TVÅBETYG LEKTION 6 Italien

TVÅBETYG LEKTION 6 Italien Produktion: År 2010 2011 2012 2013 2014 Produktion 48 525 42 772 45 616 52 429 44 424 Areal: 769 000 ha Mest odlade druvsorter: Blå: Sangiovese 9 %, Montepulciano 4,5 %, Merlot 3,5 % Gröna: Trebbiano 7 %, Cataratto 4,5 %, Chardonnay 2,5 % Italien är ett av världens äldsta vinländer. När grekerna kom till södra Italien på 1000-talet f.kr. fanns redan betydande odlingar anlagda av etruskerna i den norra delen av landet. Namnet Oenotria, Vinlandet, fick det av grekerna, eftersom de fann landet lämpligt för vinodling. Flera av de druvsorter som infördes av grekerna odlas än idag. Italien producerar mellan 15 och 20 procent världens vin, och kampen om vem som producerar allra mest vin i världen står varje år mellan Italien och Frankrike, undantaget 2013 då Spanien klämde in sig mellan Italien och Frankrike. Det italienska vinet odlas i de flesta typer av jordmån och i landets samtliga 20 regioner. Produktionen uppgår till mellan 40 och 52 miljoner hektoliter per år sett över den senaste tioårsperioden. Italien var tidigare känt som de röda vinernas land, men den senaste statistiken från 2014 visar att det produceras mer vita viner än rött och rosé tillsammans. Något om vinlagar & klassificering I samband med den nya EU-lagstiftningen har det skett en del kosmetiska förändringar i lagstiftningen. Beteckningen Denominazione di Origine Protetta (DOP) har tillkommit, den omfattar både och DOC. Inom EU-lagstiftningen görs ingen skillnad mellan dessa två, men i Italien skiljer de fortfarande på och DOC. Vino da tavola. Enkla bordsviner. Indicazione Geografica Protetta (IGP), den här nivån hette tidigare Indicazione Geografica Tipica (IGT), men beteckningen ändrades i samband med den nya EU-lagstiftningen. Producenterna får använda båda beteckningarna på etiketten. Denominazione d'origine Controllata (DOC). Kvalitetsviner. Denominazione d'origine Controllata e Garantita (). Kvalitetsviner med garanti. Det finns för närvarande 73 stycken (2014). Super Vini Da Tavola. En relativt ny klass som tillkom för att man skulle kunna skilja ut de fina viner, som fördes in under kategorin vini da tavola bara därför att de inte producerades

enligt de gamla DOC- eller -reglerna. Super vini da tavola är alltså bättre viner än vini da tavola och i många fall även bättre än -viner, men de görs på andra vindruvor än de traditionella. DOC- eller -viner måste uppfylla krav gällande bland annat skördeuttag, tillåtna druvsorter, vinifikation, lagring och geografiskt ursprung. IGP/IGT är ett slags motsvarighet till de Vin de France (lantviner). Valet av druva är här betydligt friare än för de högre klassificerade vinerna. För ett antal år sedan var några av Italiens mest namnkunniga och dyraste viner klassificerade som enkla bordsviner, Vino da tavola, däribland många cabernetdominerade så kallade supertuscans från Chianti med omnejd. Lagstiftningen har sedan dess delvis anpassat sig till utvecklingen, och dessa viner återfinns numera inom kategorierna IGP/IGT och DOC. Det namnkunnigaste av dem alla, Sassicaia, har till och med förärats med en egen DOC. Abruzzerna Abruzzerna är beläget i mellersta Italien, gränsar till Marche i norr och Molise i söder. Påverkas av Adriatiska havet i väster och begskedjaj appeninerna i öster. Abruzzo producerar cirka 2,5 miljoner/hl vin per år, av det är 60 procent röda viner. Montepulciano är den dominerande druvsorten i regionen och är planterat på 57 procent av arealen. Bland de gröna druvorna dominerar Trebbiano med 29 procent. Det finns ett -vin och det är Montepulciano d Abruzzo Colline Teramane. Montepulciano d Abruzzo Colline Teramane, rött (min 90 % Montepulciano, max 10 % Sangiovese) Apulien Apulien är beläget på klacken. De producerar ungefär fem miljoner hl/vin per år. Regionen förknippas främst med druvsorterna Negroamaro och, även om den mest planterade blå druvan är Sangiovese. Det har tidigare sagts att Primitivo är identisk med den kaliforniska druvan Zinfandel, men DNA-analyser visar att så inte är fallet utan enbart att de härstammar från samma druvsort, den kroatiska Crjlenak. Bland de gröna druvsorterna är Trebbiano den mest planterade. Inom regionen finns fyra -viner. Castel del Monte Bombino Nero, rött (min 90 % Bombino Nero) Castel del Monte Nero di Troia Riserva, rött (min 90 % Uva di Troia) Castel del Monte Rosso Riserva, rött (min 65 % Uva di Troia) Primitivo di Mandura Dolce Naturale, rött (100 % Primitivo) Basilicata Basilicata är en av de minsta vinregionerna i Italien och står för ungefär 0,5 procent av landets produktion och merparten är enkla bordsviner. Åttio procent av produktionen är röda viner och den mest planterade druvsorten är Aglianco, regionen har ett -vin.

Aglianico del Vulture Superiore, rött (100 % Aglianico) Emilia-Romagna Emilia-Romagna tillhör produktionsmässigt de stora vinregionerna i Italien och med sin produktion på ungefär 6,5 miljoner hl per år är de tvåa efter Venetien. Andelen kvalitetsviner är dock låg och på Po-slätten framställs stora mängder bordsviner. Den mest kända vintypen i regionen är det lätt mousserande röda Lambruscovinet. Regionen har två. Mest planterade druvsorter är Trebbiano (30 %), Lambrusco (18 %) och Sangiovese (16 %). Pignoletto Grechetto Gentile Colli Bolognesi Classico Pignoletto, vitt (min 95 % Pignoletto) Romagna di Albana, vitt (min 95 % Albana) Friuli-Venezia Giulia Friuli är beläget nordöstra Italien och gränsar till Slovenien i öster och Österrike i norr. 75 % av produktionen är vita viner och de är mest kända för sina viner gjorda på Pinot Grigio och Friulano. Produktionen ligger på ungefär 1 miljon hl per år, mest planterade druvsorter är Pinot Grigio (26 %), Merlot (15 %) och Friulano (9 %). De har fyra -viner. Lison Friulano Colli Orientali del Friuli Picolit, vitt (min 85 % Picolit) Lison, vitt (min 85 % Friulano) Ramandolo, vitt (100 % Verduzzo) Rosazzo, vitt (min 50 % Friulano) Kalabrien Kalabrien är tån på den italienska foten. Regionen har inga -viner och det mest kända vinet är det vita Cirò, som görs på druvsorten Greco. 75 % av produktionen är röda viner och mest planterade druvsort är Gaglioppo. Kampanien Kampanien är väl mest känt för Pompeij, Capri och Neapel, men regionen producerar också en hel del bra viner. De är väl mest kända för det röda vinet Taurasi som görs på druvan Aglianico. Bland de vita vinerna utmärker sig Falanghina, Fiano och Greco. Regionen producerar ungefär 1,5 miljoner hl vin och har fyra -viner.

Aglianico del Taburno, rose och rött (100 % Aglianico) Fiano di Avelino, vitt (min 85 % Fiano) Greco di Tufo, vitt (min 85 % Greco) Taurasi, rött (min 85 % Aglianico) Lazio Regionen Lazio är nog mer känt för huvudstaden Rom än sina viner. Ungefär 80 % av produktionen på 1,6 miljoner hl per år är vita viner och de är mest känt för de lätta vinerna Colli Albani, Est! Est!! Est!!! och Frascati. Mest planterade druvsorter är Malvasia (30 %) och Trebbiano (28 %). De har tre -viner. Cannellino di Frascati, vitt (min 70 % Malvasia) Cesanese del Piglio, rött (min 90 % Cesanese) Frascati Superiore, vitt (min 70 % Malvasia) Ligurien Ligurien är nog mer känd för sin riviera och sina oliver än sina viner. Men det är en region på frammarsch och andelen kvalitetsviner ökar. Produktionen är låg och var 46 000 hl 2013. Det finns inga -viner och mest planterade druvsorter är Vermentiono (27 %), Pigato (15 %) och Rossese (12 %). Lombardiet Lombardiet med en produktion på ungefär 1,1 miljoner hl per år är mest känt för det mousserande vinet Franciacorta som framställs genom metodo classico. Andra kända viner från regionen är Valltelina Superiore och Sforzato/Sfursat di Valtellina, båda dessa viner görs på druvan Chiavennasca (Nebbiolo), Sforzato görs på torkade druvor. I regionen görs fem -viner. Mest planterade druvsorter är Croatina (17%), Pinot Nero (14%), Chardonnay (13%), and Barbera (12%). Chiavennasca Pinot Bianco Pinot Nero Nebbiolo Pinot Blanc Pinot Noir Franciacorta, mousserande (Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Nero) Oltrepó Pavese Metodo Classico, mousserande (Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Nero) Scanzo/Scanzo di Muscato, sött rött (Moscato Nero) Sforzato di Valtellina/Sfursat di Valtellina, rött (min 90 % Chiavennasca) Valtellina Superiore, rött (min 90 % Chiavennasca) Marche

Marche som ligger vid adriatiska havet har en produktion på ugnefär en miljon hl per år. Regionen som har fem -viner är mest känt för sina vita viner på druvan Verdicchio. Ett spännande vin är det röda mousserande Vernaccia di Serrapetrona, som görs på Vernaccia Nera och lite Montepulciano. Mest planterade druvsorter är Sangiovese (22%), Montepulciano (20%), and Verdicchio (14%). Castelli di Jesi Verdicchio, vitt (min 85 % Verdicchio) Offida, vitt (min 85 % Pecorino eller 85 % Passerina), rött (min 85 % Montepulciano) Rosso Conero Riserva, rött (min 85 % Montepulciano) Verdicchio di Matelica Riserva, vitt (min 85 % Verdicchio) Vernaccia di Serrapetrona, rött mousserande (min 85 % Vernaccia Nera) Molise Molise är till ytan sett en av Italiens minsta reginer, den ligger vid adriatiska havet inklämt mellan Abruzzerna och Apulien. Av produktionen på 320 000 hl är mer än 75 % röda viner. Mest planterade druvsort är Montepulciano (51 %) tillsammans med Trebbiano (12 %). Regionen har inga viner klassificerade som. Piemonte Piemonte betyder landet vid bergets fot. Regionen präglas av sina medeltida slott och är historiskt en rik, välmående del av Italien. Geografiskt ligger det som en jättelik dal mellan Alperna och Apenninerna i väster och söder. Vin odlas på syd-, väst- och östsluttningarna. Jordmånen domineras av kalkhaltig märgel och tuff (jord bildad av vulkanisk aska). Det relativt svala klimatet gör att druvorna mognar långsamt här. Vintrarna kan vara stränga och höstarna svala, med dimma som går upp i dalgångarna. Druvsorter Druvsorter markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Blå druvor Nebbiolo* Nebbiolo är Piemontes förnämsta druva. Fem av Piemontes sexton -viner är gjorda på Nebbiolo. Mest kända är Barolo, Barbaresco och Gattinara. Druvan har fått sitt namn efter det italienska ordet för dimma, nebbia, vilken är typisk för växtplatsen. Kulören är röd, men får relativt snabbt en brun ton. Färgintensiteten blir snabbt låg med stigande ålder. Druvan ger vin med smak av mogna nypon, plommon, violer, och med tilltagande ålder tjära, multnande löv, tryffel och champinjoner. Kännetecknande för viner gjorda på Nebbiolo är deras strävhet och kraftiga smak. Barbera Den här druvan ger viner av robust, fruktig karaktär. Från att ha varit en av Italiens näst mest planterade druvsorter i början av 2000-talet så har det minskat med 40 % de senaste tio åren.. Den finns också i Kalifornien och Sydamerika. Barbera mognar sent, men före Nebbiolo. Vinet får en djup purpurfärg, hög syra och lite bränd doft och smak med inslag av körsbär. Gröna druvor

Moscato bianco är mest känd som ursprunget till Asti spumante och till det pärlande Moscato d Asti. Spanna Nebbiolo Alta Langa, mousserande (Chardonnay, Pinot Nero) Asti, vitt, sött, mousserande (100 % Moscato Bianco) Barbaresco, rött (100 % Nebbiolo) Barbera del Monferrato Superiore, rött (min 85 % Barbera) Barbera d Asti, rött (min 90 % Barbera) Barolo, rött (100 % Nebbiolo) Brachetto d Acqui/Acqui, rött, mousserande, sött (min 97 % Brachetto) Dolcetto di Diano d Alba/Diano d Alba, rött (100 % Dolcetto) Dolcetto di Ovada Superiore/Ovada, rött (100 % Dolcetto) Erbaluce di Caluso/Caluso, vitt, mousserande, sött (100 % Erbaluce) Gattinara, rött (min 90 % Spanna) Gavi/Cortese di Gavi, vitt och mousserande (100 % Cortese) Ghemme, rött (min 85 % Spanna) Nizza, rött (100 % Barbera) Roero, vitt/mousserande (min 95 % Arneis), rött (min 95 % Nebbiolo) Rucchè di Castagnole Monferrato, rött (90 % Ruche) Exempel på praktiskt tvåbetygsprov Piemonte Rött vin Druva Land Region Nebbiolo Italien Piemonte (ej Barolo) Sardinien Ön Sardinien ligger väster om det italienska fastlandet och söder om den franska ön Korsika. Ön är nog mer känd för sin turism än sina viner. Det görs en hel del bra viner på den blå druvan Cannonau och den gröna Vermentino. Av produktionen på 640 000 hl dominerar bordsviner och det görs mer röda än vita viner. Mest planterade druvsorter är Cannonau (35 %) och Vermentino (28 %). Cannonau Grenache Vermentino di Gallura, vitt/mousserande/sött (min 95 % Vermentino) Sicilien

Sicilien som är Medelhavets största ö och det är bara en bro som skiljer den från det italienska fastlandets tå. Regionen är produktionsmässigt trea i Italien efter Venetien och Emilia Romagna. Sicilien var tidigare mest känt för starkvinet Marsala, men numera är det för sin stora volym av vardagsviner. Produktionen ligger på 6,2 miljoner hl per år och domineras av IGP/IGT-viner, endast 4 % är DOP (DOC + ). Mest planterade druvsorter är Cataratto (34 %) och Nero d Avola (16 %). Starkvinet Marsala som har anor från sent 1700-tal är ett vin på tillbakagång och det finns från knastertorrt till sött. Det görs i första hand på de gröna druvsorterna Ansonica (Inzolia), Catarratto och Grillo. Klassificering sker enligt färg och ålder enligt nedan: Oro, gyllengul färg. Ambra, bärnstensfärgad. Rubino, rubinröd färg, görs av de blå druvsorterna Perricone, Calabrese, Nero d'avola and Nerello Mascalese Fine, lagring minimum ett år, varav åtta månader på fat. Superiore, lagring minimum två år, varav 20 månader på fat. Superiore Riserva, lagring minst fyra år varav 44 månader på fat. Vergine eller Soleras, lagring minst fem år varav 56 månader på fat. Vergine Stravecchio eller Riserva, lagring minst 10 år varav 116 månader på fat. Calabrese Nero d Avola Cerasuolo di Vittoria, rött (50-70 % Nero d Avola, 30-50 % Frapatto) Toscana Toscana är en mycket gammal vinregion. I området mellan Florens och Sienna har vin odlats sedan etruskerna kolonialiserade landet drygt 1000 år f.kr Kullarna i Toscana är berömda och jorden är ganska mager med grus och sand. Värmen och solen ger goda förutsättningar för framställning av kvalitetsviner. Mikroklimaten varierar dock eftersom regionen är stor och vingårdarna många. Vintyper Chiantiviner produceras i sju områden i Toscana, varav det främsta är Chianti Classico, beläget mellan Florens och Sienna. Chiantivinerna kan vara lätta, bleka eller koncentrerade lagringsobjekt med strävhet och färgdjup. En traditionell Chianti framställs till 70 100 procent på druvan Sangiovese beroende på vilket område/zon den kommer ifrån, numera är det vanligare att tillsätta Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc än de traditionella druvsorterna Canaiolo, Mammolo och Colorino. De mäktiga vinerna Brunello di Montalcino och Vino Nobile de Montepulciano är sträva, kraftiga viner som åldras väl. De produceras i områden med samma namn. Brunello di Montalcino görs av en grupp kloner av druvsorten Sangiovese. Det är ytterst fylliga viner med

mycket frukt och garvsyra, som ofta kräver lång tid för att mogna. Vino nobile de Montepulciano är lättare i stilen och liknar chianti mer. En lokal specialitet är vin santo, ett starkt, sött eller halvsött vin framställt av passito-druvor. Dessa druvor får torka halvvägs till russin innan de krossas och jäses på traditionellt sätt. Sassicaia är ett bordeauxliknande vin med stor berömmelse. Det görs på minst 80 procent Cabernet Sauvignon. Druvsorter Druvor markerade med * är mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Blå druvor Sangiovese* Jupiters blod är Toscanas mest odlade druva (66 %) och huvuddruva för Chiantivinerna. Den muterar lätt och ger koncentrerade viner med djup färg. Brunello är en klon av Sangiovese. Brunello ger ett tanninrikt och kraftfullt vin, medan sangiovese ger fruktiga viner med hög och lite kärv syra. Gröna druvor Trebbiano Den franska motsvarigheten till Trebbiano är Ugni Blanc. Det är den mest odlade gröna druvan i Italien och Frankrike, en ytterst högavkastande druva. Trebbiano är även huvuddruvan som destilleras till cognac och armagnac. Den ger en äppelliknande doft och är mycket neutral i smaken med uttalad syra. Malvasia Malvasia är en uråldrig grön druvsort som ger arom, extrakt och kropp till vinet. Brunello Morellino Prugnolo Gentile Trebbiano Sangiovese Sangiovese Sangiovese Ugni Blanc Brunello di Montalcino, rött (100 % Brunello) Carmignano, rött (min 50 % Sangiovese) Chianti Classico, rött (min 80 % Sangiovese) Chianti, rött (min 70 % Sangiovese) Elba Aleatico Passito/Aleatico Passito dell Elba, rött sött (100 % Aleatico) Montecucco di Sangiovese, rött (min 90 % Sangiovese) Morellino di Scansano, rött (min 85 % Morellino) Rosso della Val di Cornia/Val di Cornia Rosso, rött (min 40 % Sangiovese, max 60 % Cabernet Sauvignon och Merlot) Suvereto, rött (min 85 % Cabernet Sauvignon, Merlot eller Sangiovese) Vernaccia di San Gimgignano, vitt (min 85 % Vernaccia) Vino Nobile di Montepulciano, rött (min 70 % Prugnolo Gentile) Exempel på praktiskt tvåbetyg Toskana

Rött vin Druva Land Region Sangiovese Italien Toskana, ej Chianti Classico Trentino-Alto Adige Trentino-Alto Adige är Italiens nordligaste vinregion, som består av två helt olika delområden. Det germanska Alto Adige eller Südtirol som gränsar mot Österrike och en gång var en del av Österrike och det mer italienska Trentino. Regionen är främst känt för sina vita svalklimatsviner. Närmare 2/3 av produktionen på 1,6 miljoner hl är vita viner. Mest planterade druvsorter är Chardonnay (22 %), Pinot Grigio (19 %) och Schiava (9 %). Pinot Grigio Pinot Gris Umbrien Umbrien ligger i mellersta Italien, norr om Rom och öster om Toscana. Regionen producerar närmare 1 miljoner hl per år och är mest känt för sina vita vinet Orvieto gjort på druvorna Grechetto och Trebbiano samt det röda vinet Montefalco gjort på druvsorten Sagrantino. De mest planterade druvsorterna är Sangiovese (22%), Trebbiano (17%), and Grechetto (13%). Montefalco Sagrantino, rött (100 % Sagrantino) Torgiano Rosso Riserva, rött (min 70 % Sangiovese) Valle d Aosta Valle d Aosta ligger i nordvästra Italien och gränsar till Schweiz och Frankrike. Det här är Italiens produktionsmässigt minsta vinregion och produktionen ligger på 20 000 hl/år. 60 % av produktionen är röda viner och de mest planterade druvsorterna är Petit Rouge (20%), Nebbiolo (12%), Pinot Nero (8%), Prié Blanc (8%), and Fumin (7%). Venetien Venetien breder ut sig i Po-dalen kring staden Verona. Det är ett viktigt område i nordöstra Italien och en av de största administrativa regionerna i landet. Produktionsmässigt är det Italiens största vinregion och det produceras närmare 9 miljonher hl vin per år. Mer än 70 % av produktionen är vita viner trots att regionen främst förknippas med röda viner. Mest planterade druvsorter är Glera (24%), Garganega (14%), Merlot (12%), Corvina (10%), and Pinot Grigio (9%). Det mest kända vita vinet är Soave, och på den röda sidan görs lätta viner som Bardolino och Valpolicella och de mer kraftfulla Ripasso, Recioto och Amarone. I Sverige har populäriteten för viner från den här regionen fullkomligt exploderat de senaste åren. Från passitodruvor (druvor som har fått torka) finns det två vintyper, Reciotoviner är

söta viner framställda av passitodruvor där vinet inte har fått jäsa ut och Amaroneviner är framställda på samma sätt, men jäsningen har fått fortgå till dess att ingen restsötma återstår. Resultatet blir ett kraftfullt, alkoholstarkt och torrt vin. Namnet Amarone kommer av det italienska ordet amaré, som betyder bitter och hänvisar till vinets tydliga smak av bittra körsbärskärnor. Druvsorter Blå druvor Corvina Veronese, Karaktärsdruvan i Valpolicella (exempelvis Amarone) och Bardolinoviner. Den skall ingå till minst 80 procent i valpolicellaviner. Dominerande doft i denna druva är körsbär. Vinerna får hög fruktsyra, men ganska låg strävhet. Rondinella En högavkastande druvsort som ingår i Valpolicellavinerna. Gröna druvor Garganega Karaktärsdruvan i Soavevinerna, som skall ingå till minst 70 procent. Garganega ger i sina bästa stunder eleganta viner med toner av citrus och gula plommon. Trebbiano, ingår i soave till högst 30 procent. Friularo Lison Raboso Friulano Amarone della Valpolicella. rött (45-95 % Corvina eller Corvinone, 5-30 % Rondinella, max 25 % av andra druvsorter). Bagnoli Friularo/Friularo di Bagnoli, rött/sött (min 90 % Friularo) Bardolino Superiore, rött (35-80 % Corvina eller Corvinone (max 20 %), 10-40 % Rondinella, max 15 % Molinara, max 20 % andra druvsorter). Colli Asolani Prosecco/Asolo Prosecco, vitt/mousserande (min 85 % Glera, max 15 % Bianchetta Trevigiana). Colli de Conegliano, Vitt (min 30 % Manzoni Bianco, min 30 % Pinot Bianco eller Chardonnay)/sött (min 30 % Glera, min 25 % Boschera, min 20 % Verdiso)/rött (10-40 % Merlot, min 10 % Cabernet Franc, min 10 % Cabernet Sauvignon). Colli Euganei Fior d Aranico/Fior d Aranico Colli Euganei, vitt/mousserande/sött (min 95 % Moscato Giallo) Conegliano Valdobbiadiene Prosecco, vitt/mousserande (min 85 % Glera, max Bianchetta Trevigiana). Lison, vitt (min 85 % Lison) Montello Rosso/Montello, rött (40-70 % Cabernet Sauvignon, 30-60 % Cabernet Franc, Carménere och/eller Merlot, max 15 % andra druvsorter) Piave Mallanotte/Malanotte del Piave, rött (min 70 % Raboso Piave, max 30 % Raboso Veronese)

Recioto della Valpolicella, rött mousserande/sött (45-90 % Corvina och/eller Corvinone, 5-30 % Rondinella, max 25 % av andra druvsorter). Recioto di Gambellara, vitt mousserande/sött (100 % Garganega) Recioto di Soave, vitt mousserande/sött (min 70 % Garganega, max 30 % Trebbiano di Soave, max 5 % andra druvsorter) Soave Superiore, vitt (min 70 % Garganega, max 30 % Trebbiano di Soave, max 5 % andra druvsorter). Exempel på praktiskt tvåbetyg Venetien Rött vin Druva Land Region Corvina Italien Venetien