Av arbetsgivaren utsedd person med chefsfunktion eller motsvarande, samt genomgångna delkurser:

Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer (Uppdragsutbildning) National leadership development for geriatric care managers (Commissioned Education) 30 högskolepoäng/credits Ladokkod: 61NA1U (1.2) Gäller från: HT 2013 Fastställd av: Utbildningsutskottet, 2014-04-25 Ersätter kursplan fastställd: 2014-04-25 Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområde (successiv fördjupning): Vårdvetenskap (G1N) Socialt arbete (G1N) Utbildningsområde: Vård (100%) Ämnesgrupp: OM1 Krav på särskilda förkunskaper Delkurs 1: Av arbetsgivaren utsedd person med chefsfunktion eller motsvarande. Delkurs 2: Av arbetsgivaren utsedd person med chefsfunktion eller motsvarande, samt genomgången delkurs: Den nationella värdegrunden för äldre eller genomgången kurs Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre, 7,5 hp. Delkurs 3: Av arbetsgivaren utsedd person med chefsfunktion eller motsvarande, samt genomgångna delkurser: Den nationella värdegrunden för äldre och Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd. Delkurs 4: Av arbetsgivaren utsedd person med chefsfunktion eller motsvarande, samt genomgångna delkurser: Den nationella värdegrunden för äldre. Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd samt Ledarskap, medarbetarskap och organisation. Mål Delkurs 1: Kunskap och förståelse redogöra för den nationella värdegrunden, dess bakgrund och fokus, redogöra för den nationella värdegrundens juridiska betydelse, samt tolkning av begreppen, redogöra för kommunikationens betydelse i mötet med den äldre personen: de

teoretiska grunderna, samtalsteknik, pedagogiska teorier samt reflektionens roll, redogöra för etiska teorier och metoder: hur värderingar skapas och personcentrerat arbete, ha kännedom systematiskt förbättringsarbete: organisationskulturer, grupprocesser, arbetsmetoder för konstruktivt förändringsarbete samt evidensbaserad praktik som metod och förhållningsätt. Färdighet och förmåga beskriva hur de kan arbeta med värdegrundsfrågor i sina verksamheter, beskriva hur ledaren tillsammans med sina medarbetare kan skapa en förbättring i vård och omsorg om äldre personer, vilket innebär att dessa ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, beskriva hur den nationella värdegrunden för äldre kan implementeras i egen verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och ha insikt om hur det egna handlandet kan påverka intentionerna att förverkliga den nationella värdegrunden. Delkurs 2: Kunskap och förståelse förstå och översiktligt beskriva kvalitetsledningssystem, beskriva de lagar som berör äldreomsorgen och även ha kännedom om kvalitetsregister, patientsäkerhetslagen, Lex Maria samt Lex Sarah, förstå och redogöra för hur lagstiftning och övriga nationella styrdokument utgör styrinstrument som verksamheterna ska arbeta efter, beskriva hur de lokala och nationella styrdokumenten kan omsättas i vardagen, kunna redogöra för hur ledaren kan förmedla och förankra arbetet med styrdokumenten hos medarbetarna utifrån de regler och krav som sätter ramarna för verksamheten, redogöra för värdegrundslagstiftningen och för hur relationen mellan värdegrundslagstiftningen och annan lagstiftning kan beskrivas, ha kännedom om diskrimineringsgrunder och kunna redogöra för hur diskriminering kan ta sig uttryck och kan förhindras, ha kännedom om Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och dess syfte. Färdighet och förmåga förstå och kunna tillämpa Ledningssystem SOSFS 2011: 9 för systematiskt kvalitetsarbetet i sina verksamheter,

förstå och redogöra för hur ledaren skapar förståelse hos medarbetarna för hur och varför beslut fattas som påverkar både den egna arbetssituationen och insatserna som ges till de äldre, redogöra för varför omvärldsbevakning är viktig för att kunna möta kompetensbehov i verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter kursen ska deltagarna kunna diskutera hur den nationella värdegrunden för äldre kan fungera i relation till lokala värdegrunder i kommuner och hos enskilda utförare, beskriva hur verksamheten ska ses utifrån det omgivande samhället och dess krav och behov. Delkurs 3: Kunskap och förståelse beskriva vilka faktorer inom ledarskapet som kan stödja ledarens strävan att utveckla verksamhetens arbete med värdigt liv och välbefinnande för de äldre, redogöra för olika ledarstilar och förstå hur den egna ledarstilen påverkar medarbetarna, beskriva hur det egna ledaruppdraget kan tydligöras i en ledarfilosofi, tillägnat sig grundläggande kunskaper om olika organisationsteorier och om organisationsutveckling, redogöra för hur en organisationskultur kan skapar utifrån den äldres perspektiv och delaktighet, beskriva ledares betydelse som förebild och kulturbärare, redogöra för teorier om konflikthantering, gruppsykologi och grupprocesser, redogöra och ha förståelse för vad ett strategiskt ledarskap innebär, beskriva hur ledaren kan fungera som förändringsledare genom att leda förnyelseprocesser, hantera motstånd och leda lärande, redogöra för ett pedagogiskt ledarskap där man planerar för kompetensstyrning och kompetensöverföring, beskriva teorier och modeller för handledning, coachning och reflektion. Färdighet och förmåga tillägnat sig insikter om och reflektera över sin egen ledarstil, visa på hur ledaren samtidigt kan leda sig själv, leda andra och vara en närvarande ledare i verksamheten, tillägnat sig djupare insikter kring och förståelse för organisationskulturer och hur de utvecklas och förändras, tillägnat sig förståelse för vad som skapar värderingar i en verksamhet och hur de hanteras, inhämtat förståelse för vad det innebär att styra med kunskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt skapa och bibehålla en positiv kultur i arbetsgruppen, ta vara medarbetarnas kunskaper och arbeta motivationsstödjande. Delkurs 4: Kunskap och förståelse beskriva hur de praktiskt, med hjälp av uppföljning och utvärdering, sytematiskt kan dokumentera och följa upp insatsers resultat och på så sätt bedriva förbättringsarbete, beskriva hur en evidensbaserad praktik kan tillämpas så att insatser baseras på en sammanvägning av bästa tillgängliga kunskap, den professionelles expertis och den äldres situation, erfarenhet och önskemål, beskriva olika metoder för att följa upp och utvärdera egen verksamhet samt beskriva hur lokal uppföljning kan genomföras i praktiken, tillägnat sig kunskaper för att kunna beskriva förändringsprocessen och bedriva förändringsarbete, ha kännedom om att den nationella lagstiftningen inom LOU bygger på EU- rättsliga regelverk, ha förståelse för syftet med LOU och LOV och varför verksamheter i egen regi konkurrensutsätts och läggs ut på entreprenad, ha kännedom om centrala begrepp såsom huvudman för verksamheten, driftsformerna entreprenad, intraprenad, enskilt driven verksamhet, egen regi, avrop från ramavtal, öppen upphandling, förenklad upphandling samt direktupphandling, översiktlig kännedom om konkurrenslagstiftningen, ha kännedom om avtalsförvaltning och avtalsuppföljning, beskriva hur avtalet kan förankras i verksamheten. Färdighet och förmåga tillägnats sig kunskap om och kunna använda förbättringshjulet i verksamheten, använda genomgångna metoder och verktyg för att beskriva förändringsprocessen och bedriva förändringsarbete, synliggöra och kommunicera behov av förändring och samtidigt verka för delaktighet och långsiktighet, förstå skillnaden mellan avtalsuppföljning och verksamhetsuppföljning och hur de kopplas samman, problematisera och diskutera begreppen tjänstekvalitet/ kvalitet, kund, vårdtagare/brukare och affärsmässighet. Värderingsförmåga och förhållningssätt ha förståelse för skillnader och likheter i förutsättningar för olika driftsformer.

Innehåll Kursen består av följande delkurser: Nationella värdegrunden för äldre, 7.5 högskolepoäng Den nationella värdegrundens bakgrund, juridiska betydelse och innehåll studeras, diskuteras och reflekteras mot det egna verksamhetsområdet. Metoder för implementering studeras. Deltagarnas värderingar reflekteras och relateras till deras betydelse i mötet med brukaren. Teorier och modeller för kommunikation och samtalsmetodik studeras. Deltagarna får träna sig i reflektion, samtal och kommunikation. Etiska teorier samt teorier om personcentrerat arbete berörs. De etiska begrepp som lyfts fram är värdigt liv, välbefinnande, självbestämmande och personlig integritet. Teorier och modeller för systematiskt förbättringsarbete behandlas där organisationskultur, grupprocesser evidensbaserad praktik studeras Delkursen examineras genom: Gruppuppgift Aktivt deltagande i webbaserat diskussionsforum Individuell skriftlig uppgift gruppuppgift med efterföljande seminarium Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd, 7.5 högskolepoäng I kursen fokuseras på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, den lagstiftning och de styrande dokument som reglerar äldreomsorgens verksamhet. Relationen mellan olika lagar diskuteras med betoning på värdegrundslagstiftning. Även relationen mellan nationell kontra lokal värdegrund identifieras och problematiseras. Metoder för ledaren att implementera och förankra gällande styrdokument hos medarbetarna lyfts fram. Betydelse av omvärldsbevakning bland annat för att kunna möta samhällets krav och behov med rätt kompetensbehov belyses. Kvalitetsregister och ICF behandlas inom kursen. Delkursen examineras genom: Gruppuppgift Aktivt deltagande i webbaserat diskussionsforum Individuell skriftlig uppgift gruppuppgift med efterföljande seminarium Ledarskap, medarbetare och organisation, 7.5 högskolepoäng Utifrån äldreomsorgen centrala perspektiv och teorier avseende organisation, verksamhetsutveckling, gruppsykologi, konflikthantering, ledarskap och medarbetarskap analyseras och diskuteras dessa i relation till ledarens roll inom äldreomsorgen. Såväl det strategiska som det operativa ledarskapet samt medarbetarskapet studeras, diskuteras och reflekteras i relation till den egna verksamhetens arbete med att utveckla ett värdigt liv och välbefinnande för de äldre. Deltagarnas egna föreställningar, normer, attityder och värderingar avseende ledarstilar reflekteras och relateras till vad de betyder i mötet med enskilda medarbetare och arbetsgruppskulturer/organisationskulturer. Modeller och arbetssätt/metoder utifrån ett pedagogiskt ledarskap behandlas. Delkursen examineras genom:

Gruppuppgift Aktivt deltagande i webbaserat diskussionsforum Individuell skriftlig uppgift gruppuppgift med efterföljande seminarium Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap samt evidens, 7.5 högskolepoäng Inom delkursen studeras hur kunskaper om uppföljning och utvärdering, implementering samt förbättringsarbete kan bidra till en mer evidensbaserad praktik till gagn för den enskilde äldre och till en praktik som överensstämmer med äldreomsorgens lagstiftning och värdegrund. Ledarens roll och ansvar för detta betonas. Olika metoder för att följa upp och utvärdera lokalt såväl på individ- som verksamhetsnivå beskrivs och exemplifieras. Sambanden mellan lärande organisation och evidensbaserad praktik diskuteras. Inom kursen studeras vidare hur olika driftsformer har betydelse för den äldre som kund/vårdtagare/brukare liksom för ledarskap inom äldreomsorgen. Centrala begrepp såsom huvudman, driftsformer, upphandling, konkurrens, avtal, marknad förklaras och diskuteras. Central lagstiftning inom området upphandling och konkurrensutsättning behandlas. Begreppen tjänstekvalitet/ kvalitet, kund och affärsmässighet problematiseras och diskuteras i relation till synen på den äldre och i relation till ledarskapet inom äldreomsorgen. Delkursen examineras genom: Gruppuppgift Aktivt deltagande i webbaserat diskussionsforum Individuell skriftlig uppgift gruppuppgift med efterföljande seminarium Undervisningsformer Kursen ges som blended learning/flexibelt lärande på kvartsfart med fem kursträffar var av tre fysiska träffar och två webbaserade per delkurs. Arbetsformen vid flexibelt lärande förutsätter att studenterna har tillgång till internetansluten persondator med webbkamera och hörlurar med mikrofon. De fysiska träffarna genomförs i början, mitten och som avslutning med examination av delkursen. Däremellan arrangeras två webbaserade träffar via lärplattformen Pingpong eller Adobe Connect. Föreläsningar och lärarledda seminarier med reflektion kring eget förhållningssätt, genomförs i anslutning till fysiska träffar. Som stöd för lärandeprocessen används också inspelade föreläsningar, webbaserade interaktiva föreläsningar och gruppdiskussioner. Examinationsformer och betygsskala Studenten har rätt till tre tentamenstillfällen inom ramen för kursen. Student som underkänts två gånger i prov, har rätt att hos Utbildningsutskottet begära byte av examinator. Begäran skall vara skriftlig, se högskolans riktlinjer för rättssäker examination samt institutionsspecifika riktlinjer för rättssäker examination på HBs respektive VHBs webblats. Betyg grundas på en samlad bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga. Betyg bestäms av särskilt utsedd lärare (examinator) (Högskoleförordningen, 6 kap 18-19

). Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. För de som inte genomfört samtliga kursfodringar kan studieintyg ges om kriterierna för studieintyg är uppfyllda. Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Kurslitteratur och övriga läromedel Se särskild bilaga. Studentinflytande och utvärdering Utvärdering sker i form av en förmätning vid kursstart och en eftermätning vid kursens avslut. Resultaten sammanställs i en kortfattad sammanfattande rapport. Övrigt Fysiska möten och webbaserad undervisning. Plagiatkontroll Alla skriftliga examinationer genomgår plagiatkontroll.

Litteratur Institutionen för vårdvetenskap Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer (Uppdragsutbildning) National leadership development for geriatric care managers (Commissioned Education) 30 högskolepoäng/credits Ladokkod: 61NA1U Gäller från: HT 2013 Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Nationella värdegrunden för äldre, 7,5 hp Alsterdal, L. (Red.) (2011). Omtankar. Praktisk kunskap i äldreomsorg. Huddinge: Södertörns skola. Tillgänglig: http://bibl.sh.se/publikationer/vara_publikationer/omtankar/diva2_450537.aspx 233 s. Blennberger, E. & Johansson, B. (2010). Värdigt liv och välbefinnande: Äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Solna: Fortbildning. 117 s. Bäsén, A. (2004). Vem ska ta hand om mamma? Min dagbok inifrån äldrevården. E-bok Bokförlaget Forum/DN/Minotaur Eide T &Eide H. (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber. 134 s Gilleard C., & Higgs P (2010). Aging without agency: theorizing the fourth age. Aging Ment Health. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13607860903228762 ss 121-128 Henriksen, J-O. & Vetlesen, A J. (2006). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. 275 s. Jönsson, B. (2011). När horisonten flyttar sig: att bli gammal i en ny tid. Stockholm: Brombergs Förlag. 154 s. Socialdepartementet. (2010). Värdigt liv i äldreomsorgen. (Prop. 2009/10:116) Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/12168/a/140555 Socialdepartementet, Värdighetsutredningen. (2008). Värdigt liv i äldreomsorgen. (SOU 2008:51) Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/10057/a/106288 Socialstyrelsen. (2008). God kvalitet i socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-9-7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet SOSFS (2005:28). Lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. SOSFS (2011:5). Lex Sarah. Stockholm: Socialstyrelsen. Delkurs 2: Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd, 7 Bengtsson H. (2010). Offentlig förvaltning Att arbeta i demokratins tjänst. Malmö: Gleerups förlag. 185 s. Broström B. (2009). Styrning i offentlig förvaltning teori, trender och tillämpningar. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2320/5406 Harnett T. (2012). Makt och vanmakt på äldreboende. Lund: Studentlitteratur. 139 s. Nordström G. & Wilde-Larsson B. (2012). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Lund: Studentlitteratur. 281 s Socialstyrelsen. (2008). God kvalitet i socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-9-7 Socialstyrelsen. (2012). Handbok för tillämpningen för föreskrifter och allmänna råd. SOSFS (2011:9). om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, artikelnummer 2012-6-53. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet SOSFS (2005:28). Lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. SOSFS (2011:5). Lex Sarah. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. SOSFS. (2011:9). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53 Sveriges kommuner och landsting. SKL. (2013). Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012. Tillgänglig: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/socialtjanst/aldre/oppnajamforelser-vard-och-omsorg-om-aldre-2012 Sveriges Kommuner och landsting. SKL. (2012). Vägval för socialtjänsten underlag för omvärldsanalys, artikelnummer 7164-814-3. Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/social-omsorg/vagval-for-socialtjansten-underlag-for-omvarldsanalys.html Wolmesjö, M. (2008). Ledarskapets autonomi - om chefers dilemman och handlingsutrymme. När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö, Växjö University Press. 182 s. Tillgänglig: http://lnu.se/personal/maria.wolmesjo Därutöver kan ytterligare artiklar, forskningsrapporter och annat material tillkomma. Delkurs 3: Ledarskap, medarbetare och organisation, 7,5 hp Arbets- och miljömedicin och Göteborgs stad. (2008). Ett arbetsmaterial för att stödja. Ett hälso-

främjande ledarskap och medarbetarskap. Tillgänglig: http://www.sahlgrenska.se/upload/su/omrade_6/arbets-%20och%20milj%c3%b6medicin/amm/pdf/h%c3%a4lsofr%c3% Dellve L.,Wramsten Wilmar M.,Jacobsson C.& AhlborgG.Jr.(2014) Ledarskap i vården: Att möta media och undvika personfokuserade drev. Högskolan i Borås 71 s. Döda poeters sällskap(1989) [Film] Regissör: Peter Weir (1989) Touchstone Pictures. USA. Döös, M. Waldenström, K. (red.) (2009). Chefskapets former och resultat. Två kunskapsöversikter om arbetsplatsens ledarskap. Vinnova. VR. Rapport 2008:15. Tillgänglig: http://www.vinnova.se/upload/epistorepdf/vr-08-15.pdf Lundin K. & Sandström B. (2010). Ledarskap inom vård & omsorg. Lund. Studentlitteratur 222 s. Sandahl C. Falkenström E. & von Knorring M. (2012). Chef med känsla och förnuft. Om professionalism och etik i ledarskapet. Stockholm: Natur & Kultur. 216 s. Socialstyrelsen.(2012). Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. artikelnummer 2012-10-04. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-4 Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 359 s. Tengblad, S. (2009). Medarbetarskap på 60 minuter. Högskolan i Skövde. ISSN 1404-1952 SSBN 91-970477-04. Tillgänglig: http://www.stefantengblad.se/files/7913/6083/6180/mskap60min.pdf Wolmesjö, M. (2008). Ledarskapets autonomi - om chefers dilemman och handlingsutrymme. När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö, Växjö University Press. 182 s. Tillgänglig: http://lnu.se/personal/maria.wolmesjo Delkurs 4: Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap sam Batalden, P. & Davidoff, F. (2007). What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care, 16, 2-3. Svensk översättning Vad är kvalitetsutveckling och hur kan den transformera hälso- och sjukvården hämtad från http://www.skl.se/web/introduktion_till_forbattringskunskap.aspx Dahlberg M., & Vedung E. (2001). Demokrati och brukarutvärdering. Lund: Studentlitteratur. 130 s. Eriksson B. G. & Karlsson P-Å. (2008). Att utvärdera välfärdsarbete. Stockholm: Gothia. 235 s. Gullbrandsson K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Kunskapsöversikt. Folkhälsoinstitutet. Tillgänglig: http://www.fhi.se/publikationer/alla-publikationer/fran-nyhet-till-vardagsnytta/ Johansson, V., & Lindgren, L. (red) (2013). Uppdrag offentlig granskning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, ca 100 sidor av 160 sidor) Kammarkollegiet. (2012). Vägledning; Avtalsuppföljning av vård och omsorg. Tillgänglig: hptt:www.upphandlingsstod.se7sites/default/files/2012_pdf

Kammarkollegiet. (2011. Lagen om valfrihetssystem (LOV) vägledning för utförare. Tillgänglig: hptt: www.upphandlingsstod.se/sites/default/files/2011_7.pdf Konkurrensverket. (2012). Upphandlingsreglerna en introduktion. Tillgänglig: hptt:www.kkv.se/upload/filer/trycksaker/ingformationsmaterial/upphandlingsreglerna.pdf Nordström G. & Wilde-Larsson B. (2012). Studentlitteratur. 281 s. Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Lund: Oscarsson, L (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKL. Kommentus. 76 s. Roselius, M och Sundell, K (2008). Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. Stockholm: Gothia. valda delar, ca 50 s. Socialstyrelsen (2012) Handbok för tillämpningen för föreskrifter och allmänna råd. (SOSFS2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Stockholm: Socialstyrelsen. Artikelnummer 2012-6-53. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18777/2012-6- 53.pdf. Socialstyrelsen (2012.) Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen. artikelnummer 2012-10-4. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-4 Socialstyrelsen (2013). Kunskapsguiden - Evidensbaserad praktik. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.kunskapsguiden.se/ebp/sidor/default.aspx Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. SOSFS. (2011:9). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53 Vedung, E (2006). Utvärdering som medatrend, gigatrend och fyra böljor (s 105 150) i Foss Hansen, H. (red). Den organiserede forvaltning: Politik, vide och vaerder i samspil. Köpenhamn: Forlaget Politiske Studier. 46 s. Zanderin, L.,(red.), Bennich,., Esbjörnsson, S,. Larsson., A-C., Nyman., J.,(2011). Lag om valfrihetssystem- en introduktion för professionsutbildningar. Liber. Malmö 175 s Därutöver kan ytterligare artiklar, forskningsrapporter och annat material tillkomma.