Effekter av arbetsmiljöförbättringar i frisörbranschen

Effekter av arbetsmiljöförbättringar i frisörbranschen Rapport S7/97 Sofia Loodh, miljösköterska Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlson, överläkare Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset 701 85 ÖREBRO Tfn: 019-15 35 83 Fax: 019-12 04 04

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 2 2. BAKGRUND 4 3. HÄLSOPROBLEM I FRISÖRBRANSCHEN 5 4. SYFTE 5 5. MÅL 6 6. METOD 6 7. MÅLGRUPP 7 8. RESULTAT 7 8.1 Genomförda åtgärder 7 8.1.1 Investeringar i den fysiska arbetsmiljön 7 8.1.2 Utbildning 7 8.1.3 Ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen, rehabiliteringsinsatser eller förebyggande träning 8 8.1.4 Psykosocial insats 8 8.2 Arbetsmiljö- och hälsoundersökning 8 8.2.1 Resultat från arbetsmiljöinventering 8 8.2.1.1 Lokaler 8 8.2.1.2 Ventilation 8 8.2.1.3 Ergonomi 9 8.2.1.4 Belysning 10 8.2.1.5 Buller 10 8.2.1.6 Sammanfattande bild av arbetsmiljön 11 8.2.2 Resultat från enkätundersökningen 1996 11 8.2.2.1 Psykosocial arbetsmiljö 11 8.2.2.2 Handeksem och nickelallergi 12 8.2.2.3 Besvär från rörelseorganen 12 8.2.2.4 Jämförelse - frisörer som deltagit vid båda undersökningarna, 1985 resp 1996 13 8.3 Förändringar i lönsamhet 13 8.4 Frisörernas uppfattning om projektet 14 9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 14 10. REFERENSER 17 11. BILAGOR 17 1. Undersökningsformulär, YMK Örebro 18 2. Intervjuunderlag för strukturerad intervju 21 3. Checklista för arbetsmiljön 22 1

1. SAMMANFATTNING Projektet Produktivitet och Hälsa pågick från hösten 1992 till och med våren 1995 med stöd av Arbetslivsfonden. Syftet var att stimulera intresset för arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöåtgärder i fyra småföretagsbranscher i Örebro län. En av branscherna var frisörbranschen. Totalt satsades 826.000 kr på att förbättra arbetsmiljön i berörda frisörföretag, varav Arbetslivsfonden bidrog med 350.000 kr. En uppföljning och utvärdering av projektet planerades redan från start. Det är resultatet från den utvärderingen som presenteras i denna rapport. Målgrupp i projektet var frisörföretagare med anställda som aktivt arbetade som frisörer i Örebro län. Som anställda räknades även frisörer som var ensamföretagare i aktiebolag. Av cirka 250 frisörföretag i länet var omkring 90 företag bidragsberättigade. Av dessa deltog till en början 27 frisörföretag i projektet. Ett av företagen avstod senare och 26 företag genomförde sina respektive arbetsplatsprogram. Det är dessa 26 företag med 90 anställda som kom att utgöra gruppen som skulle utvärderas. På grund av avgång och företagsnedläggning bestod den slutliga målgruppen vid tidpunkten för utvärderingen av 23 företag med 62 personer. Syftet med uppföljningen var att se om uppsatta mål uppnåtts samt att beskriva arbetsmiljö, hälsa samt vidtagna åtgärder i de aktuella frisörföretagen. Genomförda åtgärder: I flertalet Arbetsplatsprogram ingick investeringar i ny utrustning och inredning, t ex elektriskt manövrerad kundstol (16 företag), tyngdavlastare till hårfön (14 företag), arbetsstol (3 företag), förbättrad belysning (2 företag) och förbättrad ventilation (4 företag). I ett företag hade man investerat i ny golvbeläggning. Behoven och ambitionerna var större än vad man hade råd med, varför man tyvärr fick pruta på vissa åtgärder, t.ex. ventilationen. Utbildningsdagar arrangerades med syfte att öka kunskapen om arbetsmiljöfrågorna i branschen samt om lämpliga åtgärder och individuella förhållningssätt för att undvika ohälsa. En av dagarna handlade om ergonomi, fotvård, hot och våld i arbetslivet. En annan hade innehållet kroppskännedom, avspänning, träning som medicin samt om hud och kemikalier. Sammanlagt 66 personer från 15 företag deltog vid en eller båda utbildningsdagarna. Efter önskemål från branschen genomfördes en fördjupningskurs i stresshantering på sammanlagt 16 timmar fördelat på två kvällsträffar och en uppföljningsträff. I denna kurs deltog 22 personer från 14 företag. I fyra företag gavs ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen, i tre företag genomfördes rehabiliteringsinsatser och nio av företagen satsade på förebyggande träning. Vid den ergonomiska rådgivningen ute på företagen och vid flera av utbildningsaktiviteterna medverkade lokal företagshälsovård. Avstämning mot mål: I projektplanen fanns två mätbara slutmål. Ett hälsomål och ett åtgärdsmål (oberoende av varandra): 2

1. Två år efter avslutat projekt ska andelen frisörer med besvär i skuldror/axlar ha minskat från 65% till <45% och besvär från händer/handleder från 28% till <20%. 2. Två år efter avslutat projekt ska ventilationen vid mer än 90% av de medverkande frisersalongerna vara sådan att kemikalieångor, sprayer och pulverdamm på ett tillfredsställande sätt ventileras ut. Resultat mål 1: Andelen med besvär från skuldror/axlar hade minskat till 50% medan besvärsfrekvensen avseende händer/handleder var oförändrad, dvs 28%. Åtgärderna i arbetsplatsprogrammen koncentrerades till åtgärder som minskar belastningen på skuldror/axlar vilket också gav resultat. Resultat mål 2: Det konstateras en klar förbättring då det gäller användning av punktutsug medan allmänventilationen var oförändrad och otillräcklig. De höga investeringskostnaderna avskräckte. Arbetsmiljöförbättringar jämfört med undersökningen 1985 1. Förbättrad belysning och lokaler 2. Ökad användning av punktutsug och minskad andel frisörer med obehag/besvär pga damm och andra luftvägsirriterande ämnen. 3. Förbättrad ergonomi och minskade obehag/besvär pga svåra arbetsställningar 4. Förbättrad psykosocial arbetsmiljö Frisörernas betyg Utbildningarna fick genomgående mycket höga betyg och man var nöjda med de åtgärder och aktiviteter som genomförts. Några önskade att de kunnat göra mera. Ekonomiska fördelar Det är svårt att värdera vad förändringarna kan ha inneburit för ekonomin i de enskilda företagen men välkänt är att sjukskrivningar hos anställda i de små företag som det här handlar om är mycket kostsamma. Hade ett projekt liknande Produktivitet och Hälsa genomförts i en tid när konjunkturen varit stabilare hade med all sannolikhet frisörföretagen vågat satsa på mer omfattande åtgärder vilket i sin tur hade inneburit en hälsovinst hos fler verksamma i frisörbranschen. Sammantaget var projektet ett unikt tillfälle för frisörföretagarna att kunna få ekonomiskt bidrag till goda investeringar och utbildning. Själva genomförandet av åtgärderna blev också en kompetenshöjande och lärande process för de inblandade. Frisörföretagen har ställt upp helhjärtat och har ansträngt sig mycket både kompetensmässigt och ekonomiskt för att skapa en god arbetsmiljö på företagen. Resultatet blev sammantaget ett lyckat projekt. Fortsättningen För att minska hälsoproblemen i branschen behövs mera kunskap om de arbetsmiljöförhållanden som råder och att den kunskapen når ut bättre till frisörföretagen samt till frisörer under utbildning. Mest angeläget är kunskaper om hur man förebygger hud- och belastningsbesvär samt om hur man undviker inandning av luftvägsirriterande kemikalier. Dessutom finns behov av ökad kunskap i att driva företag, både affärsmässigt och i att hantera personalfrågor. 3

2. BAKGRUND Småföretagsenhetens tidigare projekt inom frisörbranschen i Örebro län visade att arbetsmiljöproblemen i branschen var påtagliga. 1 Arbetsmiljöåtgärder genomfördes men frisörföretagens ekonomi medgav sällan några omfattande insatser. Genom Arbetslivsfondens tillkomst och möjligheter till ekonomiskt stöd därifrån fick branschen en möjlighet att kunna vidta åtgärder som inte tidigare hade varit möjliga (se faktaruta). Ett branschråd bildades på initiativ från Småföretagsenheten och lokalavdelningen av Sveriges Frisörföretagare. Tillsammans diskuterades problem som branschen brottades med. Ett arbetsmiljöprogram formulerades för branschen i vilket åtgärder och mål presenterades. Programmet ingick tillsammans med tre andra branscher i projektet Produktivitet och Hälsa - en arbetsmiljökampanj riktad till småföretag med färre än 20 anställda i Örebro län. 2 Dåvarande Företagarnas Riksorganisation stod för ansökan till Arbetslivsfonden. Projektet startade hösten 1992 och avslutades våren 1995. Totalt fanns det vid starten av projektet ca 250 frisörföretag i Örebro län med drygt 450 sysselsatta. Branchen var då och är fortfarande starkt kvinnodominerad, 97% av de anställda resp 81% av frisörföretagarna är kvinnor enligt riksstatistiken. Under de drygt två år som projektet pågick genomfördes en lång rad aktiviteter både gemensamt för flera företag tillsammans och i varje enskilt företag. Projektet omfattade 26 frisörföretag med 90 anställda. För att komma i åtnjutande av bidrag från Arbetslivsfonden uppställdes vissa schabloner när det gällde typen av investering/åtgärd och bidragsstorlek. 1. Investeringar i den fysiska arbetsmiljön - 40% av godkänt bidragsunderlag eller maximalt 5.000 kr/anställd. 2. Utbildning/utveckling - t.ex. ergonomisk utbildning, kompetensutveckling, utbildning ingående i en arbetsorganisatorisk förändring - totalt inklusive fysiska arbetsmiljöförbättringar, max 15.000 kr/anställd. 3. Rehabiliteringsinsatser - ytterligare bidrag. Totalt satsades 826.000 kr på att förbättra arbetsmiljön i berörda frisörföretag, varav Arbetslivsfonden bidrog med 350.000 kr. En uppföljning och utvärdering av projektet planerades redan från start. Det är resultatet från den utvärderingen som presenteras i denna rapport. Faktaruta om Arbetslivsfonden Arbetslivsfonden tillkom och startade 1 juli 1990 efter riksdagsbeslut juni 1989 om en särskild arbetsmiljöavgift (1,5% på lönesumman under tiden sept 1989 tom dec 1990). Syftet var att dämpa kostnadsutvecklingen och att öka arbetskraftsutbudet. Pengarna avsågs användas för insatser som förväntades minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljöerna. 3 Arbetslivsfonden upphörde sista juni 1995 och hade då behandlat 32 000 ansökningar om arbetsplatsprogram. 25 000 arbetsplatsprogram beviljades bidrag och 15 000 avslutades. 4 Bidrag beviljades huvudsakligen till åtgärder avseende arbetsorganisation, rehabilitering och fysiska arbetsmiljöåtgärder. 5 Produktivitetstänkande, kompetensutveckling och nätverk kom alltmer i fokus under fondens livstid. 6 Inklusive företagens investeringar satsades totalt 30 miljarder på arbetslivets utveckling. 1 Arbetsmiljön i frisörbranschen, Länsenheten, Yrkesmedicinska kliniken (YMK), Örebro 2 Det goda arvet, Arbetslivsfonden i Örebro län, Småföretagsenheten, YMK, Örebro 3 Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden 4 Bostedt G, Lundberg L, Drivkrafter för förändringsarbete, Arbetslivsfonden 5 Andersson G, et al, Arbetsorganistion i förändring, Arbetslivsfonden 6 Brulin G, Nilsson T, Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet 4

3. HÄLSOPROBLEM I FRISÖRBRANSCHEN 1984-85 genomförde Småföretagsenheten en riktad arbetsmiljöundersökning vid 40 frisersalonger i Örebro län. 7 Det dominerande hälsoproblemet var, inte oväntat, besvär från skuldror/axlar som förekom hos 65% av frisörerna jämfört med 41% hos andra yrkesgrupper i jämförelsen. Besvären var 3 ggr vanligare hos de som arbetat mer än 10 år i yrket och 7-8 ggr vanligare hos frisörer med kundstol som inte gick att sänka tillräckligt lågt. I den grupp som dessutom var under medellängd hade 20 av 23 frisörer besvär i axlarna. 28% av frisörerna hade symtom från händer/handleder, i en tredjedel av fallen troligen beroende på nervinklämning i handleden. Nervinklämningen orsakades av monotona arbetsrörelser under lång tid, som t ex sker vid klippning med sax. Frisörerna besvärades även av stickningar och domningar i armarna i högre grad än andra yrkesgrupper i jämförelsen. Slemhosta var dubbelt så vanligt hos frisörer som arbetade i lokaler med dålig ventilation jämfört med hos de som hade en bra ventilation. Vid 32% av de besökta frisersalongerna bedömdes kemikaliehanteringen vara sådan att åtgärder i form av förbättrad allmänventilation och punktutsug behövde vidtas. Handeksem förekom hos 14% och nickelallergi hos 17% av frisörerna. I en annan undersökning framkom att 39% slutat i yrket efter att ha arbetat som frisör i genomsnitt 11 år. Av dessa uppgav 47% arbetsrelaterad ohälsa som orsak. 8 Personalomsättningen var hög i flera av företagen, vilket varit kostsamt för dessa salonger. Enligt uppgift från branschorganisationen, Sveriges Frisörföretagare, medförde långtidssjukskrivning eller det faktum att en frisör slutade i företaget att kundunderlaget påverkades negativt. Kunderna i en servicebransch som denna är ofta knutna till en speciell frisör och det är vanligt att man tar med sig sina stamkunder när man byter arbetsgivare eller arbetsplats. Sjukfrånvaron bland kvinnor i Sverige 1992 var enligt Försäkringskassan i medeltal 22,3 dagar. Frånvarokostnaden för en anställd frisör uppskattades till 200 kr/timme eller 1.600 kronor/dag. En enkätundersökning genomfördes 1992 där småföretagare i olika branscher fick besvara frågor om bl a sjukfrånvaro och rehabilitering. I denna enkät framkom att 26% av frisörföretagen hade haft någon anställd som varit sjukskriven mer än 4 veckor under 1992 och att en tredjedel av frånvaron bedömdes av företagarna själva ha samband med arbetsmiljön. Dessutom hade 15% av frisörföretagen någon person som hade varit korttidssjukskriven mer än 5 ggr/år. 9 4. SYFTE Syftet med denna branschuppföljning var främst att utvärdera de åtgärder som genomfördes i företagen med ekonomiskt stöd från Arbetslivsfonden för att bedöma om dessa haft avsedd effekt på arbetsmiljö och hälsa. 7 Arbetsmiljön i frisörbranschen, Länsenheten, YMK, Örebro 8 Loodh, S, Ohlsson C-G, Frisörer-arbete-hälsa, Småföretagsenheten, YMK, Örebro 9 Rehabilitering i småföretag, enkätstudie, Småföretagsenheten, YMK, Örebro 5

5. MÅL Målen för uppföljningen av Produktivitet och Hälsa projektet var : att kunna jämföra nuvarande situation avseende målgruppens hälsa och arbetsmiljö med uppsatta mål enligt nedan: - 2 år efter avslutat projekt ska andelen besvär i skuldror/axlar ha sänkts till <45% och besvär från händer/handleder till <20%. - 2 år efter avslutat projekt ska ventilationen vid över 90% av de medverkande frisersalongerna vara sådan att kemikalieångor, sprayer och pulverdamm på ett tillfredsställande sätt ventileras ut. att undersöka om genomförda åtgärder, enligt företagens uppfattning, givit förväntad effekt att kunna jämföra nuvarande situation avseende målgruppens hälsa och arbetsmiljö med studie av frisörmiljön i Örebro län 1984-85 för att få en uppfattning om tendensen i branschen att kunna ge företagen aktuell information om hälsorisker i yrket samt motivera till fortsatta åtgärder. I de Arbetsplatsprogram som varje företag lämnade in till Arbetslivsfonden, formulerades företagsspecifika mål för de åtgärder som skulle genomföras. Det kunde exempelvis vara att förebygga och minska fysisk belastning och belastningsbesvär, att minska riskerna vid kemikaliehantering, förebygga besvär från hud och luftvägar, att bättre kunna hantera stress och att kunna förebygga samt hantera hot och våld. 6. METOD Vi har valt att genom företagsbesök, enkätfrågor och intervjuer utvärdera effekterna av de åtgärder som genomfördes enligt arbetsplatsprogrammet vid varje företag. Besök gjordes av miljösköterska och arbetsmiljöingenjör vid samtliga 26 företag. Vid besöket diskuterades, demonstrerades och dokumenterades de fysiska och ergonomiska förbättringarna som åstadkommits. Det handlade mestadels om nyinvesteringar i form av utrustning eller inredning. Även träningsinsatser, utbildningar och rehabiliteringsåtgärder som företagen genomfört utvärderades. Alla berörda fick tillfälle att ge sina omdömen. De sysselsatta fick besvara frågor om hälsotillstånd, arbetsmiljö samt eventuella besvär från rörelseorgan och hud (undersökningsformulär, bilaga 1). Enkäterna var identiska med de enkäter som användes vid undersökning 1985. 10 En strukturerad intervju genomfördes också avseende företagens utveckling, genomförandet av arbetsplatsprogram och lönsamhet (intervjuunderlag, bilaga 2). Vid arbetsmiljöinventeringen användes samma checklista som använts vid enhetens tidigare arbetsmiljöinventering i frisörbranschen (checklista, bilaga 3). 11 Checklistan är en sk expertbedömning där mätresultat och bedömningar av olika miljöfaktorer utmynnar i en sammanfattande bedömning av respektive miljöfaktor på en femgradig skala, där 1=mkt dåligt och 5=mkt bra. 10 Arbetsmiljön i frisörbranschen, Länsenheten, YMK, Örebro 11 Ibid 6

7. MÅLGRUPP Målgrupp i projektet var frisörföretagare med anställda som aktivt arbetade som frisörer i Örebro län. Som anställda räknades även frisörer som var ensamföretagare i aktiebolag. Av cirka 250 frisörföretag i länet var omkring 90 företag bidragsberättigade. Av dessa deltog till en början 27 frisörföretag i projektet. Ett av företagen avstod senare och 26 företag genomförde sina respektive arbetsplatsprogram. Det är dessa 26 företag med 90 anställda som kom att utgöra gruppen som skulle utvärderas. På grund av avgång och företagsnedläggning bestod den slutliga målgruppen vid tidpunkten för utvärderingen av 23 företag med 62 personer. Frisörgruppen bestod av 60 kvinnor och 2 män. Medelåldern var 39 år för kvinnorna (variationsvidd 22-52 år) och 48 år för männen (47 och 49 år). De hade varit anställda i medeltal 18,5 år i frisöryrket (variationsvidd 1-35 år). Elva av frisörerna hade även deltagit vid undersökningen 1985. 8. RESULTAT Arbetsplatsprogrammet, dvs de åtgärder som de deltagande företagen kom att genomföra i projektet, hade som utgångspunkt det enskilda företagets behov. Behoven och ambitionerna var större än vad man hade råd med, varför man tyvärr ofta fick pruta på åtgärderna. Den genomsnittliga kostnaden för de medverkande företagen blev 31.760 kr. Bidragsdelen från Arbetslivsfonden var i medeltal 13.460 kr och företagen bidrog själva med 18.300 kr. Kostnaden för de personer som deltog blev i genomsnitt 9.200 kr per person. 8.1 Genomförda åtgärder 8.1.1 Investeringar i den fysiska arbetsmiljön I flertalet Arbetsplatsprogram ingick investeringar i ny utrustning och inredning, t ex elektriskt manövrerad kundstol (16 företag), tyngdavlastare till hårfön (14 företag), arbetsstol (3 företag) förbättrad belysning (2 företag) och förbättrad ventilation (4 företag). I ett företag hade man investerat i ny golvbeläggning. 8.1.2 Utbildning Utbildningsdagar arrangerades med syfte att öka kunskapen om arbetsmiljöfrågorna i branschen samt om lämpliga åtgärder och individuella förhållningssätt för att undvika ohälsa. En av dagarna handlade om ergonomi, fotvård, hot och våld i arbetslivet. En annan hade innehållet kroppskännedom, avspänning, träning som medicin samt om hud och kemikalier. Det var 15 företag som utnyttjade utbildningsdagarna. Sammanlagt 66 personer genomgick en eller båda utbildningsdagarna. Efter önskemål från branschen genomfördes en fördjupningskurs i stresshantering, på sammanlagt 16 timmar fördelat på två kvällsträffar och en uppföljningsträff. I denna kurs deltog 22 personer från 14 företag. 7

8.1.3 Ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen, rehabiliteringsinsatser eller förebyggande träning I fyra företag gavs ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen, i tre företag genomfördes rehabiliteringsinsatser och nio av företagen satsade på förebyggande träning. 8.1.4 Psykosocial insats Ett företag hade drabbats av stöld, vilket orsakat problem och obehag för ägare och anställda. En beteendevetare kopplades in för att förbättra samarbetsklimatet. Vid den ergonomiska rådgivningen ute på företagen och vid flera av utbildningsaktiviteterna medverkade lokal företagshälsovård. 8.2 Arbetsmiljö- och hälsoundersökning I uppföljningsundersökningen ingick arbetsmiljöinventering och medicinsk undersökning vid berörda företag hösten 1995 och våren 1996. 8.2.1 Resultat från arbetsmiljöinventering 8.2.1.1 Lokaler Jämfört med tidigare undersökning i frisörbranschen 1984-85 hade standarden på lokalerna förbättrats. Fortfarande var personalutrymmen snålt tilltagna. Man fick i flera fall dela toalett med kunderna. I 38% av salongerna var golvet hårt och utan svikt, vilket kan vara onödigt tröttande för den som står och arbetar långa stunder. Knappt hälften (46%) av lokalerna bedömdes som bra eller mycket bra. Jämfört med tidigare undersökning (18%) är detta en betydande förbättring. 8.2.1.2 Ventilation Allmänventilationen var vid undersökningstillfället otillräcklig i 32% av salongerna. Vid undersökningen 1985 bedömdes 31% av salongerna ha otillräcklig ventilation, dvs resultatet vid uppföljningen var i stort det samma. Det var framför allt luftomsättningen som var otillräcklig. Tack vare att takhöjden i regel är högre än 2,5 m och att man är få som arbetar i lokalen så upplevs det ändå inte som något stort problem. Genom att många salonger är belägna nära trafikerad gata så förekommer även förorenad tilluft i 27% av salongerna. Medvetenheten om risker för luftvägsbesvär vid tillblandning av preparat hade ökat. Allt fler använde vid uppföljningen särskilt punktutsug vid blandningen. Jämfört med tidigare användes även en större andel lågdammande produkter. Av frisörerna uppgav 7% exponering för damm, ingen upplevde besvär (jmf 8,9% resp 5% 1985). Tobaksrök var 11% utsatta för, ingen uppgav besvär (jmf 37% resp 7% 1985). Gaser och lösningsmedel uppgav 48% att de var utsatta för, endast en uppgav besvär (jmf 58% resp 11% 1985). Övriga kemikalier 76% och 5% hade besvär (jmf 80% resp 9% 1985). Motoravgaser var 5% utsatta för, ingen hade besvär. 8

Mest markant är skillnaden vad gäller upplevd exponering för tobaksrök, andelen utsatta för detta har minskat från cirka 37% 1985 till idag 11%. Sammanfattningsvis konstateras en klar förbättring då det gäller användning av punktutsug men att allmänventilationen är oförändrad och otillräcklig. När det gäller ventilationen handlar det oftast om att göra en ekonomisk överenskommelse med hyresvärden och där mötte flera frisörföretagare motstånd. Målet att 90% av frisersalongerna skall ha tillfredsställande ventilation uppfylldes således ej, men man kan ändå konstatera att andelen med obehag/besvär sjunkit sedan tidigare undersökning. 8.2.1.3 Ergonomi Som framgår av checklista (bilaga 1) så täcker ergonomidelen in många aspekter. Mest kritiskt bedömer vi ändå att kundstolens minimihöjd är, eftersom den faktorn vid tidigare undersökning visat sig ha starkast samband med besvär i skuldror/axlar. Utöver denna har särskilt avseende fästs vid totalt ergonomiskt tänkande vid utformningen av arbetsplatsen. Vi kan konstatera att vid de undersökta arbetsplatserna är kundstolarna 3-4 cm lägre i genomsnitt jämfört med undersökning 1985. Detta bör kunna bidra till minskade besvär i skuldror/axlar. Vidare har utvecklingen gått mot ökad användning av fönavlastare (61% jmf med 5% tidigare). Rätt inställd avlastas även skuldror och axlar. Hårfönarna har dessutom blivit lättare. Nästa alla har skaffat en eller flera frisörstolar som möjliggör för frisören att halvsitta vid vissa arbetsmoment. Sittandet avlastar knän och fötter men kan innebära ökad belastning på skuldror/axlar genom att armarna måste lyftas högre. Utformningen vid schamponeringen har blivit bättre än tidigare. Arbetsställningen blir mindre vriden och böjd. En större andel än tidigare använde även bekväma skor för att motverka besvär i knän och ländrygg vid stående på hårda golv. Vid 22% av arbetsplatserna uppfylldes vid senaste undersökningen ej grundläggande krav då det gäller den ergonomiska utformningen jämfört med 34% vid undersökningen 1985. En klar förbättring således. Andelen frisörer som uppgav att de var utsatta för tunga lyft eller större muskelansträngning var 8%, varav en upplevde besvär (jmf 11% resp 5% 1985). Monotona arbetsrörelser uppgavs av 66%, 19% upplevde besvär (jmf 50% resp 21% 1985). Svåra arbetsställningar uppgavs av 65%, 18% upplevde besvär (jmf 81% resp 37% 1985). Jämfört med tidigare undersökning uppgav en lägre andel att de var utsatta för svåra arbetsställningar, andelen med besvär hade också minskat. Däremot var andelen som uppgav att de var utsatta för monotona arbetsrörelser större än tidigare, men andelen med besvär pga av detta var ungefär lika. Resultaten styrker uppfattningen att arbetsplatsens utformning totalt sett blivit bättre men att arbetsrörelserna är minst lika monotona som tidigare. 9

8.2.1.4 Belysning Att belysningen påverkar synen och möjligheten att avgöra om hårfärgen blir den rätta är självklart för de flesta. Vad man inte är lika medveten om som frisör är att belysningen påverkar arbetsställningen, muskelspänning med mera. Medvetenheten om betydelsen av god belysning har ökat. För att öka varuförsäljning och göra exponeringen mer spännande används spotlight. Det har medfört ökad risk för bländning och reflexer. Färgsättningen i lokalerna bestäms av trender och vilken målgrupp man vänder sig till. Murrig och ljuskrävande inredning kan upplevas som synkrävande. Den totala belysningssituationen (om man inkluderar alla belysningsfaktorer) i frisersalongerna bedöms vara betydligt bättre, 91% jämfört med 45% (1985) uppfyller normer och rekommendationer. Endast 3% av frisörerna i undersökningen upplever att belysningen är otillfredsställande (jmf 15% 1985), men hela 73% upplever arbetet som synkrävande. Detta är en ökning jämfört med undersökningen 1985 då 63% upplevde arbetet som synkrävande. En förklaring till detta kan vara frisörernas högre ålder vid uppföljningen. 8.2.1.5 Buller Ljudnivån i frisersalonger i de undersökta salongerna bedöms inte som hörselskadlig men ljudet kan upplevas som störande. Vid mätningar på 20 hårfönar av varierande fabrikat fann vi att ljudnivån i medeltal var 76 db(a) (vid 40 cm avstånd och högsta hastighet på hårfönen). Variationsvidden var 68-83 db(a). För klippare eller trimmer uppmättes en ljudnivå på 67-70 db(a) med variationsvidd 60-74 db(a). Skillnaden i ljudnivå mellan olika fabrikat var påtaglig. 10 db ökning av ljudnivån upplevs av örat som en fördubbling. Förekomst av buller bejakades av 39% av frisörerna och obehag/besvär upplevdes av 3% (jmf 22% resp 5% 1985). Då det gäller andelen som upplevde att de var utsatta för buller så hade det skett en ökning jmf med tidigare, men andelen som upplevde obehag var lägre. 10

8.2.1.6 Sammanfattande bild av arbetsmiljön Nedanstående tabell (tabell 1) visar en översiktlig bild över situationen 1996 jämfört med situationen vid enhetens tidigare undersökning i branschen 1985. Tabell 1. Sammanfattning av arbetsmiljöinventeringen och jämförelse med resultat från arbetsmiljöinventeringen 1985 Mkt sämre Sämre Oförändrat Bättre Mkt bättre Frisörernas upplevelse Lokaler X Ventilation Ergonomi Belysning X allmänvent. X punktutsug X X Andelen utsatta för tobaksrök har minskat Bättre arbetsställningar men monotona arbetsrörelser Belysningen upplevs som bättre men synkrävande arbete upplevs ha ökat Buller X Större andel utsatta för buller 8.2.2 Resultat från enkätundersökningen 1996 8.2.2.1 Psykosocial arbetsmiljö När det gäller upplevelsen av den psykosociala i arbetmiljön svarade 100% att de hade engagerande arbetsuppgifter, 98% tyckte att de har ett omväxlande arbete, 97% fick positiv feed back på sitt arbete och 94 % tyckte att gemenskapen var god på arbetsplatsen. Hjälp och stöd fick 86% när de hade problem och 90% upplevde att de kunde påverka sina arbetsförhållanden. Här var svaren genomgående mer positiva än 1985. Arbetsmängden verkade inte ha ökat men arbetet kunde ställa högre krav. Vid intervjuerna i samband med denna uppföljning framkom att de flesta som valde att utbilda sig till frisörer gjorde det för att det framstod som drömyrket. Som positiva faktorer med yrket nämnde man dessutom: arbete med människor, kreativt och skapande yrke, snabb feed-back på det man gör. Som negativa faktorer uppgav man: arbetstiderna, den fysiska tyngden, låg lön/lönsamhet, hård konkurrens om kunderna. Färre var dock oroade för att arbetssituationen skulle förändras. 11

8.2.2.2 Handeksem och nickelallergi I frisörgruppen som ingick i uppföljningsundersökningen 1996, var det 13% som uppgav att de har eller hade haft handeksem. Motsvarande siffra i undersökningen 1985 var 14%. Nickelallergi förekommer hos ca 10% av de svenska kvinnorna och 1% av männen. Hälften av de som har nickelallegi drabbas av handeksem. I denna uppföljning utfördes inga tester för att påvisa nickelallergi men samtliga tillfrågades om nickelallergi. Frågan var: Har Du någonsin haft symtom på nickelallergi? 29 personer (47%) svarade ja, men i de flesta fall är dessa ej verifierade genom testning. 8.2.2.3 Besvär från rörelseorganen Förekomsten av besvär från rörelseorganen var lägre 1996 än 1985 i alla lokalisationer utom i nacke, armbågar (ökning) samt händer/handleder (oförändrad), tabell 2. Jämför man kvinnorna som ingick i projektet Arbetsmiljön i frisörbranschen 1985, 93 st (Ref) med de 60 kvinnorna i Produktivitet och Hälsa hade besvären från skuldror/axlar minskat från 65% till 50%. Detta kan även jämföras med genomsnittet för olika kvinnoyrken som är cirka 40%. När det gäller symtomen från händer/handleder hade ingen förändring skett, där hade kvinnorna i båda undersökningarna samma besvärsfrekvens, dvs 28%. Tabell 2. Besvär från rörelseorganen de senaste 12 månaderna. Andelen JA-svar (%), kvinnor Besvär 1985 Besvär 1996 (n = 93) (n = 60) Nacke 41 53 Skuldror/axlar enbart höger enbart vänster båda sidorna 65 11 9 45 Armbågar 12 13 Händer/handleder enbart höger enbart vänster båda sidorna 28 12 9 7 Rygg (bröstrygg) 27 23 50 28 11 2 37 17 3 8 Rygg (ländrygg) 39 32 Höfter 15 10 Knä/knän 26 22 Fot/fötter 17 13 12

8.2.2.4 Jämförelse - frisörer som deltagit vid båda undersökningarna, 1985 resp 1996 Vi har inte haft möjlighet att jämföra samma frisörer vid undersökningen 1996 och 1985 förutom i en liten grupp om elva frisörer som deltog i båda undersökningarna. Vid uppföljningen 1996 var medelåldern hos denna grupp 43 år (33-56). De hade arbetat som frisörer i medeltal 23 år (13-35). Fyra av dessa kvinnor var företagare med anställda. Tre hade haft egna företag i branschen sedan 60-talet och en sedan 80-talet. De elva kvinnorna var anställda i fem av företagen. Fem av frisörerna arbetade fortfarande (elva år senare) i samma frisörföretag, vilket kan anses unikt i frisörbranschen. De elva frisörernas hälsotillstånd när det gäller besvär från rörelseorganen följer i stort sett det besvärsmönster som återfanns i hela studiegruppen. Men fler hade eller hade haft besvär från skuldror/axlar, 55% (Jmf hela gruppen 50%) och händer/handleder, 36% (Jmf hela gruppen 28%). Här inverkar sannolikt * ) åldersfaktorn. I denna lilla grupp om elva var medelåldern 4 år högre än i hela undersökningsgruppen. Elva-gruppen hade dessutom arbetat 4,5 år längre i frisöryrket. Nackbesvär var däremot mindre vanligt (45%) jämfört med hela gruppen (53%). 8.3 Förändringar i lönsamhet Vid den strukturerade intervju som genomfördes i samband med uppföljningen ställdes bland annat frågan om lönsamheten i företaget, särskilt hur den var i jämförelse med tiden före projektstart, dvs 2 år tidigare. Företagarna fick själva genom att ange en punkt på skalan 1-5 placera in sitt företag och det aktuella läget. Där 1= mkt sämre och 5=mkt bättre, figur 1. Figur 1. Skattningsskala lönsamhet 1 2 3 4 5 -------------------------- -------------------------- -------------------------- ---------------------- mkt sämre sämre oförändrat bättre mkt bättre Fem av företagen angav oförändrad lönsamhet, fem bättre och ett mycket bättre. Elva av företagen bedömde att lönsamheten blivit sämre och två mycket sämre, tabell 3. Tabell 3. Bedömning av lönsamheten i företagen jämfört med 2 år tidigare Lönsamhet mycket sämre sämre oförändrat bättre mycket bättre Antal företag 2 11 5 5 1 Nämnas kan också att de tre företag som saknas i utvärderingen hade upphört pga dålig lönsamhet i kombination med ohälsa hos frisörföretagarna. Om dessa tre skulle hänföras till kategorin mycket sämre blir helhetsintrycket att sex företag fått en bättre lönsamhet och sexton företag en sämre varav tre företag lagts ned. * ) Enhetens undersökning 1985 visade att besvär i skuldror/axlar är vanligare hos frisörer över 30 år men framförallt är besvären vanligare då man arbetat länge i yrket. 13

Faktorer som påverkat lönsamheten i branschen Samtidigt som projektet (Produktivitet och Hälsa) startade hamnade Sverige i en djup konjunktursvacka. Det infördes också skatt (moms) på behandlingspriserna hos frisörer. Detta påverkade inkomsterna i branschen eftersom kundtillströmningen påverkades negativt. De flesta frisörer hade en fast kundkrets som av ekonomiska skäl t ex förlängde tiden mellan klippningarna. En del kunder försvann helt och många kunder valde billigare behandlingsalternativ. Personal- och lokalförändringar påverkar också ekonomin och lönsamheten i företagen. Resultaten från våra intervjuer pekar på att de frisörföretag som inte förändrat sin personalsituation hade sämre lönsamhet än de som genomfört förändringar i någon riktning. 8.4 Frisörernas uppfattning om projektet Genomförda åtgärder samt utbildningsaktiviteter har utvärderats. Nästan samtliga var nöjda med genomförda åtgärder. Flera ångrade att de inte investerat mera när de ändå hade möjlighet att få bidrag. Utbildningarna fick genomgående mycket höga betyg. Till exempel svarade 73 av 75 frisörer (97%) att utbildningen motsvarat förväntningarna. 63 av 77 frisörer (82%) upplevde att utbildningen givit dem många nya kunskaper och 73 av 77 frisörer (95%) upplevde de ämnen som tagits upp som mycket angelägna. Sammanfattningsvis var frisörerna mycket nöjda med de åtgärder och aktiviteter som genomfördes under projektet. 9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Många av småföretagarna blev positivt överraskade över möjligheterna att få bidrag från Arbetslivsfonden (ALF) och intresset blev stort. Samtidigt fanns det en viss tveksamhet inför pappershanteringen i samband med ansökan och arbetet med utformningen av arbetsplatsprogram. Denna tveksamhet delade frisörerna med småföretagare i andra branscher. Lönsamheten i frisörbranschen är låg i jämförelse med många andra branscher. När frisörföretagare gör nyinvesteringar är det försiktighet som gäller och det var för många av företagen en stor satsning att köpa elektriskt manövrerade kundstolar, där el-underredet kostade 10.000 kr (1992) eller en hel el-stol kostade 16.000 kr. Mot den bakgrunden är det glädjande att hela 16 företag ändå investerade i elektriskt manövrerad kundstol och annan utrustning för att förbättra ergonomin. En annan viktig miljöförbättrande åtgärd är förbättrad ventilation, även det en dyr investering. Dels behövdes förbättrad allmänventilation i arbetslokalen, dels punktutsug där man blandar kemikalierna samt över kundplatsen. Fyra företag satsade på detta men flera av de som var intresserade bedömde att de inte hade råd. När det gäller ventilationen handlar det oftast om att göra en ekonomisk överenskommelse med hyresvärden och där mötte flera frisörföretagare motstånd. Trots produktionsbortfall kunde flertalet frisörer delta vid utbildningarna. En av dagarna handlade om ergonomi, fotvård, hot och våld i arbetslivet. En annan hade innehållet kroppskännedom, avspänning, träning som medicin samt om hud och kemikalier. Sammanlagt 14

66 personer genomgick en eller båda utbildningsdagarna och ytterligare frisörer deltog i fördjupningskurser om stresshantering. Sammantaget var projektet ett unikt tillfälle för frisörföretagarna att kunna få ekonomiskt bidrag till goda investeringar och utbildning. Själva genomförandet av åtgärderna blev också en kompetenshöjande och lärande process för de inblandade. Vad blev då effekten? Syftet med uppföljningen var att se om uppsatta mål uppnåtts samt att beskriva arbetsmiljö, hälsa samt vidtagna åtgärder i de aktuella frisörföretagen. Genom förbättrad ergonomi och utbildning inom området, avslappning, stresshantering mm förväntades relativt snabba hälsoeffekter i form av minskade besvär från rörelseapparaten. Det faktum att kundstolarna i de undersökta företagen var 3-4 cm lägre i genomsnitt, användningen av fönavlastare hade ökat och belysningen hade blivit bättre, är exempel på tre viktiga faktorer som borde kunna bidra till minskade besvär i skuldror/axlar. Vidare skulle frisörerna genom utbildning mm motiveras att förbättra ventilationen i lokalerna. I projektplanen fanns två mätbara slutmål. Ett hälsomål och ett åtgärdsmål (oberoende av varandra): 1. Minskning av andelen besvär i skuldror/axlar från 65% till <45% och besvär från händer/handleder från 28% till <20%. 2. Ventilationen vid mer än 90% av de medverkande frisersalongerna skall vara sådan att kemikalieångor, sprayer och pulverdamm på ett tillfredsställande sätt ventileras ut. Vidare var avsikten: 3. att kunna jämföra nuvarande situation avseende målgruppens hälsa och arbetsmiljö med en studie av frisörmiljön i Örebro län 1984-85 för att få en uppfattning om tendensen i branschen. 4. att kunna ge företagen aktuell information om hälsorisker i yrket samt motivera till fortsatta åtgärder. 5. att undersöka om genomförda åtgärder, enligt företagens uppfattning, givit förväntad effekt. Avstämning mot mål Resultat mål 1: Andelen med besvär från skuldror/axlar hade minskat från 65% till 50%. Målet i det aktuella projektet var att minska besvärsfrekvensen till 45%. När det gäller symtomen från händer/handleder hade ingen förändring skett, där hade kvinnorna i båda undersökningarna samma besvärsfrekvens, dvs 28%. Där var målet att minska besvären till 20%. 15

Resultat mål 2: Användningen av punktutsug hade ökat jämfört med undersökningen 1985, liksom användningen av lågdammande produkter. Andelen frisörer med obehag/besvär pga damm och andra luftvägsirriterande kemikalier hade också som förväntat minskat. Däremot var allmänventilationen oförändrad och otillräcklig. Investeringskostnaden upplevdes av flera vara för hög. Trots avsevärda förbättringar jämfört med tidigare branschstudie nåddes inte de uppsatta målen. Arbetsmiljöförbättringar jämfört med undersökningen 1985 1. Förbättrad belysning och lokaler 2. Ökad användning av punktutsug och minskad andel frisörer med obehag/besvär pga damm och andra luftvägsirriterande ämnen. 3. Förbättrad ergonomi och minskade obehag/besvär pga svåra arbetsställningar 4. Förbättrad psykosocial arbetsmiljö Frisörernas betyg Utbildningarna fick genomgående mycket höga betyg och man var med få undantag nöjda med de åtgärder och aktiviteter som genomförts. Några önskade att de kunnat göra mera. Ekonomiska fördelar Det är svårt att värdera vad förändringarna kan ha inneburit för ekonomin i de enskilda företagen, men välkänt är att sjukskrivningar hos anställda i de små företag som det här handlar om är mycket kostsamma. Hade ett projekt liknande Produktivitet och Hälsa genomförts i en tid när konjunkturen varit i ett stabilare läge hade med all sannolikhet frisörföretagen vågat satsa på mer omfattande åtgärder, vilket i sin tur hade inneburit en hälsovinst hos fler verksamma i frisörbranschen. Man kan tycka att vi nådde inte ända fram med avseende på måluppfyllelse. Det vore synd att låta det förstöra glädjen över allt det positiva som åstadkoms. Kanske var målen för ambitiöst satta och påverkades av faktorer som frisörerna inte alltid kan råda över själva. Till exempel svårigheter att övertala hyresvärdar att bekosta förbättrad ventilation. Faktum kvarstår, frisörföretagen har ställt upp helhjärtat och har ansträngt sig för att skapa en god arbetsmiljö. Det bådar gott för fortsättningen. Fortsättningen För att minska hälsoproblemen i branschen behövs mera kunskap om de arbetsmiljöförhållanden som råder och att den kunskapen når ut bättre till frisörföretagen samt till frisörer under utbildning. Mest angeläget är kunskaper om hur man förebygger hud- och belastningsbesvär samt om hur man undviker inandning av luftvägsirriterande kemikalier. Dessutom finns behov av ökad kunskap i att driva företag, både affärsmässigt och i att hantera personalfrågor. 16

10. REFERENSER Andersson I, Bornberger S, Ohlsson C-G, Åkerstedt K. Arbetsmiljön i frisörbranschen, Branschstudie, Länsenheten vid Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, 1984-85, Rapport nr 12/85. Andersson G, Berg K, Holmer J, Tebelius U, Åberg J-O. Arbetsorganisation i förändring, en forskarrapport, Arbetslivsfonden Stockholm, 1995, ISSN 1104-6457. Bornberger S, Dahlin I. Rehabilitering i småföretag- resultat av enkätundersökning och intervjuer med företag med färre än 10 anställda i Örebro län 1992-93, Rapport S 02/93. Bostedt G, Lundberg L. Drivkrafter för förändringsarbetet, en forskarrapport om Arbetslivsfonden, Mitthögskolan, Sundsvall, Samhällsvetenskapliga institutionen, 1995, ISSN 1104-6457. Brulin G, Nilsson T. Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet, en forskarrapport, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet resp Instutionen för miljöskydd och arbetsvetenskap, KTH, 1994, ISSN 1104-6457. Loodh S, Ohlsson C-G. Frisörer-arbete-hälsa-ohälsa som orsak till avgång i frisöryrket, Småföretagsenheten, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, Rapport S 1/97. Det goda arvet - en dokumentation av arbetsmiljöförbättringar som genomförts vid småföretag i Örebro län med stöd av Småföretagsenheten, Yrkes -och miljömedicinska kliniken och Arbetslivsfonden, 1995. Presentationsmaterial om Arbetslivsfonden, 1990. 11. BILAGOR 1. Undersökningsformulär, YMK Örebro FHV 001 D Hälsotillstånd och arbetsmiljö FHV 002 D Miljöfrågor FHV 007 D Besvär från rörelseorganen 2. Intervjuunderlag för strukturerad intervju 3. Checklista för arbetsmiljön 17

Bilaga 1. Undersökningsformulär 18

19

20

Bilaga 2. Intervjuunderlag för strukturerad intervju 21

Bilaga 3. Checklista för arbetsmiljön 22

23

24