Metaller i vallgravsfisk 2012

ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av miljö- och klimatnämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Förord Hösten 2012 har miljöförvaltningen i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum låtit undersöka metallhalter i fisk från vallgraven i centrala Göteborg. Liknande studier har gjorts tidigare och rapporten utgör ett underlag för uppföljning av miljötillstånd och fiskkvalitet i vallgraven. Med start 1974 har Naturhistoriska museet studerat mängd upplagrade metaller i fisklever från vallgravsfisk. 2010 utökades undersökningen till att omfatta analys av metallhalt i muskel eftersom det är den delen av fisken man äter. Syftet med den utökade analysen är att få in data för att kunna bedöma om det på sikt går att äta fisk från vallgraven. Denna rapport redovisar metallanalyser från ett litet urval fisk som fångats vid vallgravsmetet våren 2012, en populär fisketävling som arrangeras årligen av Sportfiskarna. Göteborg januari 2013 1

Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metoder... 4 Resultat... 5 Metallhalt i levervävnad... 5 Metallhalt i muskelvävnad... 7 Slutsatser... 8 Referenser... 9 Bilaga 1... 11 Rådata grundämneshalter i levervävnad... 11 Bilaga 2... 13 Rådata grundämneshalter i muskelvävnad... 13 2

Sammanfattning Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Miljöförvaltningen har i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum låtit analysera metallhalter i muskel- och levervävnad från vanligare fiskarter från vallgraven i Göteborg. Syftet är att få fram dels data om metallhalter i fiskmuskel för att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion dels data om ackumulerade metaller i fisklever för att följa utvecklingen av metallbelastningen i vallgraven. Resultat från ett litet urval av fisk som fångats vid ett tillfälle kan endast ge en vägledning om fiskens kvalitet och vallgravens metallbelastning. Det behövs ett större urval för att kunna dra säkrare slutsatser. 2012 valde vi att analysera något fler muskelprover men endast från de vanligaste matfiskarna; abborre och mört. Dessutom analyserades leverprov från arterna abborre, mört, braxen och id i samma utsträckning som tidigare. Dessa arter har valts eftersom de är vanligt förekommande i vallgraven och är relativt stationära, d.v.s. lever inom samma område hela livet. Analysresultaten har jämförts med värden från tidigare undersökningar. Resultaten från 2012 års analyser av metallhalt i muskelvävnad från abborre och mört överstiger inte de gränsvärden som finns för konsumtion av fisk. Rekommendationen att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven kvarstår eftersom det inte kan uteslutas att enstaka exemplar kan ha för höga halter av skadliga tungmetaller eller organiska miljögifter. Metallhalterna i lever, som var ovanligt höga vid 2010 års mätning, har överlag minskat. Enskilda individer innehåller höga halter av vissa metaller i lever även 2012. Fortsatta mätningar är nödvändiga för att få en säkrare bild av tungmetallhalterna i muskel och lever för att bedöma om fisken går att äta och för att följa den långsiktiga trenden för metallpåverkan på fisk i vallgraven. Bakgrund Miljöförvaltningen och Naturhistoriska museet har låtit utföra analyser av metallhalt i muskel- och levervävnad hos fisk från vallgraven i Göteborg. Syftet med undersökningen är dels att få fram data som gör det möjligt att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion, och dels att följa utvecklingen av metallbelastningen i vallgraven. Över en miljon svenskar fiskar på sin fritid. Enligt en undersökning från Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) fiskar de flesta av dessa för att koppla av, för att göra något tillsammans med vänner, för att få naturupplevelser och för att fånga egen fisk att äta. Det är vanligast att man fritidsfiskar nära hemmet. Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Med detta som bakgrund 3

är det av intresse att veta om fisk i de centrala vattendragen är påverkad av miljögifter från stadsmiljön och om den är lämplig att äta. Kunskapen om fiskfaunan i vattendragen i centrum grundas i dagsläget främst på fångsterna från vallgravsmetet, en tävling som arrangeras årligen vid Kristi himmelsfärd. Tävlingen pågår under två timmar och fångsten samlas in och dokumenteras av Naturhistoriska museet i Göteborg. 2012 års fångst slutade på 75 fiskar och det var abborre, braxen, björkna, löja, id, mört och skrubba som högg på krokarna. Museet har vid ett antal tillfällen låtit utföra analys av vissa metaller och gifter i lever hos abborre, id och mört. Dessa fiskarter är stationära, det innebär att de inte förflyttar sig så långa sträckor utan lever sitt liv på en ganska begränsad yta. Det är alltså troligt att de metaller som finns i deras kroppar kommer från den nära omgivningen. Metaller i livsmedel är nödvändigt i låga koncentrationer eftersom metaller i många fall behövs för olika funktioner i kroppen. Höga halter av vissa metaller, som till exempel bly, kadmium och kvicksilver, som intas under längre perioder kan däremot vara skadliga för människors hälsa. EU-kommissionen har utfärdat en förordning med gränsvärden för vissa tungmetaller och organiska miljögifter i livsmedel till försäljning (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Vattnet som passerar vallgraven tillförs metaller via dagvatten från trafikytor och tak. Beroende på väderförhållanden strömmar vatten antingen genom staden från Mölndalsån via Fattighusån och Rosenlundskanalen eller Stora Hamnkanalen ut i Göta älv eller från Göta älv och in i kanalerna. För att få mer kunskap om fisken i centrala Göteborg är lämplig att äta, kompletterade miljöförvaltningen år 2010 Naturhistoriska museets analys av metallhalt i lever hos vallgravsfisk med en analys av metallhalt i muskel. Undersökningen utökades till att omfatta arterna abborre, braxen, id och mört. Av dessa är det främst abborre som används som matfisk i Sverige, medan övriga tre används som matfisk i vissa länder i Östeuropa. År 2010 var första gången en analys av metallhalt i muskelvävnad gjordes på fisk från vallgraven. Resultaten visade att kvicksilverhalten i någon enstaka individ kan vara så hög att gränsvärdet för konsumtion överskrids. När resultaten för metallhalt i lever jämfördes bakåt i tiden var värdena ovanligt höga 2010, och en teori var att de stora snömängderna skulle ha lett till ökad, och tillfälligt mer koncentrerad dagvattenbelastning med högre metallhalter som följd. Metoder Vallgravsmetet genomfördes den 17 maj 2012 och delar av fångsten togs tillvara av Göteborgs Naturhistoriska museum. De arter som valdes ut för leveranalys var samma som föregående år, det vill säga abborre, braxen, id och mört. I år valde vi att endast ta muskelprover från abborre och mört men från en något större och mer homogen grupp än tidigare, med stöd av resultat från ett studentprojekt på miljöförvaltningen. Göran Nilson och Åsa Holmberg på 4

naturhistoriska museet vägde och mätte fisken och tog ut vävnadsprover som skickades för analys på ackrediterat lab. Metallhalt i muskel analyserades i prov från sex mörtar (17-22 cm) och från sex abborrar (21-29 cm). Analysen utfördes av ALS Scandinavia och analysmetoden var "M4, Grundämnen i biota" med beräkning av metallmängd per kg våtsubstans. Analysen för metallhalt i muskel är förändrad från 2010 till en metod som kan spåra låga halter av flera metaller. Metallhalt i levervävnad analyserades i två individer per art av id och braxen, i åtta individer av mört och i sju av abborre och även där var analysmetoden "M4, grundämnen i biota" men anges per kg torrsubstans. Analys av muskelvävnad utförs för att få veta metallinnehållet i den del av fisken som vanligen konsumeras, så att jämförelse kan göras med EUs gränsvärden för försäljning av livsmedel. Analys av levervävnad görs för att jämförelse ska kunna göras med tidigare mätserier, och att mätserien hålls kontinuerlig för kommande år. Metallhalt i levervävnad hos vallgravsfisk har analyserats sedan 1974, men denna specifika mätserie börjar 2005 för braxen, 2007 för abborre och id och 2008 för mört. Metallhalt i muskelvävnad hos vallgravsfisk har analyserats 2010, 2011 och 2012. Resultat De fiskar som analyserats är ett litet och inte representativt urval av den totala fiskpopulationen i vallgraven. I brist på resurser att fånga och analysera en större mängd fisk, företrädesvis av ungefär samma storlek, har vi valt att analysera ett liter urval av den fisk som funnits att tillgå från vallgravsmetet. 2012 har vi sorterat ut en mer homogen storleksgrupp för metallanalys i muskel än tidigare och det bör noteras vid framtida jämförelser. Metallhalt i levervävnad Resultatet av metallhalt i levervävnad för några utvalda metaller illustreras i tabell 1. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 1. Resultaten varierar och det är svårt att dra några slutsatser om metallhalterna ökar eller minskar. En enskild braxen från 2012 års mete hade ansamlat större mängder bly och mangan i levern. Blybelastningen till vallgraven har minskat drastiskt sedan 1994 års förbud mot bly i bensin. Positivt är att övriga undersökta fiskar visar på ett minskande blyinnehåll. Kopparhalterna ser ut att öka sedan 2008 men 2010 års värden skiljer sig från övriga år där alla undersökta metaller hade ökat i samtliga arter. 5

Mört Cd Mindre än Hg Pb Mindre än Cu 2008 medel 1,5 (1-2) 0,02 (0,01-0,03) 8,5 (7-10) 2,6 (2-3,1) 2009 medel 1,5 (1-2) 0,03 (0,02-0,04) 7,5 (7-8) 7,7 (7,5-8,0) 2010 medel 6,0 (2-10) 0,08 (0,07-0,08) 30,0 (10-50) 85,2 (28,4-142) 2011 medel 0,02 (0,01-0,02) 0,02 (0,01-0,02) 0,1 (<0,02-0,17) 11,6 (9,7-13,4) 2012 medel 0,02 (0,01-0,04) 0,38 (0,15-0,57) 0,13 (0,09-0,3) 8,2 (1,2-33) Abborre Cd Mindre än Hg Pb Mindre än Cu 2008 medel 2,0 (2-2) 0,10 (0,07-0,12) 8,0 (8-8) 3,1 (2,4-3,8) 2009 medel 1,5 (1-2) 0,09 (0,08-0,10) 8,0 (6-10) 2,4 (2,2-2,7) 2010 medel 5,5 (4-7) 0,39 (0,12-0,66) 30,0 (20-40) 7,6 (5,9-9,2) 2011 medel 0,1 (0,03-0,17) 0,14 (0,09-0,183) <0,03 (<0,02-<0,04) 2,6 (2,13-2,98) 2012 medel 0,14 (0,008-0,62) 1,03 (0,75-1,5) 0,08 (0,06-0,09) 7,2 (0,88-21) Id Cd Mindre än Hg Pb Mindre än Cu 2008 medel 1,5 (1-2) 0,05 (0,04-0,05) 7,5 (7-8) 27,8 (19,2-36,3) 2009 medel 2,0 (2-2) 0,03 (0,03-0,03) 8,5 (8-9) 12,9 (11,6-14,1) 2010 medel 3,0 (2-4) 0,09 (0,09-0,09) 15,0 (10-20) 61,8 (54,3-69,2) 2011 medel 2012 medel 0,04 (0,008-0 039)0 039) 0,14 (0,023-0,053) 0,02 (0,03-0,016) 0,17 (0,13-0,20) 0,08 (0,06-0,1) 0,15 (0,1-0,2) 15,5 (13,4-17,6) 25,9 (9,8-42) 6

Braxen 2008 medel 2009 medel 2010 medel 2011 medel 2012 medel Cd Mindre än 1,0 (1-1) 0,9 (0,8-1) 2,5 (2-3) 0,02 (0,05-0,03) 0,11 (0,03-0,19) Hg 0,02 (0,02-0,03) 0,01 (0,006-0,007) 0,04 (0,04-0,05) 0,01 (0,01-0,02) 0,12 (0,058-0,19) Pb Mindre än 7,0 (7-7) 5,5 (4-7) 10,0 (10-10) 0,04 (0,03-0,04) 6,9 (0,1-13,8) Cu 4,6 (2,9-6,3) 4,9 (3,7-6,1) 22,8 (17,1-28,5) 4,2 (1,2-9,5) 31,6 (20,3-43) Tabell 1: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg), bly- (Pb) och kopparhalt (Cu) i levervävnad hos fisk fångad i vallgraven 2008-2011. Halterna är mätta i mg/kg torrsubstans. Tabellen visar medelvärde samt min- och maxvärden. Kadmium och bly anges inte i exakta värden för år 2008-2010, utan halten av ämnet understiger det angivna värdet. Metallhalt i muskelvävnad Resultaten av metallhalt i muskelvävnad för kadmium, kvicksilver och bly illustreras i tabell 2. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 2. Cd Hg Pb Abborre Mört medel medel <0,002 (<0,002-<0,003) <0,002 0,229 (0,114-0,303) 0,10 <0,02 (<0,01-<0,02) 0,02 (<0,002-0,003) (0,69-0,13) (<0,02-0,028) Tabell 2: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg) och blyhalt (Pb) i muskelvävnad hos fisk fångad i vallgraven 2012. Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans. Tabellen visar medelvärde samt min- och maxvärden. Kadmium i muskel Gränsvärde för kadmium i fisk för konsumtion är 0,050 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). 2011 och 2012 hade ingen av de provtagna fiskarna en kadmiumhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet, men resultatet är inte statistiskt säkerställt. Kvicksilver i muskel Gränsvärde för kvicksilver i fisk för konsumtion är 0,50 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). 2011 och 2012 hade ingen av de provtagna fiskarna en kvicksilverhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet, men resultatet är inte statistiskt säkerställt. Vid 2010 års 7

undersökning var det en individ av arten mört som hade en halt av kvicksilver som översteg gränsvärdet kraftigt, med en kvicksilverhalt i muskel på 1,9 mg/kg våtsubstans (Miljöförvaltningen 2011). När man jämför 2011 års analysresultat med en mätning från 2001 (Mathiason et al. 2004) som omfattade abborre, id och mört har halterna dock minskat något hos dessa tre arter. Bly i muskel Gränsvärdet för bly i fisk för konsumtion är 0,3 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). 2011 och 2012 hade ingen av de provtagna fiskarna en blyhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet, men resultatet är inte statistiskt säkerställt. Slutsatser Syftet med vår undersökning av metallhalter i muskelvävnad är att undersöka om fisken i vallgraven är lämplig för konsumtion. Det är en översiktlig undersökning som endast kan ge en fingervisning om det är rimligt att hoppas att vallgravsfisk går att äta i framtiden avseende metaller. De metaller som omfattas av gränsvärden för konsumtion är kadmium, kvicksilver och bly. Inget av de analyserade proverna i årets undersökning har värden som överstiger gränsvärdena. Vid 2010 års mätning var kvicksilverhalten i mycket hög i ett av proverna. Halterna kvicksilver i muskelvävnad förefaller vid 2011 och 2012 års mätningar vara låga. Angående fiskens ätlighet är rekommendationen fortfarande att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven, eftersom det inte kan uteslutas att enskilda individer kan ha för höga halter av kvicksilver eller andra hälsoskadliga ämnen. Mätserien av metallhalt i levervävnad kan användas för att visa tillstånd och trender hos fisken i vallgraven. Vid 2010 års analys sågs en ökning av många av metallerna i alla arterna. Vid 2011 och 2012 års analys var värdena i de flesta fall tillbaka på tidigare nivåer eller lägre. Enstaka exemplar har ackumulerat mycket höga halter av vissa metaller. För att få en generell bild av hur stadens miljöbelastning ser ut; här i form av metallpåverkan på fisk, behövs ett större analysunderlag i kombination med andra undersökningar av vatten och sediment. Det finns ingen enkel förklaring till de relativt höga metallhalter som hittades vid 2010 års undersökning. En teori var att det då varit en snörik vinter. Eftersom värdena sjunkit igen vid 2011 års undersökning, och det även då varit en snörik vinter är det tveksamt om det verkligen är förklaringen till de höga halterna 2010. Det finns inga andra uppenbara förklaringar till ökningen; det har inte skett några förändringar i dagvattenbelastningen under de senaste åren, och inga arbeten i vattendraget som innebär att bottensedimenten rörs upp ska ha utförts under perioden. Förklaringen till variationerna bör inte heller ligga i analysmetod eftersom analysen är utförd med samma metod och på samma laboratorium båda åren. Det krävs fortsatt årlig analys för att visa om det förekommer kraftiga mellanårsvariationer. 8

Rekommendation inför fortsatta mätningar Det krävs fortsatta och utökade mätningar för att få en säker bild av kvicksilverhalterna i muskel från vallgravsfisk. Fortsatt uppföljning av förändringar i metallbelastningen på vallgravsfisk är också en viktig pusselbit för att följa förändringar i stadens miljöpåverkan. Analysen bör utökas till att omfatta fler individer per art och helst att individerna är relativt lika i storlek. Det skulle också vara värdefullt att mäta flöden och metallhalter i vattenmassan och i bottensediment för att eventuellt kunna spåra orsaker till variationer i metallhalter i fisken. Miljöövervakning av miljögifter i vatten och vattenlevande organismer är en central del för att förstå och kontrollera olika ämnens flöden i samhället. Vattenmiljön tar emot föroreningar via direkta utsläpp, t.ex. processvatten från industri, och via diffusa utsläpp som partiklar från luft eller lakvatten från förorenad mark. Vattenförvaltningen är mitt inne i sin första åtgärdscykel och 2015 ska de flesta av EU:s vatten ha god status enligt ramdirektivet för vatten. Den lokala miljöövervakningen av kommunens vattenförekomster behöver successivt utvecklas för att följa upp resultaten av åtgärdsprogram för vatten. Referenser Fiskeriverket 2008. Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. Göteborgs Stad Kommunfullmäktige 2009, handling 2009 nr 164. Yttrande över motion av Carina Liljesand (KD) angående bättre möjligheter till fritidsfiske i centrum. Kommissionens förordning (EG) 1881/2006 Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Mathiason, S., Persson, B., Adrian, M. och Ekstedt, E. 2004. Kanalerna i Göteborg. Vatten och fiskar- en miljöbiologisk studie. Miljöförvaltningen Göteborgs Stad 2011. Metaller i vallgravsfisk, R 2011:7. Miljöförvaltningen Göteborgs Stad 2011. Metaller i vallgravsfisk, R 2011:7. Pallander, S., 2012. Utredning av metaller i vallgravsfisk. Institutionen för biologi och miljö, Göteborgs universitet. Ramdirektivet för vatten, Rådets direktiv 2000/60/EG 9

Bilaga 1 Rådata grundämneshalter i levervävnad Abborre ELEMENT SAMPLE GN M73 GN-M74 GN-M69 GN-M70 GN-M72 GN-69 GN-70 As mg/kg TS 13 <0,4 7,28 4,57 0,521 3,08 2,87 Cd mg/kg <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,008 0,617 0,345 Co mg/kg 0,0204 0,0193 0,0252 0,0287 0,0214 0,456 0,419 Cr mg/kg <0,08 0,186 0,156 <0,07 <0,05 0,265 0,204 Cu mg/kg 1,18 0,883 1,55 2,33 4,24 21 19,6 Hg mg/kg 0,863 0,523 1,53 1,3 1,41 0,749 0,802 Mn mg/kg 0,695 3,92 1,16 0,601 0,436 10,3 4,77 Ni mg/kg <0,1 0,118 0,134 0,0916 0,111 0,115 0,239 Pb mg/kg <0,1 <0,09 <0,08 <0,09 <0,06 0,0896 <0,07 Zn mg/kg 17 18,9 18,6 20,5 20,2 95,8 91,1 Braxen ELEMENT SAMPLE GN77 GN78 As mg/kg TS <0,7 <0,5 Cd mg/kg 0,0296 0,187 Co mg/kg 0,0525 0,992 Cr mg/kg <0.08 5,18 Cu mg/kg 20,3 43 Hg mg/kg 0,058 0,191 Mn mg/kg 3,9 40,4 Ni mg/kg <0,1 2,18 Pb mg/kg <0,1 13,8 Zn mg/kg 68,8 115 Id ELEMENT SAMPLE GN75 GN76 As mg/kg TS <1 <1 Cd mg/kg 0,0526 0,227 Co mg/kg 0,128 0,0945 Cr mg/kg <0,08 <0,1 Cu mg/kg 9,85 42 Hg mg/kg 0,133 0,203 Mn mg/kg 3,22 6,52 Ni mg/kg <0,1 <0,2 Pb mg/kg <0,1 <0,2 Zn mg/kg 64,8 82,4 11

Mört ELEMENT SAMPLE GN63 GN64 GN-M63 GN-M64 GN-M65 GN-M66 As mg/kg TS <1 <0,8 <0,5 1,05 <0,4 <0,4 Cd mg/kg 0,0415 0,0355 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Co mg/kg 0,137 0,0581 0,0416 0,0196 0,0179 0,0144 Cr mg/kg <0,2 0,166 0,505 0,117 0,417 0,196 Cu mg/kg 32,8 18,2 4,3 1,34 2,25 1,21 Hg mg/kg 0,163 0,153 0,551 0,573 0,371 0,543 Mn mg/kg 5,79 4,98 1,57 0,876 0,92 1,42 Ni mg/kg <0,3 0,148 0,364 0,119 0,1 0,175 Pb mg/kg <0,3 0,146 0,13 <0,08 <0,08 <0,1 Zn mg/kg 213 154 36,2 19,6 21,6 23,1 Mört ELEMENT SAMPLE GN-M67 GN64 As mg/kg TS 0,495 <0,5 Cd mg/kg <0,01 <0,01 Co mg/kg 0,0354 0,0171 Cr mg/kg 0,128 <0,07 Cu mg/kg 3,28 2,18 Hg mg/kg 0,33 0,33 Mn mg/kg 1,31 0,74 Ni mg/kg 0,121 0,0941 Pb mg/kg <0,09 0,105 Zn mg/kg 50,9 30,2 12

Bilaga 2 Rådata grundämneshalter i muskelvävnad Abborre ELEMENT SAMPLE GN-M69 GN-M70 GN-M71 GN-M72 GN-M73 GN-M74 As mg/kg vv 1,41 0,927 0,385 0,11 2,55 <0,08 Cd mg/kg <0,002 <0,002 <0,003 <0,002 <0,003 <0,002 Co mg/kg 0,0049 0,0058 0,0035 0,0045 0,004 0,0041 Cr mg/kg 0,0301 <0,01 <0,02 <0,01 <0,02 0,0398 Cu mg/kg 0,3 0,472 0,167 0,895 0,233 0,189 Hg mg/kg 0,302 0,268 0,216 0,303 0,171 0,114 Mn mg/kg 0,224 0,122 0,113 0,0921 0,137 0,838 Ni mg/kg 0,0258 0,0186 0,0249 0,0234 <0,02 0,0252 Pb mg/kg <0,02 <0,02 <0,02 <0,01 <0,02 <0,02 Zn mg/kg 3,6 4,16 3,88 4,25 3,34 4,05 Mört ELEMENT SAMPLE GN-M63 GN-M64 GN-M65 GN-M66 GN-M67 GN-M68 As mg/kg vv <0,1 0,237 <0,1 <0,1 0,102 <0,1 Cd mg/kg <0,003 <0,002 <0,002 <0,003 <0,002 <0,002 Co mg/kg 0,0089 0,0044 0,004 0,0032 0,0073 0,0037 Cr mg/kg 0,108 0,0264 0,0933 0,0433 0,0264 <0,01 Cu mg/kg 0,921 0,301 0,505 0,267 0,676 0,478 Hg mg/kg 0,12 0,132 0,0839 0,123 0,0693 0,0729 Mn mg/kg 0,335 0,197 0,206 0,313 0,27 0,162 Ni mg/kg 0,0778 0,0267 0,0225 0,0386 0,0249 0,0206 Pb mg/kg 0,0278 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,0229 Zn mg/kg 7,74 4,42 4,83 5,11 10,5 6,61 13

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448): R 2013:1 Årsrapport 2012 R 2013:2 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:3 Bottenfauna i Göteborgs kommun 2012 R 2013:4 Metaller i vallgravsfisk 2012 R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2012:6 Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011 R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011 R 2012:8 Kemikalier i möbler - tillsyn hos möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012:9 Metaller i vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning R 2012:10 Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 R 2012:11 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:12 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2011 R 2012:13 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012:14 Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten R 2012:15 Budget 2012 R 2012:16 Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg R 2012:17 Kunskapsförsörjning och samordning av tobaksförebyggande insatser. Utvärdering av ett projekt i Göteborgs Stad R 2012:18 Tema: Tobaksprevention och in-vandrargrupper fortsättnings-projekt (TTI) R 2012:19 Tobaksprevention och invandrargrupper Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad R 2012:20 Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest R 2012:21 Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg skall vara rökfria R 2012:22 Tobakspreventiva insatser i mångkulturell miljö. En intervjuundersökning om kunskap och attityder R 2012-23 R 2012-24 Miljörapport 2011. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg Kemikalier i leksaker. Tillsyn av detaljhandeln. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012-25 Miljö- och klimatnämndens budget 2013 R 2012-26 Metaller i smycken - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm