Verksamhetsplan för Botulvs förskola Läsåret 2014-2015 1(13)
Innehå ll Inledning Botulvs förskola Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat. Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Centrala stadens vision... 3 Centrala stadens verksamhetsidé...3 Styrdokument... 3 Mål på olika nivåer... 4 Värdegrund... 4 Barn- och kunskapssyn... 5 Pedagogroll... 5 Beskrivning av förskolan Läge... 6 Storlek... 6 Organisation... 6 Introduktion... 6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 7 Barn med särskilda rättigheter... 8 Qualis... 9 Modersmål... 9 Genus... 9 Certifieringar... 9 Eventuella klagomål... 9 Hur vi arbetar utifrån läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 på vår förskola Normer och värden... 10 Utveckling och lärande... 10 Barns inflytande... 12 Förskola och hem... 12 Samverkan med skolan... 12 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 13 2(13)
Inledning Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten En förskola med hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola Alla barn ska lyckas! Tillsammans skapar vi barnets bästa förskola genom en trygg omsorg och ett lekfullt lärande. Centrala stadens vision På våra förskolor är demokratiuppdraget det främsta uppdraget och alla upplever meningsfullhet - både barn och vuxna. Förskolorna är en del av samhället och samhället är en del av förskolorna. Centrala stadens verksamhetsidé Förskolorna är lärande mötesplatser där barnen möter medskapande pedagoger och där lärandet sker i samspel mellan vuxna-barn, barn-barn och den miljö de vistas i. Barns kompetens tas tillvara och barnen är delaktiga och har inflytande. Lärmiljöerna är utmanande och barnen har möjlighet att utforska. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att se barns och pedagogers lärprocesser samt som stöd för reflektion, utvärdering och utveckling av verksamheten. Styrdokument Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 3(13)
Botulvs fo rskolå Mål på olika nivåer Vård och bildnings strategiska utvecklingsområden: Lärmiljö Vi vill skapa en pedagogisk lärmiljö som inspirerar, utmanar och lockar barn till lek och utforskande samt som visar att barn är kompetenta. Vår miljö ska vara tydlig, inbjudande, intressant, spännande, laborativ, kreativ och tillgänglig. Materialet som vi erbjuder barnen ska placeras i ett klokt och genomtänkt sammanhang. Synvända Vi vill flytta blicken från det som antas finnas i barnen, i deras egenskaper, utvecklingsnivåer och tidigare erfarenheter till de lär- och utvecklingsmiljöer som barnen möter. Istället för att förklara barns beteenden vill vi förstå sammanhanget och sökå förklåringår i åktuellå händelser, vånor och miljöer. Ett bårn blir i nyå situåtioner, i relation till de möjligheter, hinder och normer som olika miljöer och aktiviteter utgör. Pedagogisk dokumentation Vi vill fördjupa vårt arbete med pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om vår verksamhet och synliggöra barnens lärprocesser och vårt eget förhållningssätt. Vi vill utveckla vårt sätt att reflektera, analysera och utvärdera. Enhetens övergripande fokus: Barns inflytande och delaktighet i lärprocessen samt ett fördjupat arbete med projekt. Syfte: Att säkerställa och påvisa varje enskilt barns förändrade kunnande. Mål: Att alla barn utvecklar sin förmåga att självständigt välja aktivitet samt uttrycka sina åsikter. Alla barns intressen synliggörs. Förskolans gemensamma målområde: Språk och kommunikation. På alla avdelningar har vi haft det i åtanke när vi arbetat med projekten. Värdegrund Trygghet: Alla ska känna sig välkomna och trygga. Vi är alla lika värdefulla och vi alla kan lyckas. Respekt: Alla ska bli sedda och hörda varje dag. Vi tar tillvara på varandras olikheter och ser olikheterna som något positivt. Demokrati: Alla ska ha rätt att få sin röst hörd och möjlighet att påverka. Varje individ ska ha möjlighet att utvecklas, oavsett kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Empati och kommunikation: Vi lyssnar på varandra, visar hänsyn och intresse. Vi lyfter fram positiva sidor hos varandra. Vi reflekterar över vårt förhållningssätt och är inte rädda för att ifrågasätta och ge och ta kritik. Interkulturalitet: Var och en ska ha möjlighet att dela med sig av sin kultur. Vi uppmuntrar mångfald och använder oss av den i 4(13)
verksamheten. Alla ska ha möjlighet att stärka sin självkänsla och känna sig betydelsefull. Det ska vara roligt att vara på vår förskola och man ska kunna se tillbaka på förskoletiden som en lustfylld tid. Barn- och kunskapssyn På vår förskola finns en medveten pedagogisk tanke och ett väl utarbetat arbetssätt. Vi pedagoger är övertygade om att barnet är kompetent. Vi tränar och stärker det barnen kan, så att de kan ta nästa steg och vi skapar tillfälle till utmaningar. På detta sätt erövrar barnet nya kunskaper och förmågor och med det växer barnets självkänsla och självständighet. Vi vill att alla barn ska lyckas. Vi utgår ifrån att alla kan utifrån sina egna förutsättningar. Vi uppmuntrar barnen att prova på, vi försöker ha ett tillåtande klimat på förskolan. Alla ska känna att de kan lyckas med någonting. Vi ger barnen positiv respons när de lyckas, förstärker det positiva. Barn är kompetenta, de vill och kan lära sig. Barnens nyfikenhet, upptäckarglädje och delaktighet är grunden för inlärning. Kunskap är en process. Barn ska ges tid och möjlighet att, med alla sinnen, utforska olika områden. Barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna, i en positiv och tillåtande miljö som stimulerar nyfikenhet och kreativitet. Gemensamma upplevelser ger inspiration till att utforska mera. I leken utvecklar och befäster barn sin kunskap, lär sig socialt samspel och utvecklar empati. Pedagogroll Vi anser att pedagogen har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande och har därför formulerat vad vi tycker är pedagogernas uppgift. Pedagogernas uppgift är att: o möta barnen där de befinner sig o vara lyhörda för barnens behov o stimulera och stärka barnens förmågor o ge barnen utmaningar inom alla områden o vara nyfikna på det barnen intresserar sig för o uppmuntra barnen att lära av varandra o vara medforskare och hjälpa barnen att vidareutveckla sina intressen o utforma miljön så den stimulerar upptäckarglädjen o vara positiva förebilder o ge barnen grundläggande språkliga och matematiska begrepp o genom dokumentation och reflektion öka barnens medvetenhet om sitt eget lärande. 5(13)
Beskrivning åv fo rskolån Läge Botulvs förskola är en kommunal förskola som ligger mitt i centrala Uppsala. Förskolan ingår i Centrala stadens förskoleenhet inom Uppsala kommun. Barnen kommer oftast från närområdet. Storlek Förskolan har, sedan uppförandet år 1975, ändamålsenliga lokaler. I förskolans mitt ligger en stor lekhall som används för organiserade lekar, gymnastik, drama och teater. Under höstterminen-13 påbörjades ett arbete på samtliga avdelningar med att inreda efter konceptet sju lärmiljöer. Där finns t.ex. ateljé med skapande material, plats för lek med vatten/sand, bygg och konstruktion, ljud, ljus etc. I rummet Kulan arbetar en logoped tre dagar i veckan med de barn som har resursplats. Botulv har fyra avdelningar, en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Övriga avdelningar tar emot barn i åldersspannet 3-5 år. På två av dessa avdelningar erbjuds totalt åtta av platserna till barn med språkförsening. Vi använder ett språkutvecklande arbetssätt som bl.a. inkluderar tecken som stöd. Förskolans gård är stor med uppväxta träd, gungor, flera fastmonterade lekredskap, kulle, rutschkana, cykelbana, sandlådor, mm. Under kalenderåret 2013 satsade vi på att utveckla gården för att göra den mer attraktiv och utmanande för barnen. Barnen fick genom barnrådet vara med och påverka hur vi utformade gården. Förskolan har ett tillagningskök med en egen kock. Organisation Botulvs förskola ingår som en enhet i Centrala Stadens förskolor. Verksamheten leds av förskolechef Gunilla Källmark samt biträdande förskolechef Olof Petrusson. På förskolan finns en utvecklingsgrupp bestående av en förskollärare från varje avdelning. Under ledning av förskolechefen ansvarar gruppen för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. Introduktion Vid introduktionen skolas inte bara barnet in utan även föräldrarna. Det är viktigt att barnen blir trygga i vår miljö och vår verksamhet och lär sig våra rutiner. Vi använder oss bland annat av heldagsinskolning som innebär att föräldrarna är med hela dagar i verksamheten. Varje höststart bjuds alla nya föräldrar in till ett möte för att ta del av verksamheten och träffa förskolechefer och pedagoger. Hur lång tid introduktionen tar är individuellt för varje familj. Vi ser till att ha en öppen kommunikation om introduktionstiden. Några veckor efter att introduktionen är avslutad erbjuder vi introduktionssamtal med barnets vårdnadshavare. 6(13)
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi vill att förskolan ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. För att nå detta arbetar vi förebyggande ex; * Vi informerar på föräldramöte om vår plan * Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt regelbundet både med barnen, men även inom personalgruppen. * Tillsammans med barnen diskuterar vi hur man är en god kamrat och en bra förebild, och gör sedan en värdegrund med barnens egna ord. Vi sätter upp kompissolar, kompisträd eller liknande med regler för hur man är en bra kompis på väggen. * I leken och i de dagliga rutinerna får barnen träna på att ta ansvar, visa respekt för varandra, vara aktasamma om förskolans material samt hjälpa varandra. Vi skapar en trygg miljö genom att visa på att alla är lika mycket värda. Vi är lyhörda och aktivt närvarande bland barnen. Föräldrarna är delaktiga genom att vi informerar dagligen och diskuterar på föräldramöten. När barnen hamnar i en konflikt har vi ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt för att lösa detta. Vårt ledord är Alla barn är allas barn. Vi har arbetat med värdegrund tillsammans med alla barn och formulerat en lättillgänglig värdegrund i form av kompissolen och Luddes kompistavla. Barnen pratar om dessa både på förskolan och hemma. Vid uppkomna situationer hänvisar barnen till de regler som finns på kompissolen och kompistavlan. Vi har föräldrasamverkan, föräldramöten, föräldrafika etc. där dessa frågor regelbundet kommer upp. Vi ser att barnen vänder sig till oss vuxna när de är ledsna eller när något hänt. Vi arbetar efter mottot: Alla barn är allas barn och alla pedagoger är allas pedagoger. Vi försöker ha en nära kontakt med föräldrarna om barnen berättar något hemma. Genom dagliga kontakten, under utvecklingssamtal samt genom föräldraenkäter och barnenkäter, kan vi utvärdera och följa upp hur föräldrar och barn uppfattar förhållningssättet på förskolan. Genom att personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus minimerar vi risken för att undanskymda platser skall bli ställen där problemsituationer kan uppstå. Där av strävar vi efter att det alltid ska finnas minst en personal i närheten av barnens lek. Vi observerar barn som kommer i konflikt och missförstår varandra, vi anser att det är viktigt att se och agera direkt. Ibland klarar barnen att lösa konflikten själva, men den vuxne finns i bakgrunden om det behövs. Vi pratar med berörda barn omgående för att höra båda barnens versioner. Vi använder hur-frågorna; Hur kände du? Hur tänkte du? Hur hade du kunnat göra? Hur tror du att den andra kände sig? Vid uppkomna situationer där ett barn blivit retat eller orättvist behandlat följer vi snabbt upp situationen genom samtal med berörda för att ta reda på vad som hänt och varför, efter detta förankrar vi situationen hos föräldrarna om det finns behov. 7(13)
Vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och hela tiden aktivt finns med i verksamheten. Den tar bland annat upp att vuxna som agerar som goda förebilder grundlägger ett öppet sinne hos barnen. En arbetsplats som präglas av öppenhet tror vi skapar barn som vågar berätta och ge personalen kännedom om problematiska företeelser som rör barnen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling revideras varje år. Utvecklingsgruppen jobbar i en ständigt pågående process (med förankring hos övrig personal) med olika planer och dokument för verksamheten. Vi diskuterar även frågor som rör planen mot diskriminering och kränkande behandling på våra APT. Förskolans utvecklingsgrupp jobbar också aktivt för att stävja diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom sitt utvärderingsarbete. Som underlag används det observationer, enkäter, barnbarometer, föräldraenkäter etc. Barn med särskilda rättigheter Vi definierar barnens behov genom att observera barnen enskilt och i grupp. Alla barn behöver någon typ av stöd i olika situationer. Om vi anser att ett barn behöver mer stöd än vi kan ge på avdelningen kontaktar vi resursenheten. I samråd med föräldrarna diskuterar vi med resurspedagogen, alternativt förskolepsykologen om lämpliga åtgärder. Det kan handla om handledning, stöd i föräldrasamtal eller extra resurser i form av personal eller utökad tid. Det upprättas en handlingsplan med kort- och långsiktiga mål. Vi samarbetar även med BVC och barnhabiliteringen. Vår förskola har två tal- och språkavdelningar för barn med behov av språkstöd. Detta är ett samarbete mellan Uppsala kommun och Uppsala läns landsting. På dessa avdelningar integreras barn med språkstörningar. Barngrupperna består av 16 barn varav fyra barn har särskild placering. Det är vanligt att barnen blir rekommenderade att söka en plats via logopedmottagningen på Akademiska sjukhuset. Barnen ska ha remiss från logoped. De kan även ha uppmärksammats på andra förskolor av våra resurspedagoger på resursenheten. Vi har en logoped på förskolan tre dagar i veckan. Hon arbetar med dessa barn enskilt och i grupp. På dessa två avdelningar har vi en högre personaltäthet. Qualis På Botulvs förskola använder vi oss av kvalitetssäkringssystemet Qualis. Du kan läsa mer om Qualis på www.q-steps.se 8(13)
Modersmål Genom modersmålsstödet vill vi medverka till att barnet behåller positiva känslor till sitt modersmål och sin kultur. Vi arbetar för att hos andra barn skapa positiva attityder till språklig och kulturell mångfald. Vi strävar efter att samarbeta med modersmålspedagogerna så att de känner sig delaktiga och välkomna hos oss. Modersmålspedagogerna är kulturbärare, goda förebilder för barnen och brobyggare till vardagslivet i svensk förskola för både barn och föräldrar. Vi uppmuntrar föräldrarna att fortsätta tala sitt modersmål med barnen, både i hemmet och på förskolan. Vi samarbetar med modersmålspedagogerna på ett sådant sätt så att de syns tillsammans med oss i det dagliga arbetet och vi informerar dem om vårt temaarbete/intresseområde så att de kan arbeta parallellt tillsammans med förskolans pedagoger. Till våren 2015 kommer samtliga utvecklingsgruppsledare inom enheten Centrala staden att få gå utbildningen Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan vilket ska föra vårt arbete inom område framåt. Utvecklingsgruppsledarna för sedan vidare denna kunskap till personalen på förskolorna. Genus Vi har på Botulv ett medvetet arbetssätt när det gäller jämställdhet och genus. Vi uppmuntrar barnen att välja och utveckla sina intressen bland annat genom att vi har ett brett sortiment av leksaker och annat material. Vi delar aktivt upp barnen i mindre grupper för att ge lekutrymme och möjlighet till nya lekkonstellationer. Vi använder oss bland annat av aktivitetskartor. Vi utmanar barnen så att de provar på sådant som de normalt inte skulle välja. Detta för att ge varje barn möjlighet att utveckla flera sidor av sin personlighet. Enligt skolinspektionen är arbetet med genus ett utvecklingsområde för hela kommunen. I vår enhet, centrala stadens förskolor, har vi beslutat att läsa litteratur om genusarbete. Genusfrågor finns även som en kontinuerlig punkt i dagordningen, både under enhetens samt Botulvs egen utvecklingsgrupp. Certifieringar Botulvs förskola har fått Qualis kvalitetscertifiering 2009 och 2013. Dessa år har förskolan blivit granskad och certifierad efter båda granskningarna. Eventuella klagomål På Botulvs förskola tas eventuella klagomål omhand omgående. Vårdnadshavare kan närsomhelst vända sig till pedagogerna eller maila biträdande förskolechef Olof Petrusson. Eventuella klagomål kan även ges via ett särskilt formulär som nås på vår hemsida. 9(13)
Hur vi årbetår utifrå n lå roplånen fo r fo rskolån Lpfo 98/10 på vå r fo rskolå Normer och värden På vår förskola finns en medveten pedagogisk tanke och ett väl utarbetat arbetssätt. Vi pedagoger är övertygade om att barnet är kompetent. Vi tränar och stärker det barnen kan, så att de kan ta nästa steg och vi skapar tillfälle till utmaningar. På detta sätt erövrar barnet nya kunskaper och förmågor och med det växer barnets självkänsla och självständighet. Vi vill att alla barn ska lyckas. En viktig utgångspunkt för vårt arbete på förskolan är att vi betraktar alla barn som allas barn. För oss är det även viktigt att barn och vuxna lär känna varandra över avdelningsgränserna. Vi betonar vikten av samarbete i hela huset. Detta för att barn och vuxna från hela förskolan ska lära känna varandra bra och bry sig om varandra. Vi arbetar därför även i mindre lärgrupper. I den dagliga verksamheten har vi många tillfällen där vi arbetar över och mellan avdelningarna med gemensam öppning och stängning, utevistelse, samt att vi är måna om att hjälpa varandra vid personalfrånvaro för att barnen i största möjliga utsträckning ska få möta kända ansikten. Vi har en gemensam värdegrund på förskolan som ligger till grund för vårt förhållningssätt mot barnen, föräldrarna och personalen. Vi vuxna ska vara goda förebilder både för barn och vuxna. Barnen ser allt vi gör och gör som vi gör. Vi ser allas olikheter som en tillgång och tar tillvara på dessa. Vi förstärker positivt beteende och uppmuntrar barnen att t.ex. hjälpa varandra. Vi har genom att göra kompissolar/kompisträd, med gemensamma regler, tillsammans med barnen arbetat med att förankra värdegrunden bland barnen. Utveckling och lärande Alla avdelningar har fasta rutiner och struktur, detta gör att barnen känner sig trygga och det är en förutsättning för inlärning. Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Barnen ska utvecklas till självständiga individer som vågar ta för sig och vara sig själva. Vi strävar efter att vår verksamhet planeras efter barnens behov och intressen. I leken och i den dagliga kontakten ser vi vad barnen gör och var de befinner sig intressemässigt. Vi observerar och dokumenterar regelbundet det barnen gör för att se till att alla barn har trygghet i vardagen, och vad de behöver för att utveckla sitt lärande. På detta sätt får vi en kontinuerlig uppföljning av barnens vardag och lärande på förskolan. Vi ställer oss bland annat frågor som: Vad är barnen intresserade av just nu?, Vilket material använder barnen?, Vad kan vi tillföra för material för att utveckla leken?. Vi ser till att barnen har tillgång till material som stimulerar till lek och lärande. Sedan 2013 fortbildas förskolans personalgrupp fortlöpande inom pedagogisk dokumentation samt praktisk it- och mediekompetens (PIM). Vidare satsar Uppsala kommun på att uppmärksamma stadens förskolors lärmiljöer och jobbar aktivt med att skapa, för barn, inbjudande miljöer. 10(13)
Vi utgår från barnens och barngruppens förutsättningar och behov och arbetar intresseinriktat. Under arbetet med barnens intressen väver vi in alla läroplanens mål. Vi arbetar med vardagsnära lärande i naturorienterade och naturvetenskapliga ämnen. För att komma närmare naturen går vi på utflykt tillsammans med barnen. Vissa avdelningar har detta som en regelbundet återkommande aktivitet medan andra avdelningar för in utflykter i samband med till exempel aktuellt temaarbete. I vattenlek ute och inne får barnen möjlighet att med hjälp av olika redskap upptäcka och experimentera med vatten. Vi tar tillvara på den natur vi har på våra gårdar och de naturliga förutsättningar som ges i form av väder och årstider. Vi arbetar aktivt med matematik i den dagliga verksamheten och strävar efter att göra matematiken i vardagen synlig för barnen. Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Vi integrerar medvetet matematiska aktiviteter i förskolans dagliga verksamheter såsom samling, sångstunder, temaarbete, inne- och utelek, på- och avklädning samt vid måltider. Vi lyfter fram och använder matematiska begrepp då vi räknar antal, parar ihop, delar, jämför storlek, längd och tyngd, tittar på former, pratar om tid, sorterar och kategoriserar. Detta gör vi för att barnen ska få upptäcka vardagsmatematiken. Vi har ett brett utbud av konstruktions- och sorteringsmaterial som ger barnen möjlighet att bygga, skapa och sortera. Vi ger barnen möjlighet att själva få reflektera och lösa problem som har anknytning till matematik Vi strävar efter att synliggöra och öka barnens intresse för vår vardagsteknik och dess betydelse för oss. Vi tar tillvara vardagssituationer då barnen själva visar sig intresserade av vardagsteknik. Genom att skapa, bygga och konstruera får barnen möjlighet att utveckla och bestämma sin egen design och hitta lösningar till tekniska problem. Barnen får utnyttja sin kreativitet och genom stöd och vägledning får barnen också vidareutveckla sin kreativa sida. Innan vi sätter igång med ett projekt görs barnen förtrogna med materialet. Barnen får bygga och konstruera med både färdigt konstruktionsmaterial, såsom Duplo, Lego, Kaplastavar, återvinnings- och naturmaterial. Vi vill att barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera, uttrycka tankar samt utvecklar sitt intresse för skriftspråk. Vi tar tillvara varje tillfälle att samtala med barnen. Vi sätter ord på det som omger barnet och det barnet uppmärksammar. Vi samtalar om barnens upplevelser, tankar, känslor, bilder och lek. Vi lägger vår språknivå ett snäpp över barnens nivå för att utmana barnens språk. Vi anpassar vårt språk efter barnets behov och förutsättningar. I alla åldrar på förskolan arbetar vi med rim, ramsor, sånger, rytm och musik. Vi samtalar med barnen, lyssnar på deras svar och lär barnen att lyssna på varandra. De två resursavdelningarna använder sig av bildstöd samt tecken som stöd till talet. I leken lär sig barnen språket av varandra och detta uppmuntrar vi genom att erbjuda miljöer där samlärandet får möjlighet att utvecklas. Barnets estetiska och kreativa förmågor utvecklas genom att vi ger barnet tillfälle att sjunga, röra sig till musik, skapa med olika material och prova på olika tekniker. Alla barn har en pärm där vi dokumenterar och synliggör barnets lärande och utveckling. En viktig del av verksamheten är barnens fria lek, där lär sig barnen socialt samspel och ges tillfälle att reflektera och bearbeta sina upplevelser. I den fria leken finns vuxna närvarande för att vägleda och stötta. 11(13)
Barns inflytande Vi arbetar i smågrupper där alla barn har lättare att göra sig hörda, även barn med språkförseningar. Val av ämne för temaarbete är på förskolan alltid inspirerade av barnens intressen. Varje barngrupp har olika behov, och alla pedagoger observerar vad barngruppen behöver och är intresserad av. Utefter detta väljer man arbetssätt. Barnen påverkar innehållet dels genom direkt uttalade önskemål, och dels genom att pedagogerna är lyhörda för vad barnen signalerar. Avdelningarna har olika metoder för att ta tillvara barnens önskemål och intressen. Ett exempel är ett önskemoln som sitter på väggen, där barnen önskar olika aktiviteter. Dessa skrivs upp på enkla papperslappar. Varefter man har möjlighet att uppfylla önskningen prickas de av och barnet får känna att deras önskemål är viktiga. Barnens åsikter är viktiga, och en gång i månaden har vi barnråd. Två barnrepresentanter från varje avdelning utses och tar med sig önskemål och frågor till rådet. Tanken är att barnens åsikter och idéer ska komma fram och tas till vara. Barnen ges även möjlighet att vara med och utvärdera verksamheten i andra sammanhang till exempel genom vår barnbarometer och när ett tema avslutas men det dagliga samtalet är den viktigaste utvärderingen. Där får vi chans att höra deras spontana åsikter. Varje barn som flyttar till förskoleklass får vara med om en avslutande intervju där de får frågor om hela sin förskoletid. Vi tittar då tillsammans med barnet i pärmen och barnet ges möjligheta att reflektera över sin tid på förskolan. Förskola och hem Vi strävar efter en bra och förtroendefull relation med föräldrarna för att på bästa sätt samarbeta runt barnens utveckling. Det dagliga samtalet med föräldrarna prioriteras högt. Vi dokumenterar verksamheten bland annat genom en digitalram där vi visar bildspel över dagens händelser. I hallen finns en anslagstavla med veckoplanering och aktuella notiser. Vi har även information om förskolan på vår hemsida. Vi dokumenterar verksamheten på väggarna där barnen kan se sitt lärande och kan visa och berätta för sina föräldrar vad vi arbetat med genom bilder, fotografier och text. Vid introduktionen skolas inte bara barnet in utan även föräldrarna. Det är viktigt att föräldrarna blir trygga med personal och förskolans rutiner. Föräldrar bjuds in till föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin. Vi har även träffar tillsammans med både barn och föräldrar vid till exempel Adventsfest och Sommarfest. Alla föräldrar är också välkomna att vara med sitt barn under en dag på förskolan. Samverkan med skolan Vi följer av samverkan mellan förskola och skola, framtagna riktlinjer och strävar efter att ge barnen en mjuk övergång från förskolan till förskoleklassen. I Centrala Staden har vi ett nätverk för samverkan mellan förskolan och skolan. Vi samverkar med Kvarngärdesskolan, Vaksalaskolan och Almtunaskolan. Förskoleklassens lärare och femårsansvariga på 12(13)
förskolorna i Centrala staden träffas tre gånger per läsår i nätverket. Förskolechefer, rektorer och en representant från de biträdande förskolecheferna träffas också regelbundet. Innan barnet börjar i förskoleklassen har vi ett överlämnandesamtal med skolan. Detta förbereds i samråd med föräldrarna. Vi förbereder barnen genom besök i skolan där de får bekanta sig med personalen och den nya skolmiljön både inne och ute. Uppföljning, utvärdering och utveckling Personalen på förskolan har gått utbildning i pedagogisk dokumentation. Vi fotograferar och filmar olika situationer och barn i olika processer. Bilderna och filmerna använder vi till den levande dokumentationen på förskolan. Inför inskolnings- och utvecklingssamtal är varje pedagog på avdelningen delaktig i reflektionen kring barnets utveckling. På samtalet får föräldrarna även ge sin bild av barnet och sedan kan vi tillsammans reflektera över de uppfattningar som finns. Vi använder oss av barnintervjuer inför utskolningssamtal till skolan, men även under olika läroprocesser eller andra tillfällen under barnens vistelse på förskolan. Vi samtalar personalen emellan och reflekterar tillsammans både genom de reflektionsunderlag vi har, och efter fria tankar och frågor. Vi använder reflektionsunderlag, observationer och terminsutvärderingar. Utifrån de olika utvärderingarna följer vi upp och försöker utveckla verksamheten efter åsikter och behov. Vi använder våra dokumentationer och reflektioner för att få syn på dels vårt eget förhållningssätt men också hur vi påverkar hur barnen blir. På så sätt kan vi komma fram till om en förändring behövs. Resultaten ger oss en vägvisning och vi kan se vad vi behöver förändra, lägga till eller ta bort. Vi tittar på enkätsvar i föräldra-, barn- och medarbetarenkäter för att se vad vi behöver förbättra och jobba vidare med i arbetslagen, utvecklingsgruppen, på APT, föräldramöten, inskolnings- och utvecklingssamtal. 13(13)