Enhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA



Relevanta dokument
Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Bedömningsunderlag förskola

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Välkommen till Håstahöjdens förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Bakgrund och förutsättningar

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Arbetsplan

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Arbetsplan

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Förskolan Trollstigen AB

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Särskilt stöd i förskolan

Lärande & utveckling.

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Läroplan för förskolan

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor,

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

INFORMATION KIVIKS FRITIDSHEM

ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Sagor och berättelser

ANSÖKAN OM RÄTT TILL BIDRAG FÖR PEDAGOGISK OMSORG Enligt 25 kap. 10 skollagen.

Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Kvalitetsredovisning 2010

Ringens förskola. Verksamhetsplan

KVALITETSREDOVISNING

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Lärande & utveckling.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Transkript:

Enhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA

SPRÅKUTVECKLING Varför har vi valt Språkutveckling? Språket är en värdefull resurs för att kunna leka och kommunicera här och nu och för hur den framtida livssituationen blir. (Skolverket Flerspråkighet i förskolan ) Det svenska språket är vår gemensamma arena där allas tankar, erfarenheter och kunskaper tas till vara. Språket är nyckeln till allt lärande och spelar stor roll i barnens empatiska utveckling. I vårt projektinriktade arbetssätt erbjuds barnen möjlighet att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse. (Lpfö sid 7) vilket bidrar till språkutvecklingen. Vi erbjuder en trygg, inspirerande, rik och harmonisk miljö där barnen har inflytande vilket är en förutsättning för lusten att leka och lära Vi möter barnet som kompetent, med lust att leka och lära. Barnet kan utveckla en identitet där han/hon KAN (är och blir). Barnets identitetsutveckling ska vara i fokus vad barnet vill och behöver för att stärka sin identitet. Mer information om hur vi arbetar med att stärka barn i deras modersmål finns i vår Modersmålspolicy. Riktlinjer (Lpfö98/10) Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. (Skollagen) 8 kap 2 Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 8 kap 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Nacka kommuns riktlinjer) Förskolan och förskoleklassen ska ge ett pedagogiskt stöd i barnets språkutveckling i den dagliga verksamheten, där arbetsätt, material och miljö anpassas till barnets behov.

Förhållningssätt Vi ska uppmuntra, stödja och skapa möjligheter för barnet att använda sitt språk. I vårt projektinriktade arbetssätt stödjer vi språkutvecklingen genom att barnen får sätta ord på sina erfarenheter, tankar och kunskaper. Vi använder vardagens olika situationer som utgångspunkt för samtal med barnen. Vi har Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer som grund i vårt förhållningssätt: 1. Språkutrymme Det finns utrymme för språk i alla situationer och aktiviteter fyll utrymmet med så mycket språk som möjligt. 2. Upplevelser Språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk. 3. Rikt språkbruk Det är vanligt att förenkla för mycket i samtal med barn. Säg lägg äppelskruttet i komposthinken i stället för lägg den där. 4. Språknivå Om den vuxne lägger sig lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande. 5. Begriplighet Det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk, gester och bilder. Fundera över hur begripligt språket i sig självt är. Vi kompletterar med sagor, litteratur, sång- och språkpåsar, rim och ramsor, bild- och teckenstöd. Vid behov av logoped stödjer vi föräldrarna i den kontakten och samarbetar med dessa för att främja talutvecklingen hos de barn som behöver det. Enhetens referensmaterial - Artikel: Veli Tuomela (Språkforum) - Modersmålspolicy

HÄLSA Varför har vi valt Hälsa? Vikten av att arbeta med barnen för en god fysisk och psykosocial hälsa är mycket stor. Vi definierar ordet Hälsa som ett tillstånd av välbefinnande, både fysiskt och psykiskt. För att lära behöver den fysiska och psykiska hälsan vara i harmoni. Inlärningsförmågan främjas av fysiska aktiviteter men tid för avslappning och återhämtning är också mycket viktig. Vi erbjuder barnen möjlighet till erfarenheter som leder till kroppslig medvetenhet och utveckling. Miljön på förskolan är trygg, inspirerande och harmonisk. Den ger barnen inflytande och lust att leka och lära och skapar arbetsro. På förskolan stärks barnen både i sin självkänsla och gruppkänsla. Hållbar utveckling (fungerar för alla?) Lägga grunden för ett livslångt lärande om att vi är en del av naturen. Utevistelse natur: Att vistas i naturen - kan ge själslig styrka, energi, perspektiv på livet och sinnesro - har en extra god hälsoeffekt på de utsatta grupperna i samhället - ger en förstärkt känsla av sammanhang - reducerar stress och förbättrar återhämtning - ökar motivationen till fysisk aktivitet - stärker immunförsvaret - ger bättre sömn - förbättrar inlärningsförmåga, minne, koncentrationsförmåga - stimulerar och förbättrar motoriken Riktlinjer (Lpfö98/10) Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. (Skollagen) 8 kap 2 Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. (Nacka kommuns riktlinjer) Varje barn har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa.

Förhållningssätt Fysisk hälsa Vi vistas utomhus varje dag. I utevistelsen erbjuds barnen både fria och organiserade aktiviteter som gynnar deras såväl fysiska utveckling som deras lärande. Måltider presenteras på ett trevligt och inbjudande sätt i en rofylld miljö. Kosten som serveras är god, närings- och variationsrik r och så långt det är möjligt närodlad och ekologisk. Våra kokerskor följer Livsmedelsverkets rekommendationer för ett näringsriktigt innehåll. I enheten finns en hälsogrupp som lyfter frågor som berör barnens fysiska hälsa. De tillser också att rutiner och riktlinjer kring detta är uppdaterade och att sjukvårdsmaterial inköps vid behov. Vi arbetar förebyggande för att undvika olyckor och tillbud. Det finns tydliga regler för hur utflykter utanför förskolan skall ske, och på gården är pedagogerna aktiva och utspridda för att säkra tillsynen. Alla pedagoger genomgår förstahjälpen-utbildning, senast vt-14. Psykosocial hälsa Varje förskola har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsgruppen håller diskussionen om barns psykiska välbefinnande levande. Vid varje höstterminsuppstart intensifieras arbetet med att stärka gruppkänslan och att skapa trygghet för varje barn. Vi främjar leken och tar aktivt del i den för att ge stöd när det behövs. Pedagogerna är närvarande och engagerade för att skapa trygghet och för att kunna ha vetskap om vad som händer mellan barnen. Varje pedagog har ett ansvar för att vara en god förebild genom att tala på ett trevligt sätt och att tänka på ljudnivån Vi arbetar i mindre grupper. Enhetens referensmaterial FN:s barnkonvention Linda Palm värdegrundsarbete med barnen utifrån FN:s barnkonvention Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Respektive förskolas matsalsrutiner Respektive förskolas rutiner för utevistelse. Från jag till vi (Gunilla Guvå, Fritzes förlag) Hälsopärm