FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Relevanta dokument
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered


Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

5 vanliga misstag som chefer gör

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Sagor och berättelser

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Svenhammeds journaler

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Konsten att hitta balans i tillvaron

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Övning: Dilemmafrågor

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Dagverksamhet för äldre

Frågor och svar om gode män i Växjö

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Mäta effekten av genomförandeplanen

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Ett coachande förhållningssätt i ledarskapet Av Johan Tornberg

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Likabehandlingsplanen

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

Likabehandling och trygghet 2015

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Leda förändring stavas psykologi

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider.

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Bonusmaterial Hej Kompis!

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lyssna, stötta och slå larm!

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Övning 1: Vad är självkänsla?

Välkomna till Fritidshemmet

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

40-årskris helt klart!

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg mars Presentation

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Nära dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Fråga, lyssna, var intresserad

Intervju med Elisabeth Gisselman

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Bedömning för lärande. Sundsvall

hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

Avlösning som anhörigstöd

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Välkommen till Grodan, våren 2009

Räkna med Rutiga Familjen

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

När jag inte längre är med

Hälsouppgift för elev

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

Sagor och berättelser

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman


16 JANUARI Psykisk hälsa

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

antoni lacinai Framgångsrika kundsamtal

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Välkommen till fritids

Samhälle, samverkan & övergång

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Problemformulering och frågor

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Scen 1. Personer är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Transkript:

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad

BAKGRUND Magisteruppsats Astma- och Allergiförbundets Familjestödshelger i Åre. Det finns mycket kunskap om allergisjukdomar men lite om hur föräldrar och ungdomar upplever hur det är..

SYFTE Att belysa vilka erfarenheter föräldrar till barn med svår allergisjukdom har avseende påverkan på det dagliga livet. Frågeställningar Hur påverkas vardagslivet för familjen av att leva med allergisjukdom? Hur påverkar allergisjukdomen livet på förskola/ skola? Vilket stöd från sjukvården har familjen fått?

KVALITATIV METOD FOKUSGRUPPSINTERVJUER

FOKUSGRUPP ELLER GRUPPINTERVJU Vad vill man uppnå? Fokusgrupp: Hög grad av interaktion mellan deltagarna Gruppdynamiken skapar nya reflektioner bland deltagarna Samtal inte intervju. Gruppintervju: Hög grad av interaktion mellan intervjuare och deltagare Direkta frågor och svar

MODERATORNS ROLL OBSERVATÖRENS ROLL Styra samtalet utan att lägga sig i Skapa engagemang, förtroende, förståelse Se till att alla får prata Betona att det inte finns några rätt eller fel Våga låta det bli tyst Observera deltagarna och samtalet Notera sådant som inte kommer fram på inspelningen Viktigt Hur man sitter Helst ostört Moderator och observatör uppgifter Diskussioner kring Syftet! Intervjuguide.

DELTAGARE Fokusgruppintervjuerna spelades in Tid 1-1,5 timma / fokusgrupp Föräldrar till barn i åldern 6 11 år Föräldrar till tonåringar Fokusgrupp 1 Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 3 Fokusgrupp 4 Antal deltagare 5 6 4 3 Kvinnor 3 3 2 2 Män 2 3 2 1 Transkribering: 107styck A4 blad Times new roman stl 12

DATAANALYS ENLIGT KERSTI MALTERUDS 4 STEG: Steg 1 Steg2 Steg 3 Steg 4 Författarna försökte att få ett helhetsintryck av materialet genom att läsa igenom intervjuerna många gånger. Därefter valdes gemensamma teman ut. Meningsbärande enheter valdes ut, relevant text skildes ut från icke betydelsefull text. De meningsbärande enheter som uppgick till 396 styck, kodades. Att abstrahera (bortse från) innehållet i de meningsbärande enheterna. Koderna sammanfattades och subkategorier bildades. Sammanfatta betydelsen, att re - kontextualisera genom att sätta ihop bitarna igen.

Tema Koder Kondensera/ Subkategorier Sammanfatta/ re kontextualisera Begränsningar Kontroll Orättvisor Rädsla och oro

BEGRÄNSNINGAR Föräldrarna uttryckte olika typer av begränsningar som barnens allergiska sjukdom gav upphov till både inom familjen och i samhället. Familjen man blir väldigt begränsad, i sitt sätt att leva, å man, det blir gärna en negativ spiral att man fokuserar på det man inte kan göra istället för att fokusera på det vi kan göra, så kan jag uppleva det

Syskonen innehåller det här ägg eller nötter? Ja men då kan jag inte äta det för (barnets namn) tål inte det. Ja men så att jag tänkte att det friska syskonet lever ju också i den här konstiga världen, liksom Kompisar det kommer ju i vissa situationer, med kompisar och det, att man kan inte hänga med och äta och lite si och så men jag kan inte uppleva honom som, vad ska jag säga, det finns väl en besvikelse men han har den kanske inom sig, utan att det märks, va, så tydligt.

SJUKVÅRDEN Föräldrarna kände begränsningar pga att sjukvården uttrycker sig oklart en känsla av att inte tala samma språk och att dialog saknas och just det här, hur tolkar man provsvar, men jag har ingen aning, vi fick bara ett papper med en massa siffror och det liksom, just sorteringen, jag har ingen aning, vad betyder sextio, det här värdet, vad betyder mer än hundra, vad betyder två, alltså jag har ingen aning

KONTROLL Att alltid vara steget före, planera och förbereda och att ha svårt att göra saker spontant. Svårigheter att släppa taget att man tycker det är lättare att du är hemma så har vi koll

om vi varit någonstans så vill jag ju att när vi kommit in genom dörren så vill jag att alla tar av sig och stoppar ner i tvätten att man hela tiden måste vara påläst, att man måste hela tiden veta vad allting innehåller, så att det blir liksom eh, ett annat moment att man hela tiden ska spåra allting och det påverkar vardagen

SJUKVÅRDEN Behandlingsplan saknades liksom hjälp med att sortera allergierna dvs gradera svårighetsgraden på allergierna ja, att man måste få den hjälpen. För dom är nog de enda som kan få oss att tagga ner lite. Inte vara på det yttersta hela tiden

ORÄTTVISOR Barnen kunde inte göra samma saker som sina kompisar de upplevde sig annorlunda. De kände sig orättvist behandlade och att förståelsen i förskola/skola var bristfällig. de kan inte vara med på olika aktiviteter, där känner dom orättvisan varför måste jag ha det här, varför kan inte jag få följa med och det har ju varit utflykter med skolorna och sånt som de inte kunnat följa med på.

SJUKVÅRDEN Föräldrarna påtalade att sjukvården gav bättre stöd till andra sjukdomsgrupper än inom allergi och astma. De ansåg att denna sjukdomsgrupp var styvmoderligt behandlad...för det här är också livslånga saker som påverkar dig hela ditt liv, varje dag, hela tiden.

Andra yrkesgrupper än läkare. vill man ha kuratorstöd så får man slåss med nävar och klor för att få, bara, man ser själv hur dåligt ungen mår, hur svårt ska det va?

RÄDSLA OCH ORO för att något skulle hända deras barn ex. få fel mat och/ eller att skolan inte visste när och hur akutmedicinen skulle ges. Oro för barnets psykiska hälsa då barnets självkänsla var låg. Vissa barn skuldbelade sig för att övriga familjen måste ta hänsyn. för att försöka bryta det här tankemönstret som (barnets namn) går med liksom, ehh, att.inte är nått värd och det är ingen ide och leva och det är alltid värdelöst liksom men när en åring säger det! Det är hårt, det är ju, man vet ju så väl, så väl, det är ju ingenting våra barn ska behöva gå omkring och fundera över

även om man försöker hjälpa till och pusha lite för att de ska göra någonting så är man själv orolig att det ska bli fel oron stänger in henne å hon vill hellre vara hemma än å åka iväg, å att sova borta är liksom i princip en omöjlighet. Och så där, väldigt knuten till oss

hallå, 18 år sedan är du ute. Good bye! Sedan får du ingen mer hjälp

SLUTSATS Föräldrarna beskrev/uttryckte att: Isolerat liv, ständig kontroll och rädsla och oro var ett problem Önskan att leva ett normalt liv - samtidigt svårt släppa kontrollen över sina barn. Förståelsen var bristfällig i förskola/skola. Sjukvården upplevdes inte ge ett tillräckligt stöd. Psykologiskt stöd rutinmässigt skulle erbjudas. Behövde hjälp av sjukvården för att sortera allergierna det vill säga hjälp att bedöma svårighetsgraden på barnets olika allergier.

Våra reflektioner Se hela barnets miljö, både den fysiska och psykiska. Familjen? Teamarbete? Hur jobbar vi? Vilken hjälp erbjuds i skola/förskola? Intervjuer med tonåringarna själva. Bra att göra tillsammans med ngn annan - bra diskussioner! VAR FINNS SJUKSKÖTERSKAN?