KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av skollagskommitténs förslag. I denna överenskommelse, som dåvarande regering beskrev som det historiska handslaget, fastslog förbunden att de stödjer förslaget att förskolan blir en egen skolform inom skolväsendet och den allmänna inriktning som förslaget har avseende förskola, fritidshem och familjedaghem, att de ser positivt på att behörighetsregler införs i förskolan och att För förskolans kvalitet är samverkan mellan och respekt för olika kompetenser av stor vikt. Överenskommelsen gjorde direkta avtryck i propositionen Kvalitet i förskolan (prop. 2004/05:11) som antogs av riksdagen i december 2004. Propositionen innebar ett erkännande av förskolans betydelse för barns utveckling och lärande samt klargjorde att kvaliteten var förskolans viktigaste fråga. Den dåvarande regeringen hade för avsikt att befästa sina principförslag om förskolan i ny skollag men misslyckades med att lägga fram en proposition innan regeringsskiftet. Alla signaler från den nuvarande regeringen tyder emellertid på att intentionerna när det gäller förskolans ställning som skolform, behörighetsreglerna samt regleringen av det pedagogiska ansvaret ligger fast. Överenskommelse om fortsatt samarbete I oktober 2004 beslutade Kommunals och Lärarförbundets förbundsstyrelser om en fortsättning på det samarbete som inleddes i samband med skollagskommitténs betänkande. En styrgrupp bestående av ledamöter från båda förbunden tillsattes för att leda och samordna arbetet. Förbundsstyrelserna såg ett behov av att: vinna gehör för innehållet i [överenskommelsen] med anledning av Skollagskommitténs förslag utveckla arbetsorganisation och arbetsmiljö i förskolan öka kunskapen om förskolans betydelse såväl för det enskilda barnet som för familj och samhälle bidra till att öka förskolans förmåga att rekrytera personal utveckla lokalt samarbete mellan förbunden För att få genomslag för förbundens gemensamma ställningstaganden var det nödvändigt att involvera berörda medlemsgrupper lärare och barnskötare i
förskolan. Styrgruppen tog fram ett omfattande diskussionsmaterial för att ge lärare och barnskötare möjlighet att diskutera de ovan nämnda punkterna, med särskilt fokus på den eftersatta frågan om yrkesroller och ansvarsfördelning i förskolan. Aktiviteter inom Den nya förskolan med kvalitet i fokus Förbundens samarbete har under de senaste fyra åren i huvudsak koncentrerats till aktiviteter inom ramen för projektet Den nya förskolan med kvalitet i fokus. Handledarutbildning och försöksomgång I november 2004 arrangerade Lärarförbundet och Kommunal sin första gemensamma konferens för fackligt aktiva barnskötare och lärare i förskolan. 21 förtroendevalda per förbund, bl. a. ledamöter ur Lärarförbundets skolformsnämnd Förskola och Kommunals branschråd förskola-skola, fick testa en första version av ett omfattande diskussionsmaterial som tagits fram av förbunden. Deltagarnas bedömning låg till grund för beslutet att fortsätta samarbetet och genomföra en försöksomgång av Den nya förskolan. Trots att det initialt var en ganska spänd atmosfär mellan barnskötare och lärare ansåg deltagarna att frågorna om olika yrkesroller, kompetenser och samarbete i förskolan var helt nödvändiga att diskutera. De bjöds därför in till en uppföljningskonferens som även innefattade en handledarutbildning. Stämningen var vid detta tillfälle oerhört positiv. Under första halvåret 2005 genomfördes försöksomgången. De utbildade handledarna uppvaktade förvaltningen i sina respektive kommuner eller i intilliggande kommuner för att få möjlighet att genomföra ett antal workshopar. Genomslaget var stort och under försöksomgången nåddes ungefär 2500 deltagare i ett 20-tal kommuner. Beslut om fortsättning Försöksomgången avslutades med en utvärderingskonferens där handledarnas synpunkter samlades in. Reaktionerna var genomgående positiva. Materialet hade tagits emot oerhört väl av arbetsgivare och rektorer och intresset var stort för en fortsättning. Förbundsstyrelserna beslutade därför att fortsätta projektet i större skala. Centrala aktiviteter för handledare Under hösten 2005 genomfördes fyra handledarutbildningar för totalt ca 200 lärare och barnskötare. Ett år senare arrangerade förbunden en nationell konferens för alla handledare. Dåvarande förskoleministern Lena Hallengren medverkade. Inför konferensen följdes handledarnas arbete upp genom två enkäter. 2 (5)
Våren 2007 arrangerades fyra videokonferenser som syftade till att ge handledarna möjlighet att skapa regionala nätverk och formulera strategier för fortsatta aktiviteter, försäljning av material och uppföljningsarbete. Ytterligare en nationell konferens hölls i december 2007. Inför konferensen fick ett av handledarparen i uppdrag att kontakta samtliga handledare och ställa ett antal frågor som de sedan sammanställde. Övriga aktiviteter Den nya förskolan har under åren presenterats i ett flertal sammanhang. Bland annat gavs förbunden möjlighet att presentera satsningen under konferensserien Förskola nu! som arrangerades av regeringen under våren 2005. Det faktum att förbunden uppträdde gemensamt väckte stor uppmärksamhet och beskrevs av regeringens företrädare som historiskt. Den nya förskolan presenterades även för tusentals besökare på Skolforum 2006. Projektet hade en egen monter på skolutvecklingstorget där några av handledarparen visade materialet och berättade om sina erfarenheter. Internationellt utbyte Styrgruppen har haft ett utbyte med den brittiska lärarorganisationen NUT, samt fackförbundet för offentliganställda, UNISON. De brittiska förbunden tog initiativ till utbytet eftersom de såg ett behov av att själva inleda en samverkan. Även i Storbritannien bemannas förskolorna av två yrkeskategorier lärare och nursery nurses. Utbytet inleddes hösten 2006 i Stockholm och följdes upp ett år senare i London. Kontakterna med NUT och UNISON har fortsatt. Under våren 2007 tog Kommunal och Lärarförbundet emot en delegation från de norska förbunden Utdanningsforbundet, som ansluter förskollärare, och Fagforbundet, som ansluter assistenter. Ett av handledarparen inom Den nya förskolan har dessutom medverkat vid en stor förskolekonferens som de bägge norska förbundens arrangerade gemensamt. Statistik och sammanställningar Totalt har nästan 28 000 personer deltagit i Den nya förskolan. Målgrupper för aktiviteterna är lärare och barnskötare i förskolan och dessa grupper har följaktligen utgjort det stora flertalet av deltagarna. Därutöver har man i många kommuner riktat sig till skolledare. Efter varje workshop gör handledarna en sammanställning av deltagarnas diskussioner. OPC, firman som producerar materialet, har sedan gjort riksomfattande sammanställningar av alla inrapporterade underlag. Från dessa sammanställningar kan vi bland annat utläsa att lärare och barnskötare har svårt att tala om sina yrkesroller och hur de vill utveckla sin kompetens men att de känner stort behov av att diskutera denna fråga. 3 (5)
Sammanställningarna visar även att de frågor som har ansetts mest värdefulla att diskutera handlar om samarbete och ansvarsfördelning. Dessa frågor har ofta upplevts som mest kontroversiella och det har ibland resulterat i svårigheter att få fram en gemensam uppfattning i respektive grupp. Samtidigt har diskussionerna om just dessa frågor upplevts som de viktigaste för förskolan och mest värdefulla för deltagarna personligen. Några kommuner har utbildat samtliga lärare och barnskötare i förskolan och i flera fall har man inlett någon form av uppföljningsarbete. Det har bland annat handlat om fortsatt dialog med arbetsgivaren, stöd i arbetet med det arbetshäfte deltagarna får med sig efter genomförd workshop, eller annan form av stöd till deltagarna. Utvärderingsstudien Yrkesroller i förskolan Den nya förskolan har följts och utvärderats av två forskare vid Göteborgs Universitet. Forskarna har observerat handledarutbildningar och workshopar samt deltagit på arbetsplatsträffar. De har samlat in data genom enkäter och intervjuer. Utvärderingen har publicerats i rapporten Yrkesroller i förskolan En utvärderingsstudie av en fortbildning initierad av Kommunal och Lärarförbundet (Gustafsson och Mellgren, 2008). Utvärderingen bekräftar att yrkesrollerna i förskolan idag är otydliga och att förbundens arbete är efterfrågat. Resultatet visar också att aktiviteterna inom Den nya förskolan har varit mycket uppskattade. Det finns däremot brister när det gäller uppföljningen på arbetsplatserna. Skolledaren har en avgörande betydelse för om det blir en organiserad uppföljning på respektive förskola. Styrgruppens slutsatser Den nya förskolan en succé Den nya förskolan har fått ett fantastiskt genomslag och får betraktas som en stor framgång för förbundens arbete. Det är i synnerhet handledarnas engagemang och kompetens som har gjort att satsningen har varit så uppskattad av deltagarna. Samarbetet har också fått positiva synergieffekter för förbunden. Bland de handledare från såväl Lärarförbundet som Kommunal som utbildades efter försöksomgången finns ett stort antal personer som tidigare hade mycket begränsad erfarenhet av fackligt arbete, men som har funnit nya vägar att driva sina yrkesfrågor. Flera av dem har fått framträdande roller även i andra fackliga sammanhang. Yrkesroller och barns lärande i skymundan Diskussionerna om yrkesroller och ansvarsfördelning har varit eftersatta över hela landet, vilket till stor del beror på bristande ledarskap bland både politiker och chefer. Det kan konstateras att rektorer i förskolan ofta undviker att 4 (5)
hantera denna fråga. Det försämrar möjligheterna att utveckla verksamheten och tillvarata både lärares och barnskötares kompetens. Frågan har hamnat i skymundan även inom forskningen. Det framkommer bland annat i Vetenskapsrådets nyligen publicerade forskningsöversikt Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Där uttrycker författaren Sven Persson sin förvåning över att det i princip saknas forskning om vilken betydelse personalens olika utbildning har för förskolans kvalitet och utveckling. Styrgruppen konstaterar att frågan om vad barn lär sig i förskolan får alltför liten uppmärksamhet, både i verksamheten, hos beslutsfattare och inom forskningen. Detta bekräftas av Persson (2008), som menar att de flesta forskare intar ett verksamhetsperspektiv i studier av de frivilliga skolformerna för de yngre barnen, medan lärandets objekt träder i bakgrunden (s. 98). Forskarna tittar i huvudsak på vad verksamheten erbjuder men ägnar lite tid till att studera vad barnen faktiskt lär sig. Därutöver har "[f]orskningsfrågor relaterade till sociala relationer och lek [ ] i hög grad varit forskarnas fokus medan frågor som berör lärande kopplat till ämnesinnehåll och ämnesdidaktik endast studerats av ett fåtal forskare" (s. 98-99). Uppföljning Efter kontakt med Göteborgs Universitet (genom Karin Gustafsson och Elisabeth Mellgren, som gjorde utvärderingsstudien, samt Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan) har styrgruppen påbörjat ett uppföljningsarbete för att ge arbetslag bestående av lärare och barnskötare möjlighet att fortsätta diskutera yrkesroller och ansvar. Pramling Samuelsson och Sheridan kommer att utforma ett förslag till diskussionsmaterial i samarbete med styrgruppen och ett antal lärare och barnskötare som deltagit i Den nya förskolan. Förslaget till diskussionsmaterial kommer även att ta hänsyn till den pågående revideringen av förskolans läroplan. Där behandlas bland annat frågor som barns språkliga och matematiska utveckling samt förskollärarnas pedagogiska ansvar för lärandet. Dessa frågor ligger i linje med styrgruppens slutsatser att barns lärande och de olika yrkesrollerna behöver fokuseras mer än idag. Styrgruppen avser att återkomma till förbundsstyrelserna om denna fråga. LÄRARFÖRBUNDET Inger Maurin Marie Gummesson-Karlsson Solweig Eklund Anna Tornberg KOMMUNAL Lars-Åke Almqvist Annelie Hellander Christina Bondelid Agneta Hägglund 5 (5)