Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa



Relevanta dokument
Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Testa dina levnadsvanor!

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

guide för goda levnadsvanor

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Älsklingsmat och spring i benen

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Maten under graviditeten

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kontaktuppgifter & arbete

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

guide för goda levnadsvanor

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Goda levnadsvanor gör skillnad

guide för goda levnadsvanor

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lilla. för årskurs 8 & 9

Dina levnadsvanor din hälsa

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Inspirationsfilm HFS matvanor

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Bakom våra råd om bra matvanor

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Barnets hälsa i fokus

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Om mig Snabbrapport år 8

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Högt blodtryck Hypertoni

Till dig som har typ 2-diabetes

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Hälsofrågor i Gymnasiet

Innehållsförteckning:

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

MOTION. Muskler. Träning

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Hälsofrågor i årskurs 7

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa

Mat & Hälsa Kolhydrater

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Tio steg till goda matvanor

Goda levnadsvanor gör skillnad

Namn: Anders Andersson Datum:

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HANDLEDARGUIDE HÄLSOSTÖD

Ladda för fotboll i Södertälje FK

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Aktiv Föreläsning. Kost

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

få kontroll över din diabetes

Transkript:

Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat, fysisk aktivitet, alkohol och tobak. Men även de förutsättningar som påverkar den psykiska hälsan är avgörande. I den här foldern kan du läsa om sambanden mellan hälsa och levnadsvanor och om vad du själv kan göra för att påverka din hälsa i positiv riktning.

Mat För en god hälsa är det viktigt att äta bra. Du kan förebygga hjärtkärlsjukdomar, diabetes, vissa cancerformer och övervikt/fetma med hälsosamma matvanor. Ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdom. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Om man ska få i sig alla näringsämnen som kroppen behöver, så finns det inte plats för särskilt mycket godis, glass, läsk, bakverk och snacks. Regelbundna måltider frukost, lunch och middag samt några mellanmål, kan underlätta ett lagom ätande. Tallriksmodellen är en bra hjälp när du planerar dina måltider. Det är lätt att se hur stor plats de olika delarna av maten bör ta på tallriken. Oavsett om man äter mycket eller lite är proportionerna desamma. Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd Grönsaker och rotfrukter Kött, fisk, ägg och baljväxter Tallriksmodellen säger ingenting om hur mycket man ska äta det avgör hunger och energibehov.

Fysisk aktivitet Motion gör gott för kropp och själ. När du rör på dig regelbundet förbättras din hälsa och du blir piggare. Fysisk aktivitet påverkar också ditt humör genom att kroppen bildar naturliga endorfiner, du gladare, tål stress och livets olika påfrestningar bättre. Exempel på vad som sker när du rör dig Du sover bättre och blir piggare. Din motståndskraft mot infektioner ökar. Du får större möjlighet att gå ner i vikt och det blir lättare att hålla vikten. Ditt skelett stärks och det minskar risken för benskörhet och benbrott. Blodtrycket påverkas positivt. Minskad risk för till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och vissa cancersjukdomar. Rör på dig varje dag Är du vuxen behöver du minst 150 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet per vecka. Med måttligt ansträngande menas att du ska bli andfådd och få ökad puls. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Du behöver också utföra någon form av muskelstärkande aktivitet ett par gånger i veckan. Att minska stillasittandet med korta pauser ( bensträckare ) under några minuter har stor betydelse. Är du äldre mår du också bra av att träna balansen. För ett barn är det viktigt med minst 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Vardagsmotion är en bra början. Ta trapporna istället för hissen, ta cykeln eller stig av bussen en hållplats tidigare. Den bästa motionen är den som blir av. Det är aldrig för sent att börja vara fysiskt aktiv!

Alkohol De flesta av oss dricker i goda vänners lag, för att det är trevligt och gott. Vi tål olika mycket alkohol och reagerar på olika sätt. Vissa blir glada och upprymda andra blir trötta, aggressiva eller deppiga. De flesta av oss brukar känna på sig när det är dags att sluta dricka men ibland blir det mer eller oftare än man tänkt sig. I det långa loppet leder hög alkoholkonsumtion ofta till trötthet, sömnstörningar, magproblem, högt blodtryck, huvudvärk, irritation och oro med mera. Att minska ner eller sluta dricka alkohol kan lindra denna typ av besvär och förbättra effekten av eventuell medicinering. Oavsett hur ofta eller i vilka mängder du dricker är det viktigt att du är uppmärksam på varför du dricker. Om du till exempel gör det för att stressa ner efter jobbet, glömma problem eller för att kunna somna lättare använder du alkoholen på ett riskabelt sätt. Alla kan bli beroende av alkohol, och det redan som unga. Här är några tips om du vill minska ditt drickande Drick vartannat glas vatten. Undvik alkohol på tom mage. Undvik alkohol för att släcka törsten. Undvik alkohol efter midnatt. Späd ut drinken. Välj alkoholsvagare sorter eller prova alkoholfria alternativ.

Tobak Få saker är så bra för din hälsa som att sluta röka. Majoriteten av de vuxna som röker vill sluta. Många som snusar vill också sluta, framför allt för att bli av med sitt beroende. När du slutar med tobak startar kroppens reparationsarbete direkt och fortsätter sedan under många år. Vinster vid tobaksstopp är bland annat Minskad risk för hjärt- kärlsjukdom. Blodtryck och puls sjunker. Skelettet blir starkare. Minskad risk för tandlossning. Bättre immunförsvar. Minskad risk för komplikationer i samband med operation. För dig som rökt ett paket cigaretter om dagen innebär ett rökstopp att din ekonomi förbättras med över 20 000 kronor per år. När du har bestämt dig 1. Tänk igenom varför du vill sluta. 2. Bestäm ett stoppdatum 2 4 veckor fram i tiden. 3. Skapa rökfria zoner sluta röka på de ställen där du brukar röka. 4. Stärk din motivation och vilja. Skriv upp för och nackdelar med att röka/snusa och väg dessa mot varandra. 5. Skaffa gärna nikotinläkemedel men kom ihåg att de inte kan ersätta varken din vilja eller ditt beslut! 6. Det finns hjälp att få om du behöver! Kontakta gärna Sluta-Röka-Linjen eller din hälsocentral.

Välbefinnande Stress är en vanlig orsak till minskat välbefinnande. Stress kan bero på många olika saker såsom tidsbrist, en belastande situation hemma eller på arbetet, dålig självkänsla, livshändelser eller tidigare traumatiskta upplevelser. Upplevelsen av välbefinnande har ett starkt samband med en positiv självbild och ett gott självförtroende, men också med hur vi upplever våra möjligheter till delaktighet och inflytande i vår vardag. Detta kan du göra Rör på dig varje dag. Fysisk aktivitet skyddar mot stress och främjar din hälsa. Återhämta dig. Se till att ha tid för återhämtning i form av sömn och annan avkoppling. Försök skapa din vardag så att du har inflytande över din situation. Våga säga nej. Vårda dina relationer. Genom att samtala med andra människor kan många problem lösas. Våga be om hjälp.

Frågor att fundera över Mat På vilket sätt skulle du kunna förbättra dina matvanor? Äter du tillräckligt med frukt och grönsaker? Fysisk aktivitet Brukar du motionera eller röra på dig? På vilket sätt skulle du kunna öka din fysiska aktivitet? Alkohol Tänker du ibland att du dricker för mycket alkohol och hur det kan påverka dig och din hälsa? Tobak Har du funderat på att förändra dina tobaksvanor? Om du bestämmer dig för att sluta hur skulle du kunna göra? Välbefinnande Vad i ditt liv kan förbättras som påverkar ditt välbefinnande? Behöver du någon att tala med? Vad känns viktigt för dig just nu?

Råd och stöd kring levnadsvanor Det finns mer att läsa om levnadsvanor och välbefinnande på Sjukvårdsrådgivningens webbplats www.1177.se, menyn Fakta och råd under rubriken Hälsa och livsstil och Psykisk hälsa. Du kan även vända dig till dig hälsocentral. Råd om matvanor Kostråd finns på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Råd om fysisk aktivitet På www.fyss.se kan du bland annat läsa mer om fysisk aktivitet vid olika sjukdomar. Råd om alkohol Funderar du över dina eller någon annans alkoholvanor? Besök www.alkoholhjälpen.se eller ring Alkohollinjen 020 84 44 48. Råd om tobak Om du vill ha hjälp med att sluta röka eller snusa www.slutarokalinjen.se eller Sluta-röka-linjen 020 84 00 00. Produktion: Region Gävleborg, kommunikationsenheten, 2015-04