Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Relevanta dokument
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Falls and dizziness in frail older people

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Äldre personers upplevelse av delaktighet på särskilt boende. Older peoples experience of participation in residential care

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/ Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Falls and dizziness in frail older people

Giltighetstid: ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Utlandsfödda strokepatienter i Stockholm: en kartläggning Foreign-born stroke patients in Stockholm: an investigation Författare: Avvai Nilsson

Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Evidensbaserad praktik i praktiken

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Att göra rätt från början

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng

Återträna eller kompensera?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i arbetsterapi, 60 högskolepoäng

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för Behandling av strokepatienter.

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Författare: Sandra Annell & Kristina Wretling Handledare: Anette Erikson

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi,

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

3-dagars kurs i. Sjuksköterskans journalföring av omvårdnad 10/04

Träning vid hjärtsvikt

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Sömnproblematik, stress och behandling

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Slutrapport Projekt Lönnen

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng

Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Lära om diabetes eller lära för livet

Säkrare process för patienter med högriskläkemedel

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Fysioterapeutprogrammet

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Statistik Lars Valter

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso Landskonferanse 2009

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

STROKE- vad är det? En kort översikt

Ett demensvänligt samhälle

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose

Vinnande pedagogik. Svar på Jeopardy-frågan: Vad är case?

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Kognition i aktivitet

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Övervikt och fetma 2016

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Transkript:

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

ADL-träning en av de mest använda interventionerna inom rehabilitering

ADL- Aktiviteter i Dagligt Liv Aktiviter i Dagligt Liv är typiska livsuppgifter som att klä på sig, bada, äta, städa huset och göra tvätten Christiansen & Baum, 1997 i Kielhofner, 2002 Människan styrs också av sina vanor och roller samt intressen. Kielhofner, 2002 Dagliga livets aktiviteter begränsas till återkommande aktiviteter som rör den personliga vården, boende aktiviteter och kommunikationsaktiviteter eftersom de ofta utgör en bas för andra aktiviteter. ADL-taxonomins manual version

Rekommenderas att bedömning av hygien resp. toalettbesök samt av- påklädning görs tidigt i förloppet på stroke enhet. Nedsättningar i aktivitetsförmågan efter stroke kan variera från total beroende/ingen nedsättning alls. Ungefär 1/3 av patienter som överlevt 6 månader efter stroke insjuknandet är beroende av annan person för att klara det dagliga livets aktiviteter. Warlow CP. Epidemiology of stroke. Lancet 1998;352 (suppl III):1-4.

Nationella Riktlinjer för Strokesjukvård, 2005 Träning om 40-45 min (5 dgr/v) av sjukgymnast och arbetsterapeut som ingår i stroke konceptet ger effekt. (evidensstyrka 1) I en systematisk översikt från 32 studier, 18 RCT studier. Resultatet visade en positiv effekt av ibehandling på förmågan att utföra personliga dagliga aktiviteter (P-ADL) och aktiviteter som ex hushållsarbete och inköp (I-ADL) samt ökat deltagandet i det sociala livet. (evidensstyrka 4) Uppgiftsspecifik träning som utgår från aktiviteter som är valda av personen själv och företrädesvis bedrivs I en familjär och anpassad miljö ger ökad aktivitetsförmåga och ökad delaktighet I samhällslivet. (evidensstyrka 2)

SYFTE Att identifiera vad som karakteriserar fenomenet adl -träning för personer med stroke eller ryggmärgsskada och att utveckla och utvärdera effekten av en ny, teoretisk baserad adl-träning.

Guidetti, S & Tham, K. (2003). Therapeutic strategies used by occupational therapists in self-care training: A qualitative study. Occupational Therapy International, 9, 257-276 Guidetti, S., Asaba, E. & Tham, K. (2007). Lived Experience of Recapturing Self-care. American Journal of Occupational Therapy, 61,303-310. Guidetti, S., Asaba, E. & Tham, K. The meaning of context in recapturing self-care after a stroke or spinal cord injury. (submitted)

Arbetsterapeuterna Att skapa en relation Att hitta rätta vägen till motivation hos sina patienter Att stödja klienten att formulera mål Att möjliggöra erfarenheter genom praxis Att anpassa träningssituationen efter patientens behov Kameleont i sitt skiftande av terapeutiska roller. Upprätthålla den terapeutiska kontakten Använder sig av olika former av kommunikation

Personer med stroke eller en ryggmärgsskada Att lära känna den nya kroppen Att återta adl-förmåga genom att prova Återta kontroll ny kropp, kroppsdelar, gamla identitet Att känna en osäkerhet I den pågående adlprocessen Man kunde inte röra sina armar, inte klä sig och bara tanken på att sätta på sig en strumpa var tröttande

Kontext Stöd av andra Förväntningar i luften Ställa frågor Utökad tid Dö-tid, Ta den tid det tar,timing Ny Daglig Struktur Terapetisk relation skapar möjligheter Att gradvis ändra utmaningen Det var som att börja från början det är mycket man har glömt,ens rörelser känns klumpiga, hela kroppen känns tung och det är skönt att ha personer runtomkring som kan hjälpa till

Karolinska Universitetssjukhusets 3 stroke enheter Danderyds sjukhus Erstagårdskliniken Geriatriken, Huddinge

Kurs för arbetsterapeuter Participatory action research (PAR) Ett kunskap skapande system Kliniker är centralt involverade i processen av att skapa Forskaren är jämlik involverad i problemlösningen och att inovatera praxis. Att skapa en forskare - kliniska dialog. Att sträva efter aktivt lyssnade på varandra och ta hänsyn till hur både klinikern och forskaren ser på problemet för att integrera varandras kunskap. Att skapa en dialog, där båda parter lär från varandra utifrån deras specifika kunskap och tidigare erfarenheter.

1) Första mötet Steg i ADL-Interventionen 2) ADL bedömning med observation i personlig vård 3) Fyll i bedömning tillsammans med patienten, ev närstående 4) Arbeta utifrån MÅL-PLANERA-TRÄNA-STÄMMA AV 5) Formulera 3 delmål- utifrån deras livsvärld just nu fokusera på P-ADL-förmåga 6) Träningsdagbok. Tid/mål/syfte 7) Informera klientens Team på avdelningen 8) Genomföra träning med strategier från studie 1, 2 och 3, MÅL-PLANERA-TRÄNA-STÄMMA AV och teoretiska referensramar såsom klientcentrering. 9) Utvärdera tillsammans med klient och ev närstående och ev omformulera mål. TID beräknad till 7,5 timmar = 10 ggr a 45 min

Client- centred self-care intervention after stroke a randomised, controlled pilot study. Randomly allocated n = 40 Allocated to Intervention Group (IG) n = 19 Allocated to Control Group (IG) n = 21 Discontinued Intervention Other therapy n=1 No reply n=2 Deceased n = 2 Discontinued control n=2 Due to fatigue/strain Followed up n = 19 Followed up n = 14

VARIABLER (Range of scores) IG=19 CG=21 Män / Kvinnor 8 / 11 9 / 12 Ålder mean (SD) 66 (14) 69 (15) Sammanboende/ lever ensam 9 / 10 10 / 11 FÖRE STROKE Barthel Index, (0-100) 100 (95-100) * 100 (100-100) * Frenchay Acitivities Index, (0-45) 28.5 (24-36) * 24 (19-33) * EFTER STROKE Lokalisation vä/ hö/ ospec 10 / 8 / 1 10 / 9 / 2 CVI / infarkt/ blödning+ infarkt 12 / 6 / 1 17 / 4 Afasi/ dysfasi 1 / 5 4 / 7 Mini Mental State Exam, (0-30) 23 (22-28) * 23.5 (22-27)* Barthel Index (0-100) 55 (35-70) * 25 (15-50) * FIM A-M,(0-91) 64 (44.5-74) * 48 (31-63) * SIS self assessed recovery(0-100) 45 (25-60) * 40** (20-56) * NÄRSTÅENDE n= 8 n=8 Män/ Kvinnor 4 / 4 3 / 5 Medelålder mean 63.8 63 *median (inter quartile range), n=18, n=17, n=15, n =14, **n= 13

3 MÅN EFTER STROKE visade ingen statistisk signifikant skillnader mellan gruppen avseende BI, FIM, SIS, FAI, LiSat-11 Caregiver Burden Scale,informell vård och hemtjänst Arbetsterapi = genomsnitt dubbelt P-ADL KG = mer trädgård, fritidsaktiviteter

RESULTAT Individ nivå BARTHEL INDEX IG= 93% 13/14 = 86% 12/14 CG= 63% 12/19

Om du inte vet vart du är på väg kommer du aldrig att veta när du kommit fram Tack