E4 Trafikplats Rotebro

GESTALTNINGSPROGRAM VÄGPLAN E4 Trafikplats Rotebro Sollentuna kommun, Stockholms län Samrådshandling 2013-11-01 Uppdragsnummer: 137356 Yta för bild eller mönster

Dokumenttitel: Gestaltningsprogram vägplan, E4 Trafikplats Rotebro Skapat av: Linda Kullänger, Vectura Consulting AB Dokumentdatum: 2013-11-01 Dokumenttyp: Gestaltningsprogram, samrådshandling DokumentID: Uppdragsnummer: 137356 Ärendenummer: TRV 2013/68712 Version: 0.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jan-Erik Gunnestedt, projektledare, Trafikverket Uppdragsansvarig: Åsa Malmborg, Vectura Consulting AB, Ulrika Burman (underkonsult ÅF Infrastructure) Funktionsansvarig vägarkitektur: Peter Kankis, Trafikverket Teknikansvarig vägarkitektur: Linda Kullänger; Vectura Consulting AB Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket, Solna Strandväg 98, 171 54 Solna, telefon: 0771-921 921.

Innehåll 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Gestaltningsprogrammets syfte... 5 1.3 Omfattning och arbetsgång...5 2. Förutsättningar... 7 2.1 Landskapsbild...7 2.2 Bebyggelsestruktur...7 2.3 Kulturvärden...8 2.4 Naturvärden...8 3. Landskapsanalys...11 3.1 Kvaliteter...11 3.2.Brister...11 3.3 Möjligheter...11 3.4 Hot...12 4. Arkitektonisk utformning...15 4.1.Övergripande gestaltningsidé...15 4.2 Tillgänglighet...15 4.3 Cirkulationer och refuger...15 4.4 Sidoområden...15 4.5 Byggnadsverk...15 4.6 Vegetation...15 4.7 Utrustning...15 5. Fortsatt arbete...17 5.1 Förfrågningsunderlag...17 5.2 Byggskede...17 5.3 Drift och underhåll...18 6. Källor...19

Enköping V Ryd Strängnäs Uppsala E4 Sundby E18 Märsta E18 Bålsta Vallentuna Upplands- Väsby Åkersberga Täby Lidingö Stockholm E20 Granhammar Södertälje Tumba I 1 Västerhaninge E4 Kungsängen Nynäshamn Norrtälje Edsby Hammarby St. Väsby E4 Upplands Väsby Bollstanäs 268 Fresta 850 E18 Stäket 267 Rotebro Stäksön Görväln Kallhäll 0 1 2 3 4 5 km Lantmäteriet MS2009/09632 Orienteringskarta, REV ANT ÄNDRINGEN AVSER E4 trafikplats Rotebro VÄGPLAN Villastaden Norrviken 265 Viby E18 Törnskogen 4 Järvafältet Häggvik 262 Edsberg Säbysj. GODK DATUM TRV DATUM TRV DIARIENUMMER SAMRÅDSHANDLING E4 TPL ROTEBRO Samrådshandling 2013-11-01

1. Inledning 1.2.Gestaltningsprogrammets syfte 1.3 Omfattning och arbetsgång 1.1 Bakgrund Trafikverket planerar att bygga om trafikplats Rotebro. Det är ett projekt kopplat till det större projektet att bygga om väg 267, Rotebroleden (Vägplan Väg 267, Rotebroleden delen Tpl Stäket-Tpl Rotebro). Väg 267 Rotebroleden är en viktig tvärförbindelse mellan E4 och E18. När kapaciteten ökar på väg 267 Rotebroleden kommer köerna som orsakas av att trafiken ska väva ihop till ett körfält i västlig riktning på väg 267 Rotebroleden att försvinna. Däremot kommer det att uppstå nya framkomlighetstrafikproblem i trafikplats Rotebro på grund av ökade trafikmängder, om inget görs. Trafikverket har därför inlett arbetet med att ta fram en vägplan för trafikplats Rotebro med målet att öka kapaciteten i trafikplatsen så trafiken på väg 267 kan hanteras utan inga omfattande trafikstörningar uppstår. Trafikverkets förstudie Väg 267 tpl Stäket tpl Rotebro (2008-01- 31) med Tilläggs-PM, förstudie väg 267 (2010-12-21) samt förslag till vägplan för väg 267 Rotebroleden ligger till grund för arbetet med upprättande av vägplan. För gestaltningsarbetet används också Vägverkets förslag till restaurering av vägmiljön på E4 Haga norra - Arlanda trafikplats (1994-02) samt landskapsgestaltning delen Rotebro trafikplats - Upplands Väsby trafikplats (1997-04-18). I samband med ombyggnad eller anläggning av väg uppförs ett gestaltningsprogram vars syfte är att samlat redovisa riktlinjer för den estetiska utformningen. Gestaltningsprogrammet är en del av planerings- och projekteringsprocessen och ingår som en del av Vägplanen. Arbetet med gestaltningsfrågor pågår under hela planerings- och projekteringsprocessen från åtgärdsvalsstudie till byggskede och vidare i drift och underhåll. I tidiga skeden som åtgärdsvalsstudie och utredning/ samråd handlar gestaltningsarbetet framförallt om att beskriva och analysera landskapets förutsättningar för att bedöma om och var det är lämpligt att utföra åtgärder. I vägplanens skiss- och projekteringsskeden behandlas frågor om vilken utformning vägen/ trafikplatsen ska ha. I skisskedet utformas riktlinjer och principlösningar till grund för projektering och utformning i det fortsatta arbetet. Under projekteringsskedet fördjupas gestaltningsprogrammet i takt med att projekteringen blir mer detaljerad. Mycket av gestaltningsarbetet handlar om att balansera olika intressen och skapa en fungerande helhetslösning. Gestaltningsprogrammet inleds med bakgrunden till projektet. I kapitel 2 beskrivs platsens förutsättningar och tidigare gestaltningsarbete I kapitel 3. Landskapsanalys, analyseras och värderas platsen och omgivningen. Då projektet berör en befintlig trafikplats i ett av infrastruktur- och bebyggelse starkt påverkat landskap är de valda analysmetoderna inspirerade av metoderna SWOT-analys och Kevin Lynchs stadsbildsanalys. SWOT som är en förkortning av de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats ) är ett planeringshjälpmedel, där man försöker hitta styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den amerikanske stadsbyggnadsteoretikern Kevin Lynch utarbetade en strukturell metod för att kartlägga människors upplevelse av staden/ landskapet. Metoden innehåller fem grundelement; stråk, gränser, enhetliga områden ( rum ), knutpunkter och landmärken som hjälper till att förklara hur människor upplever och orienterar sig i landskapet. I kapitel 4. Arkitektonisk utformning, beskrivs gestaltningsprinciper både övergripande och mer i detalj. I kapitel 5. Fortsatt arbete, beskrivs gestaltningsarbetet i den fortsatta processen. 5

Ovan tv; Sollentuna kyrka, mitten; driftkontor och etableringsyta för kyrkogården, ovan th; Rotebro handel sett från trafikplatsen, mitten; tallar vid gravfältet sydväst om trafikplatsen, nedan th; gravfält mellan trafikplatsen och Sollentuna golfklubb 6

2. Förutsättningar 2.1 Landskapsbild Trafikplats Rotebro ligger i ett förhållandevis öppet kulturlandskap. Landskapets riktningar är huvudsakligen nordsydliga bestående av långsmala öppna dalstråk omgivna av skogsbevuxna höjdpartier. Strax öster om trafikplatsen ligger Norrviken, en sprickdalssjö. Närheten till sjön upplevs inte från trafikplatsen. Mellan Vibyvägen en bit söder om trafikplatsen och fram till trafikplatsen omgärdas E4 av slänter och bullerskärmar. En bit före trafikplatsen upphör bostadsbebyggelsen. I väster omges trafikplatsen av ett fornlämningsområde av hagmarkskaraktär med blandvegetation och öppna ytor. Nordväst om trafikplatsen och Rotebroleden finns bostadsbebyggelse. Sydost om trafikplatsen ligger Sollentuna kyrkogård, avgränsad med vall och bullerplank. Kyrktornet är ett landmärke som syns från E4. Nordost om trafikplatsen, intill den östra cirkulationen, ligger ett handelsområde, Rotebro handel. Trafikplatsen och E4 utgör barriärer för oskyddade trafikanter. Det finns inga gång- och cykelstråk i trafikplatsen och tillgängligheten mellan bostadsområden och till målpunkter i omgivningen påverkas av den stora ytan som trafikplatsen upptar. De närmaste planskilda passagerna för oskyddade trafikanter finns vid Konsumentvägen strax söder om Rotebro centrum och vid Viby, söder om trafikplatsen. Båda passagerna är belysta men kan uppfattas som otrygga då de ligger en bit från bostadsbebyggelse och omges av verksamheter och skogsvegetation. 2.2 Bebyggelsestruktur Trafikplats Rotebro ligger i Sollentuna kommun. Den närmaste bebyggelsen är Rotebro strax norr om trafikplatsen. Parallellt med E4 ligger järnvägen som vid Rotebro centrum korsar E4 planskilt. Rotebro delas in i Rotebro Centrum, Rotsunda, Rotsunda gård, Gillbo, Gillberga och Rotebro industriområde. Rotebro centrum byggdes på 1970-talet och kompletterades med bostadshus omkring år 2000. Norr om Norrviken ligger Rotsunda gård med manbyggnad, en flygel och ett par uthus. På markerna har ett stort område med flerbostadshus vuxit upp under 1980-talet. Vid Roteberg, alldeles vid Norrvikens strand, etablerade sig de första industrierna i Sollentuna. Här ligger Sveriges enda kvarvarande jästfabrik grundad i slutet av 1800-talet. I Rotsunda ligger ett villaområde och ett torg omgivet av flerbostadshus från 1950-talet. Här låg från mitten av 1600-talet fram till 1971 Rotebro gästgivargård, känd från målningen Grindslanten av August Malmström. Gillberga gård började styckas till tomter 1906 och egnahemsområdet Gillbo tog form. I mitten av 1960-talet uppfördes ett stort radhusområde som i väster gränsar till det öppna landskapet med Svartinge golfbana. Nordost om trafikplatsen ligger Rotebro handel Öster om E4 och trafikplatsen ligger Sollentuna kyrka. Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet och bestod av det nuvarande tornet och långhusets två västligaste travéer. I området finns en kontinuitet av fornlämningar från stenåldern och framåt. Sydväst om trafikplats Rotebro ligger Viby som är en kommundel i Sollentuna kommun. Egnahem med stora odlingslotter växte fram på Viby gårds gamla ägor från 1906. Stora områden bebyggdes under 1990-talet med radhus och villor. Norr om bebyggelsen i Viby ligger Sollentuna golfklubb. Platsen för Tuna gård och dess gravvårdsfält ligger vid golfbanan. 7

2.3 Kulturvärden Sydväst om trafikplatsen ligger Tuna gravfält som är ett historiskt viktigt fornlämningsområde. Här låg förmodligen en stormansgård, det gamla Tuna, som givit Sollentuna dess namn. Marken, som berörs av väganläggningen, är redan påverkad och delvis utgrävd. Namnen Rotebro och Rotsunda utgår från att det här fanns en bro över ett sund i Jutekärret numera Edsån. Det var en samlingsplats vid orostider då den militära roten kallades in. Ån förbinder Edssjön med sjön Norrviken som är en avlång sprickdalssjö öster om trafikplats Rotebro. Ån är i nuläget egentligen en grävd kanal genom det gamla Jutekärret, som torrlades i samband med att Norrviken sänktes i mitten av 1800-talet, för att komma åt åkermark. Strax norr om ån finns kullen med fornborgen som påminner om slaget vid Rotebro, där Sten Sture den äldre slogs mot danskarna. 2.4 Naturvärden Det finns inga utpekade naturvärden i anslutning till trafikplatsen. Hagmarkskaraktären med enar, äldre tallar och lövvegetation på Tuna gravfält är värdefull ur landskapsbildsynpunkt. Storlek på 1 spalts bild. inkl plats för bild text = 7,9 cm x 12,6 cm Ovan tv; sektion kallmur och vingmurar, fasad mot öster, källa: plan landskapsgestaltning (J&W 1997). 8

Ovan tv; sektion kallmur, th; illustration över trafikplatsen sedd i riktning mot Uppsala Nedan tv; bullerplank vid Sollentuna kyrka, th; bilder från modellen över trafikplats Rotebro. Källor: planer, sektioner och modellfoton (J&W, 1997) 9

REV ORT ANT UPPDRAGSANSVARIG KONSTR ÄNDRINGEN AVSER Tel 0771-159 159 www.vectura.se UPPDRAGSNR GRANSK DATUM KONSTBYGGNADSNR OBJEKTNR GODK DATUM VV DATUM VV DIARIENUMMER FORMAT RITNINGSNR SKALA REV Gestaltningsprogram E4 Trafikplats Rotebro Storlek på 3 spalts bild. inkl plats för bild text = 24,8 cm x 12,6 cm Gillberga Rotebro centrum Jästfabrik TECKENFÖRKLARING Ny statlig väg - fastställs genom vägplan Kommunal väg Fornlämning, yta FÖRKLARINGAR landmärke/ målpunkt utblick gång- och cykelstråk öppet landskapsrum öppet trafiklandskap Väg 267, Rotebroleden 267 E4 Handelsområde slutet trafiklandskap Sollentuna golfklubb Fornlämning yta trafiklandskap utan tydlig karaktär bebyggelseavgränsning rumsavgränsning byggd rumsavgränsning vegetation bristande rumslighet E4 Sollentuna kyrka 0 100 200 meter KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF 99 18 00 Tuna VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING E4 TPL ROTEBRO 0 50 100 200 meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 U BURMAN I UNDHJEM VÄSTERÅS 114906 Å MALMBORG 2013-10-31 Sektion: km < FRÅN - TILL > Illustrationsplan 137356 A1 / A3 < NR > 1:2 000(A1) /1:4000(A3) Landskapsanalys inspirerad av Kevin Lynchs metod för stadsbildsanalys 10

3. Landskapsanalys Trafikplats Rotebro är en i grunden väl gestaltad trafikplats där utgångspunkten har varit det omgivande kulturlandskapet. Tidigare gestaltningsåtgärder längs E4 ger intryck av ett sammanhållet och medvetet utformat vägrum med vallar, bullerskydd och planteringar. Då det övergripande målet har utgått från ett åskådarperspektiv är kopplingen till omgivningen delvis svag. Vid trafikplats Rotebro öppnar sig landskapet i riktning mot norr efter en sträcka med vallar och bullerplank. Öppna gräsytor med landskapsväxter och en kallmur bidrar till att karaktären av kulturlandskap i trafikplatsen. Trafikplatsens placering på ett krön samt att det tidigare gestaltningsförslaget inte genomfördes i sin helhet med föreslagna trädplanteringar gör att trafikplatsen upplevs som storskalig och med en svag rumslighet. Bristande skötsel av terrängmodellerad yta mellan E4 och norrgående avfartsramp gör att hög vegetation döljer ytans form. Obearbetade slänter, parkeringsytor, flaggstänger och skyltar i anslutning till handelsområdet utgör ett tvärt möte som inte stämmer överens med trafikplatsens gestaltning. Urnor med sommarblommor i refug öster om trafikplatsen medverkar till det tvära mötet med omgivningen. Avsaknad av gång- och cykelvägar gör trafikplatsen till en barriär för oskyddade trafikanter. Trasiga och steniga slänter i anslutning gör att trafikplatsen ser misskött ut. Högt gräs skymmer de spiralformade stenläggningarna i rondellerna. 3.1 Kvaliteter gediget materialval i kallmurar och gatsten i cirkulationer. uppväxt vegetation i trafikplatsen och nära omgivningar 3.2.Brister rondellytornas gestaltning med gatsten i spiralform är otydlig impedimentsytor i norra delen av trafikplatsen harmonierar inte med omgivande landskap bristande skötsel av gräsytor påverkar helhetsintrycket negativt bristande anpassning av ytor i anslutning till vägporten under E4; ojämna ytor med synlig kross fysisk barriär för fotgängare och cyklister då gång- och cykelvägar saknas skyltar, flaggor och lutande stolpar i anslutning till verksamhetsområde nordost om trafikplatsen ger ett rörigt intryck material i stödmur vid infart till verksamhetsområde stämmer inte överens med övrig gestaltning otillräckligt med träd ger ett brett väglandskap med svag rumslighet obearbetad övergång mellan motorväg och anslutande vägar med ett abrupt möte mellan landskapsväxter och kulturväxter och som inte hänger ihop med anslutande vägs skala tidigare gestaltningsförslag har inte genomförts i sin helhet 3.3 Möjligheter öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter minimera eller undvika intrång i kulturlandskap och gravfält utforma en bra övergång mellan motorväg och lokalväg säkerställa driften fullfölja tidigare gestaltningsförslag genom att plantera träd i anslutning till kallmur, och mellan E4 och verksamheter. nya planteringar i anslutning till bullerskydd vid Sollentuna kyrka ny gestaltning av rondellytorna 11

3.4 Hot fortsatt barriär för oskyddade trafikanter intrång i fornlämningsområde Ovan tv; högt gräs i slänt, ovan th; vägport under E4; nedan tv; infart till Rotebro handel, nedan th; vegetation och kallmur 12

Ovan tv; västra cirkulationsplatsen, ovan th; kallmur i trafikplatsen; nedan tv; påfartsramp mot E4 söderut, nedan th; vegetation och kallmur 13

Plan landskapsgestaltning för trafikplats Rotebro (J&W 1997) 14

4. 3. Arkitektonisk Gestaltningsprinciper utformning 4.1.Övergripande gestaltningsidé För att förstärka upplevelsen av trafikrummet och fullfölja tidigare gestaltningsförslag föreslås flera nya trädplanteringar i trafikplatsen. Trädplanteringar är viktiga för att bryta ned skalan och öka rumsligheten i det storskaliga trafikrummet. Träden kan med sin höjd skapa visuella orienteringspunkter och förstärka rörelseriktningar vilket ökar orienterbarheten. Rumsligheten förstärks genom att träd planteras längs med den östra kallmuren och i cirkulationsplatsernas rondellytor. Längs ramperna är skalan större med landskapsträd och öppna gräsytor medan cirkulationerna och refugerna får en mer detaljerad utformning med mindre träd och låg marktäckande vegetation. Växter och material ska även i den mer detaljerade skalan knyta an till det omgivande kulturlandskapet så att trafikplatsen upplevs som en helhet. För att minska skalan och skapa ett lugnare intryck planteras buskar i slänten mot handelsområdet. 4.2 Cirkulationer och refuger Cirkulationsplatserna förstoras och de anslutande vägarna breddas. För att underlätta skötsel i rondellytorna föreslås att gräset byts mot marktäckande växter eller mot en mer svagväxade grässort. Mindre träd om ca 3-10 meter eller buskträd av sorter som passar in i kulturlandskapet planteras i rondellytorna för att minska skalan och signalera närheten till tätorten. 4.3 Sidoområden Slänter formas med en så mjuk anslutning till omgivningen som möjligt. Slänter och anslutning till brokoner fylls upp och sås med gräs. Vid ramper är lutningen på innerslänter 1:4 och vid cirkulationerna 1:3 som på väg 267, Rotebroleden. 4.4 Byggnadsverk Bullerskydd mellan trafikplatsen och Sollentuna kyrka återställs i samma utförande som befintligt plank. Eventuellt behövs en stödmur mellan påfartsrampen mot Stockholm och den västra cirkulationen. För att samspela med den övergripande gestaltningen föreslås stödmuren konstrueras av eller kläs in med granit. 4.5 Vegetation För att förstärka rumsligheten och öka orienterbarheten i trafikplatsen planteras träd i dubbla rader öster om den östra kallmuren. Närmast E4 (söder) övergår träden i en enkel rad. Träden ska vara stora lövträd exempelvis lönn, asp eller lind för att fungera i det storskaliga trafikrummet och knyta an till kulturlandskapet. I rondellerna planteras mindre träd och / eller buskträd av landskapskaraktär. Föreslagna sorter är rönn och fågelbär. I anslutning till bullerplanket vid Sollentuna kyrka anläggs tre nya grupper av planteringar med samma artsammansättning som befintliga planteringar längs E4. I slänten mellan trafikplatsen och verksamhetsområdet planteras buskvegetation exempelvis slånbär. 4.6 Utrustning Räcken ska utföras av sluten rörprofil. Skyltportaler och skyltbärare ska utföras med enhetlig utformning och ej synligt fackverk. Vägutrustning ska utföras i korrosionsbeständing grå kulör. Belysningsstolpar ska vara av cylindrisk form utan uppstickande knopp. Armaturen monteras på visuellt horisontella tvärarmar. 15

Typsektioner 16

5. Fortsatt arbete Vägplanen ska möjliggöra fastställelse av vägområdet. I nästa skede utförs detaljprojekteringen inför byggskedet. Om en inmätning av träd som ska skyddas inte har utförts under vägplanen bör det göras inför bygghandling. Hur träden ska ersättas vid skada ska formuleras i förfrågningsunderlaget (Administrativa Föreskrifter). Oavsett vilken entreprenadform som väljs i den fortsatta processen är det viktigt att formulera och föra vidare krav för de bärande gestaltningsdelarna från gestaltningsprogrammet i Vägplanen. Projekteringsarbetet ska sedan utgå från dessa krav och riktlinjer. Inför upphandling av totalentreprenad omvandlas vägplanens handlingar som förutsättningar, landskapsanalys och arkitektoniska utformning till Rapport landskap, Objektspecifik teknisk beskrivning (OTB) och ritningar. Entreprenören ska utgå från dessa handlingar när de utför bygghandlingen. 5.1 Förfrågningsunderlag 5.1.1Rapport landskap Rapport landskap ska beskriva varför vägen är utformad på ett visst sätt och ge den gestaltningsansvarige hos entreprenören förståelse för landskapets förutsättningar och värden. Innehållet i Rapport Landskap utgår från kapitlen Förutsättningar och Landskapsanalys i gestaltningsprogrammet. Rapport Landskap ska styra entreprenörens val av utformning där krav inte ställts i Objektspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) och ska ingå i förfrågningsunderlaget. 5.1.2 Objektspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) I OTB som är ett gemensamt dokument för alla teknikområden ställs funktionskrav och vid behov tekniska krav. Från gestaltningsprogrammet ska information om landskapets förutsättningar omvandlas till text i avsnitt C BEFINTLIG MARK, MILJÖ OCH KON- STRUKTIONER SAMT TILLFÄLLIGA AN- LÄGGNINGAR. Gestaltningskrav förs in i avsnitt D. VÄGANLÄGGNING under flera olika rubriker. För att skapa förståelse kan det vara bra att använda illustrationer och målbilder. Det är viktigt att bekriva bildens status. Om specifika krav ska uppfyllas ska typbilder användas. I avsnitt X. DOKUMENTATION beskrivs vad entreprenören ska ta fram för dokumentation. Ett ur gestaltningssynpunkt viktigt dokument är Projekteringsbeskrivning Landskap där entreprenören ska visa att han har förstått uppdraget och hur det ska lösas. Handlingen ska överlämnas till beställaren innan byggarbetet får påbörjas. 5.1.3 Ritningar En plan som beskriver ytor avseende vegetation (befintlig vegetation som ska skyddas, eventuell gallring och nyplantering) ska bifogas. Ytorna på ritningen kopplas till beskrivande text i OTB. 5.2 Byggskede Viktiga frågor att bevaka under framtagande av bygghandling och byggskede är bland andra att rätt kvaliteter på träd och buskar, rätt material och utrustning, skydd av bevarandevärda träd, uppbyggnad av växtbäddar, rätt skötsel under etableringstiden etc. 17

5.3 Drift och underhåll 18

6. Källor http://sv.wikipedia.org/wiki/rotebro http://www.sollentuna.se/ http://www.svenskakyrkan.se/default. aspx?di=653699 http://sv.wikipedia.org/wiki/viby,_sollentuna http://www.sollentuna.se/sollentuna-kommun/om-sollentuna/historia/viby/ E4 Haga Norra- Arlanda Trafikplats, Förslag till restaurering av vägmiljön, Landskapsplanering Arne Segerros AB, Danderyd, (Vägverket Region Stockholm, februari 2004). E4 delen Rotebro Trafikplats- Väsby Trafikplats, Landskapsgestaltning, J&W, (Vägverket Region Stockholm 1997) 19

Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se