Ökad storlek Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Kenneth Olsson Affärsrådgivare Ängelholm SLA 1978 2005 LRF konsult 2006 Eget företag Styrelsearbete 1
Höstvete 1994-2002 2003-2010 förhållande Uppland 5810 6330 1,09 Skåne 1 7840 7680 0,98 Skåne 2 8730 8300 0,95 Skåne 3 7460 7020 0,94 Västergötland 6760 6370 0,94 Gotland 5830 6050 1,04 Vårvete 1994-2002 2003-2010 förhållande Uppland 4750 4330 0,91 Skåne 1 6680 5690 0,85 Skåne 2 6910 5090 0,74 Skåne 3 5840 4650 0,80 Västergötland Gotland 5840 4650 0,78 2
Vårkorn 1994-2002 2003-2010 förhållande Uppland 4260 4930 1,16 Skåne 1 6120 6000 0,98 Skåne 2 6350 5470 0,86 Skåne 3 5120 4900 0,96 Västergötland 5550 5380 0,97 Gotland 4570 4290 0,94 Höstraps 1994-2002 2003-2010 förhållande Uppland 2610 v 2390 0,92 Skåne 1 2770 h 4330 1,56 Skåne 2 3290 h 4580 1,39 Skåne 3 2880 h 3190 1,11 Västergötland 2450 v 2000 0,82 Gotland 3520 v 3240 0,92 3
Rödsvingel 1994-2002 2003-2010 förhållande Uppland Skåne 1 Skåne 2 1070 1210 1,13 Skåne 3 980 1310 1,34 Västergötland Gotland Sockerbetor 1994-2002 2003-2010 förhållande Uppland Skåne 1 7760 9270 1,19 Skåne 2 8140 10050 1,23 Skåne 3 7310 8580 1,17 Västergötland Gotland 4
Utökade arealer 2002/2010 Uppland 12 % Skåne 1 100 % Skåne 2 37 % Skåne 3 104 % Västergötland 100 % Gotland 200 % Skörd 2012 5,1 miljoner ton Spannmål. 10% högre än 2011 4 % högre än 5 årsmedeltalet 3 % av spannmålsarealen blev obärgad 10 % ökad höstrapsareal 22 % högre skörd Foderärt skörden minskade med 21 %. 7 % av ärt arealen blev oskördad Åkerböna arealen ökade med 14 % och skörden med 7 %. 14 % av bönarealen blev oskördad. 5
Frågeställningar Varför har skördarna sjunkit? Finns det något sammanhang större areal och lägre skörd? Är vädret annorlunda idag? Är växtföljderna stressade? Är lägligheten sämre? Minimerad jordbearbetning/alternativt för tunga maskiner? Arbetar vi på samma sätt trots ökad areal? Hur kan vi förbättra läglighetsfaktorn? Är vi för lite personal? Dräneringarna eftersatta? Övergripande Kör för fort (hinner inte korrigera) Högt tempo Mindre noga Minskade kostnader leder till minskade intäkter Försök (är ofta perfekta förhållande) Glömmer helhetsperspektivet Arbeta med strategier uppifrån och ned i organisationen För tidigt för sent för vått för torrt 6
Det som ökar skördarna God framförhållning God kapacitet Flexibilitet Noggranna Bra organisation Timing Bra dränering Bra näringsvärden Det som minskar skördarna Mindre djur Stressade växtföljder Utöka arealen utan helhetsbegrepp Brist på kapacitet Sämre logistik Stor spridning, variation Eko Transporter Tidigt, sent, djupt, blött 7
Det som minskar skördarna Låg flexibilitet Att arbeta som man alltid gjort Mental inställning Tunga maskiner Dålig uthållighet Kortsiktighet! (odla för mycket av en gröda) För många körningar Storleks effekter Storleken framförallt negativ de år då skördarna är lägre Beståndet kan då inte kompensera för sämre etablering och timing Rätt att pressa kostnaderna vid lågt avsalupris 8
Fosforgödsling Minst 50 % av all svensk åkermark finns i fosforklass I III I dessa fall bör mer fosfor tillföras än vad som förs bort Fosforgödsling Minst 50 % av all svensk åkermark finns i fosforklass I III I dessa fall bör mer fosfor tillföras än vad som förs bort 9
Fel focus Focus hög avkastning Focus låga kostnader Fokus bör ligga på nettot avkastning * pris kostnader = nettot Slutsatser Skörden påverkas framförallt av väder vilket gör det otroligt svårt att uttala sig om skördarna stiger eller sjunker Den enskilde bondens skicklighet påverka skördarna mer än läget på gården eller förutsättningarnas i fält Storleksrationaliseringen påverka skördeutvecklingen negativt Låga givor av P riskerar att hämma skörden Markavvattningen är eftersatt och begränsar etableringstidpunkten och grödans utveckling samt skörden 10