2
Kompetenscenter för hälsa Ann-Sophie Hansson 021 17 45 62 0768 63 67 97 2010-06-28 Projektplan Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Det övergripande nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I Landstingsplanen 2010-2011 anges sex målområden, där området En god och jämlik hälsa, har som övergripande mål att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård som ett led i landstingets bidrag till folkhälsopolitiken i Västmanland. Det innebär att både det förebyggande och det sjukvårdande arbetet som landstinget utför ska ha invånarnas ökade hälsa som mål. Bakgrund Att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa har påvisats i ett flertal forskningsprojekt särskilt i samband med rehabilitering och inom äldreomsorgen. Musik, dans och konst har visats höja livskvaliteten och stärka hälsan. Detta har uppmärksammats i regeringens proposition Mål för folkhälsan redan 2002 (Prop. 2002/03:35), där kulturens betydelse för folkhälsan betonades ur två olika aspekter. Dels med betoning på att individens upplevelser eller utövande av kultur anses kunna öka välbefinnandet, dels att kulturen i sig anses kunna utveckla individen och öka delaktighet och inflytande i samhället. Statens kulturråd har i sin rapport om Strategi för arbetet med kultur och folkhälsa (Statens kulturråd, dnr KUR 2005/2622) fört fram att kulturaktiviteter både kan förebygga och minska ohälsa genom att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället samt att stimulera till utveckling av människors kapaciteter. Se även Kultur för hälsa - en exempelsamling från forskning och praktik. Statens Folkhälsoinstitut (2005). I denna exempelsamling finns referenser, både svenska och internationella till en rad vetenskapliga studier om kulturens bidrag till hälsa. Folkhälsoinstitutet har i sin skrift Den nya folkhälsopolitiken (Gunnar Ågren, Statens folkhälsoinstitut 2003:57), fokuserat kulturens roll när det gäller individens delaktighet och inflytande i samhället, vilket i sin tur är ett av de elva målområdena för folkhälsoarbetet. Sammanfattningsvis finns i den nya folkhälsopolitiken en tydlig betoning på kulturens betydelse när det gäller utveckling av individens förmågor och att stärka individen i samhället. Från forskningen om hälsans bestämningsfaktorer har visats att just möjligheter till egen utveckling, delaktighet och möjligheter att kunna påverka sin livssituation har samband med upplevelser av välbefinnande och god hälsa. Trots att kulturens effekter på hälsa och välbefinnande har utvärderats i flera olika studier så vet man inte riktigt om kultur kan anses vara en bestämningsfaktor för hälsa. Töres Theorell, professor vid Institutet för Psykosocial Medicin, Karolinska Institutet, menar att man inte i dag vet om det är kulturen i sig som har haft effekt eller om det är det sociala sammanhanget vid kulturaktiviteter som ger bättre hälsa. Mer evidens är därför önskvärt för att få en mer påtaglig vetenskaplig evidens för sambanden. 3
I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur, som riksdagen antog den 16 december 2009, har Kultur och hälsa en framträdande roll. Kultur och hälsa är ett exempel på den så kallade aspektpolitik som förs fram i den nya kulturpolitiken, dvs att kulturen är en viktig del inom fler olika politikområden. Kultur har också instrumentella aspekter. En kommentar som kan beskriva aspektpolitik är, att andra politikområden bör lyfta in kulturen i sina mål för att aspektpolitiken inte ska bli verkningslös. Vad görs? Som en del i Landstinget Västmanlands arbete med en regional kulturstrategi anordnades seminariet Kulturens betydelse för hälsan under hösten 2009. Seminariet leddes av Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Han redovisade resultat från olika internationella studier om kulturens hälsobringande effekter. Enligt professor Bjursell har bl.a. följande kulturinslag relevans för ett friskare liv: Dans bra mot Parkinson, (se t ex. The Neuroscience of Dance, Steven Brown & Lawrence M. Parson, Scientific American). Meditation bra mot stress, (t.ex. Kroese, A.J. Minska din stress med meditation, Natur&kultur 2008) Musik bra vid inlärning (t ex. efter stroke, The Lancet, vol. 371, March 1, 2008 & Nature, 17 March, 2005). Natur bra vid rehabilitering, (se t ex. The Cognitive Benefits of Interacting With Nature, Marc G. Berman, John Jonides & Stephen Kaplan, University of Michigan). En rad nystartade projekt i syfte att undersöka kulturens effekt på hälsa har inletts i Sverige. Vid Capio Citykliniken Söder i Helsingborg, har pilotprojektet Kultur på recept, påbörjats med syfte att undersöka om kultur kan vara ett medel för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Försöket ska pågå ett år och vara en pilot inom primärvården. Målgrupper är patienter med lätta och medelsvåra depressioner, stress, ångest, långvarig smärta i rygg, axlar, nacke eller med generaliserad smärta. Projektet finansieras med medel från såväl Region Skåne som staten. Landstinget har ansvar för hur kulturfrågor kan integreras i den regionala utvecklingen och tillväxten ur såväl social, miljömässig som ekonomisk dimension. Landstingets uppgift i samspelet är att leda den regionala processen med kartläggningar och strategier. Ett liknande projekt, med statlig finansiering har också inletts i Västerbottens läns landsting. Även inom kommuner, regioner och landsting pågår ett brett utvecklingsarbete kring hur konst och kultur kan komplettera traditionella metoder, i synnerhet inom vård och omsorg och inom folkhälsoarbetet. Det kan t.ex. gälla dans som en del i läkningsprocessen för unga med anorexia, dans och musik som kommunikationsmedel i vården av dementa, kulturupplevelser som smärtlindring eller konst och kultur som meningsskapande aktiviteter i äldreomsorgen. I det nordiska samarbetet har ett arbete påbörjats för att öka kunskapen inom fältet. Region Skåne har utsetts till samordnare på såväl nationell som nordisk nivå vad gäller kultur och hälsa. Syfte Mål Att genomföra en rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturinsatser (musik, teater och dans) kan påverka hälsan positivt hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa (med diagnoser som t.ex. ångest och depression). Att undersöka om kulturinsatser har effekt på upplevd hälsa och rehabilitering hos personer med psykisk ohälsa Att i den mån positiva resultat erhålls, utveckla modell för hur kulturella insatser kan användas som en alternativ behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården för patienter med psykisk ohälsa. 4
Målgrupp Vuxna (18-64 år), inskrivna i Försäkringskassan och boendes inom Västerås kommun, sjukskrivna (>90dagar men <2år) med lättare psykiska diagnoser (undantag bipolär sjukdom). Intressenter Landstinget Västmanland, Västerås stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt företrädare för kulturlivet inom länet. Studiens resultat bör även vara av intresse för forskningen inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. Avgränsningar Projektorganisation Studien begränsas till gruppen vuxna i arbetsför ålder med psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna >90 dagar i Västerås kommun. Den psykiska ohälsan har enligt både Liv & Hälsa undersökningarna och nationella rapporter om hälsoläget i landet ökat markant och i synnerhet bland unga vuxna och särskilt bland kvinnor. Vidare har länsstrategin formulerat som prioriterat mål att insatser bör göras för att minska den psykiska ohälsan i gruppen unga vuxna. Mot denna bakgrund finns goda skäl för att denna studie bör rikta sig till målgruppen vuxna med psykiska diagnoser som ångest, depression, utmattningssyndrom mfl. Projektledare utses av styrgruppen Styrgrupp Arbetet leds av en styrgrupp med representation enligt följande: Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa (KCH) Cecilia Åslund/Andreas Rosenblad, Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Lena Karlström, Ledningsstaben /Regionutveckling Christer Olsson, Ledningsstaben/Regionutveckling, sekr Expertgrupp Bo Simonsson, Kompetenscenter för hälsa Alf Uttermalm, Försäkringskassan Västerås Tuula Wallsten, Landstinget Västmanland Metod och genomförande Studien kommer genomföras under 2011 och inkludera ca 600 individer som är sjukskrivna för olika former av psykisk ohälsa, varav 300 individer utgör kontrollgrupp. Ett första urval av deltagare görs med hjälp av Försäkringskassan Västerås för att identifiera samtliga individer i Västerås kommun som är sjukskrivna för olika former av psykisk ohälsa, t ex depression, ångestsjukdomar, och utmattningsdepression. Baserat på denna information sker urval av deltagare i tre omgångar, fördelat kvartalsvis under året. Ett informationsbrev skickas till samtliga inom målgruppen med en inbjudan till informationsmöte om studien. Vid informationsmötet ombeds de potentiella deltagarna besvara ett kort screening-formulär, MadrS (Montgomery- Åsberg - Depression Rating Scale, Self-assessment 1979) 1 samt lämna intresseanmälan för medverkan i studien. Efter analys av resultatet från screeningen kommer individer med svårare psykiska besvär (>30 MadrS-poäng), de som lider av social fobi, och/eller har svårigheter att kommunicera i svenskt tal och skrift att exkluderas. De ca 200 deltagare som inkluderas vid varje urvalstillfälle kontaktas via telefon och post för medverkan. Om antalet inkluderbara individer överstiger 200 kommer ett randomiserat urval att 1 Montgomery, S. and M. Åsberg (1979). "A new depression scale designed to be sensitive to change." British Journal of Psychiatry 134: 382-389. 5
ske. Inför varje inklusionsomgång kontrolleras urvalet från Försäkringskassan så att ingen individ kontaktas två gånger. Samtliga deltagare kontaktas därefter och ombeds fylla i ett frågeformulär om hälsostatus, sjukdomsbild och bakgrundsdata (baslinjeenkät). Deltagarna randomiseras sedan till en interventionsgrupp (A) och en kontrollgrupp (B). Grupp A kommer under 10 veckor att besöka en gratis kulturaktivitet per vecka i form av scenkonst (musik, teater, dans) eller utställningar. För kontrollgruppen sker ingen intervention. Efter 10 veckor ombeds samtliga deltagare att återigen besvara ett liknande frågeformulär för att mäta eventuella förändringar i hälsa jämfört med baslinjedata. Studien pågår under 3x10 veckor med ca 200 deltagare i varje omgång. Mätinstrument Demografiska bakgrundsmått samt validerade mätskalor för självskattade hälsovariabler (General Health Questionnaire (GHQ-12), Self rated health (SRH), Mastery) 2. Statistisk bearbetning Sedvanliga deskriptiva mått såsom frekvenser, medelvärden, standardavvikelser, medianvärden och interkvartilavstånd kommer att användas för presentation av resultaten. Parade jämförelser samt betingade multivariata analyser kommer att göras. Flödesmodell Exkluderade Urvalet fr. FK Brev till alla i målgruppen Informationsmöten inkl. screening - intresseanmmäln. Baslinjeenkät till samtliga Randomisering Studiegrupp A Kontrollgrupp B Grupp A Intervention (kulturaktiviteter i 10 veckor) Grupp B ingen intervention Uppföljande enkät till studie-o kontrollgrupp (A+B) Resultat, bearbetning o analys Slutrapport Dec 2012 Intervention I projektet ingår kulturformerna musik, dans, teater och utställningar. De kulturinstitutioner i Västerås som kommer att erbjuda kulturaktiviteter är Västmanlandsmusiken, Teater Västmanland, Länsmuseet och Konstmuseet. Gallerier, fria grupper och gästspel kommer att fungera som ett komplement till aktiviteterna på kulturinstitutionerna. Tidplan 2010 Hösten Projektplanearbete, Ansökan till Etisk kommitté Beslut i etisk prövningsnämnd Utvärderingsplanering/kontrollgrupp Utformning av enkät, webb o brev Urvalsarbete 2 Pearlin, L. I., M. A. Lieberman, et al. (1981). "The Stress Process." Journal of Health and Social Behaviour 22(December): 337-356. 6
2011 2012 Förankringsarbete Målgruppen identifieras Forts förankringsarbete Marknadsföringsinsatser Intervention (kulturaktiviteter erbjuds under tre 10 veckors perioder from januari tom november till mellan 250-300 individer) Våren CKF-seminarium, Uppföljning gm enkäter hösten 2011 Databearbetning, analyser och utvärdering, projektavslut och rapportskrivning 7
Riskanalys Risk Riskvärdering, Åtgärd för riskminimering risk/ej risk Ekonomisk risk risk Projektplanen ska vara väl underbyggd och förankrad i landstingsledningen såväl som inom politiken och Samordningsförbundet och övriga intressenter. Underfinansiering risk Posterna i den ekonomiska kalkylen ska vara så väl underbyggda att risken för underfinansiering minimeras. Motstånd beroende på olika synsätt vad gäller evidensbaserade metoder risk Projektets design, genomförande och utvärdering ska upplevas professionellt och underlätta sådant motstånd Utvärdering Utvärderingsplan ska utarbetas parallellt med projektplanearbetet. Projektledaren ska ta de kontakter som erfordras och vid behov bistå utvärderaren med sin kunskap. Etiska aspekter och godkännande Deltagande i undersökningen bygger på frivillighet och informerat samtycke. Ansökan till Etikprövningsnämnden ska ske under hösten 2010. Förväntade effekter Projektets förväntade effekt är att det ska vara möjligt att efter studiens genomförande kunna dra slutsatser om kulturens betydelse som metod för behandling av psykisk ohälsa. Projektet är att betrakta som ett pilotprojekt, som i det korta perspektivet ska utgöra ett underlag för beslut om ett breddinförande i länet. Det är därför av stor vikt att projektet genomförs, följs upp och utvärderas med god kvalitet och vetenskaplighet för att resultaten ska kunna ligga till grund för ett sådant politiskt beslut. Implementering/breddinförande Underlag för politiskt beslut om breddinförande ska tillställas landstingsstyrelsen senast december 2012. Ekonomisk kalkyl Se bilaga 1 8
Bilaga 1 Ekonomisk kalkyl Beräknad total kostnad för projektet 1.150 tkr Specifikation Projektledare 0,5 x 18 mån inkl. soc kostnader 355 000 Statistiker 0,5 x 5mån 95 000 Utvärdering 50 000 Infomaterial, screeningkostnader och enkäter 50 000 Intervention 10 besök per deltagare ca 600 000 Finansiering: Ansökan görs dels till Samordningsförbundet i Västerås med 50%, dvs. 575 tkr dels från Sjukskrivningsmiljarden med resterande 50%, dvs 575 tkr. 9