp och talltcka. Området består av olkåldrg tallskog nkommt från varken kommunens med betydande nslag av äldre träd. Detta gör skogsområdet värdefullt sakkunnga eller länsstyrelsen. ur naturvårdssynpunkt. Förekomsten av sk sgnalarter stärker denna Hela djulöområdet, mellan Rv 55 och bedömnng. De sgnalarter som förenngen påträffat är grönpyrola, Rv 52, ngår kommunala blodfcka och grovfcka. Sgnalarter är arter som vsar att det område naturprogrammet där det klassas där de förekommer har höga naturvärden." lägsta kategorn. den Förenngen tycker att det vore bra om de planförslag som kommunen Eventuell naturnventerng sker upprättar också nnefattar naturnventerngar av aktuell och god samband med detaljplaneläggnng. kvaltet, fall planförslagen berör naturmark.
Skogskyrkogården Gatsubergs Vllaf~r~enng Gatstubergs Vllaförenng tycker att det är olämplgt att det område För området norrom Gatstuberg fnns öster om Skogskapellet, där Sörmlandsleden går och där rastplats är en detaljplan, antagen 1977-06-27, som anordnad på Betlehemsberget, avsätts för begravnngsändamål. Om reglerar kyrkogårdens framtda begravnngsplatsen ska utvdgas åt detta håll tycker förenngen att den utvdgnng. ska vara närmast väg 52 och att området där Sörmlandsleden går dag fortsättnngsvs ska vara avsatt för frluftslv. Katrneholm den 31 oktober 2011 Ingalls Morfeldt Erk Bjelmrot Stadsarktekt Planarktekt
ÄNSSTYRESEN Södermanlands län Torbjörg Sekse 0155-26 41 96 )~..~1S KOMM)N r~~~t!<.ontore 4 2 ;.:an- GRANSKNINGSYTTRANDE Datum 2010-07-30 Katrneholms kommun Stadsarktektkontoret 641 80 Katrneholm Dnr 401-2063-2010 Dossnr 83-2-004 Förslag tll fördjupnng av översktsplanen för Stora Djulö, Katrneholms kommun Planförslaget har skckats tll länsstyrelsen för gransknng enlgt 4 kap. 9 plan- och bygglagen. änsstyrelsen har lämnat samrådsyttrande 2008-OS-13. Rksntressen änsstyrelsen bedömer att berörda rksntressen lean tllgodoses. K~lturtnljö Markngrepp nom planområdet kan på många ställen kräva arkeologska nsatser. Främst planområdets norra och nordöstra delar kan okända fornlämnngar tänkas förekomma och arkeologska utrednngar enlgt 2 kap 11 Kulturmnneslagen kan därför bl aktuella, t ex vd utöknng av parkerngsplatser och bostadsbebyggelse vd Furutden samt utvdgnng av kyrkogården mm. Övrgt I handläggnngen av ärendet har Agneta Scharp (kulturmljö) deltagt. r ~. ~~~, Torbjör Sek e Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYK6PING Stora torget 13 0155-264000 växel 0155-28 2087 sodermanand@lansstyrelsen.se Organsatonsnr PlusGro Bankgro Fakturerngsadress Internet 202100-2262 35174-2 5051-8653 FE 98 www.lansstyrelsen.se/sodermanland 83383 STRÖMSUND
MIJÖKONSEK:VENSBESKRIVNING TIHÖRANDE FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPANEN FÖR STORA DJUÖ SÄTERI MED OMGIVNINGAR 2007-11-07 ANTAGANDEHANDING Katrneholms kommun ~ STADSARKITEKTKONTORET
INNEHÅSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 INEDNING 4 1.1 BAKGRUND 1.2 SYFTE 13 AVGRÄNSNINGAR 2 PANENS INNEHÅ 5 2.1 PANOMRÅDE 2.2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.3 FÖRÄNDRINGAR 2.4 NOATERNATIV 3 KONSEKVENSER 6 3.1 BEFOKNING 3.2 MÄI~NISKORS HÄSA OCH SÄKERHET 3.2.1 AVOPPSRENINGSVERK 3.2.2 ÖVERSVÄMNINGSRISK 3.2.3 SKRED 3.2.4 STRÅNING 3.2.5 BUER 3.3 HUSHÅNING MED MARK OCH VATTEN 3.3.1 DEPONIER 3.4 KUTUR- OCH NATURMIJÖ 3.4.1 FORNÄMNINGAR 3.4.2 VÄRDEFUA BYGGNADER 3.4.3 VÄXT- OCH DJURIV 3.5 ANDSKAPSBID 3. S.1 DJUÖ GÄRDE 3.5.2 BOSTÄDER 3.5.3 KYRKOGÅRD 3.6 REKREATION OCH FRIUFTSN 3.6.1 STRANDSKYDD 3.6.2 REKREATION 3J UFT OCH KIMAT 3.7.1 TRAFIK 4 BERÖRDA MIJÖMÅ 13 4.1 NATIONEA MIJÖKVAITETSMÅ 4.2 REGIONAA MIJÖKVAITETSMå 4.2.1 EVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG 4.2.2 ETT RIKT ODINGSANDSKAP 4.2.3 GOD BEBYGGD MIJÖ 4.2.4 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURIV 4.2. S EVANDE SKOGAR 5 UPPFÖJNING OCH ÖVERVAKNING 16 6 REFERENSER 17 7.1 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 7.2 UNDERAG BIAGOR ~~
Sammanfattnng Vd upprättande av översktsplaner ska det alltd fnnas med en mljökonsekvensbeskrvnng där den betydande mljöpåverkan som planen kan antas medföra dentferas, beskrvs och bedöms. I mljökonsekvensbeskrvnngen tllhörande fördjupnngen av översktsplanen för Stora Djulö säter med omgvnngar har de vktgaste mljöfrågorna ansetts vara: Befolknng Männskors hälsa och säkerhet Hushållnng med mark och vatten Kultur- och naturmljö andskapsbld Rekreaton och frluftslv uft och klmat Det som kommer fram denna rapport är att ett genomförande av planen nte nnebär några stora konsekvenser för mljön. Planens ntensoner stämmer vä1 överens med mljömålen evande sjöar och vattendrag, Ett rkt odlngslandskap, Rkt växt- och djurlv, evande skogar samt God bebyggd mljö. Mljökonsekvensbeskrvnngen belyser också de faror som trots allt fnns och det gäller att hänsyn tas tll detta den fortsatta planerngen. Ett exempel på detta är översvämnngsrskerna som fnns vd höga flöden Nyköpngsån då bland annat herrgården och renngsverket Rosenholm kan drabbas.
1 Inlednng 1.1 Bakgrund Enlgt 4 ~ förordnngen om mljökonsekvensbeskrvnngar skall alltd översktsplaner antas medföra en betydande mljöpåverkan och således skall de mljöbedömas. En del mljöbedömnngen är att ta fram ett dokument där konsekvenserna av planens genomförande noga redovsas, en så kallad mljökonsekvensbeskrvnng. Vad som ska ngå mljökonsekvensbeskrvnngen fnns noga reglerat mljöbalken samt förordnngen om ml j ökonsekvensbeskrvnngar. 1.2 Syfte Syftet med denna mljökonsekvensbeskrvnng är att belysa de konsekvenser som ett genomförande av fördjupnngen av översktsplanen kommer att ha på mljö, männskors hälsa och användnngen av mark och vatten. 1.3 Avgränsnngar Denna mljökonsekvensbeskrvnng beskrver endast förändrngar som planens genomförande orsakar och behandlar således nte yttre påverkan som har en nverkan på planområdet. Exempelvs så behandlas nte en eventuell tllkomst av östra förbfarten även om det kan komma att ha stor påverkan på planområdet. Undantaget från detta är Rosenholms avloppsrenngsverk som på grund av sn verksamhet har säkerhetsavstånd som nkräktar på planområdet. Bedömnngen av den mljöpåverkan som kan komma att uppstå är grundad på aktuell kunskap och med vad som kan anses rmlgt med hänsyn tll planens nnehåll och detaljerngsgrad. 4
2 Planens nnehåll 2.1 Planområde Planområdet är beläget de sydöstra delarna av Katrneholms tätort och är ett mycket populärt rekreatonsområde med ett rkt kulturlv. Delar av området består av bostäder men merparten består av jordbruksmark. Planområdet omfattar en yta av 275 ha. ~. s. :_. -., r} ~. ~. ~z: ~. r _ ~q Katrnrhums kommun STFD^a4Fx ITEKTKCI`dTOAET o sno- aoe ~mmr 2.2 Förutsättnngar Djulö har en lång hstora som sträcker sg tllbaka ända tll 1300-talet då gården på Djulö var ett säter. Herrgården på Djulö uppfördes på 1720-talet men delar av källaren fanns sannolkt redan på 1500-talet. Sedan 1935 ägs Djulö gård av Katrneholms kommun. Området är väldgt populärt bland Katrneholmarna som rekreatonsområde men lockar även besökare från andra kommuner. Den brukbara marken på Djulö gärde ägs av kommunen men arrenderas ut tll jordbrukare. Bostäder fnns Gatstuberg samt de sydvästra delarna av planområdet. I norr fnns Skogskyrkogården som har behov av att utvdgas, vlket även den gällande detaljplanen tllåter. 2.3 Förändrngar De förändrngar som är planerade syftar tll att behålla och förstärka Djulös fördelar vad gäller vacker natur och aktvt kulturlv samt att skapa möjlgheter för fler personer att bo på Djulö. I fördjupnngen av översktsplanen föreslås ett nytt bostadsområde området mellan Furuldens vårdboende och skogskyrkogården. I Gatstuberg samt de sydvästra delarna av Djulö föreslås det att bebyggelsen förtätas och på så vs ger möjlghet tll fler boende. Skogskyrkogården föreslås utvdgas längs väg 52. För att undvka genomfartstrafk stängs amans väg av för obehörga och ett par nya parkerngsplatser anläggs för att undvka att folk parkerar på olämplga platser. 4H-gården flyttas tll en mer lämplg plats. 2.4 Nollalternatv För att belysa vlka förändrngar en plan eller ett program kommer att ha på mljön skall samtlga mljökonsekvensbeskrvnngar nnehålla ett nollalternatv. Med nollalternatv menas en beskrvnng av mljöförhållandena och mljöns sannolka utvecklng om planen eller programmet nte genomförs. 5
3 Konsekvenser 3.1 Befolknng Katrneholm har skrvande stund crka 32 000 nvånare och under 2007 har befolknngen stablserats. En förutsättnng för att nå en befolknngsöknng är att det fnns attraktva bostäder tllgänglga för de som vll flytta ht. För att s folk att flytta ht är det vktgt att dentfera Katrneholms styrkor och utnyttja dessa på bästa sätt. De kanske största konkurrensfördelarna som Katrneholm har är det naturnära läget samtdgt som det lgger på pendlngsavstånd tll Stockholm. Planförslaget tar upp två nya bostadsområden med mycket attraktva lägen som kan bdra tll att Katrneholms befolknng ökar. Det är angeläget för kommunen att vsa på framåtanda då det presenterar vad Katrneholm har ett erbjuda vad gäller attraktvt boende. Nollalternatvet nnebär att nga nya bostäder byggs på Djulö, följden blr att Katrneholm går mste om att utnyttja det attraktva läge som Djulö har. 3.2 Männskors hälsa och säkerhet 3.2.1 Avloppsrenngsverk Avloppsvatten nnehåller olka mcroorgansmer (bakterer, vrus, svampar och protozooer). Bakterer sprds med luftens hjälp men redan efter 200 meter från källan så är halten skadlga bakterer normal. ukt kan dock förekomma på större avstånd beroende på vlken utformnng och storlek som avloppsrenngsverket har samt vlken vndrktnng som råder. På Djulö så är det de boende Gatstuberg som påverkas mest av renngsverket och dess lukt. Avståndet mellan renngsverket och de närmaste planerade husen är nästan 350 m så någon rsk för männskors hälsa förelgger nte. Hur mycket det luktar från renngsverket beror på hur vndarna blåser och att bostadsområdets kant flyttas några få meter närmare renngsverket 1är nte öka luktproblemen nämnvärt. För att undvka att de boende störs vsuellt kan planterngar med buskage och träd göras vd renngsverket. Bld 1. Renngsverket sett på aystånd,från Gatstuberg D
3.2.2 Översvämnngsrsk På senare td har det dskuterats fltgt meda och bland allmänheten om hur det står tll med klmatet. Om det allt varmare och extrema vädret det beror på naturlg varaton eller om det är en följd av klmatförändrngar är något som forskarna är oense om men faktum är att vädret förändras och att hänsyn tll detta måste tas planerngen. En följd av det mer extrema vädret är att den maxmala nederbörden som faller under en vss tdsperod kan komma att öka kraftgt vlket kan leda tll översvämnngsproblem. Detta kan fa stora konsekvenser på samhället och mljön. Exempel på detta har man kunnat se Arvka (år 2000) och de västra delarna av landet under hösten 2006. För att belysa var potentella rskområden kan tänkas fnnas har Sverges Meteorologska och Hydrologska Insttut (SMHI) på uppdrag av Räddnngsverket gjort en karterng av ett stort antal av Sverges vattendrag, bland annat Nyköpngsån som flyter förb Katrneholm. Som grund för karterngen som gjordes under 2002 har de använt sg av tllgänglga högflödesuppgfter, dgtala GSD-Höjddata samt nsamlade beskrvnngar och rtnngar av broar och dammar. Utfrån detta har de tagt fram kartor på områden som kan komma att översvämmas vd två olka scenaron, ett flöde med 100 års återkomsttd samt ett beräknat högsta flöde. Rapporten tar enbart hänsyn tll så kallade naturlga flöden och alltså nte sådana flöden som uppstår genom t.ex. dammbrott eller sdämnngar. Den tar nte heller med beräknngarna att nederbörden framtden förväntas öka med ca 10 % (Rosby Centre). Samhällsfunktoner av betydande vkt 7~ `~` :.;~.. Samhällsfunktoner a. mndre ~~kt Ingen. bebyggelse av vks Fgur 1. Bld som vsar på var samhällsfunktoner bör placeras förhållande tll olka flöden (Översvämrrtgsrsker fysåskplanerng, änsstyrelserna 2006) Karterngen vsar på att det vd Djulö fnns relatvt stora områden som kan komma att översvämmas vd extremt höga flöden. De byggnader som lgger farozonen är Herrgården samt Sjöstugan första hand. Då dessa är så hstorskt värdefulla vore det lämplgt att göra vdare undersöknngar på vad som kan göras för att de nte ska skadas vd en eventuell översvämnng. I planen planeras nte några nya byggnader rskzonen så någon skllnad mot nollalternatvet fnns nte. Det är dock vktgt att vd varje nyexploaterng göra en fner noggrann undersöknng av översvämnngsrsken samt vlka konsekvenser en sådan skulle få. 7
3.2.3 Skred Under mtten av 1990-talet genomfördes en översktlg skredkarterng ett flertal av Södermanlands kommunerdär områden som skulle kunna vara potentellt farlga kartlades. I Katrneholms kommun var det totalt sex stycken områden som granskades mer ngående. Ett av dessa områden var Djulö där hela strandremsan från Djulöbadet tll Gatstuberg lgger nom område med otllfredsställande stabltet (se blaga). Undersöknngen baserades delspå genteknska och topologska förutsättnngar samt på överslagsberäknngar med tdgare utförda undersöknngar som underlag. För Djulös del så nnebär detta att en detaljerad undersöknng rekommenderas vd förändrad markanvändnng. De befntlga byggnader som berörs är Herrgården samt Sjöstugan. 3.2.4 Strålnng Uran fnns naturlgt berggrunden och när den sönderfaller så bldas andra radoaktva ämnen, bland annat radon. Radon varken syns, lukar eller smakar så det är svårt att veta var den fnns och det enda sättet att ta reda på det är att göra mätnngar med specella mätnstrument. När v andas n radon så kan cellerna luftvägarna och lungorna skadas allvarlgt. Enlgt en undersöknng som SSI (Statens Strålskyddsnsttut) har genomfört så drabbas 500 personer per år av lungcancer Sverge just på grund av radon bostäder. Man beräknar att man på skt skulle kunna undvka 200 av dessa om alla hus hade maxmalt 200 Bq/m3 luft. Det har vsat sg att radon kombnaton med röknng står för den absoluta merparten av lungcancerfallen. En karterng som är fjord av Sverges Geologska vsar på att berggrunden under Gatstuberg och vdare norrut mot åsen är av sådan typ att det fnns rsk för höga radonvärden. Rskområdet tangerar dessutom det planerade bostadsområdet vd Skogskyrkogården så en närmare undersöknng behöver göras nnan byggnaton. Skulle det vsa sg att radonhalten är för hög omöjlggör detta nte exploaterng men det ställer högre krav på byggnadernas utformnng så att radonhalten nomhus kommer ner på acceptabla nvåer. 3.2.5 Buller Enlgt Boverkets rktlnjer bör ljudnvån vd fasad nte överstga 55 dba. I det planerade bostadsområdet mellan Furutden och skogskyrkogården kan denna nvå komma överskrdas på enstaka tomter enlgt vägverkets beräknngar arbetsplanen för Östra förbfarten. Den förhöjda ljudnvån kan dock sänkas med relatvt enkla metoder genom att bullerplank byggs eller att buskage planteras på strategska platser. 8
3.3 Hushållnng med mark och vatten 3.3.1 Deponer Delar av Djulö har tdgare använts som avfallsdepon. Denna verksamhet pågck där under åren 1939-1958, därefter täcktes de över. På senare td har det gjorts MIFO-undersöknngar av dessa för att utröna hur allvarlgt förorenad marken på platsen är. MIFO (Metodk för Inventerng av Förorenade Områden) är uppdelad två faser. Fas 1 nnebär att man dentferar områden där det kan tänkas att det fnns rsk för markförore vngar. Undersöknngen gör man genom att man går genom tllgänglgt materal som kartor och arkvuppgfter samt gör platsbesök och ntervjuer. Detta resulterar sedan en rskklassnng ochsammanställnng av potentellt förorenade platser. Fas 2är mer detaljerad och här rktas nsatserna tll de områden där det första fasen vsade sg fnnasstor rsk för förorenad mark. Marken undersöks genom provtagnngar på strategskt utvalda punkter och en sammanställnng görs där markens nnehåll och förorenngar redov sas. Vd fas två av undersöknngen av Djulötpparna så undersöktes halten av ett antal olka skadlga ämnen genom jordprovtagnng, grundvattenprovnng samt sedmentprovtagnng. I sammanställnngen redovsades markens sprdnngsförutsättnngar, känslghet, skyddsvärde samt en sammantagen rskbedömnng. Samtlga tre fd tppar på Djulö befann sg nom samma ntervall: Sprdnngsförutsättnngar: Måttlga Känslghet: Stor Skyddsvärde: Måttlgt Rskbedömnng: Klass 3, måttlg rsk Grundvattenrör har nstallerats nedströms på samtlga tre före detta deponer för att övervaka att halterna av förorenngar nte ökar. Undersöknngarna vsade att det vsserlgen fanns ett antal skadlga ämnen marken men att det trots detta nte fanns någon anlednng att göra grundlgare undersöknngar av platserna såvda markanvändnngen nte drastskt ändras. Det vkgaste är att marken nte utsätts för stort tryck ovanfrån, t.ex. tunga byggnader då det då fnns en rsk att markförorenngarna läcker ut samt att stor försktghet akttas vd grävnngar marken. Vd grävnngar kan det hända att deponens skyddande skkt skadas och att förorenngar på så sätt kommer ut marken. ~' R~~-. Fgur 2. Karta över de gamla deponerna. Bld 2. Fotbollsplanerna däc de gamla tpparna befnner sg
3.4 Kultur- och Naturmljö 3.4.1 Fornlämnngar Inom planområdet fnns det ett antal kända formmnnen. Enlgt rksantkvareämbetets dgtala söktjänst, FMIS, fnns det 9 stycken av varerande ålder och typ. FMIS redovsar endast kända fornlämnngar, därtll kan det fnnas många fornlämnnngar som ännu nte är kända. De fornmnnen som har påträffats vd nventerngar är: o Mlstolpe, uppgft om o Älvkvarnsförekomst, uppgft om o Plats med tradton, ättestupa o Hällksta, uppgft om o Fångstgrop, varggrop o Gravfält bestående av 8 fornlämnngar o Hembygdsgård, bestående av 9 byggnader o ösfynd, 8 fynd från olka platser på Djulö, exakt plats okänd. Tyder på att stenåldersboplatserfans nom området o Herrgårdsanläggnng Dessutom fnns det uppgfter om en 4000 år gammal stenkammargrav, en sk hällksta. Om detta stämmer är det den enda kända stenkammargraven Södermanland. Vd en nventerng 1985 httades dock ngentng av ntresse men det kan vara så att kstan lgger kvar under ett tunt marklager. Inga av de kända fornlämnngarna påverkas negatvt av planens genomförande. 3.4.2 Värdefulla byggnader I området fnns det ett antal värdefulla byggnader (t.ex herrgården, hembygdsgården och tullstugan) som hör tll Katrnholms äldsta och mest omtyckta. För dessa nnebär planens genomförande nga förändrngar. 3.4.3 Växt- och djurlv Både Duveholm och Stora Djulö har en så pass värdefull mljö att de ngår Katrneholms naturprogram, Duveholm ngår Klass II och Stora Djulö Klass III. Området väster om väg 55 består av värdefull ädellövskog med ask och hassel som även klassas som nyckelbotop. I blagan tll kommunens naturvårdsprogram från 1994 fnns skogsområdena planområdetsnordöst beskrvna med deras naturvärden samt åtgärdsförslag. Skogen mellan Skogssyrkogården och Furuleden beskvs som en barrblandskog med relatvt grov tal. Hällmarken och de döda träden är värdefull för ett flertal hotade arter. Samtdgt står att området är för ltet för att ha något betydelse, men kan vara värt att spara, som exempel på den naturlga föryngrngen skogen. I området öster om skogskyrkogården fnns naturvärdet hällmarkerna och hällmarkstallskogen med den döda veden. I planförslaget föreslås ett bostadsområde mellan Skogskyrkogården och Furuleden som kommer att påverka skogen. För att påverkan ska bl så lten som möjlgt samt för att skapa ett attraktvt bostadsområde bör så många som möjlgt av de grova tallarna, samt ädellövträden längs åkermarken sparas. Kyrkogårdens utvdgnng österut nnebär att vss del av skogen kommer behöva gallras. Tll så stor del som möjlgt kommer dock träden och hällmarken att bevaras. Den rödlstade svampen kandelabersvamp har httats området vd Duveholm men berörs ej negatvt då området är markerat som natur på plankartan.
3.5 andskapsbld 3.5.1 Djulö gärde En av Djulös största tllgångar är det öppna landskapet och den brukade marken, det är därför vktgt att detta bevaras. Planförslaget nnebär nga stora förändrngar på denna öppenhet. Det enda ngrepp som åstadkoms på åkermarken är bostäderna vd Skogskyrkogården men det påverkar nte upplevelsen av det stora öppna rummet negatvt. 3. S. 2 Bostäder Tanken med de bostäder som planeras anslutnng tll Djulö gärde är att de ska anpassas tll naturen och därmed nte påverka landskapsblden negatvt. andskapsblden tå1 en relatvt hög bebyggelsedet främsta ledet närmast gärdet då det lgger en höjd bakom med många tallar och stora björkar. Det krävs dock varsamhet vd byggnatonerna för att träden och bostäderna ska samverka med varandra och kunna skapa en trvsam mljö. ~:, Bls! 3. Vy utöver Djulö gärde. 3. S. 3 Kyrkogård För begravnngsplatser fnns det nga skyddsavstånd som bör följas på grund av några hälsomässga skäl. Det som dock ska beaktas är den etska bten. En vss vsuell barrär är att eftersträva mellan bostäder och kyrkogårdar från båda parter. För de befntlga bostäderna vd Gatstuberg fnns ett gott vsuellt skydd tll den befntlga kyrkogården men och med den planerade utvdgnngen av gravplatser österut kommer fler boende att s vsuell kontakt med begravnngsplatsen om nget skydd anordnas. Vd planerng av nya bostadshus nom området gäller det att se tll att vara varsam så att något slags skydd erhålls. I det förslag som tagts fram om ny utformnng av kyrkogården föreslås det en mnneslund på höjden öster om nuvarande kyrkogården. Några negatva effekter på landskapsblden nnebär nte utvdgnngen.
3.6 Rekreaton och frluftslv 3.6.1 Strandskydd Strandskyddet gäller vd hela kuststräckan samt vd nsjöar och vattendrag. Syftet strandskyddet är att säkra allmänhetens tllgänglghet tll frluftslv samt att skydda växt- och djurlvet. En strandpromenad längs Djulösjöns strand skulle öka tllgänglgheten tll den fna naturen vd vattnet. Utformnngen av promenaden är vktg för att se tll att växt- och djurlvet nte kommer tll skada men det förslag som tas upp fördjupnngen av översktsplanen med spänger är skonsamt då grävnngar och anspråktagande av mark mnmeras. I övrgt nnebär planförslaget nga åtgärder nom strandskyddat område. 3.6.2 Rekreaton Att ha tllgång tll motonsstråk och rekreatonsområden är vktga för hälsan och Djulöområdet är med sn närhet tll staden Katrneholms kanske vktgaste rekreatonsområde. Inom planområdet passerar såväl sörmlandsleden, rngleden, näckrosleden samt hälsans stg. Planförslaget nnebär enbart mndre förändrngar för rekreatonsmöjlgheterna. Stgen längs åkerkanten mellan Furulden och Skogskyrkogården, som ngår Hälsans stg byggs om tll gata men ar stort sett samma sträcknng som nu men blr mer tllgänglg för rörelsehndrade. Sörmlandsleden samt Rngleden som nuläget går det område som föreslås för utvdgnng av Skogskyrkogården österut kan komma att behöva flyttas ca 100 meter norrut. Skogen mellan Furulden och Skogskyrkogården är en vacker barrblandsskog med högresta tallar. Vd en exploaterng av området kommer skogen att förlora sn roll som strövområde. 3.7 uft och klmat 3.7.1 Trafk Planförslagets genomförande väntas nte påverka trafkalstrngen. Vd den fortsatta planerngen av bostäder gäller det att lägga stor vkt vd trafkplanerngen för att skapa trafksäkra lösnngar samt att undvka onödgt långa körsträckor. Bld 4. Duveholm vntersln ud. 1?
4 Berörda mljömål 4.1 Natonella mljökvaltetsmål År 1999 antog rksdagen 15 natonella mljökvaltetsmål som beskrver den kvaltet och det tllstånd som råder för Sverges mljö, natur- och kulturresurser. Målen syftat tll att: o Främja männskors hälsa o Värna om den bologska mångfalden och naturmljön o Ta tll vara kulturmljön och de kulturhstorska värdena o Bevara ekosystemens långsktga produktonsförmåga o Trygga en god hushållnng med naturresurserna De l5 mljökvaltetsmålen blev 16år 2005 då "Ett rkt växt- och djurlv" adderades. 4.2 Regonala mljökvaltetsmål Södermanlands 1än För Södermanlands del fnns det 13 regonala mljömål antagna av länsstyrelsen som anses beröra länet. Av dessa 13 fnns det 6 stycken som är prorterade då det fnns stora problem nom dessa områden. De prorterade mljömålen är: o Ingen övergödnng o Hav balans samt levande kust och skärgård o evande sjöar och vattendrag o Gftfr mljö o Ett rkt odlngslandskap o God bebyggd mljö Tll varje regonalt mljömål fnns det ett antal delmål som regelbundet följs upp och det ger en övergrpande bld över hur mljöarbetet fungerar länet och vlka framsteg som görs. I fördjupnngen av översktsplanen behandlas förändrngar som berör ett antal mljökvaltetsmål samt delmål. Nedan följeren sammanställnng av vlka som berörs och på vlket sätt de påverkas. 4.2.1 evande sjöar och vattendrag Målformulerng: "Sjöar och vattendrag ska vara ekologskt hållbara, och deras varatonsrka lvsmljöer ska bevaras. Naturlg produktonsförmåga, bologsk mångfald, kulturmljövärden samt landskapets ekologska och vattenhushållande funkton ska bevaras, samtdgt som förutsättnngar för frluftslv värnas. Inrktnngen är ntt m jökvaltetsmålet slew nås nom en generaton. " Aktuellt delmål: "Senast år 2005 ska berörda myndgheter ha dent~erat och tagt fram åtgärdsprogram för särsklt värdefulla natur- och kulturmljöer som behöver ett långsktgt skydd eller anslutnng tll sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska mnst hälften av de skyddsvärda mljöerna ha ett långsktgt skydd. " Fördjupnngen av översktsplanen behandlar det som kan göras för att säkerställa att mljöerna runt Duveholmssjön och Djulösjön bevaras. 13
4.2.2 Ett rkt odlngslandskap Målformulerng: "Odlngslandskapet och jordbruksmarkens värde för bologsk produkton och lvsmedelsprodukton ska skyddas samtdgt som den bologska mångfalden och kulturmljövärdena bevaras och stärks. Inrktnngen är att mljökvaltetsmåletska nås nom en generaton. " Aktuella delmål: "Senast år 2005 skall det fnnas ett program för hur lantbrukets kulturhstorska värdefulla kulturbyggnader kan tas tllvara. " Ett av de huvudsaklga syftena med planen är att säkerställa att den värdefulla kulturmljön som fnns på Djulö bevaras för framtden. De förändrngar som planeras berör enbart odlngslandskapet tll ytterst lten del. 4.2.3 God bebyggd mljö Målformulerng: "Städer, tätorter och annan bebyggd mljö ska utgöra en god och hälsosam lvsmljö samt medverka tll en lokalt och globalt god mljö. Natur- och kultatrvärden ska tas tllvara och utvecklas. Byggnader och anläggnngar ska lokalseras och utformas på ett m jöanpassat sätt och så att en långsktgt god hushållnng med mark, vatten och andra resurser främjas. Inrktnngen är att mljökvaltetsmålet ska nås nom en generaton. " Aktuella delmål: "Fyssk planerng och samhällsbyggande Sörmland skall sanast 2010 grundas på program och strateger för... att bevara och utveckla tätortens värdefullagrön- och vattenområden och de tätortsnäsa rekreatonsområdena och nte öka andelen hårdgjord yta per nvånare. " Att bevara och utveckla de tätortsnäsa rekreatonsområdena är ett av huvudsyftena med planen. En negatv effekt kan vara att den hårdgjorda ytan ökar då bostäder byggs och parkerngar anordnas men förhoppnngen är att dessa ska locka nya nvånare tll Katrneholm och på så sätt förväntas nte andelen hårdgjord yta per nvånare öka, snarare tvärt om. "Den katlturhstorskt v~rdefulla bebyggelsen samt platser och landskap med särsklda värden Södermanland ska senast år 2010 vara dentferade och ett program fnnas för skydd av dess värden. Samtdgt ska mnst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsktgt skyddad. " Planens genomförande nnebär att den värdefulla bebyggelsen ar ett långsktgt skydd. 'Årtalet sörmlännngar som utsätts för trafkbzrllerstörnngar överstgande de rktvärden som rksdagen ställt sg bakom för buller bostäder ska ha mnskat med S procent tll år 2010 jämfört med år 1998. " Då nya bostäder byggs skall det ordnas bullerskydd så att rktvärdena nte överskrds. ' År 2020 skall byggnader och deras egenskaper nte påverka hälsan negatvt. Därför skall det säkerställas att: *samtlga byggnader där männskor vstas ofta eller under längre td senast år 201 S hay en dokumenterat god ventlaton, *radonhalten alla skolor och förskolor år 2010är lägre än 200 Bq/m3 och att *radonhalten lalla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3. " Vd Gatstuberg råder det hög rsk för radonhalter som överstger rekommendatonerna vd nybyggnaton av bostäder. Därför skall byggnaderna utformas så att radonhalten väl understger 200 Bq/m3. 14
4.2.4 Ett rkt växt- och djurlv Målformulerng: "Den bologska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nzrvarande och framtda generatoner. Arternas lvsmljöer och ekosystem samt deras funktoner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva r långsktgt lvskraftga bestånd med tllräcklg genetsk varaton. Männlskorskall ha tllgång tll en god natur-- och kulturm jö med rk bologsk mångfald, som grund för hälsa, lvskvaltet och välfärd. " Aktuella delmål: "Senast 2015 skall bevarandestatusen för mnst 30% av de natonellt hotade arterna (enlgt 2000 errs rödlsta) länet ha förbättrats, så att deras populatoner ej längre är hotade. " Skogsvårdsstyrelsen har sn nyckelbotopnventerng regstrerat tre nyckelbotoper skogen vd Duveholm. Skogen här har egenskaper som gör att de har en nyckelrot för skogens mssgynnade och hotade djur och växter. De tre nyckelbotoperna är en aspskog, en ädellövskog och aspskog/sekundär lövnaturskog. I området har även den rödlstade svampen kandelabersvamp httats. Planen påverkar nte mljömålet negatvt. 4.2. S evande skogaf- Målformulerng: "Skogens och skogsmarkens vär~'e för bologsk produkton skall skyddas samtdgt som den bologska mångfalden bevaras samt kulturmljövärden och socala värden varnas" Aktuella delmål: "Skogens betydelse.för natzrrupplevelser och frluftslv tas tllvara. " Skogen vd Duveholm får genom planen ett förstärkt skydd då den pekas ut som naturmark. Vad gäller skogen söder om Nyköpngsvägen kommer den att påverkas negatvt av exploaterngen, även om tanken är att det så långt som möjlgt är tänkt att bevara så många träd som möjlgt. 4H-gårdens nya placerng tll andra sdan av Kanotvägen samt campngens utvdgnng medför att en del av skogen kommer att försvnna. Bld S. Bevaransvärt träd l
5 Uppföljnng och övervaknng Ett åtgärdsprogram för hur Herrgården skall skyddas vd höga vattenflöden bör upprättas. Detsamma gäller för renngsverket vd Rosenholm. Regelbunden provtagnng bör genomföras vd de gamla deponerna för att säkerställa att nget läckage uppstår.
6 Referenser 6.1 Medverkande tjänstemän Håkan ernefalk Mljöförvaltnngen Håkan Stenström Servce- och teknkförvaltnngen Arne Norln Servce- och teknkförvaltnngen 6.2 Underlag Boken om MKB för detaljplan, Boverket, 2002 Tllämplga delar ur Mljöbalken samt Plan- och Bygglagen Når v mljömålen? En lägesrapport från änsstyrelsen Södermanlands 1än och Skogsstyrelsen 2006, ISSN: 1400-0792 Mljöbedömnngar för planer enlgt plan- och bygglagen en väglednng, Boverket, 2006 Mljökonsekvensbeskrvnng för Malmakvarn Malmköpng, samrådshandlng, Flens kommun, Teknska förvaltnngen, 2005 Mljöteknsk undersöknng Mfo fas 2: Fd Rosenholmstppen 2006-01-02 SWECO VIAK AB Fd Östra Djulötppen 2006-01-02 Fd Västra Djulötppen2005-11-28 Stora Djulö Park med den sköna lustgården. Utrednng om Djulöområdets utvecklng. Utrednng gjord på uppdrag av kommunfullmäktge Katrneholms kommun December 2001. Översvämnngsrsker fyssk planerng. Rekommendatoner för markanvändnng vd nybebyggelse, änsstyrelserna, 2006 Arbetsplan för Östra Förbfarten Katrneholm, Vägverket, 2006-11-0I Informatonssystem för fornmnnen FMIS, Rksantkvareämbetet, 2007-02-13 Kultunnnnesvårdsprogrammet för Katrneholms kommun, antaget av Kommunfullmäktge 1989 Kommunägd mark - Inventerng och beskrvnng av naturvärden Katrneholm den 7 November 2007 Ingalls Morfeldt Stadsarktekt Erk Bjelmrot Planarktekt 17
~:~;:~~~ Radon hög rsk,!'..! 0versvämnng 100-årsflöde Översvämnng högsta dm. flöde Q o oo 4 a o~aaflqo _. o ö a n~44d d å ~ ~ ~ ~ ~ t ` 1p ~ O ~a o ~,, ~a 0 V O 6 ao. o Q~~ /~ ~' b;!;/ a ~ o~,- ~ ~~O.::,X G a_ \ t m ~~ O ~ 4 d. ~ 4 `~' ~1 ~ ~ a~ p~ o.~ p ~, fly. d :,. ~ Ż o ö a `~,~r.r ~/ a 4 ' Of f ~.~ ~.. ± f,% `~.. l ~ ~ '\ C~7~ ~' A~ Ö q
~ J- '~... f,~ ~ rte`' `;~ ~f ~..' ~ ~, 1 ~~. 9~ l t R~ o ~ ~` `-} f 1 l" % ~ ~"1 ~ r; y 1 ~~ ~~;' ~ 5 ~ f /! 3 ~ '.1 ~ 1 n ~,t ~..1 ~~r.. ~~ tea. t _ r ~ ~' '~ ~',; ~ a -.~,~. ~ ~' r J."~ ~v!f~ ~lt~1, 1'n '^1'~P ~\.'~7+s f-. ~r :,, ",ty:~'~%' p J~+'{~ ~I J ~ f4~~"~~ly 1,Q ply ft~~. ~n ', '`,, j~~` `,`,~~y+' ~ 1 ~P 'W~` ' \, t, ~U ~) ~.,1~ ~ ~1.~ f ~ x~l~ 1! f,~~lh. ~ 7..'.ttPr:'.+U' t'.~, Alat'_ ~:-,~ 1~'t~71'.: W ~-:..,~. ~4 ~ ~ ~:. 't' ~ 5~ j ~ J~.hf.nfWl^.fW :7CN5.".:l+U~l'.:tM~~ ~r'~.;:. t,.. ~, "~ ' d Utf~~.:'.r~ ~ ~u. ^1. ".' nlrr:; err r r~~ S,~. yv~ J.. tftj~l..ä,f4jl YVS~r ~4~V~'"~'t Y~'1M~.. ru ~+~'`~ ~~ ~..fe_ R;ä';4 ~ rlfv r~ ~~.,1 ~??'C'`r~ 1C"ä} ~t V ~ V~ rf~ t1 f.~` ~ ~.. 1,..1tVU'..:r S~. '.,~t:.,tn'~~:.,~n.j7 t ~ 1,~,f~ff~',^f~f'l~`~A f5,' f~l'~~'^ f1 `.11 ~~`~ll ft`,~f~/ ~ S f~n~l,fg f~11,..n~,4~`, f~~..~~ 4~ ~4K1 ~~~ ~, I ~' l t~l:trtryl ".. tu'~l~"ray.. 1;.1 ~ 1, ~ y' ~ C''.,''~~ t ~J'.:4MJ a yam,.' ~~ `'+ ` A:,~ ;' I' t v;:u~na;"~'rvt~y`''ruv ~~ ~`,t ::,~nn~~'.' r-"`«,.r '~ 4`'~ t~ `~ ay. ( l.~f~ Als ~~, ~fl~ ~'. 11 tyf ~'~'> s +~ ~y'~.~}~cå'~t C ytsl'.~'.}. -~ ~,/ 4+1 ~ ~ ~ `~4~ 1 If1.1'YJ ~I v'i fljv11~ V S~ \'% Y }. f,~~ l~n~~~ "~ru'v~:'.~1n~:;~;;uusy:`.~~,~~:,+g, y `'t ~,+ 1 v~hn~1^i~~tl.~~\p; h 4 { ~;,. ~, r ~`~ ~ ~'! ~; ~ ~ ; t ',f d~~ ~;y ~. ~.l~~u.r1~~. ~~.II Iå. :~~ Il. :'~l~.~utx.,. ~ ~a k
I~ ~ z ~ do d rh ~` s a.,... Fördjupnng av översktsplanen för Stora Djulö säter med omgvnngar Katrneholms kommun
INNEHÅSFÖRTECKNING Inlednng Stora Djulöområdet dag Stora Djulö kommunen Infrastruktur Kultur andsl~ap och natur Bostadsbebyggelse Hälsa och rekreaton Störnngar Stora Djulöområdet framtden Bärande de Infrastruktur Kultur andskap och natur Bostadsbebyggelse Hälsa och rekreaton Störnngar Checklsta BIAGA 1 ~larkam~ändnngskarta r13-format skala 1:10000 Framtagen av WSP samarbete med Stadsarktekt Ingals Morfeldt och Planarl~tekt Erk Bjelmrot på Stadsarktektkontoret Katrneholm. Planarbetet har genomförts samvel~n med representanter från Kultur- och tursmförvaltnngen, Ser~tce- och teknkförvaltnngen samt Mljö- och hälsosb-y dds förvaltnngen.
W ~~
v~ c.~ -a a~ c "När det led mot kvällen den da~en, fiö vyldgässen fram örer ett gammalt Sörands- ~ods, som kallades Stora D~ulö. Det stora Tta orungshuset 1åg med lövträdsparken bakom sg, och framfor slg hade det Stora Djulö slö med dess utskjutande uddar och kuu1~a strandet: Det såg ganunaldags och nbjudande ut, och det var Inte utan, att pojken drog en suck, när han for fram övergården, och undrade hur det skulle käru~as att få stga n på ett sådant ställe efter-,slutad dagsresa stapet for att hamna på en sank myrr eller en kall sskorpa" (Nls Holgerssons underbara resa, Selma agerlöd