Strategisk plan för Vård- och omsorgsnämnden 2015-2017

Strategisk plan för Vård- och omsorgsnämnden 2015-2017

OMVÄRLDSANALYS Det ställs idag allt större krav på kommunernas verksamheter eftersom de personer som behöver vårdoch omsorgsinsatser ständigt ökar samtidigt som många flera ska dela på de resurser som finns. Kvaliteten och utförandet av insatserna inom vård- och omsorgsområdet har även fått ett ökat fokus från brukare, anhöriga och media. Det finns inget självklart och absolut samband mellan hur mycket pengar en kommun anslår till en verksamhet och vilken kvalitet verksamheten faktiskt håller. Däremot kan det i vissa delar finnas ett samband. Att som gammal och sjuk få sina individuella behov tillgodosedda utifrån egna önskemål är en fråga som aktualiserats under senare år. Kommunerna måste i mycket större utsträckning idag ta hänsyn till den enskildes önskemål om hur vården och omsorgen ska utföras. Socialtjänstlagen har utökats med en bestämmelse om nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Äldre och funktionshindrade personer ska så långt som möjligt kunna välja när, hur och på vilket sätt hjälp och stöd i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Dessa bestämmelser samt målgruppens allt högre förväntningar på den beviljade insatsen är en utmaning och det som kommunens verksamheter nu behöver jobba hårt med för att kunna möta. Försörjningsstödet är individuellt prövat och ska vara det yttersta skyddsnätet för den som saknar inkomst och inte har tillräckliga ekonomiska tillgångar. För att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten i Sala kommun bör utbildningsnivån förbättras och antalet ungdomar som fullföljer gymnasiet samt skaffar sig högskolebehörighet öka, på så sätt ökar deras möjlighet till arbete och försörjning avsevärt. Vård och omsorgsförvaltningen är en av kommunens största arbetsgivare och står redan idag inför utmaningen att rekrytera utbildad personal till vissa tjänster. Det är svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare och distriktssköterskor samt tillräckligt många semestervikarier till vårdarbeten främst i hemtjänsten och till vård- och omsorgsboenden (VåBo). Att kunna kombinera behovet av vårdpersonal med ökade insatser främst bland arbetslösa ungdomar och invandrare kan underlätta framtida rekryteringar. Förvaltningen har påbörjat ett samarbete med gymnasieskolan för att tillsammans utforma en väg in till praktik, utbildning och arbete. Sedan årsskiftet 2013/14 kan kommuner tvingas att ta emot ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Trots att många avtal har skrivits räcker inte platserna till. De nya reglerna från Migrationsverket innebär att de asylsökande kommer att anvisas i tre steg. 1. Till en kommun där ungdomen har en släkting, 2. Till en kommun med en överenskommelse om platser, 3. Till en kommun utan överenskommelse om platser eller där antalet platser är lägre än det fördelningstal som räknats fram. Det här innebär för samtliga kommuner en stor utmaning oavsett om avtal om platser finns eller inte. För Salas del innebär förslag på fördelningstal en ökning från tre asylplatser till sju asylplatser. Den ökningen medför att det i så fall kommer mer än dubbelt så många ungdomar till verksamheten per år. Verksamheten tillförs mer statliga resurser utifrån mottagandet men det största problemet är bristen på lägenheter i kommunen. VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningen ska fortsätta sitt arbete med att utveckla en modern vård och omsorgsverksamhet som har fokus på ett korrekt och gott bemötande. Med hög delaktighet för dem som verksamheterna är till för. Aktivt arbeta för att skapa en dialog med brukare/klienter om vad som kan bli bättre och hur beviljade insatser har effekt. För att på så sätt få kunskap om insatserna svarar upp mot de behov som finns för dem som behöver dessa tjänster. Bemötande och delaktighet är nyckelbegreppen inom vård och omsorg och en mycket viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet inom förvaltningen. 2

Demografi År 2016 kommer 5385 personer i Sala att vara 65 år och äldre. Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser bor i riket 4,7 % i den åldersgruppen på vård- och omsorgsboende. För Salas del skulle det motsvara ett behov av 253 platser för åldersgruppen 65 år och äldre. I dagsläget finns också ett tiotal personer som är yngre än 65 år på vård- och omsorgsboende. Tillgängliga vård- och omsorgsplatser i Sala kommun 2014 är 239 vård- och omsorgsboendeplatser och 19 korttidsplatser. Preliminärt beräknas ytterligare 25 vård- och omsorgsplatser behövas i Sala från 2015. Platser finns på Jakobsbergsgårdens Parklängan 3 (18)och Ekebygårdens gruppboende (7st), men för närvarande saknas finansiering till bemanningen. Under flera år har Salas andel av personer över 65 år med hemtjänst legat lägre än i övriga riket, nu närmar sig Sala riksgenomsnittet. Enligt Öppna jämförelser använder 8,5 % av den åldersgruppen hemtjänst i genomsnitt. För Salas del skulle det motsvara 458 personer. Det skulle innebära en ökning med ca 100 personer. Den här ökningen kommer också att påverka efterfrågan/behov av dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreplanen som kommer att revideras under 2014 kommer att kunna ge ytterligare underlag för planering. DEMOGRAFI Prognosår./ Ålder 2013 2014 2015 2016 Tendens Totalt Sala kommun 21 634 21 661 21 699 21 743 Ökad total folkmängd Förskolebarn, 0-5 år 1 395 1 411 1 414 1 392 Oförändrat Yngre skolbarn, 6-12 år 1 585 1 630 1 664 1 696 Ökar Högstadieelever, 13-15 688 654 647 678 Varierar år Gymnasieelever, 16-19 1 026 976 937 932 Minskar år Befolkning i ålder, 20-64 11 904 11 832 11 11 Minskar år 759 661 Pensionärer, Ålder 65-3 652 3 777 3 898 4 001 Ökar mycket 79 år Äldre personer, 80+ år 1 385 1 381 1 380 1 383 Oförändrat Den åldersgrupp som Vård- och omsorgsförvaltningen oftast möter i sina verksamheter är personer 80 år och äldre, s.k. äldre äldre, gruppen är förhållandevis konstant i antal under prognosperioden. I en närmare analys av prognosmaterialet ser man dock att gruppen 90 år och äldre beräknas öka och i den gruppen är behovet av insatser ofta stort. För att möta de framtida behoven och i möjligaste mån förebygga omfattade insatsbehov ser förvaltningen det som helt avgörande att det finns trygghetsboenden, hemtjänst samt fungerade hemteam (samverkan mellan rehabilitering, hemtjänst och sjukvård). Inte minst mot bakgrund att gruppen 65-79 år ökar med över 100 personer per år. 3

400 350 300 250 262 Hemtjänstbeslut 242 260 282 284 307 348 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 400 350 300 367 351 322 322 322 Platser i särskilt boende 298 298 291 291 272 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Teknikutveckling Som ett led i arbetet att förbättra och säkra kvaliteten i socialtjänsten har regeringen och Sveriges kommuner och landsting SKL, gjort årliga överenskommelser. Syftet med dessa har varit att skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare genom att utveckla insatser, verktyg och processer inom hela socialtjänsten med stöd av ny teknik. Målen för de kommande åren är att öka användningen av e- tjänster inom socialtjänsten för att stödja och underlätta för den enskilde samt att effektivisera verksamheten. Förvaltningen kommer att ta fram en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom område e-hälsa. Sala kommun har via ett ramavtal möjlighet att avropa nya digitala larm. I de nya avtalen står larmleverantören för abonnemang och garanterar täckning. Utbyte av de analoga larmen till digitala behöver ske under år 2015. På längre sikt kan ett teknikskifte också bana vägen för fler trygghetstjänster som övervakning via dator samt sällskap och tillsyn genom giraffer. För att kunna införa sådana tjänster och utveckla service via digital teknik har tjänstemän i kommunen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda kostnader, fördelar och nackdelar med en kommungemensam trygghetscentral. För att kunna jobba systematiskt med de i verksamheten förekommande avvikelserna är det helt nödvändigt att införskaffa ett avvikelsesystem som både motsvarar patientsäkerhetslagen och 4

därutöver också klarar vardagliga avvikelser. Det skulle medföra kontroll över händelseflöden samt stödja det interna utvecklingsarbetet genom bearbetande av oönskade händelser. Förvaltningen byter ett av sina verksamhetssystem under det kommande året. Det är konsekvensen av den upphandling som har gjorts i länet. Vid den upphandlingen blev resultatet att verksamhetssystemet för äldreomsorg, funktionsnedsättning och psykiatri kommer läggas över i det nya systemet Pulsen Combine. Hälso- och sjukvård (HSL) och individ och familjeomsorg kommer finnas kvar i det gamla systemet Procapita. Detta medför att nästan all personal kommer att dokumentera i två system. Finansiering av kostnader för integrationer mellan systemen för att underlätta åtkomst och befrämja patientöversikt samt övriga kostnader för Pulseninförandet finns inte i budget. För att kunna analysera och följa utfallet av verksamheterna, särskilt ur ett övergripande perspektiv, behövs ett system för verksamhetsuppföljning, om systemet dessutom har förmåga att sätta ekonomi i relation till resultatet kan prioriteringar och fördelningar ske utifrån skarpa verksamhetsdata och ger mindre risk för subjektiva bedömningar. Det kommer bli nödvändigt att efterfråga resultat från systemen löpande för att på det sättet medvetandegöra enheterna inför sina egna resultat. Då prestationsmedlen inom kort kommer upphöra måste arbetet införlivas i den dagliga rutinen som ett led i ett systematiskt arbetssätt. Möjlighet till kvalitetsarbete För att klara lagkrav, socialstyrelsens direktiv och brukares/anhörigas förväntningar på rehabilitering och hälso- och sjukvård, behöver sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i högre utsträckning kunna delta i teamarbetet. De behöver också kunna arbeta med kvalitetsutveckling inom områden som t.ex demens, äldrepsykiatri, register, dokumentation, planer och utvärderingar samt utveckling av uppsökande verksamhet. För att kunna möta upp efterfrågan på dessa insatser samt bibehålla kvalitet inom kunskapsområdet och samtidigt klara ökade krav på dokumentation i olika system behövs en utökning av personalstaten, främst av sjuksköterskor. Hemtjänst/hemsjukvård Behovet av hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser har under de senaste åren ökat och ökningen förväntas fortsätta. Införande av mobilt uppföljnings- och registreringssystem för hemtjänstpersonal förväntas effektivisera verksamheten samt möjliggöra för hemtjänstpersonalen att såväl dokumentera och tidsregistrera besöken hos brukarna. Beslut om finansiering av och tidpunkt för införande av lag om valfrihetsystem (LOV) också för omvårdnadsinsatser är ännu inte fattat. Rehabilitering/samverkan med landstinget Samarbete med landstinget kring rehabilitering pågår. En plan för hur arbetet med eventuellt gemensamma vårdplatser i form av korttidsplatser ska se ut i det nya sjukhuset bör snarast påbörjas. Vård och omsorgsboende (VåBo)/ utvecklad inriktning I april 2014 öppnar det nya VåBo, Johannesbergsgatan 2. Verksamheten kommer att jobba aktivt med utevistelsens och måltidsupplevelsens betydelse. Lokalerna är anpassade för att underlätta möjligheten till utevistelse med stora balkonger och med hiss enkelt kunna förflytta sig till den inhägnade trädgården direkt från balkongen. Trädgården är utformad för att ge naturupplevelser och för utevistelse oberoende av väderlek. Verksamheten ska samarbeta med kostenheten för att lära om matuppläggningens och dukningens betydelse för aptiten. Verksamheten har köpt in gamla kaffe- och matserviser för att kunna duka fint och på så sätt öka måltidsupplevelsen. Inom alla VåBo kommer bemötandefrågor och hur man uppfattas av omgivningen att prioriteras. Verksamheterna kommer att arbeta med marknadsföring för att bli bättre på att informera om vad som är på gång med hjälp av aktivitetstavlor, informationsbroschyrer m.m. Som ett led i detta ska verksamheten arbeta med brukarens fokus, ett gott bemötande och dess betydelse för hur verksamheten uppfattas av brukare och anhöriga. Inom samtliga VåBo pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra dokumentation, genomförandeplaner och teamarbetet. 5

- IFA står framåt inför relativt stora förändringar. Enheten har organiserats om för att på ett bättre och effektivare sätt kunna möte de krav på kvalitet och god ekonomi som ställs på den. I korthet innebär förändringarna att myndighetsutövning och öppenvård organiseras under samma chef. Detta gäller i första hand barn- och ungdomsgruppen och vuxengruppen. Försörjningsstödgruppen och arbetsmarknadsenheten (AME) knyts samman under en och samma chef. Försörjningsstöd/Arbetsmarknadsenhet(AME) Enheten som helhet har ett stort ansvar vad gäller att minska antalet personer som saknar arbete och försörjning. Samarbetet mellan försörjningsstödsgruppen och AME kommer att fördjupas och utvecklas. Jobbcenterverksamheten kommer att etableras som en självklar del av arbetet med försörjningsstöd och sysselsättning. Analyser liknande den som gjordes 2012 med uppdraget att se över samarbetet kring målgruppen och komma med förslag på vad rätt insats till rätt målgrupp kommer att göras årligen. Vidare är ungdomsarbetslösheten ett fortsatt växande problem. Bristande skolgång både på grund- och gymnasieskolan samt avsaknad av okvalificerade arbeten på orten är den största orsaken till ungdomars arbetslöshet i Sala. De insatser som planerats via jobbcenter har även ungdomar som prioriterad grupp. Kommunfullmäktige har beslutat att feriejobb under årets samtliga lov erbjuds till alla gymnasieungdomar på åk 1 i Sala. Det innebär att det finnas behov av praktikplatser inom kommunal verksamhet under hela året. Kostnaderna för samordningen och administrationen av det utökade feriejobbsuppdraget samt lönekostnaderna till feriearbetande ungdomar är inte finansierade. Förvaltningen beräknar årskostnaderna till ca 0,5 mkr. Vuxengruppen Omfattande satsningar vad gäller att utveckla hemmaplanslösningar för vuxna personer med missbruksproblem pågår ständigt. Förvaltningen har idag genomtänkta helhetslösningar kring personer med beroende av alkohol och droger. Det som behöver utvecklas är en klar och tydlig boendekedja för personer med olika grad av beroendeproblematik. Idag finns ett motivationsboende som ett första steg in i denna kedja. Ytterligare steg i boendekedjan som t.ex. lågtröskelboende och träningslägenheter för målgruppen behövs och i och med detta bör samarbetet med bland annat Salabostäder utvecklas. Barn - och ungdomsgruppen Gruppen kommer att fortsätta att arbeta för att minska barn/ungdomsplaceringar och bredda öppenvårdsinsatserna för barn/ungdomar och familjer. En ökning av komplicerade familjeärenden med inslag av hedersproblematik behöver mötas upp med kompetensutveckling inom dessa områden. Familjebehandlare arbetar idag långsiktigt för att undvika placeringar av ungdomar samt medverkar till att förkorta placeringar och jobba hem ungdomen till sitt sociala sammanhang, familj, nätverk och skola. För barn och unga som trots det måste placeras måste verksamheten under året utökas med förstärkt familjehemsvård i form av jourhem och förstärkt familjehem. Samarbete med LSShandläggare och handläggare på integrationsenheten planeras, för att samordna behov av familjehem. 6

Integration och boende för ensamkommande barn (Fyrklövern) Integrationsenhetens arbete omfattar såväl mottagande och integrering av nyanlända som annan invandring exempelvis arbetskrafts- och kärleksinvandring. Arbetet inom Integrationsenheten omfattar - mottagande och information av nyanlända - integrationsarbete ur ett långsiktigt livsperspektiv - samordning mellan olika aktörer Mot bakgrund av att Sverige står inför den största flyktingmottagningen på 20 år är det viktigt att Sala kommun har god kvalitet i såväl mottagandet som i integrationsarbetet ur ett långsiktigt perspektiv. Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare har under flera år omfattat 40 personer per år. Det totala antalet som mottagits har varierat något över tid. Prognosen för Sala kommun, för åren 2015-2017 innebär en utökning i mottagandet av såväl ensamkommande barn, ungdomar och vuxna. Orsakerna till att allt fler människor söker asyl i Sverige är flera, bl. a ökad oro/krig i många länder. Förutsättningarna har också förbättrats för barnfamiljer att återförenas i Sverige. Då Sverige i relation till andra länder har en generös asyl- och flyktingpolitik så har riksdag och regering uppmanat 7

kommunerna att utöka mottagandet. Tvingande lagstiftning och volymbaserade statliga ersättningar skall också motivera kommunerna att utöka mottagandet av flera nyanlända. Sala kommun har planerat för en utökning av mottagandet under kommande år och målet är att reglera mottagandet via Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Planerad utökning av det totala mottagandet i överenskommelse från 40 nyanlända till 60 ingår i prognosen för 2015 2017. Utökning av mottagandet för ensamkommande barn/ungdomar kommer succesivt att ske under kommande år, då behov av flera kommunplatser kontinuerligt ökar. Detta gör att behovet av platser i en organiserad boendekedja med olika boendeformer såväl HVB-boenden, familjehem som i träningsboende och utslusslägenheter kommer att vara stort och i värsta fall akut. Familjecentral I ett nära samarbete mellan VOF, primärvården och öppna förskolan kommer Familjecentralen att öppna under hösten 2014. Hyran för dessa lokaler är beräknad till 45tkr/år och finns inte i nuvarande budget. Behovet av insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet, enligt Lagen om särskilt stöd och service (LSS) har de senaste åren ökat. Ökningen kommer att fortsätta några år till enligt underlag från biståndsenheten och särskolan i Sala. Antal beslut bostad vuxna LSS Antal personer med insatsen daglig verksamhet LSS 2013 2012 2011 78 66 67 86 75 76 Vid bifallsbeslut som Vård- och omsorgsförvaltningen inte klarar av att verkställa inom tre månader kan Förvaltningsrätten på ansökan från IVO, Inspektionen för vård och omsorg, utfärda en sanktionsavgift på motsvarande kostnad av vad en bostad med särskild service kostar att verkställa per månad och brukare. Prognos för kommande år 2015 2016 2017 Antal beslut bostad vuxna LSS 6 6 5 Antal beslut daglig verksamhet LSS 6 6 5 Prognosen är baserad på underlag från biståndshandläggare och särskolans elevunderlag samt kännedom om åldrande brukare i servicebostad i dag. 8

Bostadsbehov Behov och efterfrågan av gruppbostadsplatser ökar under planperioden. De 25 platser som i dag finns räcker inte, trots att verksamheten utökas from 1/4 2014 med tre platser. Utöver den planerade utökningen på 6 nya gruppbostadslägenheter (process pågår för att ta beslut under 2014) behöver det byggas ytterligare en ny gruppbostad med 6 lgh för att täcka nuvarande och kommande års behov av gruppbostadsplatser. Driftbudgeten behöver därmed utökas med 6,4 mkr för år 2015 och med 6,4 mkr 2017. En ny Servicebostad med baslägenhet samt personalgrupp till denna behövs för att klara av att verkställa beslut om servicebostad enligt LSS. En sådan baslägenhet behöver finnas i närheten av bostadshus med hiss. Osäkra faktorer Hur många som kommer från andra kommuner och vill söka boende i Sala i framtiden är svårt att veta. En annan osäker faktor är om yngre brukare kommer att söka servicebostad eller gruppbostad i Sala när de flyttar hemifrån. Daglig verksamhet Då målgruppen ökar behöver även daglig verksamhet utökas med en årsarbetare per år from 2015 samt en ny lokal behövs för att bedriva verksamhet i. Personlig assistans De tre senaste åren har antalet verkställda beslut om personlig assistans enligt LSS, varit lika många varje år. Det är svårt att förutse hur de kommande åren kommer att se ut i antal verkställigheter. Förvaltningen planerar för samma nivå planperiodens tre år. I samma takt som antalet personer med assistansersättning enligt SFB 51 (ersättning från Försäkringskassan) ökar så ökar även kostnaderna för Vård- och omsorgsförvaltningen. De första 20 timmarna per vecka har kommunen betalningsansvar för. Kostnaderna för detta minskade under 2014, vilket troligen är en tillfällig minskning. Diagramrubrik Kostnad 20 tim Kostnad Kostnad 20 tim till FK, 20 tkr; tim Kostnad 20 tim Kostnad 20 Kostnad tim 20 tim till FK, tkr; 2012; till FK, 9399 tkr; till FK, tkr; till FK, tkr; till FK, tkr; 2013; 9007 2010; 86762011; 8573 Kostnad 20 tim 2008; 8037 2009; 8252 till FK, tkr; 2007; 7091 Stödfamilj samt familjehem Ett samarbete runt handläggning och uppföljning av insatsen mellan LSS utförare och handläggare på område IFA, barn och ungdomsgruppen samt integration planeras, för att på så sätt samordna de behov av familjehem och stödfamiljer som finns. Prioriterade områden med start 2014. Brukarmedverkan Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) kommer att med statliga medel erbjuda utbildningsplatser för personal och chefer i länet. Sala har fått 6 platser med start hösten 2014. Utgångspunkten för utbildningen som ger 7,5 högskolepoäng är brukarmedverkan. Vård- och 9

omsorgsförvaltningen kommer att med hjälp av denna utbildning påbörja ett utvecklingsarbete för att öka brukarmedverkan i verksamheterna. Ett led i brukarmedverkan är att utbilda baspersonal i alternativ kommunikation. Det kommer att skapas en organisation med kommunikationsombud som sedan blir en resurs för övrig baspersonal. Inom området kommer det att startas ett utvecklingsarbete som syftar till systematiserad arbetsrotation för medarbetare. Syftet är att skapa möjligheter för medarbetare att byta arbetsplats, skapa önskvärda kulturer på varje arbetsplats, kunskapsutbyte samt att bemanna efter brukares individuella behov av särskild kompetens. Grunden för detta blir att skapa gemensamma rutiner i verksamheterna som ska underlätta för medarbetare som byter arbetsplats inom området. Viktigt blir även att arbeta med grupprocesser samt sådan som stödjer att arbetsgrupperna blir effektiva team. Allt i syfte att lyfta fram olika kvaliteter i de olika arbetsgrupperna och få en större förståelse för de olika gruppmedlemmarna. Biståndsenheten Biståndsbedömning för personer som bor i särskilt boende/vård- och omsorgsboende. I juni 2012 publicerade socialstyrelsen ett meddelandeblad Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boende. I denna ställer socialstyrelsen bland annat krav på att: Socialnämnden ska fatta tydliga beslut där det framgår vilka hemtjänstinsatser som den enskilde ska få i det särskilda boendet. Socialnämnden ska regelbundet följa upp på individnivå att den enskilde får de hemtjänstinsatser som nämnden beslutat om. Om socialnämnden vid uppföljning eller på annat sätt får kännedom om att personen inte får de hemtjänstinsatser som beviljats ska nämnden vidta de åtgärder som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Socialstyrelsen aviserar att de nya föreskrifterna ska träda i kraft under 2015. För att de som bor i särskilt boende ska erhålla rättssäkerhet och möjligheter att överklaga beslut rörande insatser de beviljats blir det nödvändigt att inte bara besluta om själva insatsen i form av vårdoch omsorgsboende i Sala kommun. Det kommer utöver detta också att krävas att varje boende erhåller beslut om vilka hemtjänstinsatser denne har rätt till i det särskilda boendet. Dessa beviljade hemtjänstinsatser ska i sin tur följas upp och förändras utifrån den enskildes behov. I praktiken innebär detta för Sala kommuns del att biståndshandläggarna i förvaltningen får cirka 250 nya ärenden per år för beslut om insatser, göra uppföljningar och göra nya biståndsbedömningar utifrån förändrade behov av omvårdnad och service. Sammantaget gör detta att nuvarande bemanning vad gäller biståndshandläggare inte är tillräckligt. Bemanningen behöver öka med cirka två heltidstjänster, för att inte resultatet ska bli för långa handläggningstider och rättsosäker handläggning. RESULTATANALYS MED KVALITETS- OCH EFFEKTIVITETSMÅTT 2013 års resultat blev -3,4 mkr. Inför 2015 ser nämnden en ramuppräkning som nödvändig om individuell kvalitet och säkerhet för brukare/klienter/kunder i den befintliga verksamheten ska kunna säkras. 10

Nyckeltal Budgetram jmf generell kostnadsökning 2010 2011 2012 2013 Ramförändring fg år +3,17 % +1,21 % +1,7 % +2,6 % Kostnadsökning, OPI +2,30 % +2,10 % +3,0 % +2,5 % Känslighetsanalys +1% +2% +3% +4% vad händer om kostnaderna ökar med en viss % Löner 1 863 tkr 3 725 tkr 5 588 tkr 7 451 tkr Försörjningsstöd 257 tkr 515 tkr 773 tkr 1030 tkr Matkostnad 145 tkr 290 tkr 435 tkr 580 tkr Sala kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2013 = Bra resultat för Sala kommun (tillhör de 25 % som har bäst resultat) = Medelresultat för Sala kommun = Förbättringsområde för Sala kommun (tillhör de 25 % som har sämst resultat) Måttstock Tillgänglighet i Sala kommun 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Tid för utbetalning) Indikatore r Antal dagar Antal dagar Sala resultat 2012 Sala resultat 2013 49 40 17 10 Måttstock Effektivitet i Sala kommun Indikatorer Sala resultat 2012 Sala resultat 2013 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av max-poäng 87 67 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Kronor/ år 515 932 540 142 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? Index 81 81 11

Måttstock Effektivitet i Sala kommun Indikatorer Sala resultat 2012 Sala resultat 2013 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Procent 91 94 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kronor/ år 56 876 180 364* 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de får? Index 90 94 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Andel av max-poäng 76 78 Procent 77 67 inkl hemsjukvård EFFEKTER PÅ KOMMUNFULLMÄKTIGES FOKUSERADE MÅL Nöjda medborgare och brukare I KKiK-undersökningen har serviceutbudet inom kommunens särskilda boende försämrats något främst gällande det sociala innehållet. Kostnaden för hemtjänst/brukare har ökat markant. Detta beror på fler brukare och ökat omvårdnadsbehov samt hemsjukvårdsövertagandet från landstinget. Nöjdheten hos brukarna i hemtjänst har ökat något. Serviceutbudet har ökat inom LSS men fortfarande finns behov av individuell anpassning och arbetet fortgår under kommande år. Återaktualiserade ungdomar har fått färgmarkering rött vilket betyder att kommunen är sämre än genomsnitt, dock har procentsiffran förbättrats jämfört med tidigare år. Hela förvaltningen fortsätter arbetet med att aktivt anpassa och förbättra verksamheten utifrån trygghet, tydlighet, kvalitet och bemötande. God service av hög kvalitet Nämnden har identifierat faktorer som kan innebära risk för försämrad kvalitet samt risker som har ekonomiska konsekvenser. Mycket allvarligt Mycket ovanlig Ovanlig Ganska Sannolik Svårighet att rekrytera till bristyrken Sannolik Ungdomsarbetslöshet och nätdroger Mycket sannolik Flyktingmottagandeavtalet med Länsstyrelsen Allvarligt Hemtjänsttimmar ökar Kännbar Väntetider till korttidsplats LSS-boenden saknas Liten Marginell 12

1-2 = Acceptabel risk, ev. ej åtgärd 3-6 = Viss risk, åtgärdas 8-12 = Allvarlig risk, måste åtgärdas 15-25 = Mycket allvarlig risk, måste åtgärdas annars får arbete ej utföras INVESTERINGSPLAN OCH LOKALBEHOVSPROGRAM Rehabilitering Gemensamma lokaler för rehabilitering och korttidsplatser med landstinget LSS-boende och dagligverksamhet En ny servicebostad med baslägenhet och 5-6 tillhörande lägenheter. Bygga ett helt nytt gruppboende 6 platser. En ny lokal till dagligverksamhet pga. av utökning av antal brukare Arbetsmarknadsenheten En ersättningslokal med lägre driftkostnader efterfrågas till snickeriet Ensamkommande flyktingungdomar Utökning med ytterligare ett PUT-boende 6-8 platser Lokalbehovsprogram 2015 2016 2017 2018 PUT-boende ensamkommande x Ny gruppbostad LSS, 6 platser x x Ersättningslokal för snickeriet x Ny LSS servicebostad med baslägenhet x Daglig verksamhet lokal utökning x Gemensamma lokaler med landstinget rehab och korttidspl x 13