Plan för utveckling av välfärdsteknologi och ehälsa inom äldreomsorgen i Karlskrona kommun

1 2015-04-13/SH Plan för utveckling av välfärdsteknologi och ehälsa inom äldreomsorgen i Karlskrona kommun Informations- och kommunikationsteknologi IKT

2 Innehållsförteckning Uppdraget 3 Syfte och mål 3 Den nationella, regionala och lokala digitala agendan 3 Utvecklingsarbete pågår redan i äldreförvaltningens verksamheter 4 Välfärdsteknologi 4 - Ökad trygghet - Livskvalitet och välbefinnande - Tillgänglighet ehälsa 6 Visnings- och inspirationsmiljö 6 Sammelsurium av utrustning 7 Spretig utveckling 8 Långsiktiga mål 9 Allmänt 9 Långsiktig strategi 10 - Strategier - Långsiktiga mål 2020 Kortsiktiga mål för 2015 2017 11 Organisation och kompetens 12 Nuläge 12 Organisation - Strategisk ledning - Behov av ökade resurser och ökad samverkan Kompetensutveckling och kompetensförsörjning 14 - Allmänt - Kompetensutveckling - Kompetensförsörjning Samverkan 15 Finansiering 15 Etisk diskussion 16 Jämställdhet och jämlikhet 17 Uppföljning 17 Begrepp 18 Referenser 19 Bilaga 1: Lathund för välfärdsteknologi i äldreomsorgen

3 Uppdraget I samband med verksamhetsplan för 2014 fick äldreförvaltningen ett uppdrag att ta fram en plan för utveckling av välfärdsteknik med följande motivering. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar i en nära framtid. Vi är fler som blir äldre och fler som kommer att behöva de tjänster som äldreomsorgen tillhandahåller under en längre tid. Kraven ifrån samhället på hur omsorgen ska tillgodoses kommer att se annorlunda ut och vi behöver redan nu ta stegen. Välfärdsteknik ger både brukare, omsorgen, anhöriga och oss som medarbetare nya möjligheter. Välfärdstekniken kan underlätta vardagen och höja livskvalitén, öka valfriheten och stärka integriteten innan eller efter ett omsorgsbeslut. Kompetensen hos våra medarbetare behöver utvecklas så vi kan stödja ett användande av välfärdsteknik. Under 2014 har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL bedrivit ett nationellt ehälsoprojekt där ett av målen är Trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik. På lokal nivå har arbetet letts av en ehälsosamordnare som finansierats av SKL och Region Blekinge. I uppdraget har det ingått att stödja Blekingekommuner med arbetet att ta fram egna handlingsplaner med ovanstående mål. Ett nationellt förslag till mall för handlingsplaner har tagits fram under hösten 2014 och används som grund för detta dokument. Syfte och mål Det pågår ett antal utvecklingsprocesser inom äldreförvaltningen som leder till ett ökat utnyttjande av den digitala tekniken. Utvecklingsplanens syfte är att skapa dels en samlad bild av nuläget, dels ge en gemensam bild av den framtida förväntade utvecklingen. Målen för utvecklingsplanen är följande: - Beskriva en långsiktig strategi samt långsiktiga mål för utveckling av välfärdsteknologi och ehälsa inklusive organisation, finansiering och samverkan. Tidsperspektivet är till 2020. - Definiera kortsiktiga mål för 2015 2017. - Ta fram en ekonomisk plan för det fortsatta arbetet. Den nationella, regionala och lokala digitala agendan Sveriges Kommuner och Landsting SKL har tagit fram en strategi för e- samhället för att stödja e-utvecklingen inom kommunal verksamhet och definierat följande övergripande mål. o Enklare vardag för privatpersoner och företag o Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet o Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

4 Blekinges regionala digitala agenda ReDA 2014 2020 utgår från den nationella agendan IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige som beskriver ambitionen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. ReDA beskriver sju regionala strategiska områden varav flera har betydelse för seniorers livsvillkor i samhället. - Digitalt innanförskap: 2020 ska alla i Blekinge ha kunskap och möjlighet att ta del av och nyttja digitala tjänster och sammanhang och känna digital delaktighet. - Skola: 2020 är digitala verktyg och internet en självklarhet i alla skolmiljöer i Blekinge. - ehälsa: 2020 upplever medborgare i Blekinge stor delaktighet i sin hälsa, vård och omsorg, med tillgänglighet som ledord. - eförvaltning: 2020 har vi en gemensam regional eförvaltning i Blekinge som tillgodoser medborgarnas, näringslivets och forskningens behov av information och tjänster. - Kultur: 2020 är all kultur i Blekinge tillgänglig digitalt och delaktighet och eget skapande är ledord. - Infrastruktur: 2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i Blekinge ha tillgång till bredband med en hastighet av minst 100 MB/s. - Intelligenta transportsystem ITS: 2020 finns det i Blekinge ett nationellt och internationellt innovationssystem för kunskapsutveckling inom ITS, som leder till ett hållbart transportsystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv både regionalt och nationellt. Karlskrona kommuns egen e-utvecklingsplan menar att verksamhetsutveckling med stöd av modern teknik är en viktig del i arbetet med att effektivisera kommunens verksamheter. Utvecklingsarbete pågår redan i äldreförvaltningens verksamheter Välfärdsteknologi Under denna rubrik redovisas kortfattat de digitala verktyg som används eller har provats inom olika verksamhetsområden för att öka brukares välbefinnande, integritet och/eller valmöjligheter. Ökad trygghet Trygghetslarm är den produkt som har etablerats under en längre tid och är bäst känd av brukare och deras närstående. Det finns även andra larm som används för att säkerställa trygghet på olika sätt, t.ex. rörelsedetektorer av olika slag. Två stycken larmklockor har testats hos brukare som har ökat behov av utevistelse men samtidigt har svackor i förmågan att orientera sig i

5 rum. Med hjälp av larmklockan vet personalen (eller närstående) om brukaren har gått utanför det förvalda området, det som de är vana vid att hitta i och hitta tillbaka från. Trygghetskamera har testats under hösten 2014 som ett digitalt alternativ till ett personligt tillsynsbesök. Preliminära testresultat visar att de i testperioden medverkande brukarna, deras närstående och personal i nattpatrullerna har upplevt att trygghetskameran fungerar bra. Brukare har fått en bättre och ostörd nattsömn samtidigt som personalen har kunnat använda sin arbetstid effektivare hos andra brukare när tiden för transport har minskat. Tjänsten trygghetskamera ingår i utbudet av ehemtjänst i de kommuner som har börjat använda tjänsten på permanent basis. Det pågår en diskussion om att trygghetskamera ska erbjudas till brukare som valmöjlighet även i Karlskrona. Livskvalitet och välbefinnande Användning av trygghetskamera med bättre nattsömn som resultat skulle också kunna placeras under rubriken livskvalitet men den hör huvudsakligen hemma under trygghet. Surfplatta har varit den produkt som har överraskat personalen mest med sina mångsidiga användningsmöjligheter. Samtliga dagverksamheter och träffpunkter har använt surfplattor sedan ett par år tillbaka med stor framgång och även hos personer med långt gången demenssjukdom. Förutom underhållning och annat meningsfullt innehåll under dagen för grupper av brukare har surfplattor också kunnat användas för omsorg på individnivå. Exempel på detta är när personal som känner sina brukare väl har kunnat avleda oro, nedstämdhet eller ilska redan när de första tecknen av ett sådant tillstånd har visat sig. Surfplattorna kopplas ihop med en projektor eller en modern tv för att flera personer ska kunna se på den samtidigt. Digital indikator av fuktighet i inkontinensskydd har testats under en period nattetid med goda resultat hos brukare som själva inte kan kommunicera om sitt toalettbehov. Dessa personer slipper att bli väckta i onödan då personalen kommer när det är dags. Nattsömnen har blivit bättre samtidigt som produkten ökar personens integritet i och med att den manuella undersökningen av fuktighet uteblir. Oväntade effekter har varit att hos några av de deltagande brukarna har histogrammen visat en regelbunden biorytm. Utifrån denna har personalen kunnat vidta åtgärder i form av extra toalettbesök vid rätt tidpunkt vilket har ökat brukares välbefinnande. Personalen har konstaterat att stämningen dagtid på de grupper som har testat indikatorn har blivit lugnare. Upphandling av digitala indikatorer har inletts i mars 2015. Den produkt som vinner upphandlingen förväntas vara på plats före sommaren och en utvärdering görs under hösten 2015.

6 Tillgänglighet Äldreförvaltningen har under 2014 medverkat i ett projekt som har syftat till att utöka kommuninvånarnas möjlighet att ta del av kommunala tjänster dygnet runt sju dagar i veckan (24/7). Bland de första tjänsterna som lanserades var möjlighet att ansöka om trygghetslarm direkt på kommunens websida. Största delen av ansökningarna kommer fortfarande via telefonsamtal och ansökningsblankett och bara ett fåtal har inkommit via etjänsten. ehälsa Jämförelseservicen har startat i början av 2015 och visar bland annat mer information om omvårdnadsboendena i kommunen. Dessutom har äldreförvaltningen generellt utvecklat innehållet av den information som finns tillgänglig på kommunens websida om de olika verksamheterna inom äldreomsorgen. ehälsoprojektet i Blekinge har under 2014 arbetat med följande områden enligt SKL:s prioritering: - Införande och användning av e-tjänster inom socialtjänstens område för invånare. - Berörd personal inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. - Berörd personal ska kunna dokumentera och komma åt information mobilt. - Berörd personal ska kunna nå relevant information i nationell patientöversikt NPÖ, som konsument 2013 och som producent inom HSL 2014. - De analoga trygghetslarmen ska under 2014 ersättas med digitala trygghetslarm. - Kommunerna ska ha beslutat om mål och handlingsplaner för att etablera och finansiera ett koncept för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. I Karlskrona har arbetet koncentrerats huvudsakligen på att införa det digitala trygghetslarmet, testa och utvärdera mobila verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal samt testa en av de på marknaden befintliga trygghetskamerorna nattetid. Arbete att införa säker roll- och behörighetsidentifikation i form av SITHS-kort pågår för att möjliggöra biståndsbedömningsprocessen med hjälp av Äldres Bästa i Centrum ÄBIC. Biståndshandläggare får sina kort under våren och områdescheferna under hösten 2015. Visnings- och inspirationsmiljö En lägenhet på Norra Smedjegatan 14B håller på att färdigställas som en visnings- och inspirationsmiljö (i texten lägenhet). Huvudsakliga målgrupper är

7 1) seniorer som bor i ordinärt boende och kan inspireras av att med hjälp av anpassade produkter bibehålla sin självständighet och livskvalitet, 2) seniorers närstående, 3) äldreomsorgens personal och studenter som läser till yrken inom området, 4) forskare och företag som har behov av att testa sina produkter, 5) beslutsfattare och ledning inom äldrenämndens verksamheter, och 6) samarbetspartners inom näringslivet och den kommunala verksamheten. Inredning och utrustning i lägenheten har något av följande syften: - Möblering och belysning som är anpassad för personer med nedsatta fysiska funktioner i något avseende. Produkterna finns tillgängliga i vanliga affärer. - Smarta verktyg som underlättar i vardagen. Produkterna finns tillgängliga i vanliga affärer. - Digital teknik som underlättar i vardagen. Även de digitala produkterna som används i äldrenämndens verksamheter visas upp i lägenheten. - Välfärdsteknologi som företag och forskare vill placera i lägenheten för att produkters funktionalitet ska testas av seniorer och personal innan de släpps till skarp drift. - Lägenheten ska kunna besökas av bokade grupper, t.ex. pensionärsföreningar samt personal i samband med sina APT-möten varför den förses med storbilds-tv för gruppresentationer och utrustning för att kunna servera fika. De centrala funktionerna i visnings- och inspirationsmiljön beräknas vara på plats under våren 2015 och verksamheten startar efter sommaren då visningsrutinerna är färdiga. Sammelsurium av utrustning IKT-utvecklingen i Sverige har pågått utan central styrning (jmf. med Norge och Danmark som har krav på standardisering) vilket innebär att det inte finns något krav på att olika produkter är kompatibla, dvs. ska kunna sättas ihop och fungera tillsammans. Dessutom har kommunens IT-enhet höga säkerhetskrav på digitala produkter vilket i stor omfattning har styrt valet av digital utrustning. Totalt sett finns det ett antal produkter och system som inte är kompatibla i dagsläget. - Verksamhetssystem (Procapita, Heroma, Prator) kräver Windows som operativsystem för datorer och surfplattor - Mobila lås (Phoniro) kräver Google-baserade system (s.k. androida enheter), t.ex. har hemtjänstpersonal därför androida smartphones - Enligt Hjälpmedelscentralen har Apple-baserade produkter de bästa funktionerna för personer med behov av kommunikativt stöd. Därför i situationer där personalen använder surfplatta som en del av omsorg för att skapa meningsfullhet i dagen (underhållning, minnesträning,

8 uppslagsbok, kommunikationshjälpmedel etc.) har äldreförvaltningen valt att använda ipads. - Efter KIVO-projektet har äldreförvaltningen fått ta över ett 25-tal surfplattor som använder androida operativsystem. I nuläget får de inte användas inom verksamhetssystemet men de är inte heller de bästa att använda i omsorgsarbetet. - All personal som med fördel borde ha tillgång till verksamhetssystem, dokumentation etc. i samband med hembesök hos brukare har inte tillgång till bärbara datorer eller andra mobila enheter utan är hänvisade till stationära datorer när de är tillbaka på sin arbetsplats. Anledningen är att det inte har funnits ekonomiska medel för att skaffa bärbara datorer till verksamheterna. Detta håller på att ändras då mer resurser finns avsatta för anskaffning av mobila enheter. - De av personalen som har tillgång till en smartphone har en iphone (förutom de som behöver en android för att kunna öppna Phonirolås). - All personal som med fördel borde ha tillgång till en smartphone i sitt arbete har inte det på grund av bristande resurser. - Trygghetskamera som testats under 2014 använder Windows-baserat system. - Digital indikator av fuktighet i inkontinensskyddet använder android minisurfplatta som display i dagsläget. Leverantören har dock försäkrat att även ipads och Windows-plattor kan användas. Det är mer praktiskt om läsplattan är av ministorlek eller att det är en mobiltelefon som används som display, detta för att personalen ska kunna ha displayen i fickan under natten. Listan kan göras ännu längre. Den konkretiserar bilden av den spretiga utvecklingen av IKT. Spretig utveckling Historiskt sett har den tekniska utvecklingen inom äldreförvaltningen haft två utgångspunkter, den ena kring larmteamet och den andra kring verksamhetssystemen, dvs. Procapita, Prator etc. Som en inriktning av projektet Senior Bokväm gjordes den första samlade fördjupningen inom välfärdsteknologin. Dessförinnan hade dock enstaka digitala produkter testats men det fanns fortfarande inte något mål/uppdrag för arbetet i verksamhetsplanen 2012. Sedermera har förvaltningen fått i uppdrag att utveckla digitala arbetsformer även att ta fram en samlad bild och en gemensam strategi för arbetet. Bristen på sammanhållen utvecklingsidé har också gjort att det är många i äldreförvaltningen som har känt behov att försöka komplettera nuvarande arbetsmetoder med digitala produkter och nya arbetsmetoder. Det finns alltså ett starkt intresse och stor potential på många ställen i organisationen som väntar på att släppa loss. Ansvarsfrågan och organisationen kring arbetet behöver förtydligas.

9 Ett första steg mot en mer sammanhållen organisation har tagits när larmteamet tillhör enheten för utveckling och administration from den 1 februari 2015. Långsiktiga mål Allmänt Utvecklingen inom området välfärdsteknologi och ehälsa går framåt med rasande fart. För fem år sedan kunde man inom omsorgssektorn inte förutse hur långt utvecklingen har kommit idag. På samma sätt är det svårt att veta idag hur långt produktutvecklingen har kommit om fem år. En långsiktig strategi ska mer handla om ett ställningstagande inför utvecklingen. Långsiktiga mål kan på sin höjd ha perspektiv fem år framåt i tiden. Hjälpmedelsinstitutet fastställde några slutsatser om den digitala utvecklingen i sin rapport 2012. 1. Den digitala tekniken har fördelar för brukare och deras närstående. Den ökar brukares valmöjligheter, den kan användas för att stärka brukares integritet och den underlättar aktiv kommunikation och möjligen kan den minska känslan av ensamhet. Dessutom kan den användas som en del av en meningsfull dag. Med digital teknik kan brukare få hjälp snabbare. 2. Både brukare och deras närstående samt äldreomsorgens och vårdens personal har en högre datormognad numera vilket innebär en lägre teknikrädsla. I stället för att se olika hinder på vägen kan alla parter fokusera på de möjligheter och fördelar som tekniken ger som komplement i den traditionella äldreomsorgen. 3. Den demografiska utvecklingen i Sverige kräver att nya arbetsmetoder utvecklas för att säkerställa rätt insatser med god kvalitet till alla seniorer som behöver stöd i sin vardag. Det finns flera nationella och internationella studier som visar att införandet av digitala tjänster leder till minskade kostnader och i vissa fall att oförändrad kostnadsram räcker för att täcka behovet av stödinsatser hos flera brukare. Utöver dessa tre anledningar att diskutera vidare kring teknikutveckling inom äldreomsorgen har i de lokala sammanhangen konstaterats ytterligare en slutsats varför det är viktigt att införa välfärdsteknologi och ehälsa i den dagliga äldreomsorgen och vården. 4. Användning av digital teknik i olika professioners dagliga arbete innebär att dessa professioner tar del av samhällsutvecklingen och kunskapsutvecklingen inom sitt område. Det krävs att personalen håller sig uppdaterad vilket förmedlar professionalitet i yrkesutövandet. För

10 arbetsgivaren blir det lättare att rekrytera kunnig personal om den har tillgång till moderna verktyg med moderna arbetsmetoder. Långsiktig strategi Blekinge ska bli bäst i Sverige på att ta till vara på digitala möjligheter. Inom det regionala strategiska området Digitalt innanförskap ska alla i Blekinge ha kunskap och möjlighet att ta del av och nyttja digitala tjänster och sammanhang och känna digital delaktighet. (Källa: Blekingens regionala digitala agenda, handlingsplan 2014 2020) I Karlskrona finns Blekinge Tekniska Högskola BTH med hög akademisk kunskap inom informations- och kommunikationsteknologin IKT. I Karlskrona finns Science Park och ett nätverk av företag med spetskompetens inom IKT. I Karlskrona finns en klusterbildning SICAHT som på sikt kan bli en motor som förstärker samarbetet och driver den digitala utvecklingen framåt mellan sjukvård, kommunernas äldreomsorg, den akademiska kunskapen och forskningen och företagen verksamma inom IKT. Det finns alltså goda möjligheter för den digitala utvecklingen även för seniorer i Karlskrona kommun. Strategier 1. Kombination av yrkeskunskaper och digitala verktyg är nödvändig (Organisationsperspektivet) Äldrenämnden har i andra dokument fastställt en verksamhetsidé, verksamhetsmål och kvalitetsmål, riktlinjer etc. som styr hur det dagliga arbetet ska bedrivas. Medarbetare var de än befinner sig i organisationen ska i sin yrkesövning följa fastställda styrdokument. Arbetet ska utföras med hjälp av verktyg som har optimal effekt i yrkesutövandet. Detta innebär att de traditionella arbetsmetoderna ska förstärkas med den digitala teknikens möjligheter. Tekniken kan inte ensam säkerställa god omsorg, omvårdnad eller vård, det krävs goda yrkeskunskaper och erfarenhet för att på bästa sätt använda tekniken så att den kommer direkt eller indirekt till nytta för brukaren och dennes närstående. I en nära framtid räcker inte längre enbart de traditionella yrkeskunskaperna utan samtliga medarbetare måste ta till sig och nyttja teknik för att tillhandahålla tidsenlig äldreomsorg, omvårdnad och vård. Denna strategi innehåller två utmaningar: - Varje enskild medarbetare måste nyttja den digitala teknikens möjligheter i sin yrkesutövning. - Varje enskild medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger den bästa nyttan och effekten i yrkesutövningen. 2. Det ska finnas ett brett utbud av digitala lösningar (Medborgarperspektivet) En enda eller ett fåtal digitala lösningar för seniorer/brukare skulle förenkla äldreförvaltningens arbete att utveckla välfärdsteknologi och e-hälsa.

11 Dessvärre fungerar det inte i verkligheten om syftet är att möta brukarnas varierande behov av stöd och hjälp. Därför ska det finnas ett brett utbud, ett smörgåsbord där brukare tillsammans med sina närstående och med kunnig personal (biståndshandläggare, arbetsterapeut, kontaktpersonal etc.) kan välja de produkter och som verkar gynna brukaren bäst i dennes livssituation. 3. Ökad integration av digitala system (Organisationsperspektivet) För seniorer ska det finnas ett brett utbud av produkter. Angående antalet digitala system ska utvecklingen gå åt det motsatta hållet, att minska antalet system, minska antalet parallella produkter, att integrera med de system som redan finns. Vid varje tillfälle när anskaffning av ett nytt system eller en ny produkt övervägs ska en bedömning göras för att se möjligheter för ökad integrering. 4. Innovativa lösningar (Medborgar- och organisationsperspektivet) Äldreomsorgen och vården är samhällssektorer där den digitala utvecklingen är en förhållandevis ny företeelse. Detta innebär att företagen har börjat se en ökad marknad och möjligheter till innovativa produkter där äldrenämndens verksamheter fungerar som kravställare samt testar och utvärderar nya lösningar. Innovativa lösningar stödjer också förvaltningens arbete med ständiga förbättringar då arbetsprocesserna måste ses över för att på bästa sätt ta vara på de digitala verktygens resurser. Långsiktiga mål 2020: 1. Alla lägenheter i omvårdnadsboendena ska omfattas av digitalt innanförskap, dvs. ha tillgång till internet. 2. Äldrenämnden i Karlskrona deltar aktivt i det regionala utvecklingsarbetet kring välfärdsteknologi och ehälsa för seniorer i länet. De verksamheter där samverkansvinster kan förväntas drivs i samarbete med andra kommuner. 3. Äldreförvaltningen medverkar i minst ett internationellt eller nationellt forsknings/utvecklingsprojekt årligen inom välfärdsteknologi eller ehälsa. 4. Äldreförvaltningen och landstinget har utvecklat samarbetsformer för integrerad och sammanhållen vård och omsorg där individens delaktighet är en viktig utgångspunkt. Kortsiktiga mål för 2015 2017 1. Alla omvårdnadsboenden har tillgång till internet åtminstone i gemensamhetsutrymmen. 2. ehemtjänst erbjuder digitala stödfunktioner som alternativ till de traditionella hemtjänstinsatserna åtminstone inom

12 - trygghetsteknik inklusive trygghetskamera nattetid - videokommunikation och mobil bildtelefoni - SMS- och MMS-meddelandefunktion 3. Det finns nyttoeffektkalkyler som underlag för investeringar som krävs för att uppnå de långsiktiga målen och en affärsmodell som svarar på frågan vem betalar. 4. All personal har tillgång till den digitala teknik som 1) bäst stödjer deras arbete gentemot brukare och deras anhöriga och 2) som behövs för att utveckla det papperslösa arbetssättet. 5. Äldreförvaltningen fortsätter införandet av etjänster för att tillgängliggöra sina tjänster till seniorer. 6. Visnings- och inspirationsmiljön utvecklas som en del av förvaltningens förebyggande folkhälsoarbete samtidigt som den används för kompetenshöjande satsning för seniorer och närstående, olika professioner och andra berörda grupper. 7. Äldreförvaltningen tillämpar den lathund för välfärdsteknologi i äldreomsorgen som Hjälpmedelsinstitutet har tagit fram för ett metodiskt arbetssätt vid införandet av ehälsa och välfärdsteknologi. Bilaga 1. 8. Jämställdhets- och mångfaldsanalys av denna utvecklingsplan föreslår fyra åtgärder för att säkerställa träffsäkerhet. Dessa åtgärder berör bland annat utbildningssatsning för äldreomsorgens personal och tas upp under kompetensutveckling. Övriga åtgärder arbetas in i äldrenämndens kommande verksamhetsplan. Organisation och kompetens Nuläge En utvecklingsgrupp har haft sporadiska möten sedan 2012. Gruppen består av personer som på ett eller annat sätt har varit aktiva inom utveckling av välfärdsteknologi. Då intresset inom området successivt har vuxit har gruppen blivit för stor för att den ska kunna leda den digitala utvecklingen i äldreförvaltningen. En grupp IT-instruktörer har haft i uppdrag att inom kompetensområdet IT utbilda och handleda den övriga omsorgspersonalen. Gruppen har också varit representerad i ovannämnd utvecklingsgrupp. Organisation Strategisk ledning Utvecklingen av välfärdsteknologi och ehälsa går vidare och behöver bemötas med en funktionell mindre grupp som har både mandat och kunskaper att leda förvaltningens arbete inom området. Lämpligen görs detta av en strategisk

13 styrgrupp som består av utvecklingschefen (sammankallande), verksamhetscheferna (alternativt biträdande VC) inom omvårdnadsboenden, hemtjänst och hälso-och sjukvårdsorganisationen, myndighetschefen samt ITsamordnaren. Gruppen samordnas av en kvalitetsutvecklare. Övriga funktioner kallas till möten vid behov. Den nuvarande utvecklingsgruppen används som referensgrupp i arbetet. Kommunala pensionärsrådets arbetsutskott utgör seniorernas representation inom utvecklingsområdet. Dialog förs vid arbetsutskottets ordinarie möten. Behov av ökade resurser och ökad samverkan För att optimera och effektivt nyttja välfärdsteknologins och ehälsans möjligheter för att utveckla äldreomsorg och möta de framtida utmaningarna krävs både kompetent personal och ekonomiska satsningar. Exempel på frågeställningar som förvaltningen behöver lösa: Vem ansvarar för processkartläggning och kvalitetssäkring av varje arbetsrutin som ändras vid införandet av digitalt stöd? Vem förvaltar, utvecklar och utvärderar de produkter och system som införs i förvaltningens arbete, både i den egna organisationen och hos brukaren? Vem tar emot ansökningar och beställningar? Vem utför installationer/avinstallationer hos brukare? Vem tar emot felanmälningar? Vem följer upp funktion och problem hos brukare eller olika professioner? Vem utbildar brukare, närstående och personal? Vem ansvarar för säkerhet? Hur kan förvaltningen klara av de ökade kraven på 24/7? Vem ansvarar för omvärldsbevakningen och ser till att de internationella och nationella utvecklingstrenderna samt externa finansieringsmöjligheter kommer äldrenämnden till gagn? Vem ansvarar för driften och utvecklingen av visnings- och inspirationsmiljön? Mycket utvecklingsarbete pågår både på nationell och internationell nivå och lärdomar kan hämtas från andra kommuner men det behövs minst en person som heltid kan egna sig åt att tillsammans med strategigruppen och den övriga organisationen ta fram svar på de ovanstående frågorna. Larmteamet har signalerat behov av resursförstärkning om de ska ansvara för nya arbetsuppgifter, t.ex. installationer/avinstallationer. En bedömning bör göras i vilken omfattning de nuvarande yrkesrollerna som tangerar området kan utvecklas för att möta de framtida kraven och i vilken omfattning nyrekryteringar är nödvändiga. Den digitala utvecklingen inom äldreomsorgen bör få stöd och draghjälp av den strategiska planeringen på kommunledningsnivå samt genom samverkan med kommunens IT-enhet och säkerhetssamordnare. Det finns också funktioner som behöver utvecklas i samarbete med andra förvaltningar och bolag, t.ex. med funktionsstödsnämndens, kultur- och fritidsnämndens verksamheter och Affärsverken.

14 Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Allmänt Kompetensutveckling syftar till de åtgärder som säkerställer ökad och/eller uppdaterad kunskap hos olika yrkeskategorier samt seniorer och beslutsfattare. Med kompetensförsörjning menas nyrekryteringar av kompetent personal. I båda fallen är grundförutsättningen att samtliga yrkesgrupper och verksamheter ska utrustas med digitala verktyg som just i deras arbetssituationer ger optimal nytta dels för att bemöta brukares och närståendes förväntningar, dels för att möta behovet av nya arbetssätt. Kompetensutveckling Arbete inom äldreomsorg oavsett om man arbetar som undersköterska, sjuksköterska, biståndshandläggare, områdeschef etc. har utvecklats under de senaste åren att omfatta arbetsmoment som utförs med hjälp av digitala verktyg. Det kan handla om att tillsammans med brukaren skapa den meningsfulla dagen med ett intressant innehåll men för alla yrkesgrupper handlar det om att kvalitetssäkra arbetet, dokumentera, ta del av viktiga uppgifter, öppna dörrar etc. Inte någon av de anställda inom äldreomsorgen kan välja bort de arbetsmoment som utförs med hjälp av digital teknik. Det behövs ett system som stödjer all personal i sitt yrkesutövande. All personal ska även i fortsättningen få den utbildning som behövs för att hantera de IT-system som de ska använda i sitt arbete. I varje arbetslag ska finnas ett teknikombud som stödjer och inspirerar sina arbetskamrater i frågor som handlar om de digitala verktygen. Teknikombuden får en utbildning för uppdraget och träffas vid speciella teknikträffar för att byta erfarenheter och ta del av nya produkter och arbetsmetoder. Uppdraget omfattar även kunskap om de produkter som används av brukare t.ex. för social interaktion. IT-instruktörernas uppdrag att utbilda personal i användning av IT-system kvarstår även i fortsättningen. Dessutom bör en bedömning göras om det finns förutsättningar för att IT-instruktörerna kan ansvara för driften av visnings- och inspirationsmiljön. I så fall krävs det att det rekryteras och utbildas flera personer till denna funktion. Kompetens- och inspirationsmiljön utgör en ram för den kompetensutveckling som riktas mot seniorer och närstående, äldreomsorgens ledning och beslutsfattare och övriga intressenter, t.ex. IT-enheten och andra förvaltningar. Miljön ska kunna användas i utbildningen av nya och blivande medarbetare. Kompetensförsörjning Tidigare i denna plan har redan konstaterats att det inte finns någon anställd inom äldreförvaltningen som inte behöver använda digitala verktyg och system i sitt arbete i någon form. Detta innebär att framöver ska den sökandes

15 kunskaper inom välfärdsteknologi och ehälsa utvärderas som en del av rekryteringsprocessen. Äldreförvaltningen kommer att arbeta med att en sådan kompetens tillfogas de övriga kompetenskraven. Äldreförvaltningen kommer att samverka med skolor och andra utbildningsansvariga som utbildar blivande medarbetare inom äldreomsorgen i syfte att medvetandegöra behovet av kompetens i användning av digitala verktyg. Samverkan Att det finns behov av utökad samverkan inom området välfärdsteknologi och ehälsa finns det inget tvivel om. Behov av samverkan mellan olika kompetenser har redan lyfts fram. Äldreförvaltningen har behov av att fortsätta samarbete med BTH och andra lärosäten, SICAHT och inte minst med Landstinget i Blekinge. Internt inom kommunkoncernen behövs nya samarbetsformer, bland annat ska en utvecklingsgrupp bildas tillsammans med kommunledningen och IT-avdelningen. Det finns redan ett samarbete med Affärsverken som förväntas öka. Tillsammans med kultur- och fritidsnämndens och funktionsstödsnämndens verksamheter kan nya intressanta funktioner utvecklas. Nästa kapitel handlar om finansiering av den framtida digitala utvecklingen. I nationella rapporter (se referenser) påpekas samarbete mellan flera kommuner ibland som avgörande för att kunna införa digital teknik. Finansiering Under närmare tio års tid har det funnits stimulansmedel och övriga statliga projektmedel för utveckla äldreomsorg med hjälp av välfärdsteknologi och digitala verksamhetssystem av olika slag. De flesta produkterna och tjänsterna har testats med hjälp av externa medel innan kommunerna har börjat använda dem på permanent basis. Nu förväntas kommunerna ta del av varandras erfarenheter. Om det ändå uppstår behov av eventuella testperioder ska de finansieras med egna budgeterade medel. För innovativa produktutvecklingar finns medel att söka tillsammans med akademin och ibland med företag. EUfinansierad Horizon 2020 har ett program Hälsa särskilt inriktat mot den åldrande befolkningen. Att lämna in en ansökan under denna utlysning innebär ett omfattande arbete och ska göras tillsammans med minst tre partners i tre olika länder.

16 Sammanfattningsvis kan konstateras att utveckling av välfärdsteknologi och ehälsa framöver ska finansieras huvudsakligen inom äldrenämndens budget. Det finns ett flertal studier som visar att satsningar i digitala tjänster inom äldreomsorgen är kostnadseffektiva samtidigt som den initiala investeringen kan bli kännbar. Skiftet mot att nyttja digitala verktyg och arbetsmetoder ska lämpligen genomföras före 2020 så att inkörnings- och inlärningsperioden är avklarad när verksamheterna möter de växande brukarvolymerna i början av nästa decennium. Etisk diskussion Socialstyrelsen har tidigare i sina föreskrifter gett stöd till kommunernas överväganden kring etiska frågeställningar inom äldreomsorg och äldrevård. Kravet på informerat samtycke i samband med projektet Nattro är ett exempel på en sådan etisk styrning. Statens medicinsk-etiska råd Smer har i sin rapport 2014:2 granskat etiska aspekter på robotar och i trygghetsteknik i vården av äldre. Granskningen omfattar även de delar som styrs av socialtjänstlagen SoL. Smer konstaterar att etiska argument kan anföras både för och emot användning av sådan teknik, ibland med samma argument. Rapporten tar också upp värdekonflikter som kan uppstå samt situationer där brukarens/patientens beslutskompetens är nedsatt. Vidare påpekas att rapportens syfte är att ge underlag för fortsatt diskussion. Smer ger några rekommendationer som kan tillämpas i samband med införandet av ehemtjänst och vid annan utveckling av välfärdsteknologi och ehälsa: - Att brukarnas behov av social stimulans tillgodoses även vid ökad användning av digital teknik. - Att en individuell bedömning görs om insatsen är lämplig utifrån brukarens förutsättningar och behov. - Att fullständig information ges på ett ändamålsenligt sätt. - Att brukares samtycke till en insats är informerat och frivilligt. - Att ett likvärdigt alternativ erbjuds personen om denne tackar nej till insatsen. - Att utprovning sker utifrån brukares behov och att en prövoperiod tillämpas. - Att uppföljning och utvärdering görs varvid det kontrolleras att brukaren har fått sitt omsorgs- och vårdbehov tillgodosett. - Att känslig information hanteras enligt föreskrifterna. Smer konstaterar att noggranna bedömningar ska göras i varje enskilt fall vid införandet av ny trygghetsteknik så att individens rätt till självbestämmande,

17 integritet och lika vård på lika villkor respekteras samt att krav på god vård och omsorg av god kvalitet uppfylls. Myndigheten för delaktighet MFD har granskat etiska bedömningar vid användning av välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga. Rapporten menar att det är ofrånkomligt att det uppstår etiska frågeställningar men det betyder inte att all användning av teknologi är problematisk. MFD har tagit fram ett frågeformulär som olika professioner kan använda som stöd för reflektion, beslut och dokumentation. Inom äldreförvaltningen ansvarar den strategiska styrgruppen för etiska ställningstaganden på övergripande nivå. Biståndshandläggarna ansvarar för att etiska aspekter beaktas och dokumenteras vid biståndsbeslut. Professioner med förskrivningsrätt ansvarar för att etiska överväganden tas hänsyn till vid förskrivning av olika hjälpmedel. Jämställdhet och jämlikhet En genomförd jämställdhets- och mångfaldsanalys visar behov av att förstärka stödstrukturer och fortsätta med metodisk kompetensutveckling bland äldreomsorgens och vårdens personal eftersom kraven på aktiv användning av digitala verktyg ökar kontinuerligt. Ett av målen i den regionala digitala agendan är att alla äldre ska omfattas av ett digitalt innanförskap. Granskningen visar att det behövs åtgärder som ökar jämlikhet mellan seniorer bosatta på landsbygden jämfört med dem som bor i centrala kommundelar. Digitalt innanförskap är särskilt viktigt för personer som har ett fysiskt längre avstånd till personer man önskar hålla kontakten med, till exempel utifrån etnicitet eller sexuell läggning. Medborgarservice på träffpunkterna är ett exempel på möjliga åtgärder. Det finns också behov av att erbjuda gratis Wi-fi på några servicepunkter för att öka alla äldre kvinnors och mäns möjligheter att använda internet för att bland annat kunna betala sina räkningar. Sådana åtgärder ska planeras in i kommande verksamhetsplaner. Uppföljning Denna plan är en första beskrivning av utvecklingen av välfärdsteknologi och ehälsa inom äldreomsorgen i Karlskrona. Den fungerar som underlag för fortsatta diskussioner inför de vägval som äldrenämnden och förvaltningen

18 står inför. Den kommer snabbt att bli inaktuell och behöver därför följas upp och revideras kontinuerligt. Framtagandet av planen har väckt minst lika många nya frågor som den har gett svar. Den ska ses som en vägvisare åt vilket håll verksamheten ska styras. De kortsiktiga målen behöver revideras redan i samband med 2016 års verksamhetsplan och därefter årligen som en del av budgetprocessen. Begrepp ehemtjänst innebär att välfärdsteknologi kan beviljas som bistånd med stöd i socialtjänstlagen. (Hjälpmedelsinstitutet) ehälsa syftar till att ge individen möjlighet till tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Nationell ehälsa har förflyttat fokus från teknikutveckling till process- och kvalitetsutveckling. Det syftar till att stödja, engagera och motivera invånare, ge stöd till verksamhet och beslutsfattare. (SKL) En etjänst förmedlas elektroniskt. Handläggningen är interaktiv vilket innebär att den sker i någon form av dialog mellan brukare och handläggare. Den är offentligt finansierad och riktas i första hand till socialtjänstens brukare men även till andra invånare, t ex anhöriga som har anledning att ha kontakt med socialtjänsten. Tjänsten kan utföras av såväl kommunala som privata aktörer. (SKL) IKT är en förkortning av informations- och kommunikationsteknik och kan beskrivas som den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Vanliga tjänster inom IKT är bildtelefoni, text-, röst-, bild- och videomeddelanden, e-post och internet. IKT är kommunikation oberoende på plats och tid, på användares villkor och kan till exempel användas för trygghetsskapande, delaktighet, valfrihet samt för bättre, enklare och mer kostnadseffektiv omsorg. (Hjälpmedelsinstitutet) Välfärdsteknologi är teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhet och delaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett självständigare liv. Välfärdsteknologi kan också vara stöd för anhöriga och bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet för både brukare och personal inom vård och omsorg. Välfärdsteknologi kan även stödja kvarboende, förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov samt vara samhällsekonomiskt lönsamt. (SKL)

19 Referenser 1. Acreo Swedish ICT AB (2014), Effekter av digitala tjänster för äldrevård. En ekonomisk studie. 2. Hjälpmedelsinstitutet (2012), Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad. 3. Hjälpmedelsinstitutet (2012), Nattfrid? Om tillsyn på natten för äldre personer med hemtjänst. 4. Karlskrona kommun (2012), e-utvecklingsplan 2012 2015. 5. Karlskrona kommun m.fl. (2015), ehälsa projekt 2014 för Blekinges kommuner, sammanfattning över projekt ehälsa. 6. Myndigheten för delaktighet (2015), Etik och nedsatt beslutsförmåga. Etisk bedömning vid användning av välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga. 7. Region Blekinge m.fl., Blekinges regionala digitala agenda. Handlingsplan 2014 2020. 8. SICS Swedish ICT (2014), Lägesrapport om välfärdsteknik till Socialstyrelsen. Utmaningar och möjligheter med digitala vårdoch omsorgstjänster. 9. Socialstyrelsen (2014), E-hälsa i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2014. 10. Statens medicinsk-etiska råd (2014), Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter. Smer rapport 2014:2. 11. Sveriges Kommuner och Landsting (2013), etjänster i socialtjänsten. En vägledning.