Samordning av insatser SOSFS 2008:20



Relevanta dokument
Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2)

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

SOSFS 2008:20/ICF. Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF.

BEGÄRAN AV: INDIVIDUELL PLAN

Riktlinjer för skolskjuts i Värmdö kommun

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Västerås Idrottsgymnasium

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län Anhörigstöd

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)

Handlingsplan vid elevs frånvaro

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Skoltaxi inom Piteå kommun

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

ÅMÅLS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Antaget av kommunfullmäktige , 156

psykisk funktionsnedsättning

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Likabehandlingsplanen

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Hjälpredan. Hörselnedsättning

Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Sammanfattning på lättläst svenska

Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar

Personalpolitiskt program

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen

ANTIMOBBINGPLAN FÖR KYRKVILLANS FÖRSKOLA

Verksamhetsuppföljning av Utbildningsförvaltningen, LSS korttidsvistelse/korttidstillsyn, Munkhagsgatan 128 och Lantmannagatan 93

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Hur går utredningen till?

Lathund för värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Världskrigen. Talmanus

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Allmän förskola Alla barn i åldern 3 5 år erbjuds plats i allmän förskola, 525 timmar per år från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år.

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Hjälpredan. Synnedsättning

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Grupper och kurser 2016

UR-val svenska som andraspråk

SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA

Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun

Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015

Plan för ökad tillgänglighet i Älmhults kommun. Arbetet ska särskilt inriktas på:

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

DOM. 2U'i B. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012

DOM JO/j-jd., /f; Meddelad i Sundsvall

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skellefteå. En gemensam ingång

Transkript:

Samordning av insatser SOSFS 2008:20

Bakgrund Lisa har just fyllt sju år, har en CP-skada, kan inte gå, är stel i höger kroppshalva och är rullstolsburen. Hon har synnedsättning på båda ögonen (mest på det högra ögat) och har vissa talsvårigheter. Efter en utredning som avslutats i dagarna har hon även fått diagnosen lätt utvecklingsstörning.

Bakgrund Lisas föräldrar är skilda, hon bor hos sin mamma och är hos pappa varannan helg Lisa går på förskolan i samma område som hon bor. Hon är integrerad i ordinarie verksamhet och har stöd av assistent. Logoped, synpedagog och sjukgymnast kommer till förskolan kontinuerligt för att arbeta med Lisa och för att informera och ge handledning till personalen.

Förändringar när Lisa börjar skolan hösten 2011 Särskolan ligger 6 km från hemmet. Lisa kommer att åka skoltaxi mellan skolan och hemmet. Även när hon vistas på korttidsboendet eller är hos pappa över helgen är det taxi som gäller. Hon kommer att vistas i nya lokaler, får nya kamrater och ny personal. Hon ska äta i en stor matsal tillsammans med många elever från de olika klasserna i särskolan. Det blir en del förflyttningar mellan olika lokaler och hus på skolans område.

Frågor inför skolstarten: Lisas mamma tar kontakt med LSS-handläggaren i kommunen. De har träffats tidigare när Lisas mamma ansökte om avlastning enligt Lagen om särskilt stöd. Hon berättar om sina frågor inför skolstarten. De diskuterar frågorna och handläggaren erbjuder sig att kalla till ett samordningsmöte.

Vilka ska vara med på samordningsmötet? LSS handläggaren (sammankallande) Föräldrarna Sjukgymnast Habiliteringsverksamheten Synpedagog Habiliteringsverksamheten Logoped Habiliteringsverksamheten Rektor och klasslärare Kontaktpersonal på korttidshemmet Efter det att mötet planerats skickas kallelsen ut till alla berörda 4 veckor före samordningsmötet och ska bekräftas av samtliga.

Kartläggning enligt ICF Inför samordningsmötet görs en kartläggning enligt ICF som tankemodell av de situationer som Lisa kommer att ställas inför när hon börjar skolan. De olika professionerna gör varsin kartläggning som sedan sammanställs till en helhetsbild. Det blir tydligt vilka insatser Lisa behöver för att hennes skolstart ska bli bra när alla berörda parter gjort en sammanställning av sina kartläggningar.

Sammanställnig av kartläggningar Fungerar Funktionshinder

Analys På samordningsmötet görs en analys och en planering för framtiden utifrån kartläggningarna. Planeringen ligger som grund för målen i planen för samordning som upprättas vid mötet. De handlingsplaner som finns sedan tidigare ska finnas med på samordningsmötet eftersom det kan finnas mål i dem som påverkar den nya gemensamma planen.

Underlag för samordningsplanen.

Plan för samordning Planen för samordning ska ha specifika mål. Ett mål ska vara SMART, Specifikt, meningsfullt, accepterat, realistiskt och tidsatt. Delmål/slutmål ska utvärderas och säkerställas så målet för samordningen uppnås. Dokumentation sker utifrån lagstiftning i respektive verksamhet.

Viktigt med samverkan Det är viktigt att samordning sker när barn i habiliteringen börjar skolan. En ny fas börjar för Lisa. Samverkan kan avlasta Lisas mamma och förhindra att någon av frågorna blir obesvarade.

Slutsats I det här fallet kan inte en enskild aktör lösa eller svara på frågorna. Alla som är inbjudna till samordningen är viktiga och har samma värde/status för att Lisas skolstart ska bli bra. Cheferna har en nyckelroll genom att vara tydliga med att samverkan är viktig för Lisa.

Resultat av samordningen för Lisa. I dagens läge kan vi inte svara på hur det gick för Lisa. Samordningsmötet har inte varit ännu och skolstarten är i augusti 2011. Förhoppningsvis kommer det att fungera bra för henne och chanserna är stora eftersom alla samverkar och ser till att lösa sin bit i pusslet.