Slutrapport Var dags IT

Slutrapport Var dags IT Trygg Hemma Smarta Lås VINNOVA P33599-1 Birgitta Ydén (FAV) Olle Bliding (Phoniro AB) Jesper Svensson (Högskolan i Halmstad)

1. Introduktion Detta projekt grundar sig i problemägarnas förmedlade behov och idéer rörande förbättring med hjälp av IT inom området tryggt hemmaboende för seniorer. I projektet Trygg Hemma Living Lab framkom det idéer och behov när medlemmar från Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad (FAV) tillsammans med forskare från högskolan i Halmstad och IT-utvecklingsföretagen Phoniro AB och Lansen Technology AB (tidigare Emwitech AB) möttes i olika Living Lab aktiviteter. Dessa idéer är de som ligger till grund för detta Var dags IT projekt. Det framkom att många vårdtagare idag har problem som relaterar till lås och trygghet genom involvering av anhöriga i utvecklings och innovationsprocesser hos företagen. Många vårdtagare känner enligt Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad (FAV) en otrygghet när det gäller vem de ska våga släppa in i sin bostad. Ett vanligt problem är att de t ex känner sig osäkra på vem det är som ringer på dörren och om de ska våga öppna. Det kan även handla om en osäkerhet kring att veta om dörren är låst eller inte. Utöver detta finns det även många vårdtagare som har olika former av rörelsehinder vilket försvårar deras situation när det gäller att snabbt öppna dörren för besökare. En samverkan mellan Phoniros dörrlås och Lansens larmkomponenter ansågs kunna ge stora värden för båda produkterna genom att höja tryggheten och friheten för vårdtagarna, exempelvis genom fjärrstyrning av dörrlåset så att den som har nedsatt rörelseförmåga kan få besked om vem som ringer på dörren och möjlighet att öppna den på distans samt även kunna kontrollera om låset är öppet eller låst. Detta projekt syftade till att identifiera behov och undersöka och utveckla de idéer som kommer från FAV. Genom en iterativ användardriven koncept- och designprocess konkretiserades och formades de idéer som sedan realiserades genom demonstratorer av ITutvecklarna. Vidare syftade projektet till att tydligt undersöka både behovsvärdet och marknadsvärdet i de framtagna demonstratorerna genom utvärdering med seniorer och dess anhöriga samt involvering av andra relevanta intressenter som t ex hemtjänstorganisationer. Projektet syftade även till att starta ett samarbete mellan de två utvecklingsföretagen som har gemensamma intressen i de tekniska plattformar som utvecklades inom detta projekt. Slutligen gav projektet en möjlighet att bedriva forskning kring användardrivna innovationsprocesser och överföra kunskap och erfarenhet från forskare till IT-utvecklare rörande metoder och tekniker för användarcentrerade utvecklingsprocesser. Projektet syftade även till att ge problem-ägarna möjlighet att medverka till att öka företagens kunskap om deras behov och preferenser och därmed erhålla viktig information rörande befintliga eller kommande marknader. För problemägarna gav projektet en unik möjlighet till att påverka och driva teknikutveckling som lett till att deras behov tillfredsställdes på bästa sätt under de förutsättningar som de själva satt upp. 2. Designprocess Designprocessen har följt följande grundläggande iterativa faser (se Figur 1): Identifiera behov/ kravgenerering, (Re)Design, Prototypbyggande och Utvärdering. Utöver dessa faser så har aktivteter för utveckling av de slutgiltiga IT-demonstratorerna samt den avslutande utvärderingen av demonstratorerna lagts till. 1

Figur 1. Grundläggande faser i utvecklingsmodellen Projektet startade med två workshops där båda problemägargrupper deltog (seniorer och anhöriga) tillsammans med IT-utvecklarna. Grupperna arbetade med att ta fram de mest prioriterade problemen sett utifrån deras perspektiv och arbetade med att förklara och förtydliga dessa för alla involverade. De anhöriga ombads också att diskutera behov och problem relaterade till tryggt hemmaboende med sina anhöriga och presentera detta resultat i den andra workshopen. De problem och behov som identifierats utvärderades och rankades av en större grupp genom enkäter. Dessa enkäter syftade även till att identifiera fler behov och problem. Enkäterna gick ut via anhörigriksdagens webbsida och pappersenkäter skickades ut till ett tiotal anhörigföreningar i landet. Resultatet blev ca 60 enkätsvar som sammanställdes och presenterades för problemägare samt IT-utvecklare. Detta material användes sedan som ingångsvärde för urval och vidareutveckling av idéer och koncept. Problemägarna delades upp i tre olika fokusgrupper (en primär och två sekundära) bestående av representanter från anhöriga och seniorer. Den primära fokusgruppen bestående av anhöriga arbetade tätt tillsammans med IT-utvecklarna för att skapa och forma idéer och de två sekundära fokusgrupperna (en med anhöriga och en med seniorer) fungerade som referensgrupper för att löpande utvärdera idéer, koncept och prototyper. Anledningen till uppdelningen i primära och sekundära fokusgrupper var att den primära gruppen antogs snabbt bli ägare av idéer och det är svårare generellt sett att utvärdera sina egna idéer. Totalt har 18 workshops tillsammans med problemägarna genomförts från oktober 2008 till juni 2009. I dessa workshops har problemägare och seniorer tillsammans med IT-utvecklare förfinat idéerna och konceptualiserat dem genom arbete med brainstormning, framtidsscenarier, persona beskrivningar av olika intressenter och målgrupper, designskisser, low-fi prototyping (se Bild 1) och mock-ups (se Bild 2) av de olika delarna i systemet samt löpande utvärdering av arbetet. Fokusgrupperna har även arbetat direkt med kravspecifikationerna för de olika delarna och iterativt utvecklat denna både med och utan involvering av IT-utvecklare. De designskisser och mock-ups tillsammans med målgruppsbeskrivningar, behovsspecifikationer och kravspecifikationen utgjorde det material som lämnades vidare till IT-utvecklarna som ingångsvärde till utvecklingsfasen av demonstratorerna. 2

Bild 1. Tidig low-fi prototyp av anhörigportalen Bild 2. Användargenererade Mock-ups för fjärrkontroller 3. Utvecklingsprocess I detta avsnitt beskriver IT-utvecklarna demonstratorerna samt den utvecklingsprocess som lett fram till dessa. 3.1 Beskrivning av IT-system Designprocessen ledde till en övergripande beskrivning av ett IT-system där Phoniros och Lansens tidigare produkter och kompetenser kompletterar varandra och uppfyller ett behov som hade identifierats i fokusgruppernas arbete. IT-systemet utvecklades från beskrivning till demonstrator och består av följande delar (se Figur 1): Phoniro Lock Base, ett motorvred utvecklad av Phoniro AB som monteras på insidan av ytterdörren för att kunna låsa eller låsa upp dörren elektroniskt. Fjärrkontroll, en ny designad fjärrkontroll utifrån användargruppens krav. Både hårdvaran och mjukvaran har utvecklats från grunden. Fjärrkontrollen har huvudsakligen utvecklats av Lansen och har blivit anpassad för att samverka med Phoniro Lock Base. Med fjärrkontrollen kan en dörr låsas respektive låsas upp. Med fjärrkontrollen kan användaren även se vem som ringer på dörren genom att en bild skickas från porttelefonen. Slutligen fungerar även fjärrkontrollen som en traditionell 3

porttelefon. För användaren flyttas både låsvredet och titthållet i dörren till fjärrkontrollen och användaren kan även tala med personen utanför dörren. Porttelefonen, är en nydesignad porttelefon grundad på Lansens egenutvecklade teknologi för trådlös ljud- och bildöverföring. Porttelefonen skickar en signal samt en bild på personen som ringer på dörren till fjärrkontrollen. I övrigt fungerar denna som en vanlig porttelefon där användaren via fjärrkontrollen kan tala med personen utanför dörren. Anhörigportalen, är en webbapplikation som är designad utifrån användargruppens krav. I portalen kan användaren se låshistorik, dvs när en dörr öppnats eller låsts. Denna historik kan presenteras flexibelt utifrån användarens preferenser. Det går även att se om det är fjärrkontrollen (den boende) eller om det är hemtjänsten som låst eller låst upp dörren med mobiltelefon samt när detta skett. Vidare ger systemet möjlighet till att presentera bilder på de personer som ringt på dörren. Även larmfunktionalitet är inbyggt i systemet där larmet kan gå ut via sms eller e-post. Larmen kategoriseras i aktivitets eller inaktivitetslarm. Larmen är fullt konfigurerbara där en användare t ex kan bestämma att ett larm ska skickas om dörren låses upp efter en viss tid på kvällen (aktivitetslarm) eller om dörren inte har låsts upp under en viss tidsperiod (inaktivitetslarm). Figur 1. Övergripande systembild 3.2 Genomförande Phoniro har tillsammans med Lansen via deltagande i workshoppar, tolkat den information som fokusgrupperna har sammanställt och överfört dessa till tekniska kravspecifikationer samt identifierat följande arbetsblock: Modifiera Phoniro Lock Base: Ett nytt motorvred med plats för ett insticks-radiokort konstruerades. Det innebar omfattande omkonstruktion av både elektronik samt mekanik, för att få plats med radiokortet. 4

Konstruera radiokommunikationskort i motorvredet. Ett insticks-radiokort konstruerades som kan kommunicera med Lansens radioteknologi, som gör det möjligt att inte bara via en mobiltelefon öppna dörren, utan även via en fjärrkontroll. Utveckla mjukvara för kommunikationen mellan fjärrkontroll och motorvredet. Mjukvara behövde utvecklas för att på ett säkert sätt kunna kommunicera mellan fjärrkontrollen och motorvredet. Utveckla Anhörigportal En ny tjänst utvecklades, en webbaserad applikation som består av ett interface samt en databas. Där lagras både upplåsning/ låsningar från mobiltelefoner respektive från fjärrkontrollen, samt hanterar de unika inloggningarna för anhöriga med dess personliga inställningar av t ex alarm. Utveckla Fjärrkontrollen En fjärrkontroll som användaren (senioren) interagerar med, samt kan kommunicera med motorvredet, porttelefonen samt Anhörigportalen över GSM-nätet konstruerades av Lansen. Fjärrkontrollen fick realiseras genom ett delsystem bestående av en PDA samt separat system för ljud. Allt byggdes ihop i en integrerad enhet. Utveckla Porttelefon En porttelefon som kan skicka ljud & bild till seniorens fjärrkontroll, konstruerades av Lansen, byggt på deras teknologi. Utveckla Lilla fjärrkontrollen Parallellt har en liten fjärrkontroll utvecklats av Phoniro i ett projekt initierat via Hjälpmedelsinstitutet. Det är en liten fjärrkontroll, endast med möjlighet att kommunicera med Phoniro Lock Base Företagen har sedan efter realisering av blocken integrerat dem till ett system. Därefter har 10 st demonstratorer byggts ihop som sedan har använts på fältet och utvärderats. Detta är ett mycket komplext tekniskt system och vad som gör det än mer utmanande är att användarna i många fall ställer mycket stora krav på enkelhet och användarvänlighet. Anhörigportalen har helt produktifierats inom ramen för projektet och den finns idag till försäljning. Även den lilla fjärrkontrollen som tillsammans med nya motorvredet och radiokortet finns helt framme till försäljning via återförsäljare. Verktyg har alltså tagits fram för volymproduktion av elektronik samt plast- och zinkdetaljer både för motorvred och den lilla fjärrkontrollen. 4. Utvärderingsprocess Planeringen av testupplägget och FAVs arbete med att hitta testpersoner började senvåren 2009. Initialt planerade vi att starta testet i mitten på augusti 2009, men teststarten fick löpande framflyttas på grund av tekniska problem med utvecklingen samt leveransproblem rörande vissa komponenter. FAV hade kontaktat och slutligen fått 12 testpar (senior och anhörig) intresserade att medverka i testet, av dessa skulle 10 väljas ut till att delta. 5

Främst efterfrågades testpersoner som hade erfarenhet av att ha en anhörig på distans. Utöver det eftersträvades en balans mellan seniorer med hemtjänst, anhörigvård samt seniorer utan direkt omsorgsstöd. Det slutgiltiga antalet testpersoner som kom att delta var 16 personer, 8 seniorer och 8 anhöriga till dessa. Anledningen till bortfallet av 2 testpar berodde på förändringar i livssituationerna där t ex en försämrad hälsa omöjliggjorde deltagande. Testet löpte under 2 veckors tid och startade med installation av systemet samt detaljerad presentation av testupplägget. Utvärderingen bestod av en bakgrundsenkät som byggde på samma frågor som användes i de initiala enkäterna samt två veckoenkäter. Den första enkäten besvarades efter en veckas användning och den andra enkäten fylldes i när testet avslutades. Enkäterna var olika utformade för de två olika testgrupperna. Seniorernas enkäter fokuserade på fjärrkontrollen och systemet som installerades i deras hem och enkäterna till de anhöriga fokuserade på webbsystemet. Frågorna utformades också något olika för att försöka fånga övriga värden som systemet påverkade de olika grupperna. Utöver detta gjordes en avslutande gruppintervju med senior och anhörig på ca 1 timme i deras hemmiljö då även systemet plockades ner från seniorernas boende. Vid den avslutande intervjun presenterades även mock-ups på fjärrkontrollen och även den lilla fjärrkontroll som utvecklades i det parallella utvecklingsprojektet (se Bild 3). Detta eftersom demonstratorn för fjärrkontrollen byggde på en handdatorlösning (pga tekniska avgränsningar) och därmed behövde den utvärderade demonstratorn för fjärrkontrollen diskuteras och sättas i relation till den lilla fjärrkontrollen och målbilden för den stora fjärrkontrollen. Bild 3. Mock-ups för fjärrkontroller samt den lilla fjärrkontrollen 4.1 Fjärrkontroll och porttelefon Majoriteten av de 16 testpersonerna har varit positiva till fjärrkontrollen och den funktionalitet som presenterats. Fjärrkontrollen har använts frekvent under testperioden där användningen har varit beroende av antal besökare och om senioren har haft hjälp av hemtjänst eller inte. Trots relativt stora problem med drift av demonstratorerna (t ex system som behövde startas om) hade testpersonerna en förmåga att se förbi dessa problem. Det gav en möjlighet att ställa frågor kring konceptet och den grundläggande idén med demonstratorerna, men även specifika frågor kring form och funktionalitet. Storleken och vikten på demonstratorn var det som främst framhävdes som negativt, den upplevdes för stor och för tung av en klar majoritet av testpersoner. Den mock-up som demonstrerades vid den avslutande intervjun (se bild 3), målbilden för fjärrkontrollen framtagen av fokusgrupperna, verkar vara ett mycket mer tilltalande format satt i relation till demonstratorn. 6

Storleken på skärmen i fjärrkontrollen var i ett lagom format och uppskattades av merparten av seniorerna. När det gäller övrig funktionalitet i fjärrkontrollen var det många seniorer som hade problem med att ringsignalen från dörrklockan var alldeles för låg. Brist på visuell återkoppling om dörren låstes eller inte saknades också i demonstratorn vilket uppmärksammades av de seniorer som hade nedsatt hörsel. För övriga gavs tydlig återkoppling genom att de hörde att låsvredet antingen låste eller öppnade. För några seniorer skapade fjärrkontrollen en ökad trygghet medan andra inte upplevde denna med anledning av att de inte kunde lita på om demonstratorerna fungerade eller inte. Flera resonerade dock att om allt bara hade fungerat hela tiden så hade förmodligen en ökad trygghetskänsla kunnat uppnås. Förutom trygghetsaspekter var det främst att slippa gå till dörren som medförde ett mervärde för seniorerna. Framförallt de seniorer som har problem att röra sig upplevde fjärrkontrollen som mycket positiv. Något som var återkommande för denna grupp var att de såg stort värde i att minimera antalet steg som de behövde ta i sitt boende för att spara på sina ben och undvika värk. Denna grupp såg också ett extra stort behov av fjärrkontrollen och möjligheten att flytta titthålet och låsvredet till denna. I övrigt tyckte respondenterna att det fanns relativt få funktioner som de saknade. Inga nya funktioner identifierades i testet jämfört mot vad som tagits upp i kravspecifikationen utförd av fokusgrupperna. Det blev dock tydligt att några funktioner som inte byggdes in i demonstratorerna efterfrågades, t ex återkoppling i fjärrkontrollen om dörren var låst eller inte samt en tydligare batteriindikator. Ingen angav några befintliga funktioner som överflödiga. På en direkt fråga rörande integritet så var det inga seniorer som såg några direkta problem med att anhöriga kunde se när dörren låstes eller låstes upp eller att hemtjänsten varit och besökt. Vad som bör beaktas är dock att majoriteten av intervjuerna med seniorer genomfördes tillsammans med deras anhöriga. 4.2 Anhörigportalen Överlag ansåg de anhöriga att webbtjänsten har varit enkel och överskådlig att använda, denna har heller inte varit lika utsatt för tekniska problem. Men eftersom informationen som presenteras i webbtjänsten hänger samman med vad låset rapporterar och loggar blir även webbtjänsten lidande av att fjärrkontrollerna har fungerat bristfälligt under testet. Kommentarer kring efterfrågad funktionalitet har främst rört problemet att anhöriga inte kunnat se om någon gått in i boendet med traditionell nyckel eftersom det här inte registreras i systemet. Vidare har mer information kopplat till hemtjänstens besök efterfrågats, t ex om medicinering utförts och liknande. Slutligen har vissa respondenter efterfrågat en direktkommunikation med hemtjänsten via webbtjänsten. Även webbtjänsten har bidragit till, alternativt har en stor potential till att öka känslan av trygghet för anhöriga. Framförallt möjligheten för en anhörig att se om en dörr inte öppnades under en dag angavs som mycket värdefullt. Detta rörde alla grupper av seniorer, oavsett om de hade hjälp av hemtjänst eller inte. I vissa fall fanns det testdeltagare som skulle ha hemtjänstbesök flera gånger per dag, att kunna se att detta skedde skapade en trygghet för anhöriga. Slutligen angav en anhörig följande vilket kan ses som ett typiskt svar rörande exempel på värden kopplade till webbsystemet: Om mamma inte svarar och kanske varit dålig och gått ut så vore det bra att se det. Det är ju inte alltid hon får tag på mig och kan meddela heller att hon blivit bättre och åkt in till stan. Jag hade känt mig mycket lugnare. och senioren kommenterade med följande: Min dotter hade sluppit att åka hit så ofta och kontrollera så det hade sparat mycket tid och kraft.. 7

Endast ett fåtal respondenter kände till några konkurrerande produkter, en av testpersonerna hade dock redan ett system som låste och låste upp dörren via en fjärrkontroll. Det som denna produkt saknade var porttelefonsmöjligheterna med ljud och bild samt en loggningsfunktion. Vidare kunde naturligtvis då inte heller typ av besökare (hemtjänst eller övriga) identifieras i efterhand. En övervägande del av respondenterna ansåg att betalningsmodellen behövde vara flexibel. Flera respondenter ansåg det vara viktigt att de kunde köpa loss systemet utan att behöva få det behovsklassat för senioren. Vissa respondenter såg det mest logiska att kommun och enskild individ delade på kostnaderna för systemet. På vilket sätt samt hur mycket man var villig att betala skiftade ganska kraftigt mellan respondenterna. Några ville hyra systemet, andra ville helst betala allt på en gång. Betalningsviljan varierade och relativt få angav kronor och ören i sina svar. Siffror som angavs var alltifrån ca 1000 kr i inköp till ca 300 kr i månadskostnad. Det hypotetiska resonemanget kring betalningsviljan var inte alltid kopplat rörande vad man såg skulle ingå i detta pris. Alla respondenter, både seniorer och anhöriga svarade att de kunde tänka sig att använda den här typen av produkter i framtiden under förutsättning att de fungerade tekniskt. Vid direkt fråga om det fanns något som fick dem att tveka angavs att så inte var fallet, dock åter igen under förutsättning att det fungerade tekniskt. Majoriteten angav också på direkt fråga att de hade kunnat tänka sig att köpa en sådan här produkt idag. I några fall var det dock den anhörige som sa sig villig att köpa den medan vissa seniorer resonerade att de själva var för gamla för att köpa systemet. 5. Projektutvärdering I detta avsnitt presenteras respektive parts utvärdering av projektet. 5.1 FAV:s utvärdering av projektet Det finns många gamla människor som bor ensamma. Många klarar sig på egen hand; andra har hjälp av hemtjänst. Deras närstående oroas ofta över hur de har det. Bor man på avstånd blir oron än mer påtaglig. Våren 2008 tog Högskolan i Halmstad genom Living Lab kontakt med Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad FAV för att diskutera möjligheten att via IT öka tryggheten för ensamboende äldre och deras närstående. I en första workshop deltog sex anhörigvårdare. Som ett resultat av de samtalen skrevs en ansökan om projektmedel till Vinnova. Sökande var Högskolan i Halmstad, företagen Phoniro och Emwitech (som sedan har ändrat namn till Lansen) samt FAV, som definierades som problemägarna. Projektet beviljades medel med 1,5 miljoner kr att fördelas lika mellan de tre parterna. Ett samarbete inleddes för att ta fram ett IT-hjälpmedel för ökad trygghet. FAV tog kontakt med ett antal närstående som inte bodde tillsammans med den äldre person som man hade en nära relation till och vars välbefinnande man brydde sig om. Dessutom kontaktades ett antal ensamboende äldre personer. De sex anhörigvårdarna i den första fokusgruppen utökades till åtta. Denna grupp arbetade nära företagen, sovrade bland och vidareutvecklade idéer som togs fram. Två andra grupper bildades och utgjorde referensgrupper. Deltagarna i de olika fokusgrupperna har genomgående varit positiva. Samtliga har uttryckt som sin åsikt att deras kunskaper och erfarenheter har fått gehör och att de har blivit lyssnade på med respekt. De har också upplevt att de varit delaktiga i såväl avgränsningar som design. Utbetalning av arvode har inte haft någon avgörande betydelse för intresse och engagemang. Det har dock framhållits att arvode ses som en markering av att det är ett arbete som utförs 8

och detta betyder dels att det värdesätts dels att det innebär en förväntan om att resultat ska uppnås. För Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad har projektet inneburit mycket arbete för att rekrytera personer till fokusgrupperna och till den avslutande praktiska prövningen. Olika nätverk inom frivilligverksamheten har kontaktats liksom kyrka, pensionärsföreningar och olika kommunala verksamheter som har beröring med äldre. Anhörigas Riksförbund har tagit in enkät och intresseförfrågan via sin hemsida. Personliga kontakter har utnyttjats. Det är positivt att äldre och i det här fallet deras närstående får inflytande på teknikutvecklingen. Det är dessa parter som har den omedelbara kunskapen om vad som behövs och vad som är hanterbart för en gammal människa. Det krävs emellertid mycket arbete av såväl enskilda som av i det här fallet den ideella föreningen. Vid liknande projekt bör man därför överväga hur stort antal personer som ska ingå i fokusgruppen och hur mycket tid dessa personer ska avsätta för att medverka. FAV kan se ett antal framgångsfaktorer som bör beaktas: Klar och tydlig målsättnig Klar rollfördelning God kommunikation, innebärande: o Aktivt,respektfullt, ömsesidigt lyssnande o Fortlöpande info så att deltagarna vet vad som sker och kan identifiera hur egna förslag har behandlats o Kontinuitet Slutligen vill vi uttrycka vår glädje över att vi har fått möjlighet att delta i detta projekt. Vi tror att framtiden visar mot allt större delaktighet av problemägare och vi är övertygade om att den kunskap och de erfarenheter som finns i dessa grupper innebär effektivisering och påskyndar en utveckling som är anpassad efter de behov som finns. Projektet har också inneburit ökade kunskaper inom flera områden som inte berör själva projektarbetet. Detta redovisas i annat sammanhang. 5.2 IT-utvecklares utvärdering av projektet Som väntat var det svårt att till 100% uppfylla de önskemål som fokusgrupperna önskade. Vissa saker visste vi tidigt att vi inte kunde realisera i demonstratorerna, vissa saker upptäckte vi alldeles för sent för att kunna implementera det. Systemet som helhet fungerar som demonstrator, vilket trots allt kan ses som lyckat. Tyvärr blev den tekniska utmaningen för framför allt demonstratorn av fjärrkontrollen inte tillräckligt användarvänlig. Den fick realiseras med ett antal standarkomponenter och blev då ur användarperspektiv inte tillräckligt bra för två veckors fälttest. Utprovningstiden innan de testades på fält var också alldeles för kort, och ett antal brister upptäcktes i fält istället för hos utvecklarna. Sett utifrån ett utvecklingsperspektiv har detta projekt fått spendera mycket diskussionstid och kalendertid på att specificera den produkt man önskar. Det är dessutom ovanligt att processen till så stor del utförs av användare och forskare och inte alltid tillsammans med utvecklarna. Att överföra resultatet från fokusgruppernas arbete direkt till utvecklarna har ibland varit svårt. Även kommunikationen som sker från användare genom utvecklingschefer ner till utvecklarna kan vara problematisk. Detta har i vissa fall skapat en otydlig målbild för utvecklarna när projektet övergick till utvecklingsfasen. Det är också lätt att underskatta hur 9

lång kalendertid det tar att integrera ett komplext system, när det är två olika företag som är ansvariga för olika delar i systemet. Utöver att få fram en demonstrator har följande delar produktifierats och går i, eller är klara för, volymproduktion: Kretskorten i motorvred och lilla fjärrkontroll är framtagna för volymproduktion Verktyg för tillverkning av motorvred samt lilla fjärrkontrollen. Anhörigportalen. 5.3 Högskolan i Halmstads utvärdering av projektet Projektet har varit unikt och mycket spännande sett utifrån ett forskningsperspektiv. Det är ytterst ovanligt att det ges möjlighet finansieringsmässigt att skapa den här typen av användardrivna projekt. Eftersom projektformen möjliggjorde en jämn tilldelning av projektresurser skapade det även en maktbalans mellan parterna. Användarnas möjlighet, vilken också togs tillvara på, att påverka projektet i mycket hög grad, möjliggjorde en intressant sammanhållen fallstudie. Inom forskningen känner vi endast till några få liknande jämförbara fall som till exempel fackföreningars involvering i participativa design projekt under 70-talet. Vi planerar ett par publikationer helt baserade på detta projekt under början av nästa år där detta fall kommer användas för att förklara fenomen som maktbalans i innovationsprojekt, intressekonflikter mellan olika intressenter (och mellan samma typ av intressenter), komplexiteten rörande användarbegreppet i denna typ av processer samt specifika fenomen som relaterar till öppna innovationsprocesser. I våra Living Lab publikationer har delvis empiri använts från detta projekt, men ingen publicering på projektet i stort har som sagt än skett, då vi valt att avsluta projektet först. Utöver forskningsvärdet i projektet har vårt samarbete med FAV lett till positiva effekter för Halmstad Living Lab (HLL). Eftersom FAV överlag har varit mycket positiva till vårt gemensamma arbete har de fungerat som ambassadörer för Living Lab, vilket medfört att good will hos både användargrupper men även hos kommunala representanter. Eftersom FAV har ett stort och starkt lokalt och nationellt nätverk bestående av olika organisationer har kontakt kunnat etableras med t ex Anhörigriksdagen och motsvarande organisationer som FAV på andra orter. Vidare har det underlättat att direkt rekrytera användare till våra övriga Living Lab aktiviteter. Nedan summerar vi våra erfarenheter och reflektioner kring projektets praktiska delar. 5.3.1 Designprocessen Kravgenereringsarbetet och det konceptuella designarbetet tillsammans med en större grupp av problemägare har varit komplext. Framförallt blev det relativt tidigt tydligt att målgruppen för demonstratorerna hade väldigt olika behov. Detta krävde dels tydliga avgränsningar som inte alltid de olika grupperna av användare var överens om, men även att en flexibilitet byggdes in i systemet. Intressanta diskussioner som inte kunde byggas in i demonstratorerna rörde ett modulbaserat system, något som förhoppningsvis kan ge konkreta förslag till ITutvecklarna om hur de kan möta denna heterogena målgrupps behov. Vikten av att arbeta med primära och sekundära målgrupper bekräftades i projektet. Ganska tidigt verkade det som om den primära målgruppen blev mer och mer professionella ITdesigners vilket i vissa fall ledde till att de tänkte lika mycket utifrån företagens perspektiv 10

som utifrån användarnas. Det här verkade drivas på ytterligare av det faktum att alla fokusgrupperna var mycket engagerade och motiverade. Framförallt den primära fokusgruppen verkade känna ett tydligt ägandeskap för projektet i stort och var mycket fokuserade på att resultatet verkligen skulle leda till att produkter kom ut på marknaden. Därmed spelade de sekundära fokusgrupperna en stor roll i att faktiskt fatta beslut rörande både funktionalitet och designlösningar som tagits fram av den primära fokusgruppen. Detta ledde t ex till att olika designlösningar från olika delgrupperingar i den primära gruppen kunde väljas ut utan några konflikter, eftersom den primära fokusgruppen var mycket lyhörda till den feedback som kom från de sekundära grupperna. Avslutningsvis fungerade de olika grupperingarna mycket väl när det gällde att lyfta fram känsliga frågor, intressekonflikter eller olika behov och drivkrafter som fanns representerade i grupperna. 5.3.2 Utvecklingsprocessen Målet i utvecklingsprocessen var att nå hög funktionalitet i alla delar av IT-demonstratorerna, detta tillsammans med att flera delsystem utvecklas, har ställt höga krav på IT-utvecklarna. Tidsåtgång för den tekniska utvecklingen av IT-demonstratorerna har också varit relativt svåra att bedöma. Eftersom designarbetet fortlöpte iterativt, uppdaterades löpande t ex kravspecifikationen. Företagen har trots detta kunnat hantera problemen relativt väl, t ex långa leveranstider på komponenter, genom löpande återkopplingen från fokusgruppen. Trots tekniska problem och leveransproblem av komponenter har demonstratorerna tagits fram och levererats till den avslutande utvärderingen. Även om robustheten och i vissa fall användarvänligheten i systemet har varit bristfällig, har merparten av den efterfrågade funktionaliteten kunnat utvecklas inom projektets ramar. Detta anser vi uppfyllt projektets syfte att utvärdera problemägarnas och IT-utvecklarnas idéer och därmed demonstratorernas bärkraft. Det är svårt som 3:e part utvärdera om utvecklingsprocessen hade kunnat förbättras i projektet. Kommentarer som IT-utvecklarna själva lyft fram är att i vissa fall påbörjades några utvecklingsdelar för sent. Detta ledde till bristfällig testning av demonstratorerna innan de skulle fälttestas. Vad vi med mer säkerhet kan säga är att uppdelningen mellan design och utvecklingsprocess inte var optimal. Detta delade upp faserna alltför hårt och bristen på feedback under utvecklingsarbetet ledde till problem. Trots försök i att verkligen säkerhetsställa att utvecklarna skulle få en mycket klar bild av vad som skulle utvecklas och exakt på vilket sätt det skulle fungera, kan vi i efterhand konstatera att så inte till fullo var fallet. Det här problemet och eventuellt även problemet med förseningarna i utvecklingen kanske hade kunnat förmildras genom tidigare leveransdeadlines för löpande utvärderingar av demonstratorerna i utvecklingsskedet. Slutligen tror vi att problemen som utvecklarna hade när väl demonstratorerna skulle realiseras hade kunnat förmildras genom att inte enbart involvera utvecklingscheferna från företagen, utan också de ansvariga programmerarna. Så som nu var fallet blev det ett mellanled där kommunikationen riskerade att missuppfattas. 5.3.3 Utvärderingsprocessen Det största problemet med de tester som genomfördes relaterar enligt oss inte till testupplägget som i efterhand kan ses som lyckat. Främst var det tekniska problem som medförde driftsstopp, men även satte ganska hård press på företagen att löpande vara ute och startade om system eller felsökte samt bytte ut komponenter som krånglade. Vad som blir 11

tydligt i testresultatet är att vissa delar, främst fjärrkontrollen verkligen var demonstratorer och inte helt färdiga prototyper. Detta skapade en viss frustration hos testpersonerna, men vi anser ändå att det här upplägget gav ett rikt resultat jämfört mot ett traditionellt laboratorietest. Ambitionen att ha alla delar i systemet så långt utvecklade att det kunde löpande fungera under två veckors tid kan tyckas hög. Men även om vi till fullo inte nådde dit, anser vi att kostnaderna för support och drift av systemet berättigas av ett rikt testresultat. Avslutningsvis bör det betänkas att seniorerna fick ekonomisk ersättning till att delta i testerna. Detta kan mycket väl påverkat deras kommentarer och svar. Även de anhörigas kommentarer kan blivit påverkade eftersom deras make/maka eller mor/far fick ekonomisk ersättning. Halmstad 21 oktober 2008 Jesper Svensson Projektledare 12