Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.



Relevanta dokument
TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Vi gör så att Gävle växer

Staden Ystad dokumentation från workshop den 23 april 2013

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Försäljning. Inför start Försäljning

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Politisk plattform för Allians för Kinda

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

HAMBURG MÖNSTER FÖR METROPOLENS FRAMTID

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

RAPPORT FRÅN ETT:

Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"

NORRKÖPING. Det självklara valet för centrallager. Fem nya invånare varje dag. Det perfekta resenavet nya bostäder i Inre Hamnen

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Karriärfaser dilemman och möjligheter

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Lotta Carlberg, workitsimple Alla rättigheter reserverade

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

KRAFTSAMLING

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg mars Presentation

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

en möjlighet för alla

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

Näringslivsdagen. Tema Jakt. Jakten på affärer med underleverantörer i fokus. Utvärdering

Har du funderat något på ditt möte...

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Workshop Norra Tyresö Centrum

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

Så här påverkar du din stadsmiljö

Heja Linköping! Heja Christian! Jag söker ditt förtroende att fortsätta bygget av ett bättre Linköping.

Bengts seminariemeny 2016

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

BoPM Boendeplanering

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen , 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Rapport med slutsatser och fortsatt arbetsinrikning efter workshop om överdäckning

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Länets demografiska utmaning

Anteckningar från möte 11 november 2010

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Tusentals idéer för ett ännu bättre Akalla!

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Och detta ska göras utan väntan på beslut om väg 111:ans flytt.

Utva rdering Torget Du besta mmer!

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

Slutrapport för projektstöd

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Ang brevet från Malung-Sälens Kommun ang skriftlig brandskyddsredogörelse. Ska ni renovera lägenheten? Brandvarnare och varmvattenberedare

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

VÄRDESKAPANDE STADSOMVANDLING

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Studiehandledning - Vems Europa

Socialt blandat boende Frihamnen

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Mer Svedala för pengarna

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Transkript:

NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. Men oskarshamnsborna är inte vana vid att leva stadsliv vid vattnet, och kommunen vill inte riskera att få vackra men döda områden. Hur ska man få oskarshamnsborna att se den nya stadsdelen som en tillgång? Här handlar det om att inte rusa iväg i planeringen utan mejsla fram kommunens gemensamma vision. Vad vill man göra tillsammans? I det arbetet måste var och en distansera sig från sin egen idealbild av staden och ödmjukt ta ett steg tillbaka.

Oskarshamns kommun har fått pengar från Naturvårdsverket för att sanera sin hamn. Det är Sveriges största saneringsprojekt. Av saneringens muddermassor skapas nytt land, vilket möjliggör en flytt av hamnens nuvarande verksamhet till ett läge längre ut i hamnen. När hamnverksamheten flyttar frigörs centrala landytor där Oskarshamn planerar att bygga en helt ny stadsdel. Ambitionen är att låta staden möta vattnet på ett sätt den inte gjort tidigare, och öppna områden som aldrig varit åtkomliga för medborgarna. Landområdena har frigjorts i etapper. Färjeterminalen, där färjan till Gotland går, flyttar 200 meter längre ut i hamninloppet 2017/18 och frigör därmed ett stort område. Många av hamnens industriverksamheter har avvecklats, vilket också lämnar plats för någonting nytt och ännu oprövat. Dessutom kommer alltså sediment från saneringen att bilda nytt land. Vissa av dessa nya landområden kan släppas till staden. De frigjorda ytorna ligger intill varandra och det potentiella omvandlingsområdet har fått en total landyta på cirka 20 hektar, varav kommunen äger cirka 15 hektar. Storheten i projektet har så långsamt gått upp för oss här på kontoret. Vi har förstått att det är ett väldigt stort område vi har att arbeta med, säger Erik Hjertqvist, landskapsarkitekt och planarkitekt på samhällsbyggnadskontoret, som leder projektet. Oskarshamn har 26 000 invånare. Några industrier lever kvar i hamnen och ska så göra, eftersom Oskarshamns roll i regionen är att vara motorn i tillverkningsindustrin. Oskarshamns hamn är dessutom klassat som riksintresse för sjöfarten och är en viktig del av stadens identitet. Historien som betydelsefull hamn- och industristad är man stolt över och ska så vara, menar Erik Hjertqvist. 30 30 Kommunens vision lyder 30-30, det vill säga målet är att ha 30 000 invånare år 2030. Kommunen växte med ett par personer förra året. Kalmar län tappar stadigt befolkning. Städerna försöker låta bli att konkurrera utan samverkar istället för att växa tillsammans. Vi får verkligen kämpa. Men Oskarshamn ska bli en ännu mysigare stad att vara och bo i, med vattenkontakt speciellt inne i staden, säger Erik Hjertqvist. Att vara en stad vid vatten är ett starkt konkurrensmedel i kampen om att locka medborgare till regionen, tror han. Beslutet att bygga en ny stadsdel fattades i höstas. Planeringen började i år. Detta är det största stadsutvecklingsprojekt som Oskarshamn någonsin har stått inför, eller kommer att stå inför inom överskådlig tid. Vi har en utbyggnadsresurs för flera decennier framöver. Det är fantastiskt det är det mest attraktiva läget i hela Oskarshamn, säger Erik Hjertqvist och tillägger: Vi är fem planerare, alla relativt unga, och det är viktigt att vi arbetar nära varandra. Vi har ingen erfarenhet av att arbeta med så stora projekt men vi är bra på att samarbeta. Det är vår styrka. Erfaren person Det kommunen behövde i detta läge var en erfaren person utifrån, som kunde stötta planerarna och lotsa dem fram under projektets inledningsfas.

Eftersom Erik Hjertqvist och hans kollegor inser att det är det offentliga rummen och anknytningen till vattnet som kommer att vara attraktionskraften i den nya stadsdelen, var det en kunnig person med erfarenhet från att arbeta med stadskvaliteter i de offentliga rummen man sökte. Man vände sig till landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson, Sweco, och bad honom bli deras projektlots. Stadsutvecklarna hoppas att den nya stadsdelen ska komplettera den gamla staden utan att konkurrera ut Oskarshamns centrum som nav, mötesplats och naturliga val för shopping. Här handlar det om att finna en ny idé för stadsdelen, som kompletterar den gamla staden och tillför någonting annat. Kanske är det kulturen som ska vara tongivande, funderar Erik Hjertqvist. Kulturella målpunkter är en idé han och hans kollegor funderar kring, liksom vattenknutna upplevelser. Blandning ger trivsel Men att bygga en ny stad innebär inte automatiskt att det blir en populär stad, som lyckas etablera sig hos medborgarna med en gång. Det kan vara på sin plats att erinra sig att det tog flera år innan lägenheter började säljas i den idag så populära stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Det är inte helt lätt. För att skapa identitet krävs något speciellt, som i och för sig hamnbassängen erbjuder, och för att skapa trivsel krävs blandning. Verksamheter, arbetsplatser, kultur, service och bostäder. Sådant tillkommer inte över en natt. Exemplet Västra Hamnen visar tydligt på det. Det är en lång resa, där man varligt får ta steg för steg, säger Thorbjörn Andersson. När stadsutvecklarna på plankontoret i Oskarshamns kommun tog kontakt med honom berättade de att de ville ordna en arkitekttävling. Men de ville veta hur man gör. Thorbjörn Andersson skulle kunna fungera som ett bollplank i diskussionerna, tänkte man sig, han med sin erfarenhet måste ju veta hur det går till. Arkitekttävling Jag berättade att min erfarenhet av tävlingar är att de måste förberedas väl. Först måste staden fråga sig vilken slags stad man vill ha och beskriva de värden man är ute efter. När man väl bestämt det kan man bättre dirigera de deltagande arkitekterna. Om det å andra sidan inte finns direktiv att gå efter blir resultatet av en arkitekttävling inte bättre än vad tävlingsprogrammet är. Kommunen måste börja med att definiera vad man vill göra tillsammans, poängterar han. Och i det arbetet måste alla ta ett steg bakåt från sin personliga idealbild. En stad är alltid en kompromiss. Vad som är magiskt med staden är att den utgör en tolkning av hur man kan leva och verka tillsammans. Det är en process att få medborgarna att delta i den kompromissen. Thorbjörn Andersson föreslog kommunen att han skulle ta med en kollega det är bra att vara två; den ene pratar medan den andre noterar. Så har vi gjort förut när vi arbetat med torg och parker i olika kommuner. Vi sätter oss i knät hos beställaren, bor på platsen, skissar, lyssnar, pratar, presenterar och träffar så många som möjligt så mycket som möjligt. Vår idé är att dag ett ska de pumpa oss fulla med information och vi ställer besvärliga frågor tillbaka som de kanske inte hört tidigare. På kvällen skissar vi och sammanställer.

Dag två bjuder bjuds allmänhet, politiker och tjänstemän från olika förvaltningar in. Och så kastar vi, likt en bumerang, tillbaka vad vi lärt oss, och tillsammans ser vi på projektet igen. Då ska man dels kunna känna igen sig men också finna nya tankar. Det har nästan blivit som en metod för oss att arbeta på det sättet. Så gick det också till i Oskarshamn. Thorbjörn Andersson och hans kollega PeGe Hillinge åkte dit och upprättade under två dagar ett litet kontor på ett hotellrum. En process har nu satts igång i staden. Vi glömmer i regel bort att vi som jobbar åt många kommuner oftast har att göra med ganska ovana uppdragsgivare. Ett sådant här projekt gör man i en stad som Oskarshamn bara en gång. Ytterst få kommuner i Sverige är stora, och därför är man kanske inte alltid så van vid omfattande stadsutvecklingsarbete. Vi som reser runt hela tiden, däremot, har varit med i åtskilliga upphandlingar, tävlingar och projekt. Samtidigt har kommunala planerare en stor erfarenhet av sin egen kommun. Det vet de som kommer utifrån kanske inte alltid så mycket om. De där två bitarna måste vi hjälpas åt att sätta ihop och då kan det bli bra, säger Thorbjörn Andersson. Det blev alltså en metod för dialog och samordning Oskarshamn fick av landskapsarkitekterna på Sweco. Samarbete inom kommunen En fördel med vår metod är att vi får igång ett samarbete även inom kommunen. Det är generellt sett inte givet i alla kommuner att tjänstemän från olika förvaltningar pratar med varandra, man har oftast fullt upp med eget. I ett sådant här projekt samlas vi alla kring ett gemensamt bord, och alla bidrar med sina aspekter vad de tycker är viktigt för framtidens stad. En arbetsmetod som denna, när land-skaps-arkitekten kommer in som samtals- och processledare, är kraftfull, menar Thorbjörn Andersson. Istället för att jobba i två lag arbetar man i ett. Vi åker till dem, det visar att vi bryr oss om deras projekt. Och de bryr sig om vad vi kan bidra med. Vi blir ett samlat team, inte uppdelat på en beställare och en utförare. Landskapsarkitekter är vana vid att jobba med olika förvaltningar i en kommun; teknik, samhälle, park, kultur, handel och fritid, och är intresserade av hela den urbana utvecklingen, inte bara av de enskilda husen. Vi är vana vid att prata med personer som står för olika intressen och att hjälpas åt att jämka ihop dem. Man kan säga att vi pratar mer om staden som en offentlig miljö än de enskilda träden som ska stå där. Eller husen, för den delen. Inspirationsföreläsning Thorbjörn Andersson höll en inspirationsföreläsning i Oskarshamn för att få in alla inblandade på samma spår. Han talade om stadskvalitet i ett större perspektiv, inte om var parkeringsplatserna ska ligga eller var husen ska stå. Det är vi människor som ska vistas i städerna, poängterade han och gav olika omvärldsperspektiv med exempel från

bland annat New York, Shanghai, Malmö och Jönköping, städer som arbetat med begreppet stadskvalitet. Hur ser utsikterna då ut för att projektet ska lyckas i Oskarshamn? Det måste finnas en övergripande idé att gå på. Något som ger energi. Det här är en uppgift som få svenska städer har stått inför, en dubblering av staden, något av ett småländskt Brasilia! Man har två kilometer havskontakt vid kaj men ingen som bor där, vilket utgångsläge! Men man måste ta små steg framåt, lita på sina duktiga tjänstemän och inte bara lämna åt politikerna att ta hela ansvaret för utvecklingen, betonar han. Jag tror det är bra att man har valt att ta inspiration utifrån, men också att kommunens egen projektledare är landskapsarkitekt. Och vad ska vi göra härnäst? undrar man nu i Oskarshamn. Det är inte Thorbjörn Andersson heller riktigt säker på, men han tror det är viktigt att kommunen tar några till steg i processen innan man sätter igång en tävling. Kanske blir det en arkitekttävling så småningom, men vi måste jobba med att formulera alla frågorna innan vi ber om svaren. Vi behöver hålla varandra i handen ett tag till. Kommentar: LANDSKAPSARKITEKTENS TID ÄR NU När Bomässan Bo01 i Västra Hamnen i Malmö hölls 2001 blev den startskottet för en ny stadsdel. Men det var nog sista gången man kunde säga: Välkomna, detta har vi gjort åt er. Idag handlar stadsbyggnad istället om processer, det vill säga människor måste få vara med och skapa sin egen livsmiljö, annars känner de sig överkörda. Allt fler landskapsarkitekter arbetar på strategisk nivå i sina respektive kommuner, eller har rollen som projektledare för omfattande stadsomvandlingsprojekt. Det är intressant och säger någonting om landskapsarkitektens roll och kompetens. Det är landskapsarkitekternas tid nu. Det är landskapsarkitektens styrka att ha kunskapen som krävs i stadsutvecklingsprojekt, där det handlar om att arbeta med kvaliteter i hela miljöer, i de offentliga rummen, i städerna. Det är en yrkeskår som är utbildad i att se platsers kvalitet, och därmed kan finna lösningarna på hur en stad kan skapa sin identitet och vad som gör städer intressanta att bo och leva i. Landskapsarkitekter kan gestaltning. Men får landskapsarkitektstudenter tillräcklig utbildning i att vara projektledare? Blivande landskapsarkitekter behöver rustas med all nödvändig kunskap så att de känner sig riktigt trygga i sin yrkesroll i att vara drivande projektledare för stora stadsomvandlingsprojekt, så att de kan nappa åt sig de intressanta och mest prestigefyllda uppdragen, som idag handlar om att utveckla hållbara städer. För det är definitivt där landskapsarkitekter behövs idag. Denna text är hämtad ur Movium Magasin nr 2, 2012, med temat Stadens element Vatten. Om du vill köpa detta nummer av Movium Magasin, klicka här»