Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Rapport-FoUrnalen 2009:3 Ann-Britt Wiréhn Agneta Andersson ISSN 1102-3805

Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Ann-Britt Wiréhn Agneta Andersson

ISSN 1102-3805 Wiréhn Ann-Britt, Andersson Agneta, 2009 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2009 Rapport-FoUrnalen 2009:3 ISSN 1102-3805

Förord FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland, har på uppdrag av närsjukvårdsledningen i samarbete med KPP-gruppen och medicinskt sakkunniga, formulerat uppföljningsindikatorer inom hjärtsvikts-, strokeoch osteoporosvården i Landstinget i Östergötland (LiÖ), samt tagit fram data för dessa ur LiÖs datasystem. Uppdraget har inneburit problematiserande och resonerande av de möjligheter som finns i användandet av befintliga datasystem samt vilka datakällor som bör länkas med varandra för att få fram önskade indikatorer. Arbetet utmynnade i att en modell för vårduppföljning utvecklades. Avsikten med denna rapport är att redovisa uppdraget. Arbetet ska ses som metodutveckling och rapporten syftar därför främst till att inspirera till förbättringar av uppföljning av vården i LiÖ. Vid användning av registerdata bör hänsyn tas till risk för missklassificering, såsom missade och felaktiga registreringar. Det är därför viktigt att se resultaten som analyser utifrån vad som är registrerat med de brister som finns av olika anledningar. Vår uppfattning är att kontinuerlig användning av LiÖs datasystem med återkoppling till verksamheten bidrar till ökad datakvalitet, vilket i sin tur leder till stabila beslutsunderlag inom hälso- och sjukvården i LiÖ. Vi tackar dem som bistått med data. FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland den 17 december 2009 Ann-Britt Wiréhn Agneta Andersson Ewa Grodzinsky Statistiker FoU-handledare Verksamhetschef /Hälsoekonom

Innehåll Tabellförteckning... 1 1 Inledning... 4 2 Syfte... 5 3 Material och metod... 5 3 Sjuklighetspopulationer...5 3 Kostnader...6 4 Datakällor...6 4 Resultat... 8 6 Modell för vårduppföljning...8 6 Uppföljning av hjärtsviktsvården...10 8 Uppföljning av strokevården...17 15 Uppföljning av osteoporosvården...27 25 Efterord... 37 35 Arbetsgrupper... 39 37

Förkortningar ATC CI EM-kliniken ICD-10 KPP KVÅ LabRoS LiM LiÖ MAL NiF NSC NSV NSÖ PAF US VC VDL ViN Anatomic Therapeutic Chemical classification system Cosmic intelligence Endokrin- och mag- tarmmedicinska kliniken International Classification of Diseases Kostnad per patient Klassifikation av vårdåtgärder Laboratorieadministrativt system Remiss- och svarsstöd Lasarettet i Motala Landstinget i Östergötland Medicinskt ansvarig läkare Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Patientadministrativt system vid Fysiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Vårdcentral Vårddatalagret Vrinnevisjukhuset i Norrköping

Tabellförteckning A. Hjärtsvikt sid Sjuklighet A 11 Antal och andel patienter i Östergötland med hjärtsvikt före 1 januari 2008. 12 A 12 Antal och andel nya patienter i Östergötland med hjärtsvikt 2008. 12 Utredning A 21 Antal och andel med ekokardiografisk undersökning någon gång under 2004-2007 bland patienter med hjärtsvikt före 1 januari 2008, listade i centrala och östra länsdelarna i Östergötland. 13 A 22 A 23 A 24 Antal och andel med ekokardiografisk undersökning någon gång under 2004-2008 bland nya patienter med hjärtsvikt 2008, listade i centrala och östra länsdelarna i Östergötland. Antal och andel med ekokardiografisk undersökning vid US eller ViN 2004-2008 eller vid LiM 2008 bland nya patienter med hjärtsvikt 2008, listade i västra länsdelen i Östergötland. Antal och andel analyserade för Nt-ProBNP i Östergötland under tiden oktober 2007 - december 2008 bland hjärtsviktspatienter, fördelade på grad om misstanke för hjärtsvikt utifrån provsvar. Behandling A 31 Antal och andel med förskriven läkemedelsbehandling 2008 i Östergötland bland alla patienter med hjärtsvikt. A 32 Antal och andel med förskriven läkemedelsbehandling 2008 i Östergötland bland nya patienter med hjärtsvikt 2008. Vårdkonsumtion och kostnader A 41 Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion bland patienter med hjärtsvikt i Östergötland, fördelad på vårdnivå. A 42 Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland patienter med hjärtsvikt, fördelad på vårdande klinik. 13 14 14 15 15 16 16 B. Stroke sid Sjuklighet B 11 Antal och andel patienter i Östergötland med stroke före 1 19 januari 2008. B 12 Antal och andel patienter i Östergötland med stroke 2008. 19 B 13 Antal och andel patienter i Östergötland med TIA före 1 januari 2008. 20 B 14 Antal och andel patienter i Östergötland med förmaksflimmer före 1 januari 2008. 20 1

B 15 Dödlighet 2008 bland patienter i Östergötland med stroke före 1 21 januari 2008. B 16 Dödlighet 2008 bland patienter i Östergötland med stroke 2008. 21 Behandling B 31 Antal patienter i Östergötland med registrerad och upprättad rehabiliteringsplan före januari 2009, fördelade på listad länsdel. 21 B 32 B 33 B 34 B 35 Antal och andel med förskriven Warfarinbehandling i Östergötland 2008 bland patienter med förmaksflimmer före 2009. Antal och andel patienter med förmaksflimmer före 2009 bland dem som fått Warfarin förskrivet 2008. Ordinerad Trombolysbehandling 2008 i Östergötland bland patienter med stroke 2008, fördelad på listad länsdel. Antal och andel patienter i Östergötland med nästkommande kontakt med sjukvård inom 4 månader efter stroke 2008, fördelade på klinik och listad länsdel. Vårdkonsumtion och kostnader B 41 Vårdtid som antal dagar i slutenvård 2008 i Östergötland bland nya patienter med stroke 2008. B 42 Kostnad per patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland nya patienter med stroke 2008, fördelad på kön och vårdnivå. B 43 B 44 Kostnad per patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland nya patienter med stroke 2008, fördelad på listad länsdel och vårdnivå. Kostnad per patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland patienter med stroke 2008, fördelad på folkbokförd kommun. 22 22 23 23 24 24 25 26 C. Osteoporos sid Sjuklighet C 11 Antal och andel kvinnor 50 år med osteoporos i Östergötland 28 före 1 januari 2008. C 12 Antal och andel kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer i Östergötland före 1 januari 2008. 29 C 13 Antal och andel 50 år med osteoporosrelaterade frakturer i Östergötland 2008. 29 C 14 Antal och andel 50 år med osteoporosrelaterade frakturer i Östergötland 2008 fördelade på frakturtyp. 30 Utredning C 21 Antal och andel med förskriven kortikosteroidbehandling i Östergötland 2008 bland 50 år. 31 2

Behandling C 31 Antal och andel med förskriven bisfosfonatbehandling 2008 i Östergötland bland 50 år. C 32 Antal och andel med förskriven bisfosfonatbehandling 2008 i Östergötland bland kvinnor 50 år med osteoporos. C 33 Antal och andel med förskriven bisfosfonatbehandling 2008 i Östergötland bland kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer 2008. C 34 Antal och andel med förskriven bisfosfonatbehandling 2008 i Östergötland bland kvinnor 50 år i Östergötland 2008 med förskriven kortikosteroidbehandling 2008. Vårdkonsumtion och kostnader C 41 Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer 2008, fördelad på vårdnivå och frakturtyp. C 42 Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion vid ortopedicentrum i Östergötland bland kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer 2008, fördelad på frakturtyp. 32 33 33 34 35 36 3

Inledning Landstinget i Östergötland (LiÖ) omfattar Östergötlands län med dess 13 kommuner. Länet har 420 000 invånare. Hälso- och sjukvården i länet är indelad i närsjukvård och specialistsjukvård. Närsjukvården är indelad i östra (NSÖ), västra (NSV), centrala (NSC) och Närsjukvården i Finspång (NiF). I LiÖ finns 42 vårdcentraler och tre sjukhus: Universitetssjukhuset Linköping (US), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Lasarettet i Motala (LiM). Sedan år 1999 har sjukvårdsuppgifter, som vårdkonsumtion och diagnoser, rutinmässigt registrerats för samtliga besök och behandlingar i LiÖs administrativa datasystem Vårddatalagret (VDL). Unikt för VDL är att det innehåller många års data samt att data för denna tid även är heltäckande för all sjukvård i landstinget, d.v.s. att såväl primärvård som all sjukhusvård innefattas. I Kostnad-Per-Patient-databasen (KPP-databasen) finns sedan år 2005 kostnader för varje kontakt och varje enskild patient som nyttjar sjukvårdssystemet. Det nyinförda datajournalsystemet Cosmic medför att det finns kliniska data tillgängliga i uppföljningsdatabasen Cosmic Intelligence (CI). Dessutom finns datasystem som lagrar laboratoriesvar (LabRoS) samt system med information från kliniskt fysiologiska undersökningar (PAF). Sammanlänkning av data från dessa datakällor ger möjligheter för uppföljning av vården i LiÖ som vid upprepning torde komma att bidra till att förbättra vårdens kvalitet. LiÖ är ett av de landsting som kommit längst i arbetet med att använda KPP-metoden. KPP-metoden initierades av Sveriges Kommuner och Landsting under 1999 och 2002 publicerades de första nationella principerna för KPP. KPP fördelar verksamhetens kostnader på vårdtjänster och vårdkontakter i syfte att få fram bättre information till ledningen på alla nivåer i hälso- och sjukvården. Metoden ger även möjlighet för jämförelser, dels mellan olika sjukhus i landet, men även mellan olika delar av ett och samma landsting. KPP är också användbart för att följa upp vårdprocesser eller vissa patient- och sjukdomsgrupper. FoU-enhetens uppdrag, som redovisas i föreliggande rapport, var att tillsammans med LiÖs KPP-ekonomer och medicinskt sakkunniga utforma uppföljningsindikatorer för årlig uppföljning. Indikatorerna ska vara baserade på data från LiÖs databaser, samt vara relaterade till rådande lokala vårdprogram och nationella riktlinjer. Arbetet inleddes med sjukdomsgrupperna osteoporos, stroke och hjärtsvikt eftersom vårdprogram för dessa sjukdomsgrupper var klara för implementering i verksamheten. Resultatet avses kunna tjäna som underlag för förbättringsarbete inom respektive vårdområde. 4

Syfte Syftet med uppdraget var att utveckla en modell för vårduppföljning baserad på LiÖs egna datasystem. Respektive uppdrag var: att utforma en modell för årlig uppföljning av diagnostik och vård av patienter med hjärtsvikt (I50) 1. att utforma en modell för årlig uppföljning av vård av patienter som insjuknat i stroke (I61, I63, I64) att utforma en modell för årlig uppföljning av diagnostik och vård av patienter med osteoporos (M80, M81) och osteoporosrelaterade frakturer: Underarmsfraktur (S5250, S5251, S5260, S5261) Överarmsfraktur (S4220, S4221) Höftfraktur (S7200, S7201, S7220 S7221, S7210, S7211) Kotfraktur (S220, S320, M485) Material och metod Sjuklighetspopulationer Ur VDL söktes data ut för alla individer som var folkbokförda i Östergötland och listade inom LiÖ 1 jan 2008 och som någon gång under tidsperioden 1 januari 1999 till 31 december 2007 hade minst en registrering (huvud- eller bidiagnos) av de aktuella diagnoskoderna för hjärtsvikt, stroke och osteoporos. Dessa individer utgjorde populationen för prevalensberäkningen 2 december 2007 och kallas för patienter med diagnos före januari 2008. De individer som inte haft diagnosen registrerad före 2008 men som för första gången fick en diagnos under år 2008, utgjorde populationen för incidensberäkningen 3 2008 och kallas för nya patienter med diagnos 2008. Beroende på lämplighet har uppföljningsindikatorerna analyserats för patienter i prevalens- eller incidenspopulationerna men i vissa fall har de båda populationerna slagits ihop, denna population benämns som alla patienter med diagnos. Det finns även indikatorer som analyserats för de patienter som registrerats med huvuddiagnos 2008, alla med huvuddiagnos 2008. 1 Diagnoskod enligt ICD-10-klassificering. 2 Prevalens (denna rapport): Alla östgötar med diagnos den 31 december 2007. 3 Incidens (denna rapport): Östgötar med nyregistrerad diagnos under 2008. 5

Kostnader Kostnader för vårdtjänster är i KPP beräknade på ett enhetligt sätt. Detta stärker jämförbarheten av kostnader mellan olika patientgrupper. Dessutom är standardkostnader för vårdtjänster specificerade för varje klinik, vilket i praktiken innebär att priset för ett läkarbesök kan variera mellan kliniker, som i sin tur speglar resursåtgången vid olika typer av läkarbesök. Kostnaderna beskrivs som kostnad per patient där alla patienter i vald sjuklighetspopulation ingår eller som kostnad per vårdad patient där endast de som är vårdade under året ingår. För kostnad per patient innebär detta att de som har en registrerad diagnos men som inte nyttjat vården just detta år är med i beräkningen men inte bidrar med några kostnader. Alla kostnadsindikatorer presenteras som medel (det aritmetiska medelvärdet) och som medianvärde. Stor skillnad mellan medel och median visar på sned fördelning i kostnader som exempelvis kan bero på att en stor andel har väldigt låg eller ingen kostnad eller att några individer har väldigt höga kostnader. Datakällor I arbetet har nedanstående databaser i LiÖ använts. Vårddatalagret (VDL), en administrativ databas där data över alla kontakter med sjukvården har registrerats för alla kliniker sedan 1999. KPP-databasen finns sedan 2005 och innehåller kostnadsdata som knyts till grundläggande vårdkontakter. Kostnaderna kan sammanställas till exempelvis valfri organisatorisk nivå eller till en grupp av patienter. Cosmic intelligence (CI), en uppföljningsdatabas med information från det datorbaserade journalsystemet Cosmic som började införas i LiÖ 2007. I december år 2008 ingick alla LiÖ-kliniker. LabRoS, är ett system för elektroniska beställningar och svar för laboratorieprover. Systemet innehåller provsvar för de prover som beställts och processats. Patientadministrativt system vid Fysiologiska kliniken (PAF) som innehåller kompletta data sedan 1999 för kliniskt fysiologiska undersökningar utförda vid Fysiologiska kliniken och inkluderar remisser, undersökningssvar och protokoll. Fysiologiska kliniken finns i Linköping och Norrköping. 6

Information från de olika datakällorna länkades samman till en fixerad och avidentifierad datafil innehållande de drygt 420 000 individer listade i LiÖ december 2007. All databearbetning utfördes i statistikprogrammet SPSS version 17.0. I nedanstående figur sammanfattas arbetsgången för uppdraget. FoU-enheten för närsjukvården får i uppdrag av närsjukvårdsledningen att utarbeta indikatorer för uppföljning av vården för hjärtsvikt, stroke och osteoporos Samlar expertgrupper Hjärtsvikt Representanter från hjärtsviktsvården samt representant från KPP-gruppen och FoU-enheten Stroke Representanter från strokevården samt representant från KPP-gruppen och FoU-enheten Osteoporos Representanter från osteoporosvården samt representant från KPP-gruppen och FoU-enheten Samlar in data till en gemensam fil VDL KPP-databasen LabRoS Datafil med baspopulationens vårdkonsumtion CI PAF Konstruerar program för databearbetning Sammanställer resultat Figur 1. Arbetsgång för uppdraget. 7

Resultat Här presenteras modellen för uppföljningen samt en sammanställning över de uppföljningsindikatorer som respektive expertgrupp tagit fram. Redovisningen är indelad i tre avsnitt (hjärtsvikt, stroke och osteoporos). Varje avsnitt inleds med en kort sjukdomsbeskrivning och följs därefter av en sammanställning över uppföljningsindikatorerna samt ett tabellverk med resultatsammanställning för år 2008. Varje tabell kommenteras och diskuteras i direkt anslutning till tabellen. Modell för vårduppföljning Uppföljningsindikatorerna delades in i kategorierna Sjuklighet, Utredning, Behandling samt Vårdkonsumtion och dess kostnader. Modellen för uppföljning redovisas i figur 2. Sjuklighet beskriver förekomst av sjukdom i Östergötlands befolkning, dels som prevalens (antal personer som har en viss sjukdom) men också som incidens (antal nya fall av en viss sjukdom i en befolkning). Med Utredning avses exempelvis undersökningar eller laboratorieprov som används för att ställa diagnos. Behandling innehåller företrädesvis läkemedel som förskrivits för respektive sjukdomstillstånd. Vårdkonsumtion och dess kostnader innehåller exempelvis antal vårddagar i slutenvård och kostnader för slutenvårdsdagar. Kostnadsberäkningarna i den här rapporten inkluderar alltid all vård som patienter med en viss diagnos har konsumerat i LiÖ, exempelvis all den vård som en patient med hjärtsvikt konsumerat under 2008 oavsett om den är direkt relaterad till hjärtsvikt eller inte. Kostnad för en patientgrupp presenteras som medelkostnad och mediankostnad för de faktiskt vårdade eller för hela gruppen oavsett om patienterna haft kontakt med vården eller inte. Inga extrema värden har tagits bort. Observera att kostnadsberäkningarna endast innehåller direkta kostnader, d.v.s. beräkningarna är gjorda med ett landstingsperspektiv och därför ingår inte exempelvis kommunens kostnader för hemtjänst eller anhörigas kostnader. 8

Baspopulation Folkbokförda i Östergötland, listade på någon vårdcentral i Östergötland 1 jan 2008 (99,3% av befolkningen) Sjuklighet Patienter med huvud- eller bidiagnos före 1 jan 2008 Patienter med huvud- eller bidiagnos 2008 Alla patienter med huvudeller bidiagnos Alla med huvuddiagnos 2008 (Prevalenspopulationen dec 2007) (Incidenspopulationen 2008) (Prevalens- + incidenspopulationen) Utredning och behandling Vårdkonsumtion och kostnader Antal och andel med viss undersökning eller behandling bland de definierade populationerna beroende på relevans Årets vårdkonsumtion samt kostnad per patient som genomsnitts- och mediankostnad bland de definierade populationerna beroende på relevans Figur 2. Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader. 9

Uppföljning av hjärtsviktsvården Hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom bedöms tillsammans orsaka cirka 75 % av alla fall av hjärtsvikt. Risken att drabbas ökar också vid förekomst av diabetes samt vid högt alkoholintag, rökning, och övervikt. Vården av patienter med hjärtsvikt medför stora kostnader, varav den största delen utgörs av slutenvårdskostnader. Att ställa diagnosen hjärtsvikt är problematiskt enbart utifrån sjukdomshistoria och kroppsundersökning. Med hjälp av EKG och ett blodprov, Nt-proBNP, kan hjärtsvikt dock uteslutas med god säkerhet. Vid avvikande värden görs en ultraljudsundersökning för att undersöka pumpfunktionen, fastställa diagnosen och därefter välja behandling. Behandling av hjärtsvikt/nedsatt hjärtfunktion består i första hand av en kombination av flera olika läkemedel (ACE-hämmare, betablockerare, aldosteroantagonister, angiotensin-receptor-blockerare och diuretika). Om detta inte är tillräckligt kan för en del av patienterna behandling med s.k. hjärtsvikts pace-maker (CRT) vara aktuellt. Det finns även kirurgiska behandlingar såsom vänsterkammarplastik, vänsterkammarassist (Heart- Mate), och hjärttransplantation att tillgå. Patienter med stabil hjärtsvikt följs vanligtvis upp i primärvård. Hjärtsviktsmottagningar med tillgång till (förutom sjuksköterska och läkare) dietist, sjukgymnast och kurator finns vid alla tre sjukhusen i länet. Rådgivning i livsstilsfrågar inkluderande bl. a. frågor om kost och motion är ständigt aktuellt. Vid hjärtsviktsmottagningen vid US omhändertas patienter med behov av mer avancerad behandling, se ovan. 10

Uppföljningsindikatorer för hjärtsvikt Sjuklighet Hjärtsviktsprevalens i Östergötland (listade patienter i Östergötland med registrerad hjärtsvikt 1 någon gång under senaste tioårsperioden och levande det tionde årets första dag) (A 11). Hjärtsviktsincidens i Östergötland (listade patienter i Östergötland med förstagångsregistrering av hjärtsvikt det senaste året) (A 12). Utredning Patienter i prevalenspopulationen som undersökts med ekokardiografi någon gång den senaste femårsperioden (NSC och NSÖ) (A 21). Patienter i incidenspopulationen som undersökts med ekokardiografi någon gång under senaste femårsperioden, NSC och NSÖ (A 22) och NSV 2 (LiM-data finns endast fr o m 2008) (A 23). Årets analyser av Nt-ProBNP bland patienter med och utan diagnostiserad hjärtsvikt fördelade på olika grad av misstanke om hjärtsvikt (A 24): Ålder Misstänkt hjärtsvikt Stark misstanke om hjärtsvikt <50 300-450 ng/l >450 ng/l 50-74 300-900 ng/l >900 ng/l >74 300-1800 ng/l >1800 ng/l Behandling Årets blodtryck i prevalens- och incidenspopulationen (data saknas). Årets läkemedelsförskrivning bland alla med hjärtsvikt (A 31) och i incidenspopulationen (A 32) för: ACE-hämmare 3 / Angiotensin II antagonister 4 Beta-receptorblockerare 5 Aldersteron 6 Vårdkonsumtion och kostnader 1 ICD-10-kod: I50 2 KVÅ-kod: AF019-21 3 ATC-kod: C09A och C09B 4 ATC-kod: C09C och C09D 5 ATC-kod: C07A 6 ATC-kod: C03DA Årets kostnad per patient för vårdkonsumtion bland patienter med hjärtsvikt uppdelat på: o vårdnivå (A 41), o Ortopedicentrum/ Thorax- och Kärlkliniken (A 42) 11

Tabell A 11. Antal och andel patienter i Östergötland med hjärtsvikt före 1 januari 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 7 0,0 6 0,0 13 0,0 20-39 40 0,1 24 0,0 64 0,1 40-59 364 0,7 161 0,3 525 0,5 60-79 2 128 5,2 1 405 3,3 3 533 4,2 80-2 147 21,9 3 082 18,7 5 229 19,9 Totalt 4 686 2,2 4 678 2,2 9 364 2,2 a Procent av befolkningen dec 2007 Källa: VDL A 11 Hjärtsvikt innebär att hjärtat har en nedsatt pumpförmåga. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom och högt blodtryck. Antalet östgötar med registrerad hjärtsvikt december år 2007 var 9 364 (2,2 %). Fördelningen var lika mellan män och kvinnor. I åldersgruppen 80 år och äldre hade 20 % registrerad hjärtvikt. Tabell A 12. Antal och andel nya patienter i Östergötland med hjärtsvikt 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0 0,0 0-0 0,0 20-39 5 0,0 2 0,0 7 0,0 40-59 38 0,1 14 0,0 52 0,0 60-79 94 0,2 72 0,2 166 0,2 80-68 0,9 102 0,8 170 0,8 Totalt 205 0,1 190 0,1 395 0,1 a Procent av befolkningen dec 2007, exklusive de med tidigare registrerad hjärtsvikt. Källa: VDL A 12 Under år 2008 var det 395 patienter som fick diagnosen hjärtsvikt för första gången. Nära hälften av dessa (43 %) tillhörde åldersgruppen 80 år och äldre. 12

Tabell A 21. Antal och andel med ekokardiografisk undersökning någon gång under 2004-2007 bland patienter med hjärtsvikt före 1 januari 2008, listade i centrala och östra länsdelarna i Östergötland. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 5 71,4 3 75,0 8 72,7 20-39 29 85,3 13 81,3 42 84,0 40-59 205 67,0 82 60,7 287 65,1 60-79 880 50,8 545 47,6 1 425 49,5 80-568 33,4 634 25,7 1 202 28,9 Totalt 1 687 44,6 1 277 33,9 2 964 39,3 a Procent av patienter med hjärtsvikt före 1 januari 2008 listade i NSC & NSÖ Källa: VDL och PAF A 21 Ekokardiografi (ultraljudsundersökning av hjärtat) utförs för att bekräfta hjärtsviktsdiagnos och för att utesluta annan orsak till symtom. Undersökningen bör göras vid misstanke om hjärtsvikt. Av de 7 544 patienter som hade diagnostiserad hjärtsvikt före 1 jan 2008 i NSC och NSÖ var det 2 964 (knappt 40 %) som under senaste 5-årsperioden undersökts med ekokardiografi. Bland män hade 45 % undersökts och bland kvinnor 34 %. Andelen undersökta minskade markant med åldern. Tabell A 22. Antal och andel med ekokardiografisk undersökning någon gång under 2004-2008 bland nya patienter med hjärtsvikt 2008, listade i centrala och östra länsdelarna i Östergötland. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0-0 - 0-20-39 3 75,0 1 50,0 4 66,7 40-59 26 83,9 9 81,8 35 83,3 60-79 50 78,1 42 67,7 92 73,0 80-22 42,3 22 33,8 44 37,6 Totalt 101 66,9 74 52,9 175 60,1 a Procent av nya patienter med hjärtsvikt 2008 listade i NSC & NSÖ Källa: VDL och PAF A 22 Av de 291 patienter listade i NSC och NSÖ som fått en hjärtsviktsdiagnos för första gången under 2008 var det 175 (60 %) som undersökts med ekokardiografi under åren 2004-2008. Andelen var högre bland män (67 %) än kvinnor (53 %). Andelen undersökta minskade markant med ålder. 13

Tabell A 23. Antal och andel med ekokardiografisk undersökning vid US eller ViN 2004-2008 eller vid LiM 2008 bland nya patienter med hjärtsvikt 2008, listade i västra länsdelen i Östergötland. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0-0 - 0-20-39 1 100,0 0-1 100,0 40-59 5 71,4 2 66,7 7 70,0 60-79 21 70,0 5 50,0 26 65,0 80-3 18,8 5 13,5 8 15,1 Totalt 30 55,6 12 24,0 42 40,4 a Procent av nya patienter med hjärtsvikt 2008 listade i NSV. Källa: VDL, PAF och CI A 23 Av de 104 patienter listade i NSV som fått en hjärtsviktsdiagnos för första gången under 2008 var det 40 % som undersökts med ekokardiografi under åren 2004-2008 på ViN eller US eller under 2008 på hjärtmottagningen vid LiM. Andelen var högre bland män (56 %) än kvinnor (24 %). Observera att Tabell A 23 inte kan jämföras med tabell A 22 rakt av eftersom registreringsförfarandet inte är samma i PAF som i CI. Tabell A 24. Antal och andel analyserade för Nt-ProBNP i Östergötland under tiden oktober 2007 - december 2008 bland hjärtsviktspatienter, fördelade på grad om misstanke för hjärtsvikt utifrån provsvar 1. Nt-ProBNP bland fall före jan 2008 Nt-ProBNP bland nya fall 2008 n % a n % b Ej misstanke om hjärtsvikt 93 1,0 5 1,3 Misstänkt hjärtsvikt 121 1,3 5 1,3 Stark misstanke om hjärtsvikt 320 3,4 15 3,8 Totalt 534 5,7 25 6,3 1 Se gränsvärden för grad av misstanke på sid 8 a Procent av patienter med hjärtsvikt före 1 januari 2008 i Östergötland b Procent av nya patienter med hjärtsvikt 2008 i Östergötland Källa: VDL och LabRoS A 24 Bestämning av NT-proBNP ger möjlighet att utesluta hjärtsvikt, Omkring 6 % av hjärtsviktpatienterna har testats för Nt-ProBNP. Under tidsperioden oktober 2007 till december 2008 hade 1 405 personer analyserats för provet. Av dessa hade 559 (~40%) en registrerad hjärtsviktsdiagnos år 2008 eller tidigare. Fördelningen är lika mellan de som haft hjärtsviktsdiagnos före 2008 och de som fått diagnos under 2008. Antalet nya hjärtsviktspatienter 2008 som testats för NT-proBNP verkar låg. Detta föranleder en diskussion om huruvida data för analysen i LabRoS, d.v.s. elektroniskt beställda prov, motsvarar alla tagna NT-proBNP-prov. 14

Tabell A 31. Antal och andel med förskriven läkemedelsbehandling 2008 i Östergötland bland alla patienter med hjärtsvikt. Ålder år 2008 ACE/ARB Betareceptor Aldesteronreceptor Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna n % n % n % n % n % n % -19 1 0 0 0 0 0 20-39 29 72,5 14 58,3 2 5,0 1 4,2 0 0,0 0 0,0 40-59 266 73,1 76 47,2 25 6,9 16 9,9 3 0,8 1 0,6 60-79 1100 51,7 545 38,8 196 9,2 162 11,5 27 1,3 21 1,5 80-738 34,4 803 26,1 277 12,9 399 12,9 44 2,0 68 2,2 Totalt 2134 45,5 1438 30,7 500 10,7 578 12,4 74 1,6 90 1,9 a Procent av alla med hjärtsvikt Källa: VDL och CI Tabell A 32. Antal och andel med förskriven läkemedelsbehandling 2008 i Östergötland bland nya patienter med hjärtsvikt 2008. Ålder år 2008 ACE/ARB Betareceptor Aldesteronreceptor Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna n % n % n % n % n % n % -19 0 0 0 0 0 0 20-39 4 80,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 40-59 30 78,9 10 71,4 4 10,5 1 7,1 0 0,0 1 7,1 60-79 70 74,5 39 54,2 3 3,2 4 5,6 0 0,0 0 0,0 80-20 29,4 35 34,3 13 19,1 22 21,6 4 5,9 3 2,9 Totalt 124 60,5 84 44,2 20 9,8 27 14,2 4 2,0 4 2,1 a Procent av alla nya fall med hjärtsvikt år 2008 (huvuddiagnos vid sjukhus) Källa: VDL och CI A 31 och A 32 I tabellerna redovisas antal och andel hjärtsviktspatienter med förskrivna läkemedel som anses vara kvalitetsparametrar för hjärtsvikt: ACE-hämmare/Angiotensin II antagonister (ARB), Betareceptorblockerare och Aldersteronreceptor. Läkemedelsdata är här utsökta från CI. För år 2008 avviker dessa siffror från verkligheten eftersom journalsystemets Cosmic inte var infört vid alla kliniker. Vid jämförelse med LiÖs läkemedelsstatistik, där antal recipen dividerat med 4 (recipen=1 uttag ur receptpost) skulle kunna vara ett jämförbart mått för dessa läkemedel, står CI-data 2008 för cirka 45 % av LiÖs läkemedelsstatistik bland dessa läkemedel. Detta kan tolkas som att ungefär hälften av förskrivningen av dessa läkemedel kan fångas ur CI för 2008. Troligtvis kommer det att ta ytterligare ett par år innan LiÖs läkemedelsstatistik och CI:s läkemedelsdata överensstämmer. En faktor som komplicerar överensstämmelsen med CI-data och den sanna förskrivningen är även de dosförpackade läkemedlen, s.k. ApoDos. Idag registreras dessa läkemedel 15

i journalen på ett sätt som förhindrar kontroll av enskilda läkemedel i ApoDos. Skillnaden i förskrivning mellan män och kvinnor kan troligen inte tillskrivas osäkerhet i data utan är sannolikt en verklig skillnad. Tabell A 41. Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion bland patienter med hjärtsvikt i Östergötland, fördelad på vårdnivå. Per vårdad patient a Medel Median Primärvård 19 338 13 111 Öppenvård på sjukhus 20 255 9 373 Slutenvård 89 399 51 160 Total LiÖ-kostnad 71 601 31 198 a Vårdade patienter med hjärtsvikt Källa: VDL och KPP-databasen A 41 Kostnaden för all sjukvård år 2008 per vårdad hjärtsviktspatient var cirka 72 000 kronor i medelvärde och cirka 31 000 kronor i medianvärde. Tabell A 42. Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland patienter med hjärtsvikt, fördelad på vårdande klinik. Per vårdad patient a n Medel Median Thorax- och Kärlkliniken öppenvård 309 5 115 2 056 Thorax- och Kärlkliniken slutenvård 155 160 956 108 020 Ortopedicentrum öppenvård 879 4 382 2 351 Ortopedicentrum slutenvård 551 63 998 59 662 a Vårdade patienter vid respektive klinik Källa: VDL och KPP-databasen A 42 I tabellen redovisas kostnader för hjärtsviktspatienter som vårdats på Thorax- och Kärlkliniken respektive Ortopedicentrum år 2008 två länsövergripande centra. Avsikten är att i nästkommande års uppföljning även inkludera kostnader för vård på andra kliniker där denna patientgrupp vanligtvis vårdas, exempelvis akut, medicinsk, geriatrisk och kardiologisk vård. De 155 hjärtsviktpatienter som vårdats inom slutenvården vid Thoraxoch Kärlkliniken 2008 hade en medelkostnad på 161 000 kronor (median=108 000 kronor). Inom Ortopedicentrum var dessa uppgifter 551 patienter med medelkostnad 64 000 kronor (median=60 000 kronor). 16

Uppföljning av strokevården En av de mest kostnadskrävande diagnoserna vid konsumtion av vårdtjänster är stroke. Risken för att utveckla stroke anses vara kopplad till livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och kolesterolnivå men också till tidigare stroke eller kardiovaskulär sjukdom, förmaksflimmer, diabetes och hypertoni. TIA, transitorisk ischemisk attack (övergående bristande blodtillförsel till en del av hjärnan) är en varningssignal för stroke och finns därför också med bland uppföljningsindikatorerna. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2005) betonas vikten av att primärpreventivt påverka livsstilsfaktorer (hos lågriskindivider) och att behandla hypertoni och hyperlipidemi (hos högriskindivider) samt att sekundärpreventivt behandla med antihypertensiva, trombocythämmande och blodförtunnande läkemedel. Studier har visat att vård av strokepatienter vid strokeenhet resulterar i lägre dödlighet, ökat oberoende och minskat behov av institutionsboende. I Östergötlands läns landsting finns strokeenheter/mottagningar vid Universitetssjukhuset i Linköping, Lasarettet i Motala och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. 17

Uppföljningsindikatorer för stroke Sjuklighet Strokeprevalens i Östergötland (listade patienter i Östergötland med registrerad stroke 1 någon gång under senaste tioårsperioden och levande det tionde årets första dag) (B 11). Strokeincidens i Östergötland (listade patienter i Östergötland med huvuddiagnos stroke vid slutenvård det senaste året) (B 12). TIA-prevalens i Östergötland (listade patienter i Östergötland med registrerad TIA 2 någon gång under senaste tioårsperioden och levande det tionde årets första dag) (B 13). Förmaksflimmerprevalens i Östergötland (listade patienter i Östergötland med registrerad förmaksflimmer 3 någon gång under senaste tioårsperioden och levande det tionde årets första dag) (B 14). Dödlighet i prevalenspopulationen för stroke (B 15) och bland patienter med huvuddiagnos stroke senaste året (B 16). Behandling Patienter med stroke som har en registrerad rehabiliteringsplan (B 31). Vårdkonsumtion och kostnader 1 stroke = ICD-10: I61, I63, I64 2 TIA = ICD-10: G45.9 3 förmaksflimmer = ICD-10: I48 3 Rehabplan = KVÅ: DV093 Årets förskrivning av Warfarin bland alla med förmaksflimmer i(b 32) och patienter med förmaksflimmer bland patienter som under året förskrivits Warfarin (B 33). Årets ordination av Trombolys (B 34). Återbesök, inom 4 månader efter vårdepisod med huvuddiagnos stroke, till 1) vårdcentral eller öppenvård på sjukhus, 2) besök eller inläggning vid rehabiliteringsklinik och 3) besök eller inläggning oavsett klinik. (B 35). Årets blodtryck bland patienter med stroke och TIA (data saknas). Vårdtid som dagar i slutenvård bland patienter med huvuddiagnos stroke det senaste året (B 41). Årets kostnad per patient för vårdkonsumtion bland patienter med huvuddiagnos stroke vid slutenvård uppdelat på: o vårdnivå (B 42), o listad länsdel och vårdnivå (B 43), o folkbokförd kommun (B 44). 18

Tabell B 11. Antal och andel patienter i Östergötland med stroke före 1 januari 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 12 0,0 3 0,0 15 0,0 20-39 32 0,1 37 0,1 69 0,1 40-59 339 0,6 240 0,4 579 0,5 60-79 1 517 3,7 1 073 2,5 2 590 3,1 80-1 018 10,4 1 298 7,9 2 316 8,8 Totalt 2 918 1,4 2 651 1,3 5 569 1,3 a Procent av befolkningen dec 2007 Källa: VDL B 11 Stroke är samlingsnamnet på hjärninfarkt eller hjärnblödning som skadat nervvävnad på grund av syrebrist. Antalet östgötar med registrerad stroke före januari 2008 var 5 569, 1,3 % av befolkningen. Fördelningen var lika mellan män och kvinnor. I åldersgruppen 80 år och äldre hade 9 % någon gång haft stroke. Tabell B 12. Antal och andel patienter i Östergötland med stroke 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 2 0,0 1 0,0 3 0,0 20-39 10 0,0 8 0,0 18 0,0 40-59 69 0,1 40 0,1 109 0,1 60-79 340 0,8 213 0,5 553 0,7 80-225 2,3 339 2,1 564 2,1 Totalt 646 0,3 601 0,3 1247 0,3 a Procent av befolkningen dec 2007 Källa: VDL B 12 Under 2008 fick 1 247 personer, 0,3 % av befolkningen i Östergötland, stroke registrerad som huvuddiagnos vid slutenvård, oavsett om de haft en stroke tidigare eller inte. 19

Tabell B 13. Antal och andel patienter i Östergötland med TIA före 1 januari 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0 0,0 0-0 0,0 20-39 13 0,0 10 0,0 23 0,0 40-59 116 0,2 81 0,2 197 0,2 60-79 472 1,2 375 0,9 847 1,0 80-291 3,3 378 2,5 669 2,8 Totalt 892 0,4 844 0,4 1 736 0,4 a Procent av befolkningen dec 2007 Källa: VDL B 13 TIA, transitorisk ischemisk attack, innebär att en del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist, och kan vara en förvarning om stroke som i vissa fall kan inträffa inom de närmaste timmarna. Antalet östgötar som någon gång före januari 2008 hade haft en TIA-diagnos registrerad var 1 736, 0,4 % av befolkningen i Östergötland. Tabell B 14. Antal och andel patienter i Östergötland med förmaksflimmer före 1 januari 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 2 0,0 3 0,0 5 0,0 20-39 70 0,1 34 0,1 104 0,1 40-59 554 1,0 184 0,3 738 0,7 60-79 2 991 7,7 1 728 4,1 4 719 5,8 80-2 284 26,0 2 886 19,0 5 170 21,6 Totalt 5 901 2,8 4 835 2,3 10 736 2,6 a Procent av befolkningen dec 2007 Källa: VDL B 14 Förmaksflimmer är en störning av hjärtats rytm som gör att hjärtat slår på ett snabbt och okontrollerat sätt. Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Antalet östgötar som någon gång före januari 2008 hade haft förmaksflimmer var 10 736. Resultatet gäller för både kroniskt förmaksflimmer och tillfällig episod av förmaksflimmer. 20

Tabell B 15. Dödlighet 2008 bland patienter i Östergötland med stroke före 1 januari 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0 0,0 0-0 0,0 20-39 0 0,0 0-0 0,0 40-59 5 1,5 1 0,4 6 1,0 60-79 75 4,9 55 5,1 130 5,0 80-201 19,7 243 18,7 444 19,2 Totalt 281 9,6 299 11,3 580 10,4 a Procent av patienter med stroke före 2008 Källa: VDL B 15 Bland de 5 569 patienter som haft stroke före januari 2008 avled 580 (10 %), oavsett dödsorsak, under 2008. Tabell B 16. Dödlighet 2008 bland patienter i Östergötland med stroke 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0 0,0 0-0 0,0 20-39 1 10,0 1 12,5 2 11,1 40-59 8 11,6 0-8 7,3 60-79 43 12,6 30 14,1 73 13,2 80-67 29,8 115 33,9 182 32,3 Totalt 119 18,4 146 24,3 265 21,3 a Procent av nya patienter med stroke 2008 Källa: VDL B 16 Bland de 1 247 patienter som hade huvuddiagnos stroke registrerat 2008 avled 265 (21 %), oavsett dödsorsak, under 2008. Tabell B 31. Antal patienter i Östergötland med registrerad och upprättad rehabiliteringsplan före januari 2009, fördelade på listad länsdel. Ej stroke Stroke Centrala 26 17 Västra 0 2 Östra 0 0 Finspång 0 0 Totalt 26 19 Källa: CI 21

B 31 Alla patienter med stroke ska erbjudas en rehabiliteringsplan. Registrerad rehabiliteringsplan fanns för 45 personer före januari 2009. Sannolikt finns upprättade planer för ett stort antal fler patienter och de låga siffrorna är troligen ett resultat av att rutinen inte slagit igenom, dels för upprättandet men i synnerhet för registreringen. Det är därför rimligt att tro att denna siffra ökas markant redan för 2009. Tabell B 32. Antal och andel med förskriven Warfarinbehandling i Östergötland 2008 bland patienter med förmaksflimmer före 2009. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n % a n % a n % a -19 0 0,0 0-0 0,0 20-39 5 7,1 4 11,8 9 8,7 40-59 159 28,7 40 21,7 199 27,0 60-79 1 296 43,3 699 40,5 1 995 42,3 80-708 31,0 810 28,1 1 518 29,4 Totalt 2 168 36,7 1 553 32,1 3 721 34,7 a Procent av patienter med förmaksflimmer Källa: VDL och CI B 32 Blodproppsförebyggande behandling med Warfarin förskrivs till patienter med förmaksflimmer för att förebygga en framtida stroke. Bland patienter som haft förmaksflimmer före 2009 hade 35 % behandling med Warfarin under 2008. Vid jämförelse med LiÖs läkemedelsstatistik, där antal recipen dividerat med 4 (recipen=1 uttag ur receptpost) skulle kunna vara ett jämförbart mått för dessa läkemedel, står CI-data 2008 för cirka 80 % av LiÖs läkemedelsstatistik för Warfarin. Detta kan tolkas som att ungefär 80 % av förskrivningen av Warfarin kan fångas ur CI för 2008 och att vi får vänta in tiden för att kunna dra slutsatser kring denna indikator. Tabell B 33. Antal och andel patienter med förmaksflimmer före 2009 bland dem som fått Warfarin förskrivet 2008. Man Kvinna Totalt Ålder år 2008 n % a n % a n % a -19 0 0,0 0-0 0,0 20-39 5 6,3 4 6,5 9 6,4 40-59 159 34,3 40 17,5 199 28,7 60-79 1 296 66,2 699 60,2 1 995 63,9 80-708 74,7 810 72,6 1 518 73,6 Totalt 2 168 62,8 1 553 60,3 3 721 61,7 a Procent av patienter som förskrivits Warfarinbehandling 2008 Källa: VDL och CI 22

B 33 Bland dem som fått Warfarin förskrivet 2008 hade 62 % någon gång haft förmaksflimmer. Tabell B 34. Ordinerad Trombolysbehandling 2008 i Östergötland bland patienter med stroke 2008, fördelad på listad länsdel. Ej stroke 08 Stroke 08 Centrala 2 4 Västra 5 5 Östra 17 1 Finspång 4 0 Totalt 28 10 Källa: VDL och CI B 34 Trombolys är metoden att med läkemedel lösa upp en blodpropp som täpper till ett blodkärl. Det är viktigt att ge Trombolys tidigt vid stroke orsakad av hjärninfarkt. Under 2008 hade 38 personer registrerad ordination för trombolysbehandling. Den siffran, som förefaller låg, kan vara ett resultat av att journalsystemets Cosmic inte var infört vid alla kliniker under 2008. Detta besvaras i 2009 års resultat och om siffran då fortfarande är låg får diskussioner föras om andra orsaker och om indikatorn kan vara kvar. Tabell B 35. Antal och andel patienter i Östergötland med nästkommande kontakt med sjukvård inom 4 månader efter stroke 2008, fördelade på klinik och listad länsdel. Besök vid VC eller Läkarbesök vid VC inom 4 månader efter stroke annan öppenvård eller inläggning i slutenvård inom 4 månader efter stroke n % a n % a Centrala 30 7,7 171 56,2 Västra 9 2,8 110 66,2 Östra 70 15,2 281 39,2 Finspång 23 32,9 b 38 45,7 Totalt 132 10,6 600 51,9 a Procent av nya patienter med stroke 2008 b Gäller för all öppenvård i NiF Källa: VDL B 35 Efter insjuknande i stroke anses det vara angeläget att patienten följs upp efter en 3 månader. I det här arbetet utökades tidsperioden till 4 månader. Beräkningen är från utskrivningsdatum vid huvuddiagnos stroke till nästa besök på respektive vårdnivå. Resultatet visar att 52 % av 23

dem som insjuknat i stroke i Östergötland under 2008 hade varit på läkarbesök eller blivit inlagd på sjukhus inom 4 månader. Tabell B 41. Vårdtid som antal dagar i slutenvård 2008 i Östergötland bland nya patienter med stroke 2008. Ålder år Man Kvinna Totalt 2008 n dagar i genomsnitt n dagar i genomsnitt n dagar i genomsnitt -19 2 13 1 2 3 9 20-39 10 21 8 13 18 17 40-59 69 20 40 23 109 21 60-79 340 17 213 18 553 17 80-225 18 339 19 564 19 Totalt 646 18 601 19 1247 18 Källa: VDL B 41 Bland de patienter som fått stroke under 2008 var vårdtiden i slutenvård, oavsett klinik, i genomsnitt 18 dagar. Vårdtiden gäller all vård 2008 för dessa patienter. Tabell B 42. Kostnad per vårdad patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland patienter med stroke 2008, fördelad på vårdnivå. Per vårdad patient a Medel Median Primärvård 22 182 13 862 Öppenvård på sjukhus 22 089 10 531 Slutenvård 119 727 69 231 Total LiÖ-kostnad 162 184 106 167 a Vårdade patienter med stroke 2008 Källa: VDL och KPP-databasen B 42 Slutenvården står för en betydande andel, ~75 %, av den totala kostnaden för patienter med stroke 2008. Medelvårdkostnaden bland strokepatienter för all landstingsvård 2008 var drygt 162 000 kronor (median=106 000 kronor). I kostnadsberäkningen inkluderas all sjukvård som strokepatienterna har nyttjat under 2008. 24

Tabell B 43. Kostnad per patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland patienter med stroke 2008, fördelad på listad länsdel och vårdnivå. Kostnad per patient a Primärvård Öppenvård på sjukhus Slutenvård Total LiÖkostnad Centrala Medel 16 499 23 974 160 712 201 184 Median 11 652 12 697 90 473 130 029 Västra Medel 14 692 23 101 114 763 152 556 Median 11 000 11 969 63 912 97 429 Östra Medel 27 361 20 042 92 553 139 956 Median 14 361 8778 58 196 93 825 Finspång Medel 42 526 93 774 136 300 Median 35 492 71 677 114 981 a Patienter med stroke 2008 Källa: VDL och KPP-databasen B 43 Tabell B 43 beskriver kostnad per patient fördelat på listad länsdel. En strokepatient listad i centrala länsdelen har en genomsnittlig primärvårdskostnad på 16 499 kronor. 25

Tabell B 44. Kostnad per patient (kr) 2008 för vårdkonsumtion i Östergötland bland patienter med stroke 2008, fördelad på folkbokförd kommun. Kostnad per patient a Kommun n Medel Median Ödeshög 16 138 585 143 434 Ydre - - - Kinda 33 169 639 102 377 Boxholm 25 124 965 80 503 Åtvidaberg 37 218 169 111 007 Finspång 70 136 300 114 981 Valdermarsvik 27 115 561 75 371 Linköping 320 202 653 137 837 Norrköping 398 142 019 95 444 Söderköping 36 133 017 83 431 Motala 161 147 943 94 826 Vadstena 30 182 430 89 544 Mjölby 94 160 825 110 883 LiÖ-kostnad 1 247 162 184 106 167 a Patienter med stroke 2008 Källa: VDL och KPP-databasen B 44 Tabellen beskriver antalet strokepatienter samt medel- och mediankostnad för dessa patienter per kommun i Östergötland. 26

Uppföljning av osteoporosvården Frakturer bland äldre har ofta samband med osteoporos och var tredje kvinna i åldern 70-79 år har osteoporos. En dryg tredjedel av osteoporosrelaterade frakturer är höftfrakturer som också står för mer än hälften av alla frakturrelaterade direkta sjukvårdskostnader. Osteoporos diagnostiseras genom bentäthetsmätning med DXA-teknik i höft och ländrygg. Patienter med hög frakturrisk, d.v.s. de med låg benmassa, kotkompression eller hög kortikosteroiddos, prioriteras för läkemedelsbehandling (t.ex. bisfosfonat) som minskar frakturrisken. Uppföljningsindikatorer för osteoporos Sjuklighet Osteoporosprevalens bland kvinnor 50 år i Östergötland (listade kvinnor 50 år i Östergötland med registrerad osteoporos 1 någon gång under senaste tioårsperioden och levande det tionde årets första dag) (C 11). Prevalens av osteoporosrelaterade frakturer bland kvinnor 50 år i Östergötland (listade kvinnor 50 år i Östergötland med registrerad osteoporosrelaterad fraktur 2 någon gång under senaste tioårsperioden och levande det tionde årets första dag) (C 12). Incidens av osteoporosrelaterade frakturer bland kvinnor 50 år i Östergötland (listade kvinnor 50 år i Östergötland med registrerad huvuddiagnos osteoporosrelaterad fraktur det senaste året)(c 13, C14). Utredning Årets utredningar med bentäthetsmätning bland kvinnor 50 år med osteoporosrelaterad fraktur (data saknas). Årets förskrivning av Kortison bland kvinnor 50 år i Östergötland (C 21). Behandling Årets förskrivning av Bisfosfonat bland o kvinnor 50 år i Östergötland (C 31), o kvinnor 50 år i Östergötland med osteoporosrelaterad fraktur någon gång den senaste tioårsperioden (C 32), o kvinnor 50 år i Östergötland med osteoporosrelaterad fraktur någon gång det senaste året (C 33), o kvinnor 50 år i Östergötland med förskriven kortisonbehandling senaste året (C 34). Vårdkonsumtion och kostnader Årets kostnad per patient för vårdkonsumtion bland kvinnor 50 år med huvuddiagnos osteoporosrelaterad fraktur fördelad på vårdnivå (C 41) samt öppenoch slutenvård inom Ortopedicentrum (C 42). 27

Tabell C 11. Antal och andel kvinnor 50 år med osteoporos i Östergötland före 1 januari 2008. Ålder år 2008 n % a 50-54 34 0,3 55-59 84 0,6 60-64 202 1,4 65-69 296 2,6 70-74 365 4,1 75-79 556 6,8 80-84 652 8,7 85-89 606 10,5 90-94 240 9,7 95-99 68 10,1 >100 8 8,4 Totalt 3 111 3,6 a Procent av kvinnor dec 2007 Källa: VDL C 11 Osteoporos (benskörhet) innebär att benstommen förlorat en del av sitt kalkinnehåll och sin styrka och är därmed en stark orsak till frakturer bland kvinnor. Osteoporos drabbar främst kvinnor efter klimakteriet på grund av låga nivåer av östrogen. Diagnosen osteoporos ställs efter enbart bentäthetsmätning eller tillsammans med riskbedömningsintrumentet FRAX (Fracture Risk Assessment Tool), där hänsyn tas till flera ytterligare riskfaktorer. Utredningen föregås i första hand av fraktur av ryggkota, lårbenshals, överarm och handled men utförs även vid längre behandling med kortikosteroider eftersom en sådan kan påskynda urkalkning. Bland kvinnor 50 år i Östergötland har 3,6 % av kvinnorna en registrerad osteoporosdiagnos. Detta är sannolikt en underskattning eftersom kvinnor med osteoporos som inte haft vare sig frakturer eller kortikosteroidbehandling inte på ett systematiskt sätt kommer ifråga för utredning och därmed inte heller får någon diagnos. 28

Tabell C 12. Antal och andel kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer i Östergötland före 1 januari 2008. Ålder år 2008 n % a 50 54 271 2,1 55-59 419 3,1 60-64 634 4,4 65-69 694 6,1 70-74 710 7,9 75-79 922 11,3 80-84 1 148 15,3 85-89 1 134 19,7 90-94 591 24,0 95-99 182 27,0 >100 35 36,8 Totalt 6 740 7,9 a Procent av kvinnor dec 2007 Källa: VDL C 12 Till osteoporosrelaterade frakturer räknas fraktur av ryggkota, lårbenshals, överarm och handled bland kvinnor 50 år. I Östergötland har cirka 8 % av dessa kvinnor någon gång haft en osteoporosrelaterade fraktur. Tabell C 13. Antal och andel kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer i Östergötland 2008. Ålder år 2008 n % a 50-54 70 0,5 55-59 107 0,8 60-64 172 1,2 65-69 154 1,4 70-74 179 2,0 75-79 217 2,6 80-84 296 4,0 85-89 283 4,9 90-94 185 7,5 95-99 46 6,8 >100 2 2,1 Totalt 1 711 2,0 a Procent av kvinnor dec 2007 Källa: VDL 29

C 13 Under 2008 registrerades att 1 711 kvinnor 50 år haft osteoporosrelaterade frakturer. Tabell C 14. Antal och andel kvinnor 50 år med osteoporosrelaterade frakturer i Östergötland 2008 fördelade på frakturtyp. Ålder år Underarm Överarm Höft Kota n % a n % a n % a n % a 50-54 46 0,4 17 0,1 4 0,0 3 0,0 55-59 70 0,5 25 0,2 7 0,1 8 0,1 60-64 97 0,7 56 0,4 17 0,1 5 0,0 65-69 82 0,7 41 0,4 24 0,2 12 0,1 70-74 68 0,8 58 0,6 51 0,6 6 0,1 75-79 77 0,9 61 0,7 76 0,9 14 0,2 80-84 67 0,9 65 0,9 152 2,0 21 0,3 85-89 50 0,9 48 0,8 174 3,0 21 0,4 90-94 25 1,0 40 1,6 119 4,8 8 0,3 95-99 12 1,8 4 0,6 27 4,0 3 0,4 > 100 1 1,1 0-1 1,1 0 - Totalt 595 0,7 415 0,5 652 0,8 101 0,1 a Procent av kvinnor dec 2007 Källa: VDL C 14 Höftfrakturer är den vanligaste formen av osteoporosrelaterade frakturer. Bland kvinnor 50 år registrerades 652 höftfrakturer som huvuddiagnos i VDL år 2008. Incidensen stiger kraftigt med ålder och i åldern 90-94 år var den nära 5 %. Underarmsfrakturer är nästan lika vanligt som höftfrakturer men här är skillnaden i incidens mellan åldrar inte så tydlig även om den är högst bland de över 90 år. Detta gäller även för överarmsfrakturer. Kotfrakturer, eller kotkompressioner, skiljer sig från de andra typerna av frakturer eftersom dessa sällan uppstår till följd av större våld utan istället vid vardagliga situationer som att böja eller resa sig eller till och med vid kraftig hostning eller nysning. Det är troligt att mörkertalet för kotfrakturer i VDL är större än för de andra frakturtyperna. Observera att summan av de fyra olika frakturtyperna för kvinnor 50 år inte överensstämmer med antal kvinnor med osteoporosrelaterad fraktur i Tabell C13 på grund av att en kvinna kan ha haft flera typer av frakturer. 30

Tabell C 21. Antal och andel med förskriven kortikosteroidbehandling i Östergötland 2008 bland kvinnor 50 år. Ålder år 2008 n % a 50-54 365 2,8 55-59 421 3,1 60-64 588 4,1 65-69 507 4,5 70-74 421 4,7 75-79 407 5,0 80-84 432 5,8 85-89 306 5,3 90-94 101 4,1 95-99 20 3,0 >100 0 0,0 Totalt 3 568 4,2 a Procent av kvinnor dec 2007 Källa: VDL och CI C 21 Behandling med kortikosteroider (kortison) har negativ effekt på kalciumbalansen och ökar därmed risken för osteoporos och fraktur. Vid kortikosteroidbehandling finns hög risk för fraktur redan då bentäthetsmätningen visar liten risk för osteoporos. År 2008 var det ca 4 % av kvinnorna >50 år som hade förskrivits kortikosteroider i Östergötland. Vid jämförelse med LiÖs läkemedelsstatistik, där antal recipen dividerat med 4 (recipen=1 uttag ur receptpost) skulle kunna vara ett jämförbart mått för dessa läkemedel, står CI-data 2008 för cirka 95 % av LiÖs läkemedelsstatistik för kortikosteroidläkemedel. Detta kan tolkas som att så gott som all förskrivning av dessa läkemedel kan fångas ur CI för 2008. 31