Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården 0-0 Ordförandens förslag Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer föreliggande handlingsplan för en utveckling av den specialiserade palliativa vården för perioden 0 0.. Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer hos regionstyrelsen om 5 miljoner kronor för finansiering av utbyggnad av den specialiserade palliativa vården.. Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer hos regionstyrelsen om att styrelsen planerar verksamheten utifrån handlingsplanen. Sammanfattning I den reviderade gränssnittsöverenskommelsen mellan Region Skåne och Skånes kommuner avseende bland annat ansvaret för den specialiserade palliativa vården tydliggör behovet av en handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården. Enligt överenskommelsen har Region Skåne ansvaret för den specialiserade palliativa vården medan kommunerna i Skåne har ansvaret för den basala palliativa vården. Behovet av utveckling ses främst för avancerad sjukvård i hemmet () medan antalet palliativa slutenvårdsplatser är tillgodosedda inom Region Skåne utom i mellersta och nordvästra Skåne. I mellersta och nordvästra Skåne finns behov av ytterligare palliativa slutenvårdsplatser. Därtill finns också behov av ett fåtal slutenvårdsplatser knutna till Skånes universitetssjukhus för högspecialiserad palliativ vård. Målet för den specialiserade palliativa vården är att för patienten och dess närstående skapa förutsättning för så hög hälsorelaterad livskvalitet som Postadress: 9 89 Kristianstad Organisationsnummer: 00-055 Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): 0-09 0 00 Fax: 0-09 98 Internet: www.skane.se

Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) möjligt och nå en så hög grad autonomi och trygghet som möjligt. Beslutsförslaget tar fasta på en handlingsplan med bilagor för utvecklingen av den specialiserade palliativa vården för samtliga patienter såväl för vuxna som för barn och ungdomar genom ökade ambitioner avseende kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Beskrivning av ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut 00-0-0, 7, om förnyad samverkansöverenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne avseende bland annat den palliativa vården togs samtidigt initiativ till en långsiktig handlingsplan. Den nya överenskommelsen innebär ett tydliggörande av ansvaret för den specialiserade palliativa vården och det behövs således en handlingsplan för utveckling av densamma. Syftet och målsättningen med en handlingsplan för utvecklingen av vård vid livets slut är att tillförsäkra patienter med behov av specialiserad palliativ vård i Region Skåne, oavsett ålder och diagnos, ett likvärdigt omhändertagande med hög kvalitet och god tillgänglighet. Handlingsplanen för en utveckling av den specialiserade palliativa vården grundar sig på antagandet att en procent, eller 000 personer av Region Skånes befolkning, dör årligen och av dem dör cirka 80 procent den så kallade långsamma döden. Av dessa 80 procent beräknas cirka 900 personer vara i behov av en specialiserad palliativ vård. Behovet av utveckling ses främst för avancerad sjukvård i hemmet () medan antalet palliativa slutenvårdsplatser hospice är tillgodosett inom Region Skåne utom i mellersta och nordvästra Skåne där det finns behov av utbyggnad. I ett Skåneperspektiv finns dock behov av ett fåtal slutenvårdsplatser för högspecialiserad palliativ vård knutna till Skånes universitetssjukhus. Handlingsplan Patientperspektiv Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Målet för den specialiserade palliativa vården är att för patienten och dess närstående skapa förutsättning för så hög hälsorelaterad livskvalitet som möjligt. Med detta avses att patienten, oavsett diagnos, utifrån sina förutsättningar och önskemål uppnår bästa möjliga symtomkontroll/- lindring och så hög grad autonomi och trygghet som möjligt. Definition av palliativ vård enligt WHO, 00 Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden

Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Den avancerade sjukvård som ges i hemmet syftar till att patienten under vård vid livets slut ska kunna vistas i hemmet där alternativet annars skulle vara slutenvård. Kvalitetsperspektiv Handlingsplanen omfattar specialiserad palliativ vård inom slutenvård och i. Specialiserad palliativ vård erbjuds patienter med komplexa symtom och/eller behov i livets slutskede, där basal palliativ vård inte är tillräcklig. Vården ska bedrivas dygnet runt av ett multiprofessionellt team med särskild kompetens inom palliativ vård. Det är patientens behov av specialiserade palliativa insatser som ska vara vägledande och inte vilken diagnos patienten har. Majoriteten av patienterna har en cancerdiagnos men vården ska även omfatta patienter med t.ex. kronisk lungsjukdom, hjärtsvikt eller svåra neurologiska sjukdomar. Behovet ska vara avgörande - inte diagnosen. Den specialiserade palliativa vården i Skåne ska bygga på det nationella vårdprogram som är under framtagande samt regionalt vårdprogram. Inom den palliativa verksamheten finns en rad kvalitetsparametrar som ska användas i såväl formuleringen av uppdragen som i uppföljningen av verksamheterna. Medarbetaren i den specialiserade palliativa vården ska ha erfarenhet och kompetens inom området. För barn och ungdomar i palliativ vård krävs särskild kompetens hos medarbetare. Den specialiserade palliativa vården ska vara multiprofessionell, arbeta teambaserat med läkare som nyckelkompetens. Specialiserade team för avancerad sjukvård i hemmet med läkarmedverkan ska finnas tillgängliga dygnet runt. Den specialiserade palliativa vården ska vara en resurs och konsultfunktion till den basala palliativa vården. Uppföljning av den specialiserade palliativa vården ska ske på ett likvärdigt och systematiskt sätt avseende innehåll och kvalitet samt volymer och ledtider. www.ocsyd.lu.se www.palliativregistret.se. Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden

Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Utveckling av kvalitet för den specialiserade vården ska ske genom nära samverkan med de skånska kommunerna samt med första linjens sjukvård. Utvecklingsperspektiv för framtida behov FoU-verksamhet bör bedrivas vid samtliga specialiserade palliativa enheter med stöd av ett regionalt FoU-centrum i samverkan med universitet och högskola. Utbildning ska tillförsäkras avseende palliativ medicin för alla yrkeskategorier. Särskild kompetens för barn och ungdomar ska utvecklas och garanteras av samtliga specialiserade palliativa enheter. Samverkan med berörda verksamheter ska utvecklas och säkras för en trygg vårdkedja. Utvecklingsbehovet av specialiserad palliativ vård för perioden 0 0 bedöms vara cirka 500 vårddagar eller motsvarande 55 patienter som avancerad sjukvård i hemmet. Utvecklingsbehovet av specialiserade slutenvårdsplatser i Lund och nordvästra Skåne bedöms vara cirka 90 vårddagar eller motsvarande 75 patienter för perioden 0 0. Ett fåtal slutenvårdsplatser knutna till akutsjukhus ska tillförsäkras för högspecialiserad palliativ vård. Utveckling och uppbyggnad av palliativ vård i Skåne ska särskilt beaktas i utformningen av vårdprocesser för cancersjukdomar i Region Skåne som bland annat ingår i Regionalt Cancer Centrum. I handlingsplanen ingår även bilagorna och. Ekonomiska konsekvenser och finansiering En utökning av den specialiserade palliativa vården med 500 vårddagar samt med ytterligare 90 vårddagar specialiserad palliativ slutenvård i Lund och nordvästra Skåne medför ett finansieringsbehov om cirka 5 miljoner kronor. Det erfordras ett utökat regionbidrag från 0 motsvarande finansieringsbehovet. Juridisk bedömning Samråd har skett med avdelningen för juridik. Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden

Datum 00-05-7 Dnr 080 5 (5) Kopplingar till Region Skånes policy och övergripande beslut Förslaget är i linje med tidigare beslut och i enlighet Skånsk Livskraft vård och hälsa. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan i ärendet har skett 00-05-. Henrik Hammar Ordförande Karin Christensson Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden

Bilaga Grunden för en specialiserad palliativ vård i Region Skåne baserad på Nationella Rådet för Palliativ Vård Under de senaste åren har andelen av döende patienter som vårdas i livets slutskede utanför akutsjukhusen ökat. Allt fler patienter har väljer och kan få vård under sin sista tid i livet antingen i det egna hemmet med hjälp av team för specialiserad sjukvård i hemmet, på hospice, på en sjukhusklinik eller i ett omsorgsboende. En stor andel av dessa patienter har således en period i slutet av livet med symtomgivande sjukdom och behov av någon form av palliativ vård. Det finns idag kunskap och kompetens för att lindra svåra symtom även för patienter i livets slutskede. Det är idag en ojämn fördelningen av vårdresurser när det gäller smärt- och symptomlindring. Ojämlikheten beror bland annat på bristande struktur och systematik men brister förekommer också inom enskilda sjukhus, kliniker, boenden och i primärvårdssammanhang. En förutsättning för god vård i livets sista skede är förståelse för sjukdomens prognos och en insiktsfull kommunikation mellan patient, närstående och vårdgivare. En sådan dialog innefattar exempelvis frågor kring vad som är meningsfulla behandlingsinsatser och en diskussion om hur man önskar att vården i slutet av livet ska vara. Den palliativa hemsjukvården finns på basal nivå inom den kommunala hemsjukvården och i primärvården. Specialiserad palliativ vård finns som avancerad sjukvård i hemmet och som specialiserade slutenvårdsplatser på sjukhus. Verksamheterna kan organiseras och kombineras på olika vis. Utgångspunkten för ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete för specialiserad palliativ vård är gemensamma definitioner och begrepp. Syftet och målsättningen med handlingsplanen är att tillförsäkra invånarna i Region Skåne en specialiserad palliativ vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Palliativ vård patientens perspektiv Den palliativa vården kan beskrivas utifrån flera olika perspektiv, först och främst utgående från den enskilda patientens och de närståendes behov. I en deklaration som skapades vid en konferens i Lansing, Michigan 975 beskrivs den döendes rättigheter (Ur Vår Död av Ulla Qvarnström, Almqvist och Wiksell, 99). Det handlar om respekt för den döende som människa, delaktighet, rättighet till god smärt- och symptomlindring, ärligt och värdigt bemötande, rätt att få uttrycka religiösa och andliga upplevelser och kroppens okränkbarhet efter döden. Patientperspektivet har formulerats av Nationella Rådet för Palliativ Vård (NRPV) och har som utgångspunkt patientens delaktighet och individuella önskemål och behov. Målen kan också skrivas i jagform (www.nrpv.se).

Bilaga Etik, information och delaktighet:. Patienten är informerad om sin situation i enlighet med sin önskan och sina behov. (Jag är informerad om min situation i enlighet med min önskan och mina behov.). Närstående är informerade om patientens situation. Patienten är smärtlindrad.. Patienten är lindrad från övriga symptom. 5. Det finns läkemedel att ge vid behov vid smärtgenombrott, oro, illamående och andningsbesvär. 6. Patienten behöver inte dö ensam. 7. Patienten ges möjlighet att dö på den plats han eller hon själv önskar. 8. Närstående erbjuds uppföljande samtal efter dödsfallet. Den döendes rättigheter Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa fram till min död Jag har rätt att upprätthålla hoppet oavsett om målet för detta förändrar sig Jag har rätt till vård och omsorg från dem som upprätt- håller mitt hopp även om det förändrar sig Jag har rätt att ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt Jag har rätt att delta i avgöranden som gäller min egen vård Jag har rätt att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vård även om målet inte längre är bot utan välbefinnande Jag har rätt att inte dö ensam Jag har rätt att vara fri från smärta Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuset Jag har rätt att få hjälp av och för min familj att acceptera min död Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet Jag har rätt att behålla min individualitet och inte fördömas för mina avgöranden om de går emot andras uppfattningar Jag har rätt att samtala om och ge uttryck åt mina religiösa och/eller andliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras efter döden Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande, kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det givande att hjälpa mig till att möta min död

Bilaga Det palliativa vårdförloppet Den drabbade patientens sjukdomsförlopp, från den tidpunkt då bot inte längre är möjlig, genomgår flera faser. Förloppet kan skilja sig en hel del beroende på diagnos och i vilket stadium sjukdomen är vid diagnostillfället. Flera sjukdomstillstånd har karaktären av kronisk sjukdom som kan pågå i många år, vid andra diagnoser har sjukdomen ibland ett hastigt förlopp. I ett tidigt palliativt skede kan patienten fortfarande genomgå olika typer av utredningar, diagnostik och behandlingar. Funktionsnedsättningarna kan vara mycket lindriga och många patienter kan fortsätta med förvärvsarbete eller motsvarande sysselsättningar i varierande grad. Ibland kan riktade symptomlindrande insatser behövas eller någon annan enklare insats i form av anpassat stöd. I ett senare skede av det palliativa vårdförloppet har patienten oftast ökande besvär av smärtor och andra symptom samt funktionsnedsättningar. Självklart varierar detta från en individ till en annan. Vårdkedjan I ett tidigt palliativ skede har patienten vanligtvis kontakt med en eller flera sjukhuskliniker, det kan röra sig om exempelvis onkologklinik, kirurgklinik eller lungklinik - allt beroende på grunddiagnos. Då sjukdomen försämras ökar initialt kontakterna med sjukhusvården. I de fall det finns en lokalt välfungerande infrastruktur av palliativa kompetenser förflyttas tyngdpunkten i kontakterna allt mer till primärvård, palliativa vårdorganisationer och andra vårdformer utanför akutsjukhusen. Det är nödvändigt att de olika vårdgivare som patienten har kontakt med kommunicerar väl med varandra och bygger upp ett förtroendefullt samarbete. När patienten har kontakt med en vårdgivare ska denna veta vad andra vårdgivare gjort och sagt till patienten. Behandlingsmålen ska vara entydiga. En annan väsentlig del i detta vårdkedjesamarbete innebär att patienten ska kunna beredas plats hos de olika vårdgivarna efter behov, det kan röra sig om en slutenvårdsplats, tillgång till avancerad hemsjukvård, hembesök av läkare och annan vårdpersonal, mottagningsbesök på sjukhuset eller hos specialist. Patienter i livets slutskede har ofta en flerårig historia av kontakter med sjukvården. Kontakterna kan ofta vara tålamodsprövande och frustrerande. I enlighet med prioriteringsutredningen ska patienten i livets slutskede behandlas med samma prioritet som livshotande sjukdomsfall. Brytpunkt eller övergångstid Övergången från ett kroniskt sjukdomstillstånd till livets slutskede kan innebära en mycket tydlig brytpunkt men vid andra tillfällen är övergången mer glidande. Vårdens inriktning behöver omvärderas då den går från att vara mer behandlingsinriktad och livsförlängande till att ha tydligare fokus på symptomlindring och livskvalitet. Denna första fas av ett palliativt sjukdomsskede är viktig att identifiera eftersom den i praktiken innebär att sjukdomen inte längre är botbar.

Bilaga Begrepp och definitioner av palliativ vård Definition av palliativ vård enligt WHO, 00 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livets såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. Döendet - en normal process Ett palliativt förhållningssätt innebär att man ser döendet som en normal process. Vårdteamets insatser syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut. Teamet ska stödja människor att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Närstående Stöd och omhändertagande av familjen och andra närstående är en integrerad del av den palliativa vården. Stödet kan vara praktiskt och informativt samt psykologiskt under vårdtiden och i sorgearbetet efter döden. Inom den specialiserade palliativa vården bör närståendestödet vara systematiskt och inriktas på dem som mest behöver det. Exempel kan vara anhöriggrupper, särskilt stöd till barn och unga vuxna och program för uppföljning efter dödsfallet. Vård i team Palliativ vård ska kunna erbjudas varhelst patienten väljer att vårdas eller där det av olika skäl bedöms lämpligast; i hemmet, på ett vård- och omsorgsboende/sjukhem (dvs. äldreboende, särskilt boende, kommunal korttidsplats), på ett sjukhus eller på en palliativ enhet/hospice. I den palliativa vårdens filosofi betonas vikten av ett helhetsperspektiv. Att arbeta med palliativ vård innebär därmed att personalen måste arbeta i ett väl fungerande multiprofessionellt team. Fördelarna med det multiprofessionella teamet är att där finns all den professionella kunskap som patienten kan

Bilaga behöva. Ibland är patientunderlaget så litet att en del team-medlemmar måste dela sin tid mellan arbete i det palliativa teamet och arbete i andra verksamheter, till exempel primärvård, kommunal vård eller på sjukhusklinik Ett rehabiliterande förhållningssätt Den palliativa vården ska också ha ett rehabiliterande synsätt, vilket syftar till att patienten i möjligaste mån ska upprätthålla eller förbättra sina funktioner och minska konsekvensen av sjukdomen och dess behandling. Det rehabiliterande förhållningssättet avser inte bara fysiska funktionsnedsättningar och problem utan avser även psykosociala och existentiella problem. Det är viktigt att förebygga, stödja och underlätta aktiviteter och ta tillvara individens friska resurser. Rehabiliteringen kan avse sviktande rörelseförmåga, syn, hörsel, tal, kognitiva funktioner, en förändrad självbild och anatomi. Det kan också handla om förändrade roller inom familj och arbetsliv som utgör en påfrestning för både patient och omgivning. Basal palliativ vård Basal palliativ vård är det palliativa vårdinnehåll som ordinarie personal inom vårdkedjans olika delar kan erbjuda sina vårdtagare/patienter t ex inom primärvård och, kommunala boenden. Det rör sig exempelvis om grundläggande kompetens inom smärt- och symtomlindring, psykosocialt stöd och vård av den döende patienten. Specialiserad palliativ vård För patienter med en mer komplex sjukdomsbild och livssituation krävs tillgång till specialiserad palliativ vård som innebär individualiserad och behovsanpassad palliativ vård av ett multiprofessionellt/interdisciplinärt team med fördjupad kompetens ofta med dygnet-runt-vård. 5

Bilaga Behov av utbyggnad av specialiserad palliativ vård för perioden 009 0 Behovet av specialiserad palliativ vård grundar sig på antagandet att en procent, eller 000 personer av Region Skånes befolkning dör årligen och av dem dör cirka 80 procent den så kallade långsamma döden. Av dessa 80 procent behöver cirka 0 procent eller 900 personer tillgång till en specialiserad palliativ vård. Produktionsresultat för åren 008 och 009 visar att cirka 500 personer fått tillgång till specialiserad palliativ vård i form av avancerad sjukvård i hemmet () och slutenvård hospice. Satsningar för 009 och 00 motsvarar att ytterligare cirka 800 personer får tillgång till. Det innebär att redan under innevarande år bedöms cirka 00 personer få möjligheten att komma till en specialiserad palliativ vård. Det framtida behovet för åren 0 och 0 bedöms således ge utrymme för ytterligare cirka 600 personer och därmed nå upp till skattat behov. En skattning har också gjorts med utgångspunkt från sakkunniggrupp för beräkning av basnivå för specialiserad palliativ vård. Sakkunniggruppen har föreslagit en basnivå för bestående av 0-0 platser per 00 000 invånare. I nedanstående tabeller har beräkning gjorts utifrån lägsta nivån det vill säga 0 platser per 00 000 invånare. Beräkning av slutenvårdsplats för specialiserad palliativ vård hospice är 5 per 00 000 invånare och beräkningen har gjorts med utgångspunkt från Europarådets rekommendationer. Faktorer som påverkar behovet av antalet platser och slutenvårdsplatser är dels hur de står i relation till varandra och dels hur den basala palliativa vården är utvecklad i samverkan mellan kommuner och första linjens sjukvård. Nämnas bör också att jämförelser mellan olika landsting och huvudmän för den palliativa vården inte alltid är enkel och Socialstyrelsen har i en nationell genomgång i rapporten Vård i livets slutskede från 006 påvisat svårigheterna med rättvisande jämförelser då begrepp och definitioner används olika av de rapporterande verksamheterna. I kartläggningen framkom att finns inom den slutna vården, på vårdcentraler, i särskilda hospice och inom den kommunala sjukvården. Dessa platser är inte alltid öronmärkta som palliativa platser utan det framkommer att behovet får styra antalet platser. Den palliativa hemsjukvården är också organiserad på olika vis, som kommunal hemsjukvård, på primärvårdsnivå eller som specialistvård. Region Skånes och Kommunförbundet Skånes sakkunniggrupp för framtagandet av förslag till basal och specialiserad palliativ vård in samband med samverkansöverenskommesle. Rekommendation Rec (00) av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård Antagen av Europarådets ministerkommitté den november 00 på ministrarnas 860:e fullmäktigemöte

Bilaga Tabell nedan beskriver befintliga enligt behovsinventering 009 samt behovet av utbyggnad av för avancerad sjukvård i hemmet () och slutenvård specialiserad palliativ vård (hospice) för perioden 00 0.. Vårdplatser i hospice Distrikt Totalt antal befintliga 009 Behov av utbyggnad av 00 0 Totalt antal befintliga hospice 009 Behov av utbyggnad av hospice 00 0 Mellersta 0 6 8 8 Sydväst 60 8 5 - Sydost 0 9 6 - Nordost 00 - - Nordväst 8 0 Tabellerna beskriver satsningar gjorda för åren 009 och 00 och satsning ska läsas i kolumn ; i miljoner kronor, vårddagar och. Kolumn 5 summerar satsningen i antal. Kolumn 6 visar ytterligare behov av.. Satsning 009 avancerad sjukvård i hemmet () Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal efter satsning Mellersta 0 8 80 0 Sydväst 60 8 Sydost 0 9 Nordost 00 - Nordväst 8 Summa 0 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad Slutenvård specialiserad palliativ vård redovisas för enkelhetens skull i samtliga aktuella tabeller som hospicevård men kan naturligtvis också vara i slutenvård särskilt avsedda för palliativ vård.

Bilaga. Satsning 00 avancerad sjukvård i hemmet () Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal efter satsning Mellersta 0 8 80 6 6 Sydväst, 8 5 66 Sydost,9 69 9 9 0 Nordost 00 - Nordväst 5,5 60 Summa 6 9 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad Tabellerna 7 beskriver behovet av för åren 0 och 0 och behovet ska läsas i kolumn ; i miljoner kronor, vårddagar och. Kolumn 5 summerar satsningen i. Kolumn 6 visar ytterligare behov av.. Behov 0 av Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal Mellersta, 650 0 56 7 Sydväst,6 90 6 7 6 Sydost, 85 5 5 Nordost 00 - Nordväst,6 90 6 7 5 Summa 89 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad 5. Behov 0 av i slutenvård (hospice) Distrikt Miljoner kronor Vårddagar slutenvård Vårdplats slutenvård 5 Totalt antal i slutenvård Mellersta 6 60 Sydväst 5 - Sydost 6 - Nordost - Nordväst 0 Summa 7 7 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad

Bilaga 6. Behov 0 av i Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal Mellersta, 650 0 66 - Sydväst,6 90 6 78 - Sydost,6 90 6 0 Nordost 00 - Nordväst, 650 0 57 - Summa 6 Värderat behov av 7. Behov 0 av i slutenvård (hospice) Distrikt Miljoner kronor Vårddagar slutenvård Vårdplats slutenvård 5 Totalt antal i slutenvård Mellersta Sydväst 5 - Sydost 6 - Nordost - Nordväst 70 Summa 76 5 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad