INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän



Relevanta dokument
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

POLICY - Umeå City IBF -

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Världskrigen. Talmanus

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

Borgviks förskola och fritidshem

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Barnkonventionen i praktiken

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Att höra barn och unga

Elever med heltäckande slöja i skolan

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Backsippans förskola. Läsåret 2013/2014

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Tjörn möjligheternas ö. Barn- och ungdomsplan

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnplan för Hedemora kommun

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Samhälle, samverkan & övergång

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Barnkonventionen i korthet

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Elever med heltäckande slöja i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Älvgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Sammanställningar av djupintervjuer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Upprättad av elever och lärare

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

En bra start i livet (0-20år)

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Korvettens förskola

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Innehåll Innehållsförteckning

Alla barns rätt. Lästips från sjukhusbiblioteket

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

Föräldramöte Gläntan. November 2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Trimsarvets förskola

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Vimmerby Kommun Barn- och Utbildning Reviderad nov PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Mosippans förskola

Transkript:

INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän

Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska beslut. Här kan du också få tips och idéer på hur du kan involvera barn och ungdomar i beslutsprocessen.

Barnets bästa i främsta rummet! År 1989 klubbades Barnkonventionen av FN:s generalförsamling. Ett år senare skrev Sverige under konventionen och har sedan dess arbetat för att det som står i Barnkonventionen ska bli verklighet. Detta betyder att alla barn och ungas rättigheter ska tas på högsta allvar Överallt. Alla de beslut som tas i en kommun bör, med andra ord, bli synade av barn och ungdomar på något sätt innan de beslutas Antingen genom att man tittar i Barnkonventionen eller att barnen och ungdomarna får se det aktuella förslaget. Det är med andra ord mycket viktigt att barnen och ungdomarna kommer i främsta rummet när politiken formas. I Sverige måste landets lagar och regler gå ihop med Barnkonventionen, vilket betyder att Sverige ska se till att alla barn och ungdomars rättigheter inte glöms bort utan ska ta hänsyn till rättigheterna överallt i samhället Även i landets kommuner året om! Barnkonventionen är indelad i olika delar som kallas för artiklar. Det finns 54 artiklar i konventionen. Artiklarna 2,3,6 och 12 är konventionens grundregler och de hjälper en att förstå helheten i Barnkonventionen. Vi har plockat ut några artiklar som vi tycker är viktiga att ha med sig: #2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. #3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

#6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. #12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. #13-15 Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. #17 Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information. #23 Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. #29 Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. #30 Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. #42 Staten ska göra konventionens innehålla känt bland vuxna och barn. Vill du läsa hela Barnkonventionen Klicka här!

Alla barn växer inte upp i trygga förhållanden. Därför är det viktigt att alla barn och ungdomars åsikter och tankar respekteras och tar dem på allvar. Därför måste bland annat kommunen se till att alla barn och ungdomar ges möjlighet till att vara med och påverka både samhället och sin fritid i rätt riktning. Det är en skyldighet som vuxna har! Tillgängligheten till ungdomar Nära hälften av alla unga mellan 16-25 år uppgav 2009 att möjligheterna att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen var små eller obefintliga. Samtidigt uppgav 39% att de ville vara och påverka i frågor som rör deras kommun. (Ung idag 2010, Ungdomsstyrelsen). Att barn och ungdomar har mycket att lära av vuxna är något nästan alla barn och ungdomar har hört sedan barnsben. Men givetvis går det att vända på det resonemanget Vuxna har mycket att lära av barn och ungdomar. Barn och ungdomar tänker på ett helt annat sätt och oftast tänker på det som vuxna inte har tänkt på. Det mesta går om man bara vill. Det handlar om att samarbeta och föra en dialog Men hur? Dialogmötet/workshopen, som hölls den 6/11 2012, angående Burlövs kommuns översiktsplan är ett bra exempel på samarbete mellan ungdomar, politiker och tjänstemän. Träffa ungdomar Att börja träffa ungdomarna är ett steg i rätt riktning. Att vara där barnen och ungdomarna är det är en förutsättning. Man kan anordna ett bokbord ute i korridoren i skolorna runt om i kommunen och prata med barnen och ungdomarna och samtidigt

ha en idélåda eller idévägg där man kan skriva sina tankar kring kommunen och lämna idéer på vad man tycker borde finnas eller vad man vill se mer av i kommunen. Man kan också anordna möte med barnen och ungdomarna på platser där dom känner sig trygga på Exempelvis fritidsgården eller någon annan stans. Man kan också skaffa drop-in tider där barn och unga kan komma och prata och diskutera med politiker och tjänstemän om kommunen och om olika aktiviteter. Detta behöver man inte ha som en fast punkt utan man kan göra detta som en slags turné i kommunen Både inne och ute. Titta över möjligheterna för ungdomar att påverka En stor del av de politiska beslut som rör ungas vardag fattas lokalt i kommunerna. Det är därför viktigt att unga har möjlighet att göra sin röst hörd lokalt. Arbetet med lokalt inflytande för unga pågår på olika sätt i kommunerna. Ett sätt att nå ut till och involvera unga i beslutsfattande i kommunerna är att skapa inflytandeforum för unga. Ett inflytandeforum kan spela en viktig roll, men möjligheten att påverka lokalt ska gälla alla unga. I Sverige finns det ca 1.5 miljoner unga i målgruppen 13-25 år. Ungas förutsättningar och levnadsvillkor i samhället varierar beroende på bland annat kön, ålder, bakgrund, kulturell och socioekonomisk bakgrund, geografisk och funktionsnedsättning. Alla insatser som kommunen gör för unga bör ta hänsyn till deras olika förutsättning. Varje kommun var möjlighet att bidra till att minska skillnader i ungas levnadsvillkor genom att belysa dessa, inte minst villkoren för dem som av olika anledningar har det svårare än andra. Rapporter från bland annat Ungdomsstyrelsen visar att det finns en risk att de kommunala inflytandeforumen främst lockar unga med starkt socialt och kulturellt kapital.

Vidare visar endast ett litet antal kommuner upp verksamheter som strategiskt inkluderar grupper av unga som vanligtvis inte deltas, istället görs generella insatser som riktar sig till hela ungdomsgruppen. Få unga som lever i ett socialt utsatt bostadsområde sitter med i kommunala inflytandeforum. Vad finns det då för möjligheter att påverka som ung? Givetvis de klassiska sätten Klassråd och elevråd. Hur är det utanför skolans område? Det första man får göra är att se till att de ungas röst når fram till politikerna och tjänstemännen Exempelvis genom en app i telefonen, genom en digital panel/forum. När väl det är gjort så får man se till att de unga blir delaktiga i beslut som ska fattas Tillsammans med vuxna. Detta kan ske både fysiskt och digitalt eller både ock. Genom att göra noga dokumentationer på ungas åsikter kring frågor som rör kommunen, är ett sätt för både politiker och tjänstemän att sätta upp nya mål för kommunen, och verkligen få se vad de unga tycker och tänker. Dessutom, om man gör detta, tar man de ungas åsikter och tankar på allvar. Innan du fattar ett beslut, ställ dig följande frågor: Har du analyserat vilka ungdomar som kan diskrimineras av beslutet? Innebär beslutet att ungdomarnas bästa sätts i främsta rummet? Innebär beslutet att ungdomarnas bästa sätts i främsta rummet? Tillgodoses ungdomars rätt till utvecklings genom beslutet? Har ungdomar getts möjlighet att uttrycka sin åsikt och har deras åsikt beaktas? Ungdomstiden är en period då mycket händer i livet. De villkor som unga växer upp med lämnar avtryck som de bär med sig under hela livet. Dessa villkor påverkas av kommunala insatser och beslut.