Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel 08-690 58 00, Fax 08-33 52 75

Äldreforskningens Hus består av två tvärvetenskapliga centra; Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och A R C (Aging Research Center). Det tvärvetenskapliga perspektivet ger möjligheter att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel 08-690 58 00, Fax 08-33 52 75 www.aldrecentrum.se www.ki-su-arc.se ARC Aging Research Center

Äldreforskningens hus Äldrecentrum ARC Aging Research Center

Innehåll Presentation... 3 Äldres hälsa... 4 5 Vård och omsorg... 6 7 Folkhälsa... 8 Minnet i åldrandet... 9 10 Äldre i vårt samhälle... 11 Äldre i andra länder... 12 Befolkningsstudier Kungsholmsprojektet... 13 14 SNAC-Kungsholmen... 15 Samarbetsprojekt SWEOLD... 16 Betula... 17 HARMONY... 17 Utbildning... 18 Bibliotek och övrig information... 18 Tidskriften Äldre i Centrum... 19 Redaktionsruta Redaktörer: Inger Raune, Eva von Strauss, Form: Thorsten Ek, Omslagsbild: Lina Åberg, Foto: sid 4: Jan Rietz/Tiofoto, sid 8: Chad Ehlers/Tiofoto, sid 14: Pierre Rosberg/Tiofoto, sid 17: Björn Winsnes/Tiofoto, sid 18: Peter Westrup/Tiofoto. Tryck: Grafiska punkten 2003 Kopiera gärna men ange källan. 2

Presentation S tiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och arc (Aging Research Center) är två tvärvetenskapliga centra som tillsammans bildar Äldreforskningens Hus. Här arbetar ca 80 forskare och utredare från olika discipliner med att studera äldre människors hälsa och livsvillkor samt äldres vård och omsorg. Detta möjliggör ett tvärvetenskapligt perspektiv som är en förutsättning för att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Äldrecentrum bildades 1986 av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Ett övergripande syfte är att själv initiera och genomföra forskning, samt att praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldres situation i samhället. A R C är en akademisk institution inom sektionen för geriatrisk epidemiologi, neurotec, vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet (ki-su-arc). arc startade år 2000 med statlig finansiering från fas (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) som ett samarbete mellan Några medarbetare inom Äldreforskningens hus. 3

Äldres hälsa I nom arc och Äldrecentrum pågår ett flertal epidemiologiska studier (studier om sjukdomars förekomst, riskfaktorer och förlopp) vars främsta syften är: * att studera äldre personers hälsa i förhållande till deras tidigare livshistoria och den sociala och fysiska miljön; * att upptäcka specifika risk- och friskfaktorer för vanliga sjukdomar hos äldre; * att identifiera äldres behov av social omsorg och medicinsk vård; samt * att hitta möjligheter till förebyggande insatser. De flesta av dessa studier sker inom ramen för Kungsholmsprojektet (sid 13) och snack (sid 15). DEMENSSJUKDOMAR Demens är en av de vanligast förekommande sjukdomarna hos äldre personer. Demenssjukdom är den absolut viktigaste faktorn till att äldre personer flyttar till särskilt boende. Resultat från bland annat Kungsholmsprojektet visar också att Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Kända riskfaktorer för demens är ökad ålder, vissa ärftliga faktorer samt både högt och lågt blodtryck. Vidare debatteras om utbildning, att vara kvinna eller arbetsmiljö kan ha betydelse för risken att drabbas. Friskfaktorer som kan skydda mot demens är ett väl fungerande socialt nätverk, intellektuell stimulans och fysisk aktivitet. 4

Något läkemedel som botar demens finns ännu inte, men däremot ett flertal bromsmediciner som fördröjer sjukdomsförloppet. Därför är en tidig diagnos viktig. FRISKA ÄLDRE En studie med över 500 personer som var 90 år eller äldre (den äldsta 105 år!) visar att det inte är ovanligt med vitala 90-åringar. Två tredjedelar bor i eget boende och klarar sig i stort sett själva. Var femte person över 89 år har inga kroniska sjukdomar alls och endast en av tio är helt beroende av hjälp med daglig omvårdnad. Faktorer som bidrar till äldres välbefinnande är livssyn, sociala och känslomässiga relationer, engagemang för sin omvärld och fysisk förmåga. DEPRESSION Äldre människor med psykiska besvär är många gånger en bortglömd grupp. Nästan var femte person som är 75 år eller äldre lider av en depression eller annan psykisk åkomma och många av dem får ingen diagnos, än mindre behandling. Psykiatriska symtom hos äldre kan vara svåra att upptäcka, ofta söker man läkarhjälp för andra besvär, till exempel rygg- eller magont. ÄLDRE POSITIVA TILL FORSKNING Inom Kungsholmsprojektet studerades även äldres attityd till att delta i forskning. Närmare 80 procent rapporterade fördelar med att delta. Det framkom också att stora befolkningsstudier kan fylla en social funktion. FYSISK FUNKTIONSFÖRMÅGA Den fysiska funktionsförmågan mäts utifrån hur man klarar dagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä på sig, gå på toaletten och att äta själv. Personer med en demenssjukdom har det största hjälpbehovet. Demens är också den enda sjukdom där män och kvinnor har samma grad av funktionsnedsättning. Kvinnor över 90 år är sex gånger mer hjälpberoende än jämnåriga män vid andra sjukdomar än demens. Vidare läsning: www.neurotec.ki.se/doge 5

Vård och Omsorg I nom Äldrecentrum och arc beskrivs och utvärderas olika former av service och vård som ges till äldre människor. Exempel på frågor som studeras: * I vilken utsträckning är olika insatser av vård och omsorg anpassade efter den äldre personens faktiska hjälpbehov? * Finns det skillnader i omfattningen av hemhjälp eller anhörigstöd mellan kvinnor och män, mellan personer med och utan barn? * Hur påverkar en demenssjukdom eller en depression möjligheterna att få hemhjälp? * Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen och olika vårdgivare? Vidare har metoder utvecklats för att kunna följa upp och utvärdera kvaliteten inom äldreomsorgen. Studier har också gjorts under benämningen»den goda arbetsplatsen«med syfte att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som bidrar till en arbetsplats där personalen kontinuerligt vidareutvecklar sin kompetens och sina arbetsformer. MULTISJUKA Hur fungerar vård och omsorg i förhållande till behoven hos äldre multisjuka personer? Detta har varit en huvudsaklig frågeställning i en serie studier som genomförts i strukturmässigt olika områden. De slutsatser som dragits rör längre tidsperioder och bygger på både intervju-, register- journal- och läkemedelsdata. Studierna visar att multisjuka äldre är högkonsumenter av slutenoch öppen sjukhusvård, primärvård, äldreomsorg samt av informell omsorg. Gruppen hamnar med sina mångfasetterade behov i kläm mellan hårt specialiserade medicinska och rehabiliterande verksamheter och en regelstyrd äldreomsorg. Ingen part tar idag ansvar för en sammantagen planering av de olika insatserna. Genom kostnadsberäkningar har vi även kunnat visa att multisjukas vård och omsorg genererar höga kostnader till låg kvalitet för den äldre. Studiernas resultat har givit upphov till diskussion och förslag om hur vård- och omsorgsresurser kan knytas samman. ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Äldre människor löper större risk att drabbas av läkemedelsproblem än yngre. Kroppen förändras när vi blir äldre vilket ofta leder till att läkemedlens effekter förstärks och därmed ökar risken för biverkningar. Användningen av läkemedel är också betydligt mer omfattande hos äldre, och vi vet att den ökat påtagligt under senare år. Denna så kallade polyfarmaci är en av de viktigaste risk- 6

faktorerna för alla typer av läkemedelsproblem biverkningar, interaktioner mellan läkemedel och att patienten inte tar läkemedlen enligt ordination. Studier i Kungsholmsprojektet (sid 13) har visat hur läkemedelsanvändningen utvecklats hos äldre sedan slutet av åttiotalet, och att den idag inte bara är omfattande utan också på många sätt felaktig. Tyvärr drabbar det främst dem som redan är sköra och därmed särskilt känsliga för läkemedel, inte minst äldre med demens. Studier, såväl internationellt som i Sverige, har visat att läkemedelsbiverkningar orsakar upp till 15 procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus. Vanliga orsaker är blodtrycksfall, vätskeoch saltrubbningar, blödningar, fallolyckor och förvirringstillstånd. Samtidigt finns det många äldre som besväras av biverkningar som inte får så allvarliga konsekvenser men som ändå kan vara nog så påfrestande för funktionsförmågan och livskvaliteten. Många av dem uppmärksammas inte och än mindre åtgärdas. och har små möjligheter till ett eget liv. De anhöriga har själva påpekat att de önskar möjligheter till avlösning, samt att de skulle vilja få mer information och kunskap om demenssjukdomar. Utifrån detta har en»cirkelmodell«tagits fram, först som ett forskningsprojekt senare som en arbetsmodell som nu används i hela landet. Anhöriga och intresserade äldre personer träffas tillsammans med en cirkelledare, där man studerar demenssjukdomar och diskuterar olika former för avlösning i hemmet. Andra studier pågår om situationen för anhöriga till äldre invandrare, med eller utan offentlig äldreomsorg. Här studeras framför allt de sociala och psykologiska aspekterna. (I samarbete med Ersta Sköndal högskola.) ANHÖRIGAS SITUATION Inom Kungsholmsprojektet (sid 13) har flera studier gjorts där man undersökt anhörigas situation när de vårdar en demenssjuk närstående i hemmet. Dessa personer lever ofta under svår fysisk och psykisk press. De är ofta vårdare dygnet runt 7

Folkhälsa * Hur har de äldres hälsa och levnadsvillkor utvecklats i Stockholms län? * Vilka insatser kan bidra till att förbättra hälsoläget för utsatta grupper? * Vad betyder hälsofrämjande arbete när sjukdom redan är ett faktum? En del av svaren ges i boken Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet. Boken är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt som Äldrecentrum bedrivit på uppdrag av Stockholms läns landsting. Syftet har varit att ge kommuner och landsting underlag för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med inriktning mot äldre människor. Slutrapporten slår fast att det finns stora möjligheter till hälsoförbättringar hos äldre. Boken tar upp de viktigaste riskfaktorerna och orsakssambanden för olika sjukdomar. Den innehåller även förslag på åtgärder som kan förebygga ohälsa och visar att det trots sjukdom och nedsatt rörelseförmåga i många fall går att leva ett självständigt och bra liv upp i hög ålder. Förhoppningen är att boken, som utgår från 20 delrapporter, skall fungera som kunskapsöversikt och inspirationskälla till alla som arbetar för äldres hälsa och välbefinnande. För fördjupad kunskap inom olika ämnesområden kan delrapporter beställas via Äldrecentrums hemsida www.aldrecentrum.se eller per telefon 08-690 58 10. EU-PROJEKT Folkhälsofrågor har också studerats i några euprojekt; ett med inriktning mot situationen i storstäder. I det projektet togs även ett instrument fram för utvärdering av försöksverksamheter för äldre personer. Ett annat projekt har tagit upp hälsofrämjande och hälsoförebyggande åtgärder mot ångest och depression. 8

Minnet iåldrandet M innesforskning är ett brett fält. Det kan innehålla allt från minnets påverkan på det sociala beteendet till själva hjärnans biologi. Forskningen spänner hela vägen från det sociala perspektivet till grundforskning där man försöker förstå minnets struktur och processer. I forskningen inom arc/äldrecentrum studeras hur människans intellektuella funktioner särskilt minnesfunktioner förändras i det normala åldrandet och vid en demenssjukdom. Viktiga syften är att lokalisera orsakerna till minnesproblem hos friska äldre människor och hos demenssjuka. Delar av forskningen genomförs inom Kungsholmsprojektet (sid 13). Vi undersöker också möjligheterna till minneskompensation hos äldre människor. Trots att åldrandet för med sig vissa förändringar i minnet hjärnan åldras precis som kroppen finns det mycket man kan göra för att bibehålla ett väl fungerande minne livet ut. På samma sätt som kroppen mår bra av frisk luft och promenader mår minnet bra av mental aktivitet. Forskning visar att personer 75 år eller äldre, med hjälp av olika former av»kompensation«av ett försämrat minne (till exempel längre tid vid en testuppgift och/ eller ledtrådar) kan prestera nästan lika bra som en yngre person. Vi jämför även olika former av minnesträningsprogram där vi bland annat studerar effekternas varaktighet och hur allmänna de är. Det har visat sig att träning av minnet ger effekt, men egentligen bara på det som tränas. Tränar vi siffror blir vi bättre på att minnas just siffror. ATT MINNAS När minnesforskare talar om minnet är det ofta det episodiska minnet som åsyftas. Det minne som används när vi kommer ihåg situationer där vi själva var med att minnas vad man åt till frukost i morse, var man tillbringade sin senaste semester 9

osv. Det finns en tid, en plats och jag var själv med. Det episodiska minnet påverkas gradvis under livscykeln men kan vara väl bevarat högt upp i åldrarna, om vi får vara friska. Detta minne drabbas däremot nästan alltid när hjärnfunktionen störs, till exempel vid Alzheimers sjukdom. Olika faktorer påverkar minnesfunktionen när vi blir äldre, till exempel arv och hälsa. Att vara kvinna och att leva ett aktivt liv är andra positiva faktorer. Kvinnor är inte bara bättre i många språkliga uppgifter och huvudräkning, utan har också ett bättre episodiskt minne än män. Låga värden av vitaminerna b 12 och folsyra kan påverka minnet negativt. Däremot vet man inte om minnet förbättras om man äter dessa vitaminer. Även sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och störningar i sköldkörtelfunktion kan leda till minnesproblem hos äldre. Ett av de intressantaste fynden i denna forskning är att personer som kommer att utveckla demenssjukdom uppvisar minnesnedsättningar så lång tid som sju år före diagnos. Att identifiera personer med ökad risk att utveckla demens så tidigt som möjligt är viktigt inte minst med tanke på existerande bromsmediciner. Studier visar vidare att personer med Alzheimers sjukdom har»minnesöar«kvar. Med den kunskapen kan både personal och anhöriga få till stånd en ömsesidig kommunikation. Med ett inkännande förhållningssätt till den sjuke kan han både känna sig förstådd och väl bemött. Studier har också gjorts kring förmågan att kunna känna och identifiera lukter. Resultaten visar att kvinnor har bättre luktminne, bättre luktkänslighet och är bättre på att identifiera lukter än män. HJÄRNAN STUDERAS I ett nyligen påbörjat projekt vid arc undersöks den biologiska basen för kognitivt processande i den åldrande hjärnan, med fokus på episodiskt minne av neutrala och emotionella händelser. För att registrera hur hjärnan arbetar när den utför olika typer av kognitiva uppgifter används funktionell magnetresonanstomografi (fmri). Denna moderna hjärnavbildningsmetod ger en unik möjlighet att studera den mänskliga hjärnan i arbete. Projektets syfte är att studera hur åldersrelaterade biologiska och kognitiva förändringar i hjärnan hänger samman. På så sätt bidrar projektet till viktig kunskapsutveckling när det gäller den biologiska basen för åldersrelaterade minnesstörningar. Studien genomförs i samarbete med mr-centrum vid Karolinska Institutet. Vidare läsning om minnesforskning: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1998 Tidskriften Äldre i Centrum Special/2003 10

Äldre i vårt samhälle ÅLDERISM Vi har studerat begreppet»ålderism«, det vill säga stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. Resultaten visar att ålderism är ett återkommande problem. Forskning kring detta begrepp har genomförts när det gäller pensionering, hälsotillstånd, livsförloppet, samt bilden av äldre och åldrande. PENSIONERING OCH HÄLSA En studie tar upp frågan hur det subjektiva hälsotillståndet ser ut vid tidpunkten runt pensioneringen. Den verkliga pensionsåldern ligger idag flera år lägre än den formella. Det har lett till en del uttalade bekymmer för hur det ekonomiskt ska gå ihop med allt fler pensionärer och allt färre i arbetskraften. Arbetslivet är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Data visar att ökningen av andelen personer som uppger hälsoproblem, i de flesta fall avstannar runt pensionsåldern. Det är först flera år efter pensioneringen som andelen som uppger besvär börjar öka igen. Resultatet leder till en intressant fråga. Betyder det förbättrade hälsotillståndet i nya grupper äldre att man bör arbeta längre? Eller är det tvärtom så att en bidragande orsak till att nya grupper äldre är friskare därför att de lämnar arbetslivet så tidigt som de gör i dag? BOSTADENS BETYDELSE Studier visar att många äldre mår allra bäst om de får bo kvar i sin invanda hemmiljö så länge som möjligt. Där finns tryggheten, minnena och umgänget. Forskning visar också att ju äldre man blir, desto svårare är det att knyta nya kontakter. Att flytta till servicehus innebär inte att man bryter isoleringen, ofta blir man sittande ensam även där. Möten sker inte spontant utan bara om personalen erbjuder gemensamma aktiviteter. ÄLDRE MED UTLÄNDSK BAKGRUND En studie tar upp aktiviteter för äldre personer med utländsk bakgrund. Studien är en utvärdering som kommer att följas upp av olika invandrargruppers föreningar och samarbetet dem emellan, samt med de inhemska pensionärsföreningarna. ENSAMHET Ensamhet bland äldre har studerats i en mängd projekt. Även om ensamhetskänslor inte är så vanliga som man kan tro, är de ändå problem för många äldre. De har inte bara att göra med sociala relationer utan faktorer som självkänsla och depression har också stor betydelse. 11

Äldre i andra länder A tt studera hur äldre människor lever och mår i andra länder är intressant, inte minst när det gäller kunskapsutbyte. Antalet äldre personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige och när framtidens vård och omsorg ska utformas är det viktigt att också ha kunskap om likheter och skillnader i olika kulturer. Äldrecentrum och arc bedriver forskningsstudier i andra länder, bland annat i samarbete med dessa länders statliga och kommunala myndigheter. ÄLDRE I EUROPA År 1992 genomfördes den första Europabarometern som tog upp äldrefrågor (»Elderly Europeans«) i de dåvarande 12 eu-länderna. I Sverige genomfördes undersökningen 1993. En uppföljning gjordes 1999. Resultaten visar att både välstånd och välbefinnande är högt hos äldre människor i Sverige. I nästan samtliga jämförelser framträder en positivare bild av att vara äldre i Sverige och Danmark jämfört med att vara äldre på kontinenten. I fråga om vård och omsorg finns stora skillnader. I Sverige och speciellt i Danmark får en större andel av de äldre hjälp från hemtjänsten medan äldre i de flesta övriga europeiska länder i stor utsträckning får hjälp från vuxna barn som man bor tillsammans med. Europabarometern fortsätter att användas i många sammanhang, till exempel för att analysera familjemönster och äldreomsorg i olika länder i Europa. ÄLDRE I ASIEN Andelen äldre i befolkningen ökar mer i utvecklingsländerna än i industriländerna. Majoriteten av världens äldre (över 60 år) bor i Asien. Åren 1995 2001 genomfördes en första studie i Bangladesh som beskrev hälsa och sociala förhållanden hos landets äldre befolkning. En nu pågående studie syftar till att beskriva sjukdomsmönster, funktionsförmåga och livskvalitet hos landsbygdsbefolkningen i Bangladesh. I en gemensam studie i Bangladesh och Vietnam genomförs interventioner på primärvårdsnivå för att förbättra hälsan och därigenom påverka livskvaliteten hos landsbygdsbefolkningen i de två länderna. Vidare läsning: www.ki.se/phill/index.html 12

Befolkningsstudier K ungsholmsprojektet är en befolkningsstudie om åldrande och demens. Alla personer födda 1912 eller tidigare och som var bosatta i Kungsholms församling i Stockholm den 1 oktober 1987 inbjöds att delta. Senare utökades populationen till att även omfatta alla personer över 89 år boende i St Görans församling, också inom stadsdelen Kungsholmen. Totalt har ca 2 500 personer undersökts vid fem olika tillfällen (en första undersökning och fyra uppföljningar), den sista avslutades under sommaren 2000. Se figur nedan. 13

Vid varje tillfälle fick deltagarna träffa en sjuksköterska, en läkare och en psykolog. Sjuksköterskorna samlade in sociala data, mätte den fysiska funktionsförmågan, blodtryck, längd och vikt samt tog blodprover. Dessutom intervjuades en anhörig eller närstående person. Läkarundersökningen bestod av en omfattande medicinsk, neurologisk och psykiatrisk undersökning. Olika minnesfunktioner mättes genom neuropsykologiska test som utfördes av psykologer. Undersökningarna inom Kungsholmsprojektet har avslutats men projektet fortsätter med bearbetning av insamlade data. Genom att jämföra resultat från de fem olika undersökningstillfällena får vi kunskap om till exempel hur de dagliga aktiviteterna förändras hos personer med och utan en demenssjukdom och vilka nya sjukdomar som drabbar äldre. Att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar har varit ett av de främsta målen med Kungsholmsprojektet. Ett annat viktigt område är att hitta friskfaktorer som leder till ett bra åldrande. Kungsholmsprojektet har bidragit till ökad förståelse om demenssjukdomarna och givit viktig information om folkhälsan. Projektet har också väckt stor internationell uppmärksamhet. Fram till våren 2003 hade tjugo doktorsavhandlingar publicerats med data från projektet. KUNGSHOLMEN I NORDANSTIG Sedan 1995 pågår i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland ett tvillingprojekt till Kungsholmsprojektet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Nordanstigs kommun, primärvården i Nordanstig och Äldrecentrum. Vid första undersökningstillfället deltog över 900 personer som då var 75 år eller äldre. En första uppföljning av hela befolkningen avslutades år 2000. För att kunna göra jämförelser mellan en äldre befolkning i storstad respektive landsbygd användes samma intervjuformulär och metoder som i Kungsholmsprojektet. Vidare läsning om Kungsholmsprojektet: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1997 Tidskriften Äldre i Centrum Special 2003 Ett flertal doktorsavhandlingar www.neurotec.ki.se/doge/kungsholmen/ 14

SNAC-Kungsholmen Ä ldrecentrum har av regeringen erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser som syftar till att beskriva äldres hälsa och livskvalitet samt äldres behov av vård och omsorg och hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Projektet snac-kungsholmen, som genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm, ingår som ett av fyra delprojekt inom ramen för samlingsprojektet The Swedish National study on Aging and Care (snac). Förutom Kungsholmen/ Essinge-öarna genomförs i studien också i Skåne, Blekinge och Hälsingland. Det generella syftet är att öka kunskapen om åldrandet och hälsoläget bland personer 60 år eller äldre. snac-kungsholmen startade år 2001 och har två huvudinriktningar: * en befolkningsstudie där ett urval om 3 500 personer från 60 års ålder inbjuds att delta. Deras hälsoutveckling kommer att följas över längre tid. I åldrarna 60 78 år sker uppföljningarna vart sjätte år och för de som är äldre vart tredje år. En ny grupp 60-åringar inbjuds att delta vart sjätte år. I undersökningen ingår bland annat intervju om livsstil och hälsa, läkar- och minnesundersökning samt olika provtagningar. Syftet med studien är att öka kunskapen om äldres hälsa och kartlägga riskfaktorer för sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga. Men också att försöka ge svar på vilka faktorer under hela livsperioden, som påverkar de äldres hälsotillstånd och kan leda till ett bra åldrande. snack bygger på erfarenheter från Kungsholmsprojektet, men genom att träffa yngre åldersgrupper får vi nu även information om arbetsliv, den medicinska historien, levnadsvanor och livsstil samt förändringar som sker i samband med pensioneringen. En av de viktigaste faktorerna i åldrandet är vad som hänt tidigare i livet. * en vårdsystemstudie som omfattar alla personer som har fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg av Kungsholmens stadsdelsnämnd eller har varaktig hemsjukvård/rehabilitering via landstinget. Ett syfte är att öka kunskaperna om hur vården av äldre är anpassad till behoven. Detta för att kunna förbättra samhällets insatser för äldre personer. Uppgifter samlas in som har betydelse för insatsarbetet: bostad och anhörigstöd, funktionsnedsättningar och behov av särskilda sjukvårdsinsatser. Beslut om social hemtjänst eller inflyttning till särskilt boende, hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel registreras också. Registrering sker vid varje beslut om förändringar i insatserna. Tillsammans bidrar dessa studier till att ge en ökad kunskap om åldrandet samt möjlighet att jämföra befintlig vård och omsorg med den äldre befolkningens faktiska behov. Vidare läsning www.neurotec.ki.se/doge/snack/ www.aldrecentrum.se/snack/index.htm www.snac.org 15

Samarbetsprojekt SWEOLD sweold är en nationell studie om äldre människors levnadsvillkor. Studien utgår från de svenska levnadsnivåundersökningarna där information om befolkningens levnadsförhållanden och hälsa har studerats. De personer som intevjuades vid den första studien 1968 har i flera studier följts sedan dess. De allra äldsta i levnadsnivåundersökningarna har intervjuats ytterligare. Personerna har då varit 77 år eller äldre. Den första äldrestudien genomfördes 1992 då 537 personer deltog. Den andra studien med 621 deltagare avslutades i februari 2003. Deltagarna fick förutom att genomgå olika test på funktionsförmågan svara på frågor om hälsa, socialt nätverk, ekonomi, hur man klarar vardagen och vilken hjälp man får. Ett syfte med studien är att följa samma personer över tid för att se hur äldres villkor förändras samt hur åldrandet påverkas av hälsa och olika livsstilsfaktorer. Resultaten visar bland annat att de socioekonomiska klasskillnaderna har stor betydelse för hälsan, även bland de äldsta. sweold har också visat att kvinnors sämre hälsa jämfört med män består högt upp i åldern, trots att kvinnor lever längre än män. Detta är en av de största gåtorna inom äldreforskningen. En studie där man jämfört uppgifter från sweold 1992 och data från 1968 års levnadsnivåundersökning har dock visat att skillnaden mellan män och kvinnor har minskat när det gäller mobilitet. Kvinnorna har fått nedsatt rörlighet och närmat sig männens nivå, medan männens mobilitet har förbättrats. Studien sker i samarbete mellan arc, Center for Health Equity Studies (chess) och Stockholms universitet. Vidare läsning om SWEOLD: www.chess.su.se 16

Betula Inom Betula-projektet bedrivs forskning om minnesfunktioner och hälsa. Projektet startade i Umeå 1988. I den första undersökningen deltog 1 000 slumpmässigt valda Umeåbor i åldern 35 till 80 år. Sedan dess har ytterligare två undersökningar genomförts med samma individer. Dessutom har nya grupper testats under åren 1993 1994 och 1998 1999. En fjärde datainsamling planeras 2003 2004. Publicering av resultaten fortsätter nu, bland annat inom arc, där man vill se hur minnesfunktioner och hälsotillstånd förändras i åldrandet. Ett syfte är att försöka klarlägga riskfaktorer för demens och hitta tidiga tecken på demenssjukdom och andra hjärnsjukdomar. Studien sker i samarbete med Stockholms universitet. Vidare läsning om Betula-projektet: www.psychology.su.se HARMONY Syftet med harmony (»Dementia in Swedish Twins ) är att kartlägga genetiska och icke-genetiska riskfaktorer för demens. Projektet drivs av Institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och University of Southern California. Projektet inkluderar 13 500 tvillingar som genomfört ett test via en telefonintervju. Cirka 1 600 personer av dessa misstänktes ha kognitiva störningar och undersöktes vidare av läkare och sjuksköterska. Hälften av dem fick diagnosen demens och av dessa hade två tredjedelar Alzheimers sjukdom. arc i samarbete med Göteborgs universitet ansvarar för läkarundersökning och diagnoser. Vidare läsning om HARMONY: www.mep.ki.se och www.usc.edu/dept/las/psychology/scrap/ 17

Utbildning Konferenser och seminarier är en viktig del för kommunikationen med personal inom vård och omsorg, forskare och intresserad allmänhet kring de frågor Äldrecentrum och arc arbetar med. Några gånger varje år arrangerar Äldrecentrum föreläsningar för äldre personer under rubriken Samhället och de äldre. Det är i samarbete med abf Stockholm, Studieförbundet vuxenskolan, pro och spf. I samband med att nya resultat presenteras ges ofta ett seminarium. För aktuell information se respektive hemsida. arc anordnar utbildning för doktorander i ämnena geriatrisk epidemiologi, kognition i åldrandet och socialgerontologi. Tillsammans med Institutionen för Socialt Arbete vid Stockholms universitet anordnar Äldrecentrum en 20 poängs utbildning för utredare/planerare inom äldreomsorg och äldrevård. Bibliotek Inom Äldrecentrum och arc finns ett fackbibliotek som under årens lopp byggts upp med litteratur inom de områden som rör äldre människor. Biblioteket fungerar som ett institutionsbibliotek och vänder sig främst till forskare internt och till övriga FoU-enheter i Stockholms län. Utåt kan fjärrlån via andra bibliotek erbjudas. Mer information Nyheter om forskningsresultat, rapporter, utbildningar och seminarier finns på Äldrecentrums respektive arc:s hemsidor: www.aldrecentrum.se www.ki-su-arc.se För mer information går det också bra att ringa på telefon 08-690 58 00. 18

Äldre i Centrum Ä ldre i Centrum är en nationell tidskrift för information om aktuell äldreforskning. Genom lättillgängliga artiklar blir de ibland svårtolkade forskningsresultaten begripliga. Tidskriften ger också en översikt av aktuella publikationer, samt är forum för debatt. Tidskriften vänder sig till dem som är intresserade av att lära sig mer om åldrandet och äldre människors liv. Äldre i Centrum ska fungera som en bro mellan forskning och allmänhet. Tidskriftens huvudägare är Stiftelsen Äldrecentrum. Medfinansiärer är arc, fas (Forskningsrådet Arbetsliv och Socialvetenskap) och sgs (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Äldre i Centrum kommer ut med fyra nummer per år. Prenumerationsavgiften är 200:- per år inkl moms. Möjlighet finns för kommuner och landsting att till rabatterat pris teckna ett större antal prenumerationer för personal inom till exempel äldreomsorgen. För prenumeration ring 08-799 63 70 eller e-post: gulbrandsen@aldrecentrum.se 19