Stora Demens Dagen, Stockholm, 2013 Christen Erlingsson Docent i vårdvetenskap Linnéuniversitet
Översikt av området Våld mot äldre- Våld mot kvinnor: Två skilde paradigm Olika perspektiv i samhället på övergrepp och våld mot äldre Anhörigvårdare i ett kraftfält av föreställningar
Försummelse Fysiskt övergrepp Ekonomiskt övergrepp Psykologiskt övergrepp Sexuellt övergrepp
Dålig hygien, ovårdat utseende, saknar hjälpmedel, undernäring/uttorkning, trycksår Bostad i dålig skick, missade läkartider, lämnad ensam Bedrägeri Utpressning Påtvungna ändringar i testamentet Missbruk av rättigheter som godeman
Skaka, Slå, Riva, Bita, Skära Nypa, Dra i håret, Bränna Tvångsmatning Under- eller övermedicinering Binda fast i en stol eller säng Blåmärken, blåtiror, frakturer Skärsår, rivmärken Skallighet, brännmärken Avslagna tänder
Kvinnor har själva definierat problemet Makt och kontroll Samhällsproblem Grundpelarna: Skydda kvinnor och åtalamanliga förövare
Har definierats av experter och personal inom hälso- och sjukvård Fler typer av övergrepp och av utövare- offer relationer Frågor gällande kognitiv och fysisk förmåga är centrala Anses vara ett anhörigvårdare problem och hanteras oftast i en vårdmiljö
Äldre personers uppfattningar om övergrepp mot äldre Offren ibland förtjänar övergreppen Det är offrets ansvar att hantera situationen Vittnen vill inte bli involverade
Goda intentioner i övergreppssituationer Åldersdiskriminering Skuldbeläggning av äldre Se sig själva som offer Tolerans av övergrepp mot äldre
Uppfattningar om våld mot äldre: Att bevittna övergrepp inom sin egen familj Ville försvara och förbli lojala mot sin familj Upplevde att det inte fanns någon hon kunde lita på att ge stöd Upplevde en maktlöshet och en förlamande skam
o Hälsa antar ett underliggande förenande mönster med betoning på meningsfullheten o Hälsa är den totala livsprocessen.
Anhörigvårdares föreställningar utgjorde den underliggande förenande mönster, t.ex., Jag behövs Något kan hända när jag inte är hemma. Makar ska kompensera för varandra Det är min plikt att hjälpa Jag kan inte lita på sjukhuspersonal att vårdar lika bra som jag gör hemma Man ska återgälda den hjälp man fått Jag bör vara starkare än jag egentligen är
Gemensamhet i vårdandet Att finna sätt att hantera en föränderlig vardag Att dela ansvar med andra och upplevelsen av stöd Vårdandet i isolering Ökande börda och obalans Att tippa over i utbrändhet Att tappa kontrollen Upplevelsen av icke-stöd
Den sjukes behov kommer i första hand. Ingen kan ersätta mig Jag behovs Det är min plikt att hjälpa Makar är en enhet och bör stödja varandra. Det finns mening i allt. Andra som jag är också anhörigvårdare. OHÄLSA Barnen får inte belastas även om hjälp behövs. ingen kan hjälpa mig VÅRDANDET I ISOLERING VÅRDANDET I Ökande börda och obalans Upplevelsen av icke-stöd Att tippa över i utbrändhet ATT SUCCESSIVT GLIDA IN I EN VÅRDANDE ROLL Det är jag som bär huvudansvaret för vården i hemmet. Jag bör vara starkare än jag egentligen är VÅRDANDET I ÖMSESIDIGHET Att dela ansvar med andra Att finna lösningar. Gemensamhet i vårdandet. HÄLSA Äkta vänner kommer att acceptera förändringarna Att vara tillsammans med vänner och familjen är viktigt.
Demenssjuka äldre som sårbar grupp Anhörigvårdares föreställningar Åldersdiskriminering Skuldbeläggning av utsatta äldre Att se utövaren som ett offer Inte bli involverad Skam
Edmund Burke
Mer om anhörigvårdandet och risk för våld i vårdandet finns i kunskapsöversikten : Anhörigvårdares hälsa (Kunskapsöversikt 2010:3), (2010), Erlingsson, C., Magnusson, L., & Hanson, E., Nationellt kompetenscentrum Anhöriga nedladdningsbar som pdf: http://www.anhoriga.se/publicerat/kunskapsoversikter/ Och i en vetenskaplig artikel på engelska: Erlingsson, C., Magnusson, L., & Hanson, E. (2012). Family caregivers health in connection with providing care. Qualitative Health Research, 21(5), 640-655.