FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR RIMFORSA VATTENTÄKT

2011-11-23 2012-11-05 FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR RIMFORSA VATTENTÄKT Sammanställning av synpunkter under tidigt samråd 2011-11-23 Samrådshandlingar under tidigt samråd Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter, Rimforsa vattentäkt skyddsföreskrifter Vattenskyddsområde samt föreskrifter Rimforsa vattentäkt beslutsunderlag Förslag till vattenskyddsområde för Rimforsa vattentäkt karta Berörda fastigheter inom vattenskyddsområdets primära zon förteckning Berörda fastigheter inom vattenskyddsområdets sekundära zon förteckning Åsundens avrinningsområde/tillrinningsområde karta. Samrådsförfarande Upprättandet av förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter för Rimforsa vattentäkt har skett av en projektgrupp inom Kinda kommun bestående av Staffan Andersson teknisk chef och Gunnar Karlsson projektledare GKR Resurs. Under arbetets gång har följande organisationer och personer medverkat i processen: Yngve Blomberg, miljöchef MBR-nämnden, Kinda kommun Jenny Carlsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör MBR-nämnden, Kinda kommun Ylva Skiöld, miljö- och hälsoskyddsinspektör MBR-nämnden, Kinda kommun Ture Göransson, stadsarkitekt, Kinda kommun Sofia Åström, Oceanografiska enheten SMHI, Västra Frölunda Anna Edman, Miljö och Säkerhet SMHI, Västra Frölunda Rune Larsson, Lantbrukarnas Riksförbund, Kinda Pär-Anders Olovsson, Lantbrukarnas Riksförbund, Kinda Åsa Wolgast Broberg Lantbrukarnas Riksförbund, Norrköping Reidar Danielsson, miljöchef, Linköpings kommun Roger Björk, miljöskyddsinspektör, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun Bo Göran Lindqvist, Tekniska Verken, Linköpings kommun Anna Hassel, VA-jurist WSP Sverige AB, Lidköping Annika Nilsson, VA-jurist WSP Sverige AB, Lidköping

Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, Livsmedelverket, Uppsala Jakob Ottoson, Department of Virology, Immunbiology and Parasittology Researcher SVA, Uppsala Karin Troell, Department of Virology, Immunbiology and Parasittology Researcher SVA, Uppsala Kinda kommuns invånare har beretts att lämna synpunkter via genomfört tidigt samråd och informationsmöte den 14 april 2011. Förslag till vattenskyddsområde för Rimforsa vattentäkt har ställts ut för allmänheten under perioden från 14 april till den 18 maj 2011. Annons om tidigt samråd och utställning publicerades i Östgöta Correspondenten och LK Kindaposten samt på Kinda kommuns hemsida. Inkomna synpunkter har sammanställts i denna samrådsredogörelse, och om det har varit möjligt arbetats in i förslaget till vattenskyddsområde för Rimforsa vattentäkt i Kinda kommun. De synpunkter som inte har kunnat arbetas in har särskilt kommenterats i denna samrådsredogörelse. Samrådssynpunkter De förslag och synpunkter som har inkommit via tidigt samråd och informationsmöte samt under utställningsperioden redovisas nedan. Yttrande (samrådsmöte) Bör ske skriftlig information till verksamheter inom det aktuella vattenskyddsområdet. När förslag till vattenskyddsområde kungöres, efter att förslaget har varit ute på remiss till berörda myndigheter och organisationer, kommer berörda verksamheter och fastighetsägare att informeras. Yttrande (samrådsmöte) Förteckning över berörda fastigheter bör läggas ut på Kinda kommuns hemsida. Förteckning över berörda fastigheter har, efter samråds- och informationsmötet, lagts ut på kommunens hemsida. Yttrande (samrådsmöte och Kinda kommuns miljöavdelning) Undvika dubbelregleringar i vattenskyddsområdets föreskrifter. Arbetsgruppen har med hjälp av VA-juridisk expertis försökt att undvika dubbelregleringar och kommer efter remiss till berörda myndigheter och organisationer att ytterligare granska eventuella dubbelregleringar innan kommunfullmäktige fastställer vattenskyddsområde med föreskrifter. 2

Yttrande (samrådsmöte) Kommer transport av farligt gods att ske på Gamla Kalmarvägen? Leverans av farligt gods till och borttransport från bostäder och verksamheter inom vattentäktens primära och sekundära vattenskyddszoner är tillåten. Transport av farligt gods genom vattenskyddsområdet får endast ske på anvisade genomfartsleder och väg 674 mot Åtvidaberg. När ordinarie anvisade genomfartsleder är avstängda är det tillåtet att transportera farligt gods på annan väg genom vattenskyddsområdet. Yttrande (samrådsmöte) Föreläggande i tillstånd och anmälan? I ett tillstånds- alternativt anmälningsärende enligt vattenskyddsområdets föreskrifter kan tillsynsmyndigheten för vattenskyddsområdet förelägga en verksamhetsutövare särskilda villkor för den planerade verksamheten. Yttrande (samrådsmöte) Vilken risk föreligger att den befintliga avloppsledningen i Åsunden från Storgården påverkar Rimforsa vattenverks ytvattentäkt? Projektgruppen är medveten om problematiken med avloppsledningar i sjösystem. På sikt finns det planer på att markförlägga de avloppsledningar som för närvarande är förlagda i Kinda kommuns vattensystem. Projektgruppen bedömer dock att det inte föreligger något akut hot mot dricksvattnet från Rimforsa vattenverk från aktuell avloppsledning. De reningsprocesser som är installerade i Rimforsa vattenverk (kemisk fällning i Dynasandfilter, långsamfiltrering, ph-justering från 6,8 till 7,5-8 samt klorering 0,15-2 mg per liter) bedöms kunna ta hand om en eventuell fekal förorening av råvattentäkten som kan uppstå vid en skada på avloppsledningen i Åsunden. Därmed föreligger det för närvarande ingen betydande risk att det kommer att ske någon förorening av dricksvattnet från Rimforsa vattenverk. Yttrande (LRF) Under 7 primär skyddszon vill LRF ha följande skrivning: Föryngringsavverkning på annat sätt än blädning närmare än 20 meter från sjö och vattendrag är förbjuden. Projektgruppen bedömer att risken för negativ påverkan av dricksvattnet inte är betydande om skyddszonen för föryngringsavverkning på annat sätt än genom blädning justeras till 20 meter från sjö och vattendrag. Yttrande (samrådsmöte) Kommer det att bli några regleringar av betesdjur inom den primära skyddszonen? Se vidare bemötande under yttrande från Kinda kommuns miljöavdelning om begränsning i betesdrift inom den primära zonen för Rimforsa vattenskyddsområde. 3

Yttrande (Claes Wange, Dynudden 61, 591 37 MOTALA) Det jag direkt kan tycka är märkligt är att området tycks lika stort nedströms som uppströms. Vad jag kan se har det minst varit 1 kbm/s tappning vilket inträffat ca 1-2 veckor per år i snitt de senaste tio åren. Därmed är ju sannolikheten att vattnet rinner från Järnlunden ända bort till vattenintaget i det närmaste obefintlig. Har det gjorts strömberäkningar etc? Sedan undrar jag över den konstiga skrivningen jag hittade idag att tvåtaktsmotorer från före 2005 bör undvikas. Vad menar ni med det egentligen? Finns det vetenskapliga belägg för att det hände något det året eller är det bara tyckande? Indelningen i skyddszoner för ytvattenförekomster/ -täkter baseras på rinntider i sjöar och vattendrag och eventuella tekniska barriärer (till exempel varningssystem, fysiska skyddsåtgärder och andra förebyggande åtgärder). Dimensionerande rinntider för den primära zonen för sjöar och vattendrag bör avse högvattenflöden med en återkomsttid på 10 år. Den rinntid som förordas för avgränsning av den primära skyddszonen är 12 timmar. För sjöar spelar genomströmning och vindgenerade strömmar en viktig roll som även kan komma från nerströmssidan i riktning mot vattentäkten, vilket innebär att den primära och sekundära zonen även bör utsträckas nerströms i förhållande till vattentäkten. Den sekundära skyddszonen avgränsas genom ett skyddsområde som omfattar ytvattendragen/sjöarna och dess tillflöden samt all småskalig ytvattendränering på och under mark med en maximal rinntid till den primära skyddszonen av 12 timmar beräknat på högvattenföring med en återkomsttid på 10 år. SMHI har på uppdrag av Kinda kommun utfört rinntidsberäkningar enligt ovan för Rimforsa vattentäkt med de specifika tekniska förhållanden som råder i det aktuella området. Risken för att nedströms förekommande föroreningar ska kunna nå råvattentäkten bedöms dock som liten. I detta sammanhang måste risken för föroreningar från transport av farligt gods på riksväg 23/34 beaktas. Projektgruppen har gjort en fördjupad riskbedömning gällande utbredningen av primär och sekundär skyddszon nedströms ytvattenintaget till Rimforsa vattenverk. Skyddszonerna är justerade. Kinda kommun har valt att inte märka ut vattentäktszonen vilket gör det omöjligt att förbjuda båttrafik i den aktuella vattentäktszonen. Det är fullt möjligt att verkställa ett förbud mot motorbåtstrafik i vattentäktszonen om området är utmärkt på plats alternativt sjökort. Vid kontakt med branschen för båtmotorer har det framkommit att tvåtaktsmotorer äldre än från 2005 har större risk för och mer svårbemästrade vattenföroreningar än senare årgångar. Projektgruppen har efter ytterligare utredningar bedömt att alla tvåtaktsmotorer bör undvikas i vattentäckszonen. Efter det tidiga samrådet kommer det att ske en ändring i föreslagen skyddsföreskrift. Yttrande (Kinda kommuns miljöavdelning) Begränsning i betesdrift inom den primära zonen för Rimforsa vattenskyddsområde. Efter de utbrott, som kunnat detekteras i Sverige, av cryptosporidium har bla smittskyddsinstitutet meddelat att gödsel från får och nötkreatur kan vara potentiella smittkällor för parasiten. 4

Eftersom det finns betesmark inom primära skyddszonen skulle man kanske överväga att införa en zon om tex 5 m från vattnet där djuren inte får vistas eftersom det annars föreligger risk att de går ut i vattnet och förorenar. Detta innebär den eller de lantbrukare som drabbas att de måste hägna in mot vattnet och ge djuren vatten på annat sätt. Som man ser på kartan verkar det inte vara några strandängar eller dylikt där det finns betestvång enligt Eu inom det närmaste området Se karta. Efter ovan ingivna yttrande från Kinda kommuns miljöavdelning om begränsning i betesdrift inom den primära zonen för Rimforsa vattenskyddsområde, har projektgruppen, genomfört en riskbedömning för att fastställa om någon betydande risk föreligger att parasiter från betesdjur på strandängar kan spridas via ytvattentäkt och vattenreningsverk till dricksvatten för konsumtion. Rimforsa vattenverks reningsprocesser består av kemisk fällning i Dynasandfilter, långsamfiltrering, Ph-justering från 6,8 till 7,5-8 samt klorering 0,15 mg per liter. Mängden E. coli-bakterier i inkommande råvatten kan användas som ett mått på hur stor fekal påverkan vattnet har från människor eller djur. Fekal inverkan kan till exempel komma via avlopp eller naturgödsel och E. coli-nivån bör i inkommande råvatten inte överstiga 100 CFU per 100 ml. Vid Kinda kommuns mätningar av E. coli-bakterier i inkommande råvatten till Rimforsa vattenverk är medelvärdet cirka 1 CFU per 100 ml med enstaka maxvärden på upp till 10 CFU per 100 ml, det vill säga väldigt mycket lägre än rekommenderade riktvärden. Risken för fekal förorening från människor och djur via avloppsvatten och betande djur bedöms därför som mycket låg. För utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren är, enligt bilaga 1 till SOSFS 2005:20 (M), Riktvärden för mikroorganismer, kemiska ämnen och egenskaper i dricksvatten underlag för bedömning av dricksvattenprov, vattnet tjänligt med anmärkning om E. coli är påvisade i 100 ml och otjänligt vid 10 mikroorganismer per 100 ml. Enligt Livsmedelsverket är dock inte SOSFS 2005:20 tillämplig på kommunalt dricksvatten. Förekomst av E. coli i dricksvatten bedöms alltid som otjänligt i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. I utgående dricksvatten från Rimforsa vattenverk har inga påvisade halter av E. coli skett under de senaste 10 åren, vilket indikerar att de reningsprocesser som är installerade i Rimforsa vattenverk är mycket väl rustade för att ta hand om och oskadliggöra eventuell fekal påverkan via inkommande råvatten. Projektgruppen har kontaktat Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet. Samtliga kontaktade myndigheter och organisationer har bekräftat att det i forskningslitteraturen för närvarande inte finns några forskningsrapporter som i Sverige styrker samband mellan betesdjur som betar på strandängar och smittorisk via råvatten och ytvattenverk till människor som konsumerar dricksvatten från ytvattentäkter. Vid de epidemier som nyligen konstaterades i Östersund och Skellefteå har inga parasiter som härrör från betande tamboskap kunnat konstateras. De parasiter som orsakade utbrotten i Östersund och Skellefteå var av arten Cryptosporidium hominis som är en humanspecifik smitta. 5

SVA Projektgruppen för vattenskyddsområdet har låtit Statens Veterinärmedicinska Anstalt göra en riskvärdering för dricksvattenburen cryptosporidios i Rimforsa vattenverk. Riskvärderingen är utförd av Jakob Ottoson, SVA. Rapporten återges nedan. Riskvärdering för dricksvattenburen cryptosporidios i Rimforsa, Kinda kommun utförd av SVA För riskvärderingen användes Svenskt Vattens default-värden för oocystreduktion över kemfällning och filtreringsstegen 1 medan klorreduktionen antogs vara något lägre. Trots den höga kvaliteten på råvattnet (mätt som E. coli) användes en uniform funktion med maxhalt på en infektiös oocysta per liter. Samtliga kommunens invånare antogs dricka en liter vatten om dagen (tabell 1). Baserat på dessa värden gjordes en Monte-Carlosimulering med 10000 upprepningar. För varje upprepning dras ett värde från respektive funktion och i slutändan får man sannolikheten för infektion för en händelse (d.v.s. ett års vattenkonsumtion för en invånare). Lägger man ihop summan för alla upprepningar motsvarar det antalet infektioner för 10000 vattenkonsumtionsår. Dessutom anges median respektive 95:e percentilen. Om den senare ligger lägre än riktvärdet P inf < 10-4 finns ingen anledning till att vidta ytterligare åtgärder. Parameter Funktion (värde) Enhet Halt oocystor Uniform (0,01; 1) L -1 Fällning+snabbfiltrering Triangulär (1,4; 3,2; 5,5) Log Långsamfiltrering Triangulär (0,3; 3,8; 6,5) Log Klorering Triangulär (0; 0,2; 0,4) Log Intag Punktvärde (1) L Dos-responssamband Exponentiellt (P inf = 1 e (-DOS /238,6) Resultat: Medianvärdet för årlig risk för infektion (P inf ) = 6 * 10-8 ; 95:e percentilen 2*10-5 (riktvärde 10-4 ) (Figur 1). Summan av alla upprepningar gav 0,089 infektioner, d.v.s. att en kryptosporidieinfektion beräknas inträffa i snitt var 112 000:e konsumentår, eller omräknat på anslutna till VA-verket (2200), ungefär vart femtionde år i kommunen från vatten. Märk väl att slutvärdet i denna riskvärdering är infektion, inte sjukdom, och att oocysthalten i råvattnet troligtvis är överskattad. 1 Lundberg m.fl. 2009. MRA-Ett modellverktyg för svenska vattenverk. Svenskt Vatten Utveckling Rapport 2009-5. Stockholm 6

0-2 -4-6 -8-4 Figur 1. Box-plot över simulerade data för årlig risk för infektion vid intag av en liter vatten per dag: median, 95% konfidensintervall för medianvärde (tjockare svart), kvartiler (lådan) samt 5:e och 95:e percentilerna (ändarna). Referenslinjen motsvarar riktvärdet på en infektion per 10000 invånare och år. -10 Slutsats: Medianrisken ligger 100-1 000 gånger under vad som är satt som acceptabel nivå (1 inf per 10 000 och år). SLU I en doktorsavhandling utförd av Charlotte Silverlås (Cryptosporidium infection in Dairy Cattle, Prevalence, species, distribution and associated management factors, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala 2010) konstateras att kryptosporidier är vanligt förekommande i svenska mjölkkobesättningar. De identifierade arterna var C. parvum, C. bovis, C. ryanae och C. andersoni. Av dessa är endast C. parvum zoonotisk, det vill säga kan värdväxla mellan djur och människa. Denna kryptosporidiumart som kan värdväxla mellan tamboskap och människa finns företrädesvis hos högproducerande mjölkkobesättningars kalvar upp till 10 veckors ålder. Dessa kalvar från högproducerande mjölkkobesättningar återfinns inte bland de betesdjur som normalt betar på strandängar, varvid risken för spridning av C. parvum (som kan infektera människor) via råvatten till dricksvatten bedöms som osannolik. LRF Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) håller för närvarande på med en riskutredning gällande frågan om betande tamboskap på strandängar kan sprida värdväxlande (från tamboskap till människa) kryptosporidiumparasiter till ytvattenintag och dricksvatten. Vid kontakt med Åsa Wolgast Broberg, Lantbrukarnas Riksförbund, Norrköping, som inom LRF bland annat arbetar med föreskrifter gällande vattenskyddsområden för ytvattentäkter, bekräftas att risken är mycket liten för spridning av de kryptosporidiumparasiter som är värdväxlande mellan betesdjur och människor. Livsmedelsverket Allmänt Frågan om risken för att nötkreatur på strandbete ska utgöra en smittkälla för parasiter, framför allt Cryptosporidium parvum, är omdiskuterad. Det finns en osäkerhet om vilken betydelse strandbete har för smittspridningen av C. parvum och det saknas data över utsöndring från djur på strandbete under svenska förhållanden. Helt klart är att vuxna djur utsöndrar små eller inga mängder av C. parvum, och att det främst är unga kalvar som utsöndrar större mängder. Kalvar från djur i betesdrift utsöndrar C. parvum i lägre omfattning än kalvar i mjölkbesättningar eller intensiv köttdjursuppfödning. 7

En svensk riskvärdering av strandbetets betydelse för spridning av C. parvum pekar på att det huvudsakligen är tre faktorer som påverkar resultatens osäkerhet: hur betesdjuren rör sig inom ett strandbetesområde, hur många oocystor som varje smittat djur kan avge och hur spridning till ytvatten sker från strandbetesområdet, exempelvis i samband med nederbörds- och översvämningstillfällen. Författarna konstaterar att det främst är dessa osäkerheter som behöver belysas i vidare studier. Det finns inte något dokumenterat utbrott där smittkällan identifierats som strandbete. Men eftersom nötkreatur kan utsöndra humanpatogena bakterier och parasiter är strandbete en riskfaktor som inte kan avfärdas kategoriskt. En studie från USA visar att förekomsten av oocystor i ytvatten var högre i områden med betesdrift ( cattle ranches ) än i andra områden, särskilt under kalvningsperioder. Parasiter Nötkreatur kan vara bärare av Cryptosporidium parvum, en parasit som hos människa orsakar vattniga diarréer. Infekterade kalvar kan utsöndra stora mängder av denna parasit. Halterna i träck är högst vid två veckors ålder, när kalvarna blir äldre minskar sedan både förekomsten och mängderna parasiter som utsöndras. Även vuxna djur kan vara bärare av parasiten men halterna i deras träck är väsentligt lägre än hos kalvar. Vid strandbete kan Cryptosporidium parvum spridas till ytvattentäkter via träck. Risken för spridning är störst från unga djur. Parasiten kan överleva länge i vatten. Risken för att människor ska smittas via dricksvatten beror på hur effektiva de barriärer är som finns i vattenverket. Cryptosporidium parvum är motståndskraftig mot klor. För att avlägsna parasiten krävs andra barriärer, till exempel behandling med UV-ljus. Bakterier De vanligaste zoonotiska bakterierna hos nötkreatur i Sverige är Campylobacter och VTEC (verotoxinbildande Escherichia coli). Dessa bakterier kan hos människor orsaka magsjuka med diarréer och magsmärtor. Allvarligare följdsjukdomar förekommer, särskilt för VTEC som kan orsaka HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) en sjukdom som kan resultera i allvarliga njurskador. VTEC är vanligare hos unga djur upp till 9 månaders ålder än hos vuxna djur. Även Campylobacter är vanligast hus unga djur. Vid strandbete kan Campylobacter och VTEC spridas till ytvattentäkter via träck. Risken för spridning är störst från unga djur. Bakterierna kan överleva länge i vatten. Risken för att människor ska smittas via dricksvatten beror på hur effektiva de barriärer är som finns i vattenverket. Det är också värt att notera att det inte i något av de tre senaste stora dricksvattenburna utbrotten i Sverige (Skellefteå, Östersund, Lilla Edet) påvisades E. coli i dricksvatten, varken före eller under utbrotten. Bakterier är känsliga för klor. Sammanfattande kommentar: Nötboskap kan vara bärare av zoonitiska bakterier och parasiter. Förekomsten och halterna i träck är störst hos unga djur. Vid strandbete kan bakterier och parasiter spridas till ytvattentäkter via träck. Risken för att människor sedan ska smittas via dricksvatten beror till stor del på hur effektiva de barriärer är som finns i vattenverket. Källor: Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Svenskt Vatten. Cryptosporidium och Giardia. Rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta. 2011. WHO. Guidelines for drinking water quality, 4th ed. 2011. WHO. Risk assessment of Cryptosporidium in drinking water. 2009. 8

Livsmedelsverket, Statens Jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. Verotoxinbildande E. coli VTEC-bakteriers smittvägar, förekomst samt risker för folkhälsan. Rapport från 2007. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Riskklassificering i primärproduktionen foder- och livsmedelskedjan. Rapport från 2008. Nielsen EM. Occurrence and strain diversity of thermophilic campylobacters in cattle of different age groups in dairy herds. Lett Appl Microbiol. 2002;35(1):85-9. O'Handley RM. Trends Parasitol. Cryptosporidium parvum infection in cattle: are current perceptions accurate? 2007;23(10):477-80. Epub 2007 Sep 7. Keeley A, Faulkner BR. Influence of land use and watershed characteristics on protozoa contamination in a potential drinking water resources reservoir. Water Res. 2008;42(10-11):2803-13. Rosén L, Friberg J. Påverkan på säkerheten i vattenförsörjningen från strandbetande nötkreatur - fallstudie Göta älv. VA-Forsk rapport 2003-36. Vad säger reglerna? Enligt dricksvattenföreskrifterna ska beredningen i vattenverket utformas med hänsyn till råvattnets kvalitet. Ju sämre råvatten, desto mer omfattande beredning krävs i vattenverket. Förebyggande arbete Generellt sett är det enklare att förebygga ett problem vid källan än att försöka hantera det i efterhand. Uppströmsarbetet intar därför en central roll och utgör tillsammans med riskbedömning en god grund som beslutsunderlag. Det är viktigt att skaffa sig kunskap om föroreningskällor i råvattentäkten och i råvattentäktens tillrinningsområde. Även om det kan vara svårt och ta lång tid är det viktigt att kontinuerligt arbeta för att avlägsna dem så lång det är möjligt. Det är bättre att motverka en förorening av täkten än att införa en beredningsmetod med syfte att ta bort föroreningen. Skyddet av vattentäkter är av avgörande betydelse för en långsiktigt bra råvattenkvalitet. Källa: Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Svenskt Vatten. Cryptosporidium och Giardia. Rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta. 2011. 9

Projektgruppens slutsats Åsundens vattenkvalitet har bedömts att ha god mikrobiologisk status. Med anledning av att inga samband ännu inte har konstaterats i Sverige mellan parasitinfektioner hos människor och parasiter hos tamboskap betande på strandängar bedömer projektgruppen att ingen, alternativt obetydlig risk, föreligger om betesdjuren får fortsätta att beta på strandängarna och i vattnet utmed stränderna. Med anledning av kommunens över tiden genomförda analyser av råvattnet till Rimforsa vattenverk, med mycket låga halter av E. coli-bakterier i råvattnet, bedömer projektgruppen även att risken för infektioner av kryptosporidier från djurbesättningar på strandängar är näst intill obefintlig. Rimforsa vattenverk har även långt gående reningsprocesser installerade vilket markant höjer säkerheten för att en kryptosporidiuminfektion via dricksvattnet inte ska uppstå. Om det är en uppenbar risk att betande tamboskap förorenar Åsundens vatten bör dock betning av aktuella strandängar undvikas alternativt minimeras. För närvarande finns det ett flertal forskningsansökningar som går ut på att klarlägga eventuella samband mellan betande boskap på strandängar och infektionsrisken hos människor som får sitt dricksvatten från ytvattenreningsverk. Om det visar sig att ett samband med hög risk föreligger när forskningsprojekten är genomförda bör vattenskyddsområdets föreskrifter för Rimforsa vattenverk kompletteras med relevanta förbud mot betning på strandängar. Yttrande (Kinda kommuns miljöavdelning) Vi är inne på att krav på hög skyddsnivå (enskilda avlopp) bör gälla även inom det sekundära området. Idag tillämpar vi det kravet på anläggningar inom strandskyddsområdet, alltså 150 m från Åsunden vilket vida överstiger det primära området. Det blir nog inte så många som tillkommer eftersom stora delar av det sekundära området ligger inom strandskyddszonen. Efter ovan ingivna yttrande från Kinda kommuns miljöavdelning om krav på hög skyddsnivå (enskilda avlopp) inom primär och sekundär skyddszon har projektgruppen genomfört en riskbedömning för att fastställa om någon betydande risk föreligger att vatten från avloppsanläggningar med normal skyddsnivå inom den sekundära skyddszonen kan påverka vattenkvaliteten i råvattnet som tas in till Rimforsa vattenverk. Projektgruppen bedömer att ingen betydande risk för föroreningar från avloppsanläggningar med normal skyddsnivå i sekundär skyddszon föreligger. Projektgruppen justerar berörd föreskrift i vattenskyddsområdet så att avloppsanläggningar inom Åsundens strandskyddsområde (150 meter) får krav på hög skyddsnivå. Enligt uppdrag Gunnar Karlsson Projektledare 10

Sammanställning av synpunkter under samråd 2012-11-05 Samrådshandlingar under samråd Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter, Rimforsa vattentäkt skyddsföreskrifter Vattenskyddsområde samt föreskrifter Rimforsa vattentäkt beslutsunderlag Förslag till vattenskyddsområde för Rimforsa vattentäkt karta Berörda fastigheter inom vattenskyddsområdets primära zon förteckning Berörda fastigheter inom vattenskyddsområdets sekundära zon förteckning Åsundens avrinningsområde/tillrinningsområde karta. Sammanställning av synpunkter under tidigt samråd - Samrådsredogörelse Samrådsförfarande Upprättandet av förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter för Rimforsa vattentäkt har skett av en projektgrupp inom Kinda kommun bestående av Staffan Andersson teknisk chef och Gunnar Karlsson projektledare GKR Resurs. Under arbetets gång har följande organisationer och personer medverkat i processen: Yngve Blomberg, miljöchef MBR-nämnden, Kinda kommun Jenny Carlsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör MBR-nämnden, Kinda kommun Ylva Skiöld, miljö- och hälsoskyddsinspektör MBR-nämnden, Kinda kommun Ture Göransson, stadsarkitekt, Kinda kommun Sofia Åström, Oceanografiska enheten SMHI, Västra Frölunda Anna Edman, Miljö och Säkerhet SMHI, Västra Frölunda Rune Larsson, Lantbrukarnas Riksförbund, Kinda Pär-Anders Olovsson, Lantbrukarnas Riksförbund, Kinda Åsa Wolgast Broberg Lantbrukarnas Riksförbund, Norrköping Reidar Danielsson, miljöchef, Linköpings kommun Roger Björk, miljöskyddsinspektör, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun Bo Göran Lindqvist, Tekniska Verken, Linköpings kommun Anna Hassel, VA-jurist WSP Sverige AB, Lidköping Annika Nilsson, VA-jurist WSP Sverige AB, Lidköping Mats Lindblad, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, Livsmedelverket, Uppsala Jakob Ottoson, Department of Virology, Immunbiology and Parasittology Researcher SVA, Uppsala Karin Troell, Department of Virology, Immunbiology and Parasittology Researcher SVA, Uppsala Berörda myndigheter, fastighetsägare samt Kinda kommuns invånare och har beretts att lämna synpunkter via genomfört samråd under tiden 9 juni 20 augusti 2012 och informationsmöte den 25 juni 2012. Länsstyrelsen har beviljats förlängd samrådstid till och med 2012-09-10. 11

Förslag till vattenskyddsområde för Rimforsa vattentäkt har ställts ut för allmänheten under perioden från 9 juni till den 20 augusti 2012. Annons om samråd och utställning publicerades i Östgöta Correspondenten och LK Kindaposten samt på Kinda kommuns hemsida. Berörda myndigheter och fastighetsägare har även fått kännedom om samråd via brev alternativt e-post. Inkomna synpunkter har sammanställts i denna samrådsredogörelse, och om det har varit möjligt arbetats in i förslaget till vattenskyddsområde för Rimforsa vattentäkt i Kinda kommun. De synpunkter som inte har kunnat arbetas in har särskilt kommenterats i denna samrådsredogörelse. Samrådssynpunkter De förslag och synpunkter som har inkommit via genomfört samråd och informationsmöte samt under utställningsperioden redovisas nedan. Yttrande Projektgruppen för vattenskyddsområdet, Staffan Andersson och Gunnar Karlsson, bedömer att risken för kontamineringen av Rimforsa ytvattentäkt inte ökar nämnvärt om sockengränsen från Alberga till där sockengränsen når Åsunden vid Sundsö utgör gräns för den sekundära zonen. 12

Yttrande Projektgruppen har efter tidigt samråd genomfört en fördjupad riskbedömning för att fastställa om någon betydande risk föreligger, om jordbruk med normal hantering av gödsel och djurhållning sker inom den primära skyddszonen. Oberoende riskbedömningar och projektgruppens slutsats finns redovisade i redogörelse för tidigt samråd under yttrande från Kinda kommun, Miljöavdelningen. Projektgruppen anser vidare att det finns gällande regleringar och förordningar inom jordbruksnäringen som reglerar skydd mot förorening av ytvatten. För att undvika dubbelregleringar i vattenskyddsområdets föreskrifter och övriga förordningar/regleringar avser projektgruppen inte att detaljreglera gödsel- och djurhanteringen i primära skyddszonen. Förorening av ytvatten med kommunal ytvattentäkt är enligt föreslagna föreskrifter förbjuden. Inom Kinda kommun utför Miljö-, bygg- och räddningsnämnden pågående inventering av befintliga enskilda avloppsanläggningar. Om befintliga enskilda avloppsanläggningar inte uppfyller gällande skyddsnivå alternativt avsaknad av avloppsanläggning föreläggs fastighetsägare att åtgärda berörd avloppsanläggning i enlighet med Naturvårdsvekets förordningar och föreskrifter. 13

Yttrande 14

Ingen åtgärd. 15

Yttrande Ingen åtgärd. 16

Yttrande Utifrån kunskap från SMHI som har tagit fram nu gällande beräkningsmodeller för rinntider och föroreningars spridningsriktningar med de specifika tekniska förhållanden som råder i det aktuella området har vattenskyddsområdena nedströms ytvattentäkten återigen riskbedömts. Vid riskbedömningarna har särskilt beaktats de risker som föreligger vid transport av farligt gods på riksväg 23/34 och järnväg. Dessa betydande risker vid transport av farligt gods på riksväg 23/34 föreligger inte inom Ämmerns område. De potentiella föroreningar från jord- och skogsbruk som kan uppstå inom Ämmerns tillrinningsområde bedöms inte vara lika betydande och om de når Rimforsa ytvattentäkts vattenverk kan risken för kontaminering av dricksvatten som når vattenverkets konsumenter elimineras. Projektgruppen anser att de justeringar av skyddszonerna som har gjorts efter det tidiga samrådet ska fortsätta att gälla förutom en mindre justering av den primära skyddszonens norra del. Se vidare bemötande som är redovisat vid tidigt samråd under rubriken Yttrande (Claes Wange, Dynudden 61, 591 37 MOTALA). 17

Yttrande Yttrande från E.ON föranleder ingen åtgärd. Observera att 11 Täktverksamhet, andra schaktningsarbeten och muddring gäller för E.ON inom vattenskyddsområdets primära och sekundära skyddszoner. 18

Yttrande Föreskrifterna för Rimforsa ytvattentäkts vattenskyddsområde är justerade i enlighet med Trafikverkets yttrande. 19

Yttrande Aktuell del av bifogad kartskiss Projektgruppen för vattenskyddsområdet, bedömer att risken för kontamineringen av Rimforsa ytvattentäkt inte ökar nämnvärt om gräns för den sekundära zonen justeras i enlighet med i yttrandet föreslagen gränsdragning. 20

Yttrande Storgårdens avloppsledning Se bemötande från tidigt samråd gällande yttrande över betydande risk från Storgårdens avloppsledning i Åsunden. Betande djur För närvarande pågår flera forskningsprojekt och utredningar gällande betande djur på strandängar. Kinda kommun följer kunskapsutvecklingen. Om risk för sjukdom från betande djur, som går ner i vattnet för att dricka, föreligger anser projektgruppen att generella nationella föreskrifter mot betande djur i strandzoner bör arbetas fram. Sådana eventuella nationella föreskrifter bör därefter gälla för primära och sekundära skyddszoner i vattenskyddsområden. Se vidare bemötande från tidigt samråd gällande yttrande över betydande risk från i strandzoner betande djur. 21

Reservvattentäkt Enligt Vattendirektivet ska både kommuner och länsstyrelser ha upprättat Vattenförsörjningsplaner (VFP) senast 2009. Länsstyrelsen har påbörjat en regional vattenförsörjningsplan där Kinda kommun kommer att bli involverad. Projektgruppen anser att planer för reservvattentäkter i Kinda kommun bör ingå i översiktsplanearbetet gällande nödåtgärdsplan för Kinda kommun. Projektgruppen anser vidare att det ur teknisk och ekonomisk synvinkel inte är realistiskt att färdigställa en driftklar reservvattentäkt för Rimforsa tätort. Yttrande 22

Riskinventering En riskinventering i Åsundens och Björkerns hela tillrinningsområden har genomförts av Kinda kommuns tekniska avdelning i samarbete med kommunens miljöavdelning. Tillvägagångssätt och metodik är redovisat i respektive vattenskyddsområdes beslutsunderlag som kommer att bifogas ärendet vid fastställelse i kommunfullmäktige. Länsveterinärenhetens synpunkter i ärendet Länsveterinärenhetens synpunkter redovisas i bilaga 1 nedan. Se bemötande av yttrande från Kinda kommuns miljöavdelning under tidigt samråd och pågående samråd. Miljödomstolens benämning Miljödomstolens benämning i Rimforsa vattenskyddsområdes föreskrifter är justerad. Syftet med vattenskyddsområdet Syftet med inrättande av Rimforsa vattentäkts vattenskyddsområde är redovisat i beslutsunderlag för fastställande av vattenskyddsområde. 23

Redogörelse för ärendet Redogörelse för ärendet kommer att ingå i samrådsredogörelse som kommer att biläggas i handlingarna till kommande beslut om fastställelse i kommunfullmäktige. Planbestämmelser Planbestämmelser som finns för Rimforsa vattentäkts vattenskyddsområde kommer att redovisas i bilagda beslutsunderlag till fastställelse av vattenskyddsområde och föreskrifter. Kinda kommuns översiktsplan Fastställt vattenskyddsområde och föreskrifter kommer att redovisas i kommunens kommande översiktsplan. Enligt uppdrag Gunnar Karlsson Projektledare 24

Bilaga 25