På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 16 mars 2016, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.

2016-03-08 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 16 mars 2016, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.30 Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se

Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 16 mars 2016, kl. 09.00 Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av föredragningslistan 3. Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016 2019 bilaga 4. Remissvar; Strategi för den hållbara gods och logistikregionen bilaga 5. Valärenden Avsägelse av uppdrag i Regionsamverkan Sydsverige bilaga Nominering till Regionsamverkan Sydsverige Nominering till Coompanions styrelse 6. Inkomna motioner & medborgarförslag bilaga 7. Informationsärende Regionkommun/Indelningskommittén 8. Delegationsbeslut bilaga Övrigt Anmälningsärenden Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott, 2016 03 02 Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott, 2016 02 17 Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott, 2016 01 27 Protokoll trafiknämnden, 2016 02 11 Protokoll kultur och fritidsnämnden, 2016 02 12 Protokoll Landstingsfullmäktige 2016 02 15; Regionkommunbildning Protokoll Landstingsfullmäktige 2016 02 15; Val av ersättare i regionstyrelsen Strukturfondspartnerskapet Skåne Blekinge; Korrigering av protokoll 2016 01 29 Regionsamverkan Sydsverige; Anteckningar från styrelsemöte 2016 02 18 Skrivelse till Sverigeförhandlingen angående besked om sträckning av höghastighetsbanan Protokoll för signatärsgrupp, CeSam Blekinge, 2016 02 24 Anteckningar från styrgruppsmöte Ungdomskraft Blekinge, 2016 02 24 Statens Offentliga Utredningar; Delredovisning från Indelningskommittén, Fi 2015:09 Näringsdepartementet; Ansökan om verksamhetsbidrag till Hela Sverige ska leva

Näringsdepartementet; Uppdrag att administrera ett nationellt sekretariat avseende bredbandskoordinatorer Näringsdepartementet; Uppdrag respektive erbjudande om regionala bredbandskoordinatorer Näringsdepartementet; Ändring av regleringsbrev för bå 2016 avs Tillväxtverket inom uo 19 Regional tillväxt och uo 24 Näringsliv Näringsdepartementet; Ändring av regleringsbrev för bå 2016 avs anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom uo 19 Regional tillväxt Finansdepartementet; Ändring av regleringsbrev för bå 2016 avs länsstyrelserna

Förslag till beslut 3 2016-03-02 Regionstyrelsen 2016-03-16 Dnr 503-66-2014 Magnus Forsberg 0455-305034 Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Region Blekinge fattar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslut om trafikförsörjningsprogram i Blekinge Län efter anpassning till genomförd remiss. Dokumentet innehåller mål och riktlinjer som ska styra planeringen av länets kollektivtrafik under programperioden. Kollektivtrafiklagen 2010:1065 anger krav för såväl process för framtagandet av dokumentet som innehållet vilket är beskrivet. Huvuddokument och bilagor tillgodoser sammantaget dessa krav. Mål och riktlinjer i dokumentet är grundat på strategiska dokument för länets utveckling, på samråd med samhällsgrupper som är berörda av besluten samt en behovsanalys utförd av Region Blekinges verksamhetsområde trafik/blekingetrafiken. Dokumentet innehåller en beskrivning av bedömda kostnader för mål och trafiksatsningar för perioden 2017 till 2030 men beslut av dokument begränsas till dokumentet med dess ambitioner. Beslut om budgetökningar behandlas i ordinarie budgetarbete. Arbetsutskottet har 2016-03-02 behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, 2016-03-02 Förslag Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016 2019 Bilagor 1-5 i enlighet med dokumentet Remissredovisning Protokoll Trafiknämnden 2016-02-11 Arbetsutskottets beslut, 2016-03-02 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016 2019 Expedieras: Regionstyrelsen Akten Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se 1

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Förslag till remissversion 0

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Dnr: 503-66-2014 Version PA8 inför beslut i regionstyrelsen 2016-03-16 2016-03-07/magfor

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund och förutsättningar... 3 2.1 Krav och begränsningar... 3 2.2 Processbeskrivning... 3 2.3 Definitioner och begrepp... 4 2.4 Upphandlad eller kommersiell trafik... 5 2.5 Ambitioner och strategiska dokument... 5 3. Syfte... 6 4. Attraktiva Blekinge... 7 4.1 Blekingestrategins insatsområden... 7 4.2 Horisontella perspektiv... 8 4.3 Blekinge och kollektivtrafiken vision 2050... 9 5. Kollektivtrafiken idag... 10 5.1 Flera nivåer med olika syften... 10 5.2 Pendlingsbar kollektivtrafik... 12 5.3 Blekingetrafiken... 15 5.4 Kommersiell trafik...20 5.5 Marknadsanalys...20 5.6 Allmän trafikplikt... 21 5.7 Infrastruktur och stadsplanering... 22 6. Samrådsredovisning... 25 7. Behovsanalys... 25 7.1 Valfrihet... 26 7.2 Utveckling och tillväxt... 28 7.3 Miljö och klimat... 30 8. Mål... 31 8.1 Målbild... 31 8.2 Mätbara och tidsbestämda mål... 31 8.3. Ekonomi och taxor... 36 9. Strategiska val, ramar och riktlinjer... 36 10. Miljöbedömning... 36 11. Ekonomi... 37 11.1 Regler för underskottsfördelning... 37 11.2 Ekonomisk utveckling... 37 11.3 Föreslagna satsningar som bedöms påverka nettokostnad... 38 12. Våra roller... 38 13. Avslutning, så här går vi vidare...40 14. Källförteckning TFP 2016 2019... 41 Bilaga 1. Förteckning tillgänglighetsanpassade hållplatser Bilaga 2. Regler hållplatser kommersiell kollektivtrafik Bilaga 3. Samrådsredovisning Bilaga 4. Referat från strategiska dokument Bilaga 5. Ekonomi Färgmarkerad text innebär förändring i förhållande till remissversion som beslutades av Regionstyrelsen 150902 Rödmarkerad text innebär förändring till följd av Trafiknämndens synpunkter Grönmarkerad text innebär förändring till följd av beslut i Regionstyrelsens arbetsutskott 1

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 1. Sammanfattning Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016 2019 innehåller politiska mål och riktlinjer för planeringen av kollektivtrafiken i Blekinge. Det beslutas av regionstyrelsen i Region Blekinge som är regional kollektivtrafikmyndighet. Föreslagen ambitionsnivå och formulerade mål grundar sig på tidigare beslutade strategiska dokument med Blekingestrategin i centrum, samråd med olika samhällsgrupper och Region Blekinges analys av hur kollektivtrafiken kan bidra till att nå olika mål för samhällsutvecklingen. Tekniskt uppfyller programmet krav i kollektivtrafiklagen 2010:1065. Mycket tid har lagts på att sammanställa politiskt beslutade dokument och genomföra samråd med olika grupper för att få en samlad bild av vilka samhällsmål kollektivtrafiken kan bidra till. Region Blekinges verksamhetsområde Trafik har bidragit med sin bild av vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom kollektivtrafiken. Slutligen har pågående processer som Sverigeförhandlingen och åtgärdsvalsstudie på Blekinge Kustbana gett grunden till en vision för Blekinge och kollektivtrafiken 2050. Visionen är i sin tur en del av underlaget till formulerade mål som styr trafikplaneringen. Målavsnittet innehåller en målbild med hörnstenarna valfrihet, utveckling och tillväxt samt miljö och klimat som ger en bra täckning av Blekinges önskade utveckling. För att nå målbilden har 26 mätbara mål formulerats inom sex områden. Fyra utpekade trafiksatsningar och målet att kollektivtrafiken kontinuerligt ska öka sin marknadsandel av motoriserade transporter i Blekinge, innebär kostnadsökningar jämfört med Region Blekinges verksamhetsplan för 2016. I ekonomiavsnittet beskrivs bedömningar av kostnadsnivåer och när olika trafikförslag bör verkställas. Beslut om budgetförändringar tas inte genom detta dokument utan i ordinarie budgetplanering. Programmet avslutas med ett avsnitt om hur arbetet bör fortskrida för att föreslagna satsningar ska ge önskat resultat. Olika delar av samhället och kollektivtrafikorganisationen har ansvar för att främja kollektivtrafikens utveckling. Samverkan på flera nivåer är nödvändig för att målen ska nås. 2

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 2. Bakgrund och förutsättningar 2.1 Krav och begränsningar Kollektivtrafiklagen 2010:1065 trädde i kraft 1 januari 2012 efter regeringsbeslut 2010. Det finns olika sätt att beskriva ursprunget till lagen men två delar täcker in stora delar av vad regeringens utredare såg som brister i det tidigare systemet. Kommersiella krafter hade begränsade möjligheter att komma in på kollektivtrafikmarknaden för att komplettera utbudet från den samhällssubventionerade trafiken. Kopplingen mellan samhällsplaneringen i stort och planeringen av kollektivtrafiken ansågs för svag vilket bl.a. kopplades till brister i inflytande från den politiska ledningen. (Näringsdepartementet 2009) Med dessa förutsättningar utformades lagen med ett antal paragrafer som idag styr både kollektivtrafikorganisationens utformning, dess arbetssätt och trafikens utformning. Kollektivtrafiklagen i rutan är ett sammandrag varför hänvisning till ordinarie lagtext rekommenderas vid behov. Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för regionens utveckling varför den ska utformas i linje med de strategier som är framtagna på högsta politiska nivå i Blekinges kommuner, Landstinget i Blekinge och i dess samverkansorgan Region Blekinge. Kollektivtrafiklagen i sammandrag 1 Landstinget och kommunerna inom ett län ansvarar gemensamt för den regionala kollektivtrafiken. 2 I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet(rkm) 8 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram(tfp) fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. 9 TFP ska tas fram i samråd med RKM i angränsande län, berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag, näringsliv och resenärer m. f.l. 10 Innehållskrav på trafikförsörjningsprogrammet: 1. Behov av regional kollektivtrafik 2. Omfattar även kommersiell trafik 3. Åtgärder för att skydda miljön 4. Mål för anpassning för personer med funktionsnedsättning 5. Tillgängliga bytespunkter 6. Omfattning av färdtjänst och prissättning av denna 13 RKM ska verka för att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper. 14 RKM ska verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet. (Svensk författningssamling, lag (2010:1065) om kollektivtrafik). 2.2 Processbeskrivning Den regionala kollektivtrafikmyndighetens (RKM) arbete ska bygga bland annat på samråd enligt lagtexten. Syftet är att de delar av samhället som har inflytande över kollektivtrafiken och de delar av samhället som är beroende av den ska vara delaktiga i processen när dokumentet tas fram. Nedan följer en beskrivning av den fortlöpande processen med den strategiska planeringen av Blekinges kollektivtrafik från framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet via genomförandet av åtgärder till uppföljningen av beslutade mål. 2014: Sammanställning av övergripande och strategiska dokument som är politiskt beslutade och där kollektivtrafiken har en väsentlig påverkan. De mest centrala är kommunernas översiktsplaner, Blekingestrategin, länsstyrelsens klimat- och energistrategi, Länstransportplanen och Trafikförsörjningsprogram 2012-2015. Under året fördes inledande samtal med länets politiker i kommuner och landstinget samt med vissa resenärsorganisationer för att få en grund för dokumentets utformning. På tjänstemannanivå har utformningen diskuterats såväl internt på Region Blekinge som med kommuner, landstinget och trafikverket. 2015: Efter att formerna har satts har Blekinges näringslivsorganisationer, resenärsgrupper, berörda kollektivtrafikföretag, grannlänens regionala kollektivtrafikmyndigheter och berörda myndigheter varit viktiga delar av utvecklingsarbetet. SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Svensk kollektivtrafik har varit centralt viktiga organisationer där landets olika RKM diskuterar trafikförsörjningsprogrammen tillsammans med kollektivtrafikföretagens olika 3

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen företrädare. Här sker ett förbättringsarbete som leder till att kollektivtrafiken blir alltmer kvalitetsinriktad och kostnadseffektiv bl.a. inom ramen för "Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik" En remissversion av dokumentet har efter färdigställande på tjänstemannanivå beretts av trafiknämnden och beslutats av regionstyrelsen. Under perioden september november har dokumentet varit ute på formell remiss. Efter presentation av samrådssynpunkter och remissvar har en slutversion av dokumentet beretts av trafiknämnden och slutligen beslutats av regionstyrelsen i Region Blekinge. Ett intensivt arbete och ett värdefullt engagemang från många representanter för kollektivtrafiken i Blekinge har pågått under två år. Förhoppningarna är att detta har skapat en stark förankring i länet vilket är avgörande för att programmets mål ska kunna uppnås. En redovisning av olika samråd finns senare i en bilaga till detta dokument. En viktig del av processen är uppföljningen av fastställda mål och riktlinjer. Kollektivtrafikmyndigheten kommer regelbundet att mäta beslutade mål och presentera dessa som en del i beskrivningen av trafikens utveckling och hur detta påverkar andra delar av samhällsutvecklingen i Blekinge. Regionstyrelsen kommer fortlöpande att hållas informerad om den operativa verksamheten för att bibehålla en god kunskap om att kollektivtrafiken planeras i enlighet med beslutade riktlinjer. Avvikelser från mål noteras för att bli underlag för beslut om förändringar i verksamheten eller grund för nya riktlinjer i kommande trafikförsörjningsprogram. 2.3 Definitioner och begrepp Myndigheten Vanligt förekommande benämning av den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge. En nationell förkortning som ofta används för de olika myndigheterna i respektive län eller region är även RKM. Kollektivtrafikmyndigheten på Region Blekinge består av enhet inom verksamhetsområdet regional utveckling på Region Blekinge med regiondirektören som ansvarig tjänsteman. Beslutande organ är regionstyrelsen. Operativt organ är verksamhetsområde trafik/blekingetrafiken. Trafikföretag eller kollektivtrafikföretag är företag som utför kollektivtrafik. Trafikföretag kan bedriva trafik via avtal med Region Blekinge eller bedriva kommersiell trafik i egen regi där samarbete ändå kan förkomma t.ex. på informationsområdet. Det finns även kollektivtrafikföretag som idag inte har samarbete med Region Blekinge. Regional kollektivtrafik är kollektivtrafik som äger rum i ett län eller, om det handlar om arbetsplatspendling eller annat vardagsresande, sträcker sig över flera län.. Beslut om allmän trafikplikt får endast gälla regional kollektivtrafik. Allmän trafikplikt Med allmän trafikplikt avses den kollektivtrafik som den regionala kollektivtrafikmyndigheten fastställer ska vara ett ansvar för samhället. Denna trafik ska beskrivas och formellt beslutas av myndigheten. Trafiken ska därefter upphandlas och regleras enligt politiskt beslutade riktlinjer. Beslut om allmän trafikplikt är en viktig information till såväl invånare och näringsliv som till trafikföretag som avser utföra kommersiell trafik. Kommersiell trafik är kollektivtrafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs, efter anmälan till myndigheten, av trafikföretag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan styrning från myndigheten. Samarbete kan förekomma om exempelvis hållplatser, biljettgiltighet eller information. Trafikorganisatör Operativt ansvarig avdelning i region, regionförbund eller landsting som upphandlar och förvaltar trafikavtal samt planerar och organiserar kollektivtrafiken i en region i de delar som kollektivtrafikföretaget inte har ansvar för. Trafikorganisatörens ansvar bestäms ofta i regionala kollektivtrafikmyndighetens riktlinjer för kollektivtrafiken. I Blekinge är verksamhetsområde trafik/blekingetrafiken trafikorganisatör. 4

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Tillgänglighet Om inget annat anges används SKL:s definition och behandlar funktionsnedsattas möjlighet att använda kollektivtrafiken. Såväl infrastruktur som fordon, information och teknisk utrustning bedöms utifrån tillgänglighetsperspektivet. 2.4 Upphandlad eller kommersiell trafik Kollektivtrafiklagen ger trafikföretag full rätt att bedriva kollektivtrafik i Sverige. Kommersiell trafik ska ses som en möjlighet att komplettera den samhällssubventionerade trafiken och därmed ge ett större utbud. Myndigheten har till uppgift att regelbundet, och alltid när en upphandling planeras, utvärdera möjligheterna till kommersiell trafik genom marknadsanalys. Upphandlad trafik ska bygga på ett politiskt beslut om allmän trafikplikt där den samhällsstödda kollektivtrafiken beskrivs. Aktuell upphandlad och kommersiell trafik i Blekinge beskrivs i kapitel 5 där även beslut om allmän trafikplikt redovisas. 2.5 Ambitioner och strategiska dokument Trafikförsörjningsprogrammet är en beskrivning av hur kollektivtrafiken på bästa sätt ska bidra till att politiskt beslutade ambitioner för Blekinge uppnås. Ambitionerna är illustrerade i ett antal dokument där resurser har lagts på att ta fram politiska mål och riktlinjer för Blekinges utveckling vilka är Blekingestrategin, länstransportplan för Blekinge, klimat- och energistrategi för Blekinge, kommunernas översiktsplaner och trafikförsörjningsprogram 2012 2015. Här följer en kort beskrivning av dessa och ett längre referat finns i bilaga 4. 2.5.1 Blekingestrategin 2014 2020 Blekingestrategin är Region Blekinges strategi för Blekinges utveckling. I strategin är livskvalitet och ett rikt arbetsliv grundläggande. En av hörnstenarna är god tillgänglighet till såväl arbete och skola som målpunkter i andra regioner och en konkurrenskraftig kollektivtrafik gör att människor kan förflytta sig på ett effektivt och hållbart sätt. Utvecklingen av regionen ska ske i samklang med de horisontella perspektiven hållbarhet, jämställdhet, mångfald, internationalisering samt samverkan. Kollektivtrafik innebär att resmöjligheter finns för alla till minimal miljöpåverkan. Blekingestrategin sätter upp mål och indikatorer för de olika insatsområdena vilka ska genomsyra även utvecklingen av kollektivtrafiken. (Region Blekinge, 2013) 2.5.2 Länstransportplan för Blekinge 2014 2025 Länstransportplanen antas av styrelsen för Region Blekinge och beskriver politiskt beslutade prioriteringar gällande åtgärder i Blekinges infrastruktur fram till 2025. En överenskommelse har tecknats med Trafikverket om samfinansiering av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som syftar till att förbättra kommunikationerna för och skapa bättre tillgänglighet till viktiga EU-marknader. En annan ambition är att förbättra möjligheterna att pendla till arbete och utbildning mellan länen. I planen poängteras bland annat vikten av att systemanalysen från 2008 för östra Götaland ska vara en grund för planeringen där kollektivtrafiken är viktig för att binda ihop regionens centralorter. Följande kollektivtrafikåtgärder nämns som betydelsefulla för länets utveckling: Utveckling av kollektivtrafik för pendling, regionförstoring och hållbarhet Hög turtäthet och korta restider för minskat bilberoende Högre kapacitet på Blekinge kustbana för ökad turtäthet Tillkomst av Sydostlänken för ett förbättrat järnvägssystem i södra Sverige 5

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 2.5.3 Klimat- och energistrategi Antal bilar per invånare har ökat med nästan 20 procent de senaste 20 åren men klart minst i Karlskrona med den mest utvecklade kollektivtrafiken. Den största möjligheten att minska växthusgasernas volym finns idag i biltrafiken såväl i Blekinge som i ett globalt perspektiv och här anges kollektivtrafiken vara en viktig faktor. Med detta som utgångspunkt har energi- och klimatmål för Blekinge utformats vilka är: Minskade växthusgasutsläpp 50 procent minskning från 1990 2020. Minskad energianvändning - 20 procent mindre energianvändning 1990 2020 Förnybar energi - minst 80 procent av all energi 2020. Inga fossila bränslen i uppvärmning 2020 Transporter - energianvändningen ska åter vara nere på 1990 års nivå 2020 Ett antal konkreta åtgärder föreslås där kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg. 2.5.4 Kommunernas översiktsplaner Kollektivtrafiken har generellt sett en stor plats i översiktsplanerna för Blekinges fem kommuner, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågor. Det är viktigt med bra möjligheter till rörlighet. Förtätning av bebyggelse för att ge kollektivtrafiken bättre konkurrenskraft återkommer också. Ambitionen är hög i samtliga kommuner gällande förbindelser mellan länets städer och till/från storstadsområden medan bilden av den lokala trafiken varierar. Några större utpekade behov som lyfts är bättre förbindelse till Ronneby flygplats och Sydostlänken som tas upp främst av Olofströms och Karlshamns kommun. 2.5.5 Trafikförsörjningsprogram 2012 2015 Programmet tar avstamp i den önskade samhällsutvecklingen som beskrivs i olika strategiska dokument. Mål om fördubblat resande mätt i antal resor är det övergripande målet och därefter följer de underliggande målen ekonomi, kvalitet, kundfokus, restid, priser och biljetter samt mål för tillgänglighet. 3. Syfte I bakgrundsbeskrivningen redovisas de juridiska kraven på att varje regions kollektivtrafikmyndighet ska ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Beslut om kollektivtrafiken ska ske öppet med inflytande från berörda samhällsgrupper. Kollektivtrafiken ska formas som en viktig del av samhället i stort. Programmet ska vara ett verktyg för att tillsätta resurser och prioritera åtgärder för Blekinges utveckling i linje med Blekingestrategin. Programmet är en politisk plattform med bred förankring för utvecklingen av kollektivtrafiken inom länet och från/till angränsande län. Mål och riktlinjer utgår från en målbild som grundas på politiskt beslutade strategiska dokument som redovisades i bakgrundsbeskrivningen samt på samtal och samråd under framtagningen av dokumentet. Programmet ska resultera i konkreta mål för programperioden 2016 2019 samt långsiktigare mål och en vision för år 2050. Programmet ska vara en grund för det operativa arbetet med kollektivtrafiken som löpande beslutas i trafiknämnden. Programmet ska också ge riktlinjer för planering av infrastrukturen såväl på det kommunala som på det statliga vägnätet. Ambitionen är att dokumentet ska vara ett värdefullt underlag vid kommunernas beslut om infrastrukturåtgärder samt vara styrande för prioriteringen av åtgärder på statliga vägar och järnvägar i länstransportplanen. Trafikförsörjningsprogrammet ska ge en tydlig bild av hur den politiska ledningen vill att kollektivtrafiken ska utvecklas i Blekinge och ge värdefulla riktlinjer för vad som behöver göras för att nå dit. 6

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 4. Attraktiva Blekinge Blekingestrategin 2014 2020, Attraktiva Blekinge är Blekinges regionala utvecklingsstrategi som kopplar ihop den kommunala nivån med den nationella i det politiska systemet (se bilden intill). Tillgängligheten har en central roll i Blekingestrategin där kollektivtrafiken är en viktig del av de samlade möjligheterna att förflyta sig såväl lokalt som till vår omvärld. Att utveckla Blekinge mot det Attraktiva Blekinge står i fokus när målen för Blekinges kollektivtrafik formas. 4.1 Blekingestrategins insatsområden Vägen till Attraktiva Blekinge delas in i fyra insatsområden och i det följande beskrivs hur kollektivtrafiken kommer in i vart och ett av dessa. Målet är Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet. För att fler ska vilja komma hit måste Attraktiva Blekinge vara känt i omvärlden. 4.1.1 Livskvalitet Blekinge har en attraktiv och skiftande fysisk miljö på en liten yta. Inom regionen är avstånden korta mellan önskat boende och arbetsplatsen, skolan eller fritidsaktiviteten. I livskvaliteten ingår förutom den fysiska miljön även den sociala som kan förbättras med stimulerande arbetsuppgifter och en rik fritid. Arbetstillfällen främjas av att kunna erbjuda entreprenörer en bra miljö för både företaget och de anställda och fritiden stärks med bra möjlighet att förflytta sig i regionen. Kollektivtrafiken har en viktig roll i att underlätta rörligheten och samtidigt minska bilberoendet som idag är en stor miljöbelastning. Beroendet av bilen begränsar även jämlikheten då exempelvis ungdomar, äldre kvinnor och andra samhällsgrupper har mindre tillgång till bil. Förutom pågående anpassning till funktionsnedsattas behov behöver kollektivtrafiken attrahera de unga för att bidra till att de stannar i Blekinge. Den demografiska utvecklingen innebär också att andelen äldre Blekingebor ökar. 4.1.2 Arbetsliv En regions utveckling går till stor del hand i hand med arbetslivets möjligheter. Utvecklingsbara företag väljer regioner med rätt förutsättningar vilka ofta sammanfaller med yngre generationers bild av framtiden. Finns utbildningsmöjligheter och är regionen attraktiv för företagsetablering? Företagen vill ha närhet till storstadsområden och andra delar av omvärlden samtidigt som man vill erbjuda anställda goda möjligheter att pendla och utföra sina fritidsresor. För att kompetent arbetskraft ska kunna lockas till Blekinge krävs även närhet mellan städer i Blekinge och närhet till fritidsaktiviteter för att familjelivet ska fungera. Kollektivtrafiken har här goda förutsättningar genom att boende och verksamheter finns på en liten yta. 7

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 4.1.3 Tillgänglighet förbindelser Inom kollektivtrafiken generellt har ordet tillgänglighet betydelsen av anpassning till funktionsnedsattas behov vilket inte är fallet i Blekingestrategin. I Blekingestrategin behandlas den bredare frågan om hur lätt eller svårt det är att nå bostäder, arbetsplatser och andra målpunkter i och utanför Blekinge. Att tillgängligheten, eller möjligheterna att förflytta sig och transportera varor och gods, har fått ett eget insatsområde bekräftar betydelsen för Blekinge av att minska avståndens negativa inverkan på människors vardag. Ju enklare det är att röra sig inom Blekinge och till omvärlden desto mer ökar värdet av att bo i länet. Här återkommer arbete, utbildning och fritid som de stora delarna som människor dagligen ska fördela sin tid på. Förutom de olika färdsätten tas infrastrukturen upp som en viktig faktor för att göra resan snabbare och behagligare. Det är viktigt att resurser fördelas så att gång, cykel och kollektivtrafik gemensamt kan erbjuda konkurrenskraftiga alternativ till bilen i linje med befintliga politiska ställningstaganden. Hela resan-perspektivet är också viktigt där vi kan nämna Kallinge flygplats och Karlshamns hamn som exempel på punkter där kollektivtrafiknätet inte når två för länet viktiga punkter för det interregionala resandet. 4.1.4 Bilden av attraktiva Blekinge Detta fjärde insatsområde handlar om att göra Blekinge synligt och förknippat med Blekinges styrkor kust och skärgård, kreativitet och innovationsförmåga samt strategiskt läge. Inom detta område är kollektivtrafiken en viktig pusselbit för exempelvis dra nytta av vårt strategiska läge nära Europa med bra förbindelser med omvärlden. Ett kollektivtrafiksystem som bidrar till en bra livskvalitet kan vara en viktig pusselbit när någon står inför valet att flytta hit eller väljer att stanna kvar i Blekinge. 4.2 Horisontella perspektiv Blekinges utveckling ska ske i samklang med de horisontella perspektiven hållbarhet, jämställdhet, mångfald, internationalisering samt samverkan. Dessa perspektiv ska genomsyra hur kollektivtrafiken i Blekinge planeras och genomförs. 4.2.1 Hållbarhet Hållbarhet delas in i ekologisk, social och ekonomisk sådan. De två första är naturliga styrkor för kollektivtrafiken som minskar miljöbelastningen och bidrar till det sociala livet genom nödvändiga resmöjligheter. Ekonomiskt ska kollektivtrafiken bidra till en genomtänkt totalekonomi med bästa användning av gemensamma resurser. När det gäller miljö och klimat finns goda förutsättningar idag. Bussar och tåg i Blekinge drivs med förnybara bränslen vilket ger bra möjligheter för invånarna att minska sin klimatbelastning genom att ändra sina resvanor. För att ge fler den möjligheten behöver dock utbudet av kollektivtrafik öka för att bli ett ännu bättre alternativ till bilen. Överflyttning av resor från bil till kollektivtrafik ger såväl minskad energianvändning som större andel av klimatvänliga transporter. 8

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Samhällets hållbarhet präglas också av säkerhet och trygghet på lång sikt. Begrepp på detta område är katastrofberedskap och kontinuitetsplanering. Kollektivtrafikens samlade resurser med såväl geografisk kunskap och planeringsförmåga som fordonskapacitet är viktiga vid olika typer av samhällskriser och större olyckor. Då en krissituation uppstår och samhället är i behov av kollektivtrafikens resurser ska en prioritering göras utifrån det aktuella läget och den ordinarie kollektivtrafiken kan komma att påverkas. Region Blekinge ska samarbeta med ansvariga myndigheter med ambition att bidra till länets säkerhetssystem. 4.2.2 Jämställdhet Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för arbetsmarknadsförstoring och tillgänglighet även ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor är fortfarande bättre på att åka kollektivt och män är i större grad kvar i bilberoendet. En förbättring av buss- och tågutbudet är ett bra sätt att förbättra samhället samtidigt som jämställdheten ökar. Det ekonomiska och miljövänliga sättet att resa bör också vara det mest konkurrenskraftiga gällande restid och service. 4.2.3 Mångfald Det finns samhällsgrupper, som exempelvis ungdomar och funktionsnedsatta, som är extra beroende av bra buss- och tågtrafik. En satsning på kollektivtrafik är därmed extra värdefull för dessa grupper. Till mångfaldsperspektivet hör även hur resenärer bemöts i såväl skriftlig information som när resenärerna möter personalen i kollektivtrafiken. 4.2.4 Internationalisering Blekinge har täta förbindelser med såväl Polen och Litauen som den västra delen av Europa via Danmark. En del av internationaliseringen är också de nya svenskar som har valt Sverige som sitt nya land. Alla påverkas av influenser från omvärlden då informationskanalerna blir allt fler och snabbare. Blekinge är idag betydligt mer påverkat av andra delar av världen än för några årtionden sedan. Kollektivtrafiken behöver anpassas till internationaliseringen för att vara up to date. 4.2.5 Samverkan Blekingestrategin är tydlig gällande vikten av samverkan såväl inom länet som med omvärlden. Fungerande samverkan inom och utanför regionen är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. Som tidigare har behandlats i processbeskrivningen är samverkan, samråd och dialog mycket central både för framtagande av trafikförsörjningsprogrammet och i det löpande arbetet med att planera kollektivtrafik. (Blekingestrategin 2013) 4.3 Blekinge och kollektivtrafiken vision 2050 Den naturliga vägen från Skandinavien till expansiva delar av centrala och östra Europa går 2050 genom Blekinge. Den snabba anslutningstrafiken från Kalmar och Karlskrona till Växjö och den kapacitetshöjda Kustbanan till Kristianstad/Hässleholm har gett snabba tågförbindelser mellan de fyra större städerna i sydost. Arbetsmarknaden är därmed mer gemensam. Sydostlänken har också gett en ny förbindelse mellan södra stambanan och Karlshamns hamn via Olofström vilket bland annat gett nya transportmöjligheter för industrin i södra Sverige och skapat möjlighet till persontrafik mellan Älmhult och Karlshamn som komplement till den busstrafik som täcker lokala behov. Öresundsregionens utveckling har spridit sig till Blekinge genom snabba förbindelser som har gett en stor frihet i valet av bostadsort och arbetsplats på sträckan Köpenhamn - Karlskrona. Näringslivet i 9

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Blekinge har fått gynnsamma rekryteringsmöjligheter genom närheten till Öresund och därmed god utveckling. Attraktiva arbetsplatser och boendemiljöer har inneburit fler invånare och att utbudet av service, kultur, idrott och andra fritidsaktiviteter är stort. Den ökande inpendlingen har gett underlag för förbättrade kommunikationer med kortare restider. Inom kollektivtrafiken i Blekinge görs nu över 20 miljoner resor årligen och tät trafik erbjuds med tåg och expressbuss på sträckan Karlskrona Ronneby Karlshamn. Detta innebär ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till bilen och en stadigt ökande marknadsandel. Förutom tätare lokala förbindelser och att en större del av Blekinge nås av pendlingsbar trafik når man från Karlskrona Stockholm på omkring tre timmar med tåg och Malmö under två timmar. Restiden mellan västra Blekinge och Malmö understiger en timme. År 2050 åker såväl män som kvinnor kollektivt i lika stor omfattning. Även jämlikheten har främjats genom att samhällsgrupper utan ekonomiska möjligheter till egen bil kan nå utbildning, arbete och fritidsaktiviteter på ett bättre sätt. Den interregionala tågtrafiken nås genom en effektiv och attraktiv kollektivtrafik med el som huvudsaklig energikälla vilken kompletterar det utbyggda cykelledsnätet. Ett utvecklat nät av bil- och cykelparkeringar har gett bättre möjlighet för boende på landsbygden att nå kollektivtrafiken. Det minskade bilberoendet har gett mer plats i städerna för attraktiva och säkra gågator samt tystare och avgasfri miljö med fler uteserveringar. Mindre slitage på gatunätet har gett mer utrymme till underhåll av grönytor och planteringar vilket har höjt trivselfaktorn. Fler besökare har gjort att detaljhandeln har ökat i stadskärnorna igen vilket har ökat möjligheterna att använda kollektivtrafiken. Skärgårdstrafiken har byggts ut för att både främja besöksnäringen och höja livskvaliteten för Blekinges invånare med en tillgängligare skärgård. Cykelleden genom Blekinge har nu hög kvalitet och ingår i ett omfattande cykelnät i och utanför länet. I Blekinge har leden kopplingar till både tåg, buss och skärgårdstrafik och används av såväl arbetspendlare som turister och motionärer. Tillsammans med ett bra läge i norra Europa med närhet till Öresund, en kraftigt utvecklad besöksnäring, en mer tillgänglig skärgård, närhet till sjöar och vattendrag, grönare och tystare städer och levande landsbygd erbjuder Blekinge 2050 Sveriges mest attraktiva levnadsförutsättningar. (Bilden grundas på tidigare redovisade strategiska dokument, Trivectors rapport Framtidens kollektivtrafik i Blekinge, Sverigeförhandlingen gällande ny höghastighetsbana samt genomförda samråd) 5. Kollektivtrafiken idag 5.1 Flera nivåer med olika syften Tågtrafiken är stommen i kollektivtrafiken som även sätter ramarna för övrig trafik. Den binder samman kommunerna längs kusten med Skåne, Danmark och Stockholm via Hässleholm. Norrut från Karlskrona når man Växjö, Kalmar, Stockholm och Göteborg. Olofströms kommun saknar persontågsförbindelse och kopplas till Blekinge kustbana med busstrafik via Bromölla samt till södra stambanan via Älmhult. 10

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Tågsystemet är centralt för den regionala utvecklingen och sysselsättningen i Blekinge, vilket visas av de resanderäkningar och resvaneundersökningar som har gjorts. Statistiken visar på en uppdelning av Blekinges arbetsmarknad i en västlig och en östlig region. I väster är Kristianstad den huvudsakliga målpunkten med mycket pendling från Sölvesborg och Karlshamn. Ronneby och Karlskrona utgör en östlig del av Blekinges arbetsmarknad. Hela regionen binds samman av Blekinge kustbana och kustbussar kompletterar på sträckorna Olofström Karlshamn - Karlskrona samt Karlskrona - Kalmar och Ronneby/Karlshamn - Växjö. Tågtrafiken spelar en viktig roll för utvecklingen av Blekinge vilket avspeglas i de resmönster som uppkommer i trafiken. Arbetspendlingsstatistik visar att cirka 550 boende i Blekinge har sina arbeten i Malmö/Lund-regionen och 33 procent av dessa har sin bostadsort i Karlskrona. Det är fler Blekingebor som reser till Skåne och Danmark med tåg än som reser med tåg mellan orterna i länet. Betydelsen av korta restider är därför något som måste beaktas när fortsatt utveckling av Blekinge kustbana studeras. Till tågsystemet finns kompletterande expressbusstrafik, Kustbussarna, som dels ger en större geografisk yta och dels ger ett större turutbud än vad som är möjligt i tågtrafiken. Dessa går över länsgränser mot Växjö, Kalmar samt på sträckan Karlskrona Olofström. Därutöver finns regional busstrafik som förbinder flera kommunhuvudorter där det saknas möjlighet för tågen. Ett exempel på trafik är linje 600 som förbinder Karlskrona- Ronneby-Karlshamn-Olofström, en trafik som dels kompletterar tågtrafiken och dels kopplar Olofström mot Karlshamn-Ronneby- Karlskrona. Från Karlshamn och Ronneby finns regional busstrafik mot Tingsryd och Växjö. Från Karlskrona finns regional busstrafik mot Torsås och Kalmar. Syftet med trafiken är att möjliggöra studie- och arbetspendling över lite större avstånd. Öresundstågstrafiken har utöver studie- och arbetspendling också en viktig funktion för tjänsteresor och nöjes-/fritidsresor. Från Olofström finns koppling mot Bromölla och Älmhult. Busstrafiken till Bromölla är omfattande och det finns i princip en bussavgång från Olofström till varje tågavgång. Tågtrafiken är, till skillnad från busstrafiken, låst till infrastrukturen. Det går inte att planera tågtrafiken utan att anpassa den till hur trafiken ser ut i grannregionerna och i Danmark. Därför behöver en stor del av busstrafiken planeras utifrån hur tågtrafiken ser ut. Det innebär att regionalbusstrafiken och lokalbusstrafiken byggs utifrån de bytespunkter som finns i form av stationer och resecentrum. Lokalbusstrafiken är uppdelad i landsbygdstrafik och stadstrafik. Den syftar till att mata den regionala tåg- och busstrafiken med resenärer. Den fungerar även för dagliga resor till arbete, studier, nöjen, fritidsaktiviteter och målpunkter för inköp. Det är inom lokalbusstrafiken som merparten av alla de kollektiva resorna sker. Stadstrafiken står för större delen av dessa. Utöver lokalbusstrafik finns det öppen närtrafik för de som saknar tillgång till annan kollektivtrafik. 11

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 5.2 Pendlingsbar kollektivtrafik Pendling till utbildning och arbete är en viktig funktion för kollektivtrafiken. Turutbudet ska ge möjlighet att pendla till skola och arbete i närmaste centralort. Vilket antal turer som krävs och när dessa ska avgå varierar med förutsättningarna för respektive geografiska område. Gränsdragningen i denna beskrivning är vald för att ge en bild av var i Blekinge vi har ett relativt bra turutbud. Kollektivtrafikutbud med buss och tåg i Blekinge. I figuren redovisas inte stråk med färre än fem dubbelturer per dag (dt). Det innebär att alla turer som är anpassade för gymnasieskolor inte finns med, men samtidigt är dessa linjer svåra att nyttja för arbetspendling. I Blekinge har mellan 70 och 80 procent av befolkningen tillgång till fem dubbelturer eller fler per dag. I Karlskrona har 70 procent av befolkningen en bussavgång var 20:e minut (undantaget Hästö och Långö som har var 30:e minut). I Ronneby har 59 procent av befolkningen möjlighet att åka kollektivt oftare än var 30:e minut. I Karlshamn är motsvarande siffra 79 procent där det är möjligt att resa oftare än var 30:e minut. I Sölvesborg har 70 procent av befolkningen en avgång varje timme och i Olofström har 68 procent en avgång varje halvtimme. Sammantaget täcker kollektivtrafiken merparten av alla invånare men det finns fortfarande tätorter och områden som har ett lågt utbud. Flera av dessa områden byggs i kustbandet där tillgängligheten med buss är svår och där det inte finns naturliga kollektivtrafikstråk vilket ger höga trafikkostnader för att inrätta trafik. Samtidigt är läget för tomten avgörande för att kommunen ska kunna locka till sig nya invånare varför kollektivtrafik även till dessa områden är viktigt för kommunens utveckling. Några områden som saknar pendlingsbar trafik idag är, Trummenäs och Skillingenäs i Karlskrona kommun och Matvik i Karlshamns kommun. 5.2.3 Pendlingsbarhet Restider under 60 minuter till kommunhuvudort är det som definierar vilka orter som fungerar som arbetspendlingsorter vilket beskrivs i de nåbarhetskartor som följer. Illustrationerna beskriver var det finns avgångar mellan 06:00-07:00 med max 60 minuters restid med byte. Tåg och kustbuss är de färdmedel som möjliggör arbetspendling på lite längre sträckor och med byten till stadstrafik så möjliggörs en större yttäckning. Längs hela Blekinge finns trafik med tåg eller buss som avgår var 30:e minut. Varje timme finns en avgång till Malmö/Lund och Köpenhamn. Mellan Karlshamn och Kristianstad finns under stora delar av dagen 30-minuterstrafik med Öresundståg och Pågatåg. Mellan Kalmar och Karlskrona finns kustbuss med tio avgångar och mot Emmaboda-Växjö/Kalmar finns tåg med 16 avgångar per dag. 12

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Sölvesborg har en hög pendlingsbarhet till flera centralorter i Blekinge och Skåne. Totalt nås fem olika kommunhuvudorter. Olofström saknar järnvägsförbindelse och har därmed en förhållandevis låg pendlingsbarhet. Boende i Olofström når enbart tre andra kommunhuvudorter inom en timme. Karlshamn har precis som Sölvesborg möjlighet att pendla i flera olika riktningar. Det ger Blekinges bästa pendlingsmöjligheter med sju olika kommunhuvudorter inom en timmes pendlingstid. 13

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Ronnebyborna når fem olika kommunhuvudorter inom en timmes pendlingstid. Karlskrona har den i Blekinge mest utvecklade kollektivtrafiken men når enbart fyra andra kommunhuvudorter inom en timme. Det är kopplat till de geografiska förutsättningarna som enbart medger interkommunal pendling åt två håll. 14

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 5.3 Blekingetrafiken Blekingetrafiken är varumärket för den samlade trafiken som är upphandlad av Region Blekinge. Denna trafik är belagd med allmän trafikplikt vilket är ett löfte om att trafiken ska bedrivas enligt politiska beslut under överskådlig tid. Här följer en översiktlig beskrivning av de olika kollektivtrafikdelar som ingår i den upphandlade trafiken. Resor med kollektivtrafik 2014 Tåg och kustbussar 30% Skärgårdstrafik Regionbusstrafik 2% Sölvesborg Öppen närtrafik 1% 0% Stadstrafik 54% Regionbusstrafik 14% Regionbusstrafik Karlshamn 1% Regionbusstrafik Olofström 5% Regionbusstrafik Ronneby 2% Regionbusstrafik Karlskrona 5% 5.3.1 Tåg och Kustbuss Tåg och kustbuss är de viktigaste redskapen inom länet för att transportera resenärer mellan städerna i och utanför länet. Tågtrafiken har under de senaste 20 åren bidragit till en regionförstoring och regionförtätning. På samma vis som bilen gjorde under 60- och 70-talet. Tågtrafiken utgör stommen i kollektivtrafiknätet för både den mellankommunala pendlingen som pendlingen till kommuner utanför länet. Tåg- och kustbusstrafiken stod för omkring 30 procent av alla kollektivtrafikresor under 2014 eller cirka 2,5 miljoner resor. 5.3.2 Regional trafik Regional trafik och landsbygdstrafik kopplar ihop alla mindre tätorter till kommunhuvudorterna. I den regionala trafiken finns också viss länsöverskridande trafik. Det finns länsöverskridande regional trafik mellan Olofström och Älmhult, mellan Karlshamn och Tingsryd samt på sträckan Ronneby- Tingsryd-Växjö. Utöver den länsöverskridande trafiken finns det ett flertal linjer som är kommunöverskridande. Linjer som trafikerar ett flertal tätorter mellan två kommuner. Exempelvis linje 150 Ronneby-Karlskrona med stopp i Nättraby, Listerby, Gärestad, linje 250 Ronneby-Karlshamn med stopp i Sörby, Bräkne-Hoby, Märserum och Hällaryd. Linje 350 Karlshamn-Sölvesborg med stopp i Vekerum, Mörrum, Pukavik och Ysane samt linje 630 och 635 Karlshamn-Olofström med stopp i Pukavik och Jämshög. Dessa linjer skiljer sig från Kustbussen genom att de har fler hållplatsstopp och längre restid. 15

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 5.3.3 Stadstrafik Stadstrafik körs i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg. I Karlskrona trafikeras förorterna Nättraby, Rödeby och Jämjö med stadstrafik samt även Lyckeby, Verkö, Hässlegården och hela mellanstaden (Kungsmarken, Marieberg, Galgamarken, Sjukhuset, Hästö och Långö) med trafik med avgångar i princip var 20:e minut vardagar. I Ronneby trafikeras Kallinge och Ekenäs som förortsområden och Hjorthöjden i Ronneby tätort. Kollektivtrafiken i Ronneby har en regularitet med avgångar var 30:e minut vardagar och till Ekenäs varannan timme. Karlshamn har stadstrafik till förorterna Asarum, Mörrum och Svängsta. I Karlshamns tätort trafikeras Stenhagen, Kreativum och Rosenkällan. Till delar av Asarum är turtätheten högre än var 20:e minut och mellan Asarum och Svängsta som helhet var 20:e minut. Till Mörrum går bussarna var 30:e minut via delar av Asarum. I Sölvesborg finns en stadsbusslinje till Falvik och Ljungaviken med avgångar varje timme. Olofström har en busslinje mellan resecentrum och Vilboken med timmes turtäthet. Utbudet av kollektivtrafik vardagar på stadsbusslinjerna skiljer sig väsentligt från utbudet på helgerna, med ett lägre utbud på lördagar och ett än lägre utbud på söndagar. Det är under trafikförsörjningsprogrammets period Blekingetrafikens ambition att i större utsträckning minska skillnaderna mellan utbudet vardagar och den trafik som finns under helgerna och på så vis öka resandet. Genom att förbättra utbudet under helgerna kan redan införskaffade bussar nyttjas effektivare. Bilden visar antalet påstigande i stadstrafiken i Blekinge. Måndagar är resandet störst. Resandet minskar något under veckans vardagar. Under lördag och söndag minskar både utbud och resande. 5.3.4 Skärgårdstrafik Blekinges kustkommuner har skärgårdstrafik. I Sölvesborg trafikeras Hanö Nogersund under hela året, i Karlshamn trafikeras öarna Tärnö Joggesö Ekö Tjärö under sommarhalvåret och i Ronneby finns båtförbindelse mellan Ekenäs och Karön samt mellan Järnavik och Tjärö (ej 2015) på sommaren i kommersiell drift. I Karlskrona trafikeras en båtlinje under hela året medan flera andra enbart trafikeras under sommarhalvåret. Den linje som är i trafik hela året gör det möjligt för boende på öar utan broförbindelse att nå Karlskrona. Linjen lämpar sig inte för arbetspendling. För skärgårdstrafiken gäller särskild taxa för enkelresor. Utöver skärgårdstrafik driver Trafikverket en vägfärja mellan Aspö och Trossö samt att det även finns en linfärja mellan Yttre park och Ytterön som drivs av en samfällighetsförening med egen taxa. Kommersiell kollektivtrafik bedrivs i form av båttaxi i Karlskrona Skärgård. Under 2015 upphandlades skärgårdstrafik för arbetspendling mellan Sturkö och Trossö. Busstaxa gäller på den nya båtpendeln. 16

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen På sikt kan Verkö komplettera linjesträckningen. Det finns begränsande lagstiftning i hur många fartygsanlöp som får angöra Verkö och det pågår en miljöutredning för att utöka antalet fartygsanlöp. Verkö är hamn för den internationella färjetrafiken till Polen med flera avgångar varje dag med stora RoRo-fartyg. Förutom Verkö utanför Karlskrona är Karlshamns hamn en viktig port till Blekinge med persontrafik vilket innebär behov av goda förbindelser. 5.3.5 Serviceresor Serviceresor är Blekinges anropsstyrda kollektivtrafik; färdtjänst, sjukresor och öppen närtrafik. Färdtjänst och riksfärdtjänst Den allmänna kollektivtrafiken, som buss och tåg, ska så långt som möjligt anpassas så att den kan användas av så många som möjligt. Det finns ändå personer som av olika skäl inte kan åka med tåg eller buss. För dessa finns färdtjänst som är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken. Region Blekinge är myndighet som beviljar färdtjänst- och riksfärdtjänsttillstånd. Antal tillstånd 2015 är 5 500, antal aktiva resenärer är 3 500 och antal resor 2014 var 85 000. Egenavgiften som betalas av resenären motsvarar den allmänna kollektivtrafikens zonbaserade biljettpris inom Blekinge. Resor utanför Blekinge kallas riksfärdtjänst och där tar nationella regler vid. Priset för riksfärdtjänst grundas på tågpriset, med ungdomsrabatt upp till 25 år, och en fastlagd ersättning utgår i förhållande till resans längd oavsett färdmedel. Sjukresor Transport av människor som inte kan ta sig till vården med allmänna kommunikationer, men som inte är så sjuka att ambulans krävs, benämns sjukresor. Sjukresorna utförs av Region Blekinge på uppdrag av Landstinget Blekinge. Sedan april 2013 utför Region Blekinge även liggande transporter. Landstinget fastställer regelverk och taxor för trafiken och beviljar sjukresor. Antal resor 2014 var 92 000 varav liggande 2 000. 17

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Öppen närtrafik Öppen närtrafik skiljer sig från övriga serviceresor på så sätt att den faller inom allmän kollektivtrafik. Den behovsstyrda trafiken, som samplanerar med andra serviceresor, täcker ett behov av kollektivtrafik på landsbygd där allmänna kommunikationer saknas eller har få avgångar. Resorna utförs alla dagar kl. 08.00-18.00 och kostnaden motsvarande den allmänna kollektivtrafikens zonbaserade biljettpris. Antal resor 2014 var 8 900. 5.3.6 Uppföljning av trafiken Öppna jämförelser Sveriges kommuner och landsting har länge haft öppna jämförelser på olika områden i samhället för att jämföra hur olika län står sig mot varandra. Efter tillkomsten av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna 2012 valde SKL att ta fram jämförelser även för buss- och tågtrafiken som presenterades 2014. Rapporten, där Blekinge står sig väl i konkurrensen, finns i sin helhet på SKL:s hemsida och uppdateras årsvis. Nedan beskrivs mätningen för tillgänglighet där Blekinge låg i topp 2012 med 82 procent tillgängliga bussar och tåg i linjetrafik. 2015 är den siffran 100 procent. (Sveriges kommuner och landsting, 2014) 18

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Kollektivtrafikbarometern Beställningsorganisationernas samarbetsforum Svensk Kollektivtrafik har under många år genomfört marknadsundersökningar som visar vad allmänheten ger för betyg på kollektivtrafiken och hur deras resvanor ser ut. Undersökningen jämför bl.a. resultatet från det totala antalet intervjuer (48 811) som genomfördes i Sverige 2014 med resultatet från de 1 200 intervjuer som genomfördes i Blekinge. I spindeldiagrammet visas sex olika parametrar som har betydelse för resandet. Parametrarnas betydelse för ett ökat resande är fallande klockvis relevans och kunskap har högst betydelse, kvalitet och prisvärdhet har längst. I jämförelse med riket behöver Blekingetrafiken till exempel arbeta med att göra kollektivtrafiken mer relevant för invånarna genom att förbättra delar såsom linjesträckning och avgångstider. Stapeldiagrammet visar en övergripande bild av resvanorna och pekar på att allmänheten i Blekinge, i högre grad än resten av riket, är mer benägna att välja bilen som transportmedel framför kollektivtrafiken. För att öka kollektivtrafikens andel av resandet behöver Blekingetrafiken arbeta brett med såväl linjenät och infrastruktur som information och beteendeförändring. (Svensk kollektivtrafik, 2014) SLL (Stockholm) Stadstrafiken i Uppsala Västtrafik AB Skånetrafiken Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik AB UL (Upplands Lokaltrafik) Västmanlands Länstrafik X-trafik (Gävleborgs län) Jönköpings Länstrafik Länstrafiken i Västerbotten AB Länstrafiken Sörmland Blekingetrafiken, Region Blekinge Region Örebro län, Länstrafiken Hallandstrafiken AB Länstrafiken Kronoberg Värmlandstrafik AB Kalmar Länstrafik Din Tur (Västernorrland) Dalatrafik AB Region Gotland Länstrafiken i Norrbotten AB 51% 37% 27% 26% 23% 21% 20% 18% 15% 14% 13% 13% 13% 13% 12% 11% 11% 10% 9% 9% 7% 6% 49% 63% 73% 74% 77% 79% 80% 82% 85% 86% 87% 87% 87% 87% 88% 89% 89% 90% 91% 91% 93% 94% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kollektivtrafik + Taxi Privata motoriserade fordon 19

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 5.4 Kommersiell trafik Under våren 2016 fanns det tre linjer anmälda för kommersiell trafik enligt kollektivtrafiklagen. Alla tre är linjer för regional busstrafik och drivs utan avtal med Region Blekinge. Samtliga servar Ronneby Airport. Bergkvarabuss To and from Trossöbuss Karlskrona Ronneby Airport, SAS Karlskrona Ronneby Airport, Blekingeflyg Karlskrona Ronneby Airport, SAS Syftet med trafiken är att tillgodose flygresenärers behov av bussanslutning till samtliga reguljära flighter mellan flygplatsen och Karlskrona. Den här typen av skräddarsydd linjelagd flygbusstrafik saknas från Ronneby och från orter väster om flygplatsen där det inte finns marknadsmässiga förutsättningar att bedriva kommersiell trafik. Diskussioner förs om att hitta en behovsstyrd flygplatsförbindelse i Blekingetrafikens regi. 5.4.1 Regler för kommersiell linjelagd busstrafik Kollektivtrafiklagen anger regler för trafikutövare som utför kommersiell linjelagd kollektivtrafik. I princip råder fri etableringsrätt om aktören anmäler och avanmäler trafiken inom föreskriven tid samt förmedlar information om trafiken. Region Blekinge har en generös inställning till kommersiella aktörer som vill köra linjelagd kollektivtrafik i Blekinge. Trafiken har ett värde för samhället, som komplement till Blekingetrafiken, varför ledig kapacitet i hållplatser med tillhörande väderskydd upplåts utan kostnad. Vid kapacitetsbrist kan en prioritering av vilka bussar som kan angöra vid olika tider behöva göras. Material som krävs för den kommersiella trafiken samt arbetstid som förorsakas av trafikutövaren och innebär en kostnad för Region Blekinge faktureras trafikutövaren. Som förutsättning för användning av hållplatser och för att informera om trafiken på hållplatsen gäller vissa villkor som finns beskrivna i bilaga två. Under programperioden finns ambitionen att ta fram en utförligare handbok för kommersiella trafikutövare. 5.5 Marknadsanalys Att sätta ett ekonomiskt värde på kollektivtrafikens samhällsnytta kräver omfattande analyser. Svensk Kollektivtrafik gjorde år 2007 en beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta för enskilda län och landet totalt och kom fram till att samhällsnyttan för Blekinges del uppgick till omkring 152 mnkr per år omräknat till dagens prisnivå. I denna beräkning har dock inte beaktats den samhällsekonomiska nyttan av exempelvis regionförstoring, ekonomisk tillväxt, bättre stadsmiljö och ökad jämställdhet som är centrala samhällsbehov. Sannolikt är dessutom samhällsnyttan betydligt större eftersom det är svårt att värdera möjligheten att pendla till arbete och utbildning samt hälsovinster och en god miljö. Enligt Trafikanalys statistik är samhällsbidraget per invånare i Blekinge ca 815 kronor per år vilket är ungefär halva det belopp som gäller som riksgenomsnitt. (Svensk kollektivtrafik 2007) 5.5.1 Förutsättningar för kommersiell trafik och taxitrafik 2015 är det fjärde året med den nya kollektivtrafiklagen som ger fulla rättigheter för trafikutövare att utföra linjelagd kollektivtrafik i kommersiell regi och under denna tid har det också funnits ett uppdrag för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att verka för en tillfredsställande taxitrafik. Frågan om möjligheterna för kommersiell trafik har varit uppe i flera sammanhang och senast vid samrådet med trafikutövare om trafikförsörjningsprogrammet. Här deltog såväl buss- som taxiföretag och deras branschorganisationer. Bilden som trafikutövarna ger är att de inte ser några möjligheter att bedriva kommersiell trafik i konkurrens med upphandlad trafik då det finns krav från samhället att hålla relativt låga biljettpriser. Det begränsade antalet anmälningar och förfrågningar om att få köra kommersiell trafik förstärker den bilden. Inför trafikförsörjningsprogram 2012-2015 upphandlades därför all linjetrafik utom flygbusstrafiken där större betalningsvilja finns. Flygbussen mellan Ronneby 20

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen och Karlskrona bedrivs sedan 2014 helt i kommersiell regi. Inga intresseanmälningar har gjorts om att köra på andra sträckor. Tillgången till taxi i samhället är viktigt för Blekinge varför myndigheten ska ge bästa möjliga förutsättningar. Färdtjänst och närtrafik är viktiga uppdrag från Region Blekinge som ger taxiföretagen i Blekinge en bas för sin verksamhet. Behovsstyrd linjetrafik som utförs av taxiföretag har varierat i volym och bedrivs i en liten omfattning idag men detta är en av flera tänkbara trafikeringsformer då landsbygdstrafiken ses över. Sammantaget ger detta en hög säkerhet om att dagens nivå med befintliga beslut om allmän trafikplikt är rätt i Blekinge. Om förutsättningarna förändras måste dock besluten omprövas för rätt balans mellan upphandlad och kommersiell kollektivtrafik. Nedan följer en redovisning av gällande beslut om allmän trafikplikt. 5.6 Allmän trafikplikt I det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska den trafik redovisas som man från samhällets sida anser ska finnas i olika delar av länet. Trafiken, som ska uppfylla ett samhällsekonomiskt behov, ska garanteras genom att kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om så kallad allmän trafikplikt. Sådant beslut är en förutsättning för att kunna ingå avtal om kollektivtrafik. Med allmän trafikplikt menas enligt EU-förordningen (1370/2007) om kollektivtrafik, de krav som behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse att bedriva utan att få ersättning från det allmänna eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. Beslut om allmän trafikplikt fattas av Region Blekinges styrelse, tillika kollektivtrafikmyndigheten, och är en förutsättning för att trafiken ska kunna upphandlas. Vid trafik över länsgräns ska beslut fattas av en myndighet med godkännande från den andra. Beslutet ska fattas innan trafikavtal tecknas. Vidare gäller att den trafik som myndigheten fattat beslut om allmän trafikplikt ska utföras. Beslut om allmän trafikplikt kan överklagas i allmän förvaltningsdomstol och gäller till kollektivtrafikmyndigheten fattar nytt beslut om allmän trafikplikt för berörd trafik. Den trafik som omfattas av allmän trafikplikt ska motiveras i trafikförsörjningsprogrammet. Den ska ge en samhällsekonomisk nytta, tillgodose behovet av resor i vardagen och säkerställa ett långsiktigt sammanhållet kollektivtrafiksystem. Här följer en beskrivning av befintliga beslut om allmän trafikplikt. Besluten i sin helhet finns på Region Blekinges hemsida. RKM är en förkortning för Regionala kollektivtrafikmyndigheten. 5.6.1 Busstrafik i Blekinge I Blekinge är all busstrafik belagd med allmän trafikplikt med undantag för flygbusstrafiken till Ronneby Airport som upprätthålls i kommersiell regi. Flygbusstrafiken är vital för Blekinges utveckling varför trafikens kvalitet och utveckling följs för att vid behov kunna återföras till styrning via avtal. Busstrafik över länsgräns mot Skåne Beslutet avser all befintlig busstrafik mellan Blekinge och Skåne och har tagits av Skånes RKM efter godkännande av Blekinge. Busstrafik över länsgräns mot Kalmar län Beslutet avser all befintlig busstrafik mellan Blekinge och Kalmar och har tagits av Blekinges RKM efter godkännande från myndigheten i Kalmar län. 21

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Busstrafik över länsgräns mot Kronobergs län Beslutet avser all befintlig busstrafik mellan Blekinge och Kronobergs län och har tagits av Blekinges RKM efter godkännande från motsvarigheten i Kronobergs län. Tågtrafik över länsgräns mot Kalmar län Beslutet avser all befintlig tågtrafik mellan Blekinge och Kalmar län och har tagits av Kalmars RKM efter godkännande från Blekinge. Tågtrafik över länsgräns mot Skåne Beslutet avser all befintlig tågtrafik mellan Blekinge och Skåne och har tagits av Blekinges kollektivtrafikmyndighet. Separat avtal finns inom Öresundståg AB om ömsesidig överenskommelse om att varje län fattar beslut om allmän trafikplikt under förutsättning att trafiken beslutas inom det gemensamma bolaget Öresundståg AB. Skärgårdstrafik i Blekinge I Blekinge är all skärgårdstrafik belagd med allmän trafikplikt. 5.7 Infrastruktur och stadsplanering För att kollektivtrafiken ska fungera på ett effektivt sätt krävs bra infrastruktur. Planering och byggande av infrastruktur tar tid och kräver långsiktigt strategiskt samarbete mellan många olika aktörer. Åtgärderna varierar mycket från byggande av nya terminaler och järnvägsupprustningar till mindre anpassningar av hållplatser för högre komfort när man ska stiga på bussen. Alla åtgärder är viktiga för att tillgängligheten till kollektivtrafiken och framkomligheten för densamma ska främja dess konkurrenskraft. Cykeln och bilen är komplement till kollektivtrafiken vilket ställer krav på parkeringsmöjligheter. Infrastrukturen lägger grunden för kollektivtrafikens möjligheter att kunna erbjuda bra alternativ för alla. 5.7.1 Planering av större åtgärder Större investeringar i infrastrukturen berör ofta länets järnvägar som är stommen i kollektivtrafiksystemet och ger möjligheter till kapacitetsstarka och miljövänliga transporter även för industrin. Dessa åtgärder prioriteras därför högt i Region Blekinge. Kust till kustbanan mellan Karlskrona och Emmaboda färdigställdes 2013 och under 2015 byggdes Bergåsa station i Karlskrona om till planskildhet vilket ökar framkomligheten för all trafik, inte minst busstrafiken. Med anledning av den planerade höghastighetsbanan görs nu en åtgärdsvalsstudie för att se vad som krävs för att Kronoberg, Kalmar län och Blekinge ska få god tillgång till ett tågstopp i Växjö som regionen jobbar för. På Kustbanan görs också en åtgärdsvalsstudie enligt länstransportplanen för att utreda vilka åtgärder som behövs för att möjliggöra två avgångar varje timme även mellan Karlshamn och Karlskrona. Studien undersöker också hur trafiken till höghastighetsbanan i Hässleholm kan bli snabbare. För att åtgärderna ska bli genomförda krävs dock politisk tydlighet om satsning på utökad tågtrafik. Sydostlänken mellan Älmhult och Karlshamn är en stor fråga för industrin i södra Sverige med möjligheter även för persontrafiken. Sydostlänken skulle ge bättre tillgänglighet från Karlshamns hamn till stora delar av södra Sverige. Sydostlänken skulle också kunna avlasta den hårt belastade södra stambanan. Genomförda analyser har visat att åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam och Region Blekinge arbetar för att åtgärden ska ingå i nationell plan 2018 2029. Den nu gällande nationella planen och regional plan för 2014-2025 är föremål för revideringar 2018. De objekt som idag ligger i planen gällande kollektivtrafiken är: Ombyggnad av Bergåsa station med tillkomst av planfri korsning (genomfört 2015). Fördjupade utredningar på Blekinge kustbana och medel är reserverade i länsplanen. 22

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 5.7.2 Hållplatser och bytespunkter Hållplatsen och stationen är det som resenären möter först i kollektivtrafiksystemet. Det första intrycket påverkas mycket av vilken miljö man möter när resenären väntar på bussen, tåget eller båten. Resenären ska känna sig trygg och få den service hen behöver i form av information och hjälp att på ett smidigt sätt stiga in i sitt färdmedel. Kollektivtrafiklagen ställer också krav på system som ger resenären information om bytespunkten och att det finns en plan för utbyggnaden av tillgängligheten för funktionsnedsatta. Under senare år har länets stationer och större hållplatser succesivt tillgänglighetsanpassats i samarbete mellan kommunerna och Region Blekinge. Det finns dock fortfarande brister som årligen inventeras och åtgärder vidtas i takt med att medel blir tillgängliga. I kollektivtrafiklagen ställs krav på redovisning av fullt tillgängliga bytespunkter och linjer men det finns ingen officiell gräns för när en hållplats är tillgänglig. Region Blekinge föreslår att sätta mål om att utarbeta ett system med olika nivåer av utrustning beroende på hållplatsens storlek enligt en modell från Kronoberg. I väntan på det används en enkel definition som utgår från Kronobergs kategorisystem av hållplatser och terminaler. Det innebär att en hållplats är tillgänglighetsanpassad då följande krav är uppfyllda: Plattform med kantstenshöjd 16 17 cm. Väderskydd med sittbänk. Tidtabell. Belysning i väderskydd eller allmän belysning. Nivåfri anslutning till omgivande gång- och cykelvägnät alternativt närliggande väg eller gata. Därutöver finns en ambition om taktila stråk och annan utrustning som underlättar för funktionshindrade, vilket finns på många större hållplatser, men inte är ett absolut krav för benämningen tillgänglig hållplats. Region Blekinge vill utveckla och förfina vilken nivå av tillgänglighet som ska finnas vid respektive hållplats i samarbete med organisationer för funktionsnedsatta. I bilaga 1 finns en förteckning som beskriver vilka hållplatser, bytespunkter och linjer som är tillgänglighetsanpassade enligt vår definition. De mest frekventa hållplatserna ligger på det 23

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen kommunala vägnätet varför ambitionsnivån i respektive kommun påverkar tidtabellen för åtgärder som gör Blekinges hållplatsnät mer tillgänglighetsanpassat. I målformuleringen i kap 8 anges mål om utbyggnadstakt och då tas i första hand hänsyn till antalet påstigande vid hållplatsen och inte en prioritering av vissa linjer. 5.7.3 Förbindelser mellan hållplats och startpunkt respektive målpunkt Att kunna gå och cykla till kollektivtrafikens hållplatser på ett säkert sätt har stor betydelse för kollektivtrafiken. Om detta är möjligt väljer många fler att resa med kollektivtrafiken vilket är viktigt att tänka på i den fysiska planeringen. Under senare år har man på många håll i länet byggt ut gångoch cykelvägar till större hållplatser vilket är positivt. Det saknas dock fortfarande tillräcklig service vid många hållplatser i form av möjlighet att låsa fast cykeln och ha den väderskyddad. Vid vissa hållplatser och stationer finns även behov av bilparkering vilket kan vara en effektiv åtgärd för att erbjuda fler möjlighet att åka kollektivt en stor del av resan även om man bor på landsbygden. 5.7.4 Förbättrad framkomlighet Restiden är avgörande för att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med bilen. Med åtgärder som underlättar framkomligheten kan restiderna minska både för buss- och tågresenärerna. Åtgärder som kan minska restiderna med buss är exempelvis rätt byggda hållplatser som det är lätt att komma in i och ut från, särskilda bussfiler och signalprioritering i korsningar. Allt fler kommuner ger bussen bättre prioritet i städerna. Det är dock långt kvar till riktigt bra framkomlighet för kollektivtrafiken varför utvecklingsarbetet måste fortsätta och helst påskyndas vilket gäller alla åtgärder från val av hållplatsutformning till separat körbana för busstrafiken. För tågtrafiken innebär nya mötesplatser en ökad framkomlighet, en säkrare tidtabellshållning och kortare restider. Den nya mötesplatsen i Ångsågsmossen innebär att restiden till och från Malmö kunde reduceras med nästan tio minuter. Den nu pågående åtgärdsvalsstudien på Blekinge kustbana ska ge underlag för fler tidsbesparande och kapacitetshöjande åtgärder. En ny bytespunkt, ett resecentrum vid Gullberna Karlskrona norra, skulle få stor betydelse för resandet och möjligheten att uppnå målet om större andel kollektivtrafikresor. För ungefär 70 procent av de boende i Karlskrona skulle restiden minska med tåg och buss i nordostlig, västlig och östlig riktning. Med det nya stationsläget skulle målet om en restid på cirka en timme till Växjö och Kalmar kunna uppnås för dessa resenärer. Dessutom skulle restiden med Öresundstågtrafiken minska med omkring tio minuter i båda riktningarna. En åtgärdsvalsstudie av en ny terminal i Gullberna är framtagen i samarbete mellan trafikverket och Karlskrona kommun, där Region Blekinge har medverkat, och förslag på utformning finns. Karlskrona Centralstation planeras samtidigt få förstärkt profil som slutstation i Karlskrona och resecentrum för de centrala delarna. Framkomligheten för kollektivtrafiken är beroende av en gynnsam stadsplanering. Därför föreslås mål om en processbeskrivning där Region Blekinge och respektive kommun avtalar om dialog i ett tidigt skede när staden planeras för att ge kollektivtrafiken bra förutsättningar. 5.7.5 Stadsmiljö och bebyggelse Kommunernas samtliga översiktsplaner innehåller den givna regeln att bebyggelse i första hand ska planeras i stråk för att kunna försörjas med kollektivtrafik. Nu markerar även staten att prioritering av kollektivtrafik är viktigt genom att anslå pengar genom så kallade stadsmiljöavtal där innovativa lösningar kan belönas med statliga bidrag. Vid samråd med Boverket och kommunerna har frågan diskuterats och alla anser att en minskad miljöpåverkan från trafiken och en ökad möjlighet för invånarna att använda kollektivtrafiken är viktig. Kollektivtrafiken får samtidigt ett ökat resandeunderlag som är grunden för utveckling av trafiken. Det är dock inte är ovanligt att bostadsområden byggs på platser som inte är optimala ur kollektivtrafikens perspektiv. Detta beror ofta på att marknadskrafter där närhet till bland annat vatten väger tyngre än möjlighet att åka buss. Kommunen har som viktigt mål att locka till sig nya 24

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen invånare och då blir erbjudanden från markexploatörer svåra att motstå även om tillgängligheten till kollektivtrafiken inte är optimal. Region Blekinge arbetar för att öka samverkan med kommunerna för att på ett tidigt stadium diskutera bebyggelseplaneringen i förhållande till kollektivtrafiken. 5.7.6 Beteendepåverkande faktorer Hur infrastrukturen och städerna planeras fysiskt påverkar kollektivtrafikens attraktivitet men det finns andra faktorer som påverkar valet av färdsätt. Ofta handlar dessa om ekonomiska åtgärder där bilen eller kollektivtrafiken kan gynnas respektive missgynnas. I Stockholms län är kollektivtrafikens marknadsandel 51 procent mot 13 procent i Blekinge. Skillnaden beror mycket på hur bilen prioriteras i stadsplaneringen (Kollektivtrafikbarometern 2014). I Blekinge är restidsvinsten ofta stor vid bilresa och avgifterna är låga. Tillgång till bilparkering, parkeringsavgifter, skatteregler, reseavdragsregler och kollektivtrafikens relativa konkurrenskraft är några faktorer som påverkar valet av färdsätt och därmed biltrafikens och kollektivtrafikens utveckling. 5.7.7 Måluppfyllelse 2012 2015 Detta trafikförsörjningsprogram bygger mycket på mål och ambitioner i föregående program och här redovisas dess mål kortfattat. Fördubblingsmålet med ambitionen att nå 100 procents resandeökning från 2008 2030 hade ett delmål för 2015 på 25 procent vilket skulle innebär 9,4 miljoner resor. Under 2014 gjordes 8,4 miljoner resor efter en lägre ökning än förväntat på senare tid vilket gör att vi ligger under målet. För klimat har målet om förnybart bränsle i all linjetrafik nåtts efter busstrafikupphandling 2014. Gällande tillgänglighet har Blekinge sedan länge haft anpassade fordon medan anpassning av hållplatser fortgår för att fler av de större hållplatserna ska vara fullt tillgängliga. Gällande ekonomin uppgick kostnadstäckningsgraden till 47 procent 2014 vilket anses ligga inom beskrivet målområde. Kvalitet och kundnöjdhet når för 2014 uppsatta mål och detsamma anses gälla system för priser och biljetter som bland annat ska vara lättförståeligt för att attrahera nya resenärer. För utförligare beskrivning av mål och resultat 2012-2015 hänvisas till Region Blekinges årsredovisning på www.regionblekinge.se. 6. Samrådsredovisning Samråd är en central funktion i kollektivtrafiklagen. Beslut om mål och riktlinjer i trafikförsörjningsprogrammet ska bygga på dialog med och kunskap förmedlad av olika samhällsgrupper. Det har därför varit viktigt att samråden inte har betraktats som informationsmöten utan att dialogen skulle reflekteras i det underlag som besluten bygger på. Samråd med olika resenärsgrupper, Blekinges kommuner, landstinget, grannlänen, näringslivet, myndigheter och kollektivtrafikföretag har genomförts från hösten 2014 och är en viktig del av underlaget till föreslagna mål. Samråden har genomförts efter att samrådsparten har informerats om syftet med trafikförsörjningsprogrammet och samrådets funktion i processen. Största delen av samrådet har sedan ägnats åt att hämta in synpunkter och önskemål som underlag till programmets utformning. Referat från genomförda samråd redovisas i bilaga 3. 7. Behovsanalys Kollektivtrafiken i Blekinge har utvecklats mycket under senare år men visionsbilden för 2050, som till stora delar bygger på redan beslutade strategiska dokument, ligger fortfarande en bit bort. Genom samråd med länets politiska ledning och ett antal andra viktiga aktörer kompletteras programmet här med synpunkter på dagens kollektivtrafik och hur denna främjar en önskad utveckling för länet. Här beskrivs Region Blekinges bild av vad som behöver göras i kollektivtrafiken för att vi ska nå länets uppsatta mål samtidigt som kollektivtrafiken ska utvecklas för att bli så konkurrenskraftig som möjligt. Behovsanalysen blir en del av grunden till och motivet bakom de mål som behövs inom kollektivtrafiken. Behovsanalysen är uppbyggd på tre pelare som mycket av samhällsutvecklingen vilar på, nämligen valfrihet, utveckling och tillväxt samt miljö och klimat. 25

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 7.1 Valfrihet 7.1.1 Prioritera resurser där de ger störst nytta relevant trafik! De satsningar som görs inom kollektivtrafiken ska fokuseras där de gör bäst nytta. Med relevant kollektivtrafik menas trafik som bäst tillgodoser de behov som Blekinges invånare har. Enligt olika undersökningar är det också relevansförbättrande åtgärder som har störst inverkan på hur mycket kollektivtrafiken används. Där de flesta resenärerna finns, finns också störst möjlighet att uppnå positiva effekter på satsningar inom kollektivtrafiken. De verktyg som finns tillgängliga att arbeta med är nuvarande trafik, infrastruktur och åtgärder inom mobility management (koncept för att öka medvetenheten om hur vi reser och ändra beteenden). Stadsmiljöavtal är ett sätt för staten att stödja innovativa lösningar för att främja kollektivtrafiken i stadsmiljön varför arbetet bör ske tillsammans med kommunerna för att få del av dessa medel. De starka stråken ligger längs kusten, från Karlshamn upp till Olofström och pendlandet in till Trossö. Där finns ett utbud med stor relevans för kunderna de ska kunna resa från den plats de önskar, till den plats de önskar på den tidpunkt de önskar annars blir kollektivtrafiken inte ett alternativ. Relevans är den viktigaste faktorn för att öka resandet i kollektivtrafiken. Med relevans kan kollektivtrafiken konkurrera med bilens styrka när det gäller flexibilitet och valfrihet. I områden med mindre resandeunderlag kan valfriheten ökas genom användning av små resurser effektivare och genom att erbjuda en nivå med kollektivtrafik som täcker nödvändiga resor för service. Under 2014 sammanställdes rapporten Kollektivtrafik på landsbygd framtidens modell där Blekinge och fyra andra län i södra Sverige med mycket landsbygd kartlade problem och möjligheter. Goda exempel finns beskrivna från både Sverige och utlandet. Trafiklösningar som närtrafik, samåkning, anropsstyrning och så kallade byabussar kan vara alternativ för att förbättra möjligheterna till förbindelser mellan stad och landsbygd. För det behövs: Fokus på starka stråk och stadstrafik med stort resandeunderlag. Karlskrona och Karlshamn har idag kapacitetsbrister som behöver åtgärdas. Förbättrade möjligheter att kunna pendla längre sträckor och utvidga arbetsmarknadsregionerna. Framkomlighetsåtgärder i stadstrafiken. Trafik i attraktiva lägen med hänsyn till både ekonomi och resandebehov. Lösningar för att uppnå effektivare trafik med en acceptabel nivå utanför våra starka stråk. Utökad samverkan med kommuner, landsting, näringsliv, kultur- och idrottsliv och intresseorganisationer. Tydliga prioriteringar i länstransportplanen på satsningar i kollektivtrafiken. 7.1.2 Information och kunskap Oavsett utbud och kvalitet på kollektivtrafiken måste resenärerna veta vilka resmöjligheter som finns. De måste ha kunskap om kollektivtrafiken och hur de kan åka. De som arbetar med att utveckla trafiken måste ha kunskap om vilka resebehov som finns för att kunna öka och utveckla resandet och resmöjligheterna. Kunskap och relevans, är de två viktigaste faktorerna för att öka kollektivtrafikresandet. För det behövs: Större kunskap om nuvarande och potentiella kunder för att tillgodose de resbehov som finns samt förutse de som kan komma att uppstå. Ett hela-resan-perspektiv där alla involverade parter har den kunskap som krävs. Bättre informationslösningar före, under och efter resan samt mertjänster för de resenärer som är innovativa och ligger i framkant av utvecklingen. Definiera de prioriteringar och satsningar som samhället behöver göra för att styra om till ett hållbart resande. 26

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 7.1.3 Utveckla nya koncept för att nå fler hushåll, målgrupper och målpunkter Kollektivtrafik bygger på att många åker tillsammans och att detta därmed ger en effektiv trafik. Det finns dock områden utanför de tätbefolkade som är viktiga att nå för att kunna erbjuda kommunikationer. Här krävs andra typer av lösningar för att dessa ska kunna trafikförsörjas på ett bra sätt och där serviceresor ska vara möjliga. Det finns också platser och tillfällen där kollektivtrafiken inte når hela vägen utan där effektiva byten mellan transportslagen behöver förbättras. Det finns också en tydlig trend idag att båttrafik inte bara är turisttrafik utan också kan bidra till det allmänna transportsystemet. Ronneby kommun utgör idag ett glapp mellan de mer utvecklade skärgårdstrafiksystemen i Karlskrona och Karlshamn och Blekinge Arkipelag arbetar med ett projekt att förbinda hela Blekinge med båttrafik. I kombination med utbyggt cykelstråk längs Blekingekusten är det en intressant vision både för turismen och vardagsresandet. Rapporten Koll på vatten har tagits fram av ett samverkansforum under ledning av Trafikverket med visionen vattenvägen ger liv åt hållbara städer där det är smidigt att bo och färdas. Vattnet är en resurs när det är trångt på land eller där vatten ger resan en ny dimension i trafiknätet. I Blekinge sker många resor längs vatten varför en översyn av skärgårdstrafiken för att analysera utvecklingsmöjligheter föreslås. För det behövs: Tillgängliga och attraktivt belägna hållplatser. Effektiva och attraktiva bytespunkter mellan bil/cykel och kollektivtrafik. Mervärdena med en bytesresa ska väga upp fördelarna med att ta bilen hela vägen. Med kollektivtrafiken kan du utnyttja tiden till vila eller arbete, du slipper leta parkering och reser billigare. Definiera de områden som kan täckas in effektivare med nuvarande kollektivtrafik samt fortsätta att utveckla lösningar där fordon används mer kostnadseffektivt. Skärgårdstrafik sommar och året runt. Effektiva kommunikationer för att nå till och från Ronneby flygplats och Blekinges hamnar. Öppen närtrafik som kompletterar den linjelagda trafiken där resandeunderlaget är svagt. Mer kunskap behövs för att utveckla närtrafik eller andra trafikformer som t.ex. samåkning såväl tidsmässigt över dagen som geografiskt. Nöjda Kunder/medborgare Betydligt ökat resande med kollektivtrafiken kan inte uppnås om inte kunderna får vad de efterfrågar och behöver. Kunderna vill resa från en given plats, till annan given plats på en given tid. Kollektivtrafikens utmaning är att komma så nära detta önskemål att den blir ett reellt alternativ. Det finns möjlighet att ta stora marknadsandelar, men då krävs bland annat beteendeförändringar. För att få till stånd denna beteendeförändring krävs tydliga satsningar och incitament i vår vardag som gör att det som är bäst för samhället blir belönat. Ett exempel är bussfiler där bussresenären blir belönad med kortare restid. Andra exempel är attraktiva hållplatser, cykelställ, anslutningsmöjligheter med gång och cykel, inga framkomlighetshinder, möjlighet att utnyttja restiden till vila, nöje och arbete. Slutligen skapar en bra tidhållning robusthet i trafiken som är en förutsättning för nöjda kunder. För det behövs: Fokus på det kunderna tycker är viktigt. Framkomlighetsåtgärder. Att kollektivtrafiken får ta plats i staden. Beskrivning och utveckling av produktfördelarna. Incitament för beteendeändringar och acceptans. Att alla parter tänker fullt ut på individens perspektiv och hela resan-perspektivet. Att resor över länsgränser hanteras som vilken annan resa som helst. Att tillräckliga resurser används effektivt av kunniga förare. 27

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 7.2 Utveckling och tillväxt 7.2.1 Kuststråket - det starkaste stråket och vägen till att komma närmare Öresundsregionen Stråket längs kusten binder samman kuststäderna och är det starkaste resestråket i Blekinge. Här finns idag ett stort resande och här är det också störst chans att öka resandet med kollektivtrafik. Enligt en nyttoanalys som Sweco gjorde för Region Blekinge 2015 är restid viktigast gällande samhällsnyttan. Ökad turfrekvens med bra tidhållning och kvalitet är viktig för pendling och rörlighet samt för kapaciteten. Blekinges närmaste storstadsområde är Öresundsregionen. Tåget är det färdmedel som har möjlighet att konkurrera med bilen om restid och komfort, framför allt på de längre sträckorna. Det är svårt att kombinera en satsning på utökad turtäthet med en satsning på kortare restid på en enkelspårig bana som Blekinge kustbana. Prioriteringar behövs. Kortare restid ger utöver ett ökat resande effekter i form av utveckling och tillväxt enligt aktuella nyttoberäkningsmodeller. En kortare restid mot Öresundsregionen, inom Blekinge, och vidare mot Stockholm och Göteborg är viktigt för Blekinges möjligheter till att attrahera företag och locka nya invånare. Tågtrafiken i stråket kompletteras redan idag med busstrafik med hög komfort och kort restid. Dessa ger fler resmöjligheter i pendlingsläge och ger nya upptagningsområden även utanför centralorterna. I takt med att resandet ökar kan trafikutbudet förbättras ytterligare. Trafiken till Olofström byggs upp utifrån resandeströmmar där viktiga noder är Karlshamn, Sölvesborg och Bromölla med koppling till tåget. I ett framtida perspektiv bevakas här också byggandet av Sydostlänken. För det behövs: Utbyggnad av tågtrafik längs Blekinge kustbana. Kortare restider, både inom länet och mot Öresund prioriteras före turtäthet och fler stationsuppehåll. Västkusten och Göteborg är viktiga reserelationer varför deltagande är önskvärt i Skånes och Kronobergs arbete med att öppna Markarydsbanan som komplement till Kust till kust-banan. Fler resmöjligheter i stråket med buss och tåg i pendlingsläge samt utökning av tågtrafiken på helger. En tydlig inriktning på att stärka infrastrukturen på Blekinge kustbana för att matcha de satsningar som görs för den övriga fordonstrafiken samt en effektivare koppling till framtida höghastighetsbana. Höjd kvalitet i tågtrafiken genom ökad punktlighet, högre komfort och servering. Attraktiva hållplatser längs kustbusstråket och utredning av behovet av fler hållplatser. Utvecklad bebyggelse i anslutning till stationsområden. 28

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 7.2.2 Kust till kust-banan samt trafiken till Växjö Tågtrafiken på Kust till kust-banan från Karlskrona och norrut har idag flera olika syften. Dels det lokala resandet längs sträckan upp till Emmaboda, dels det regionala resandet till grannregionerna och slutligen det nationella resandet mot Stockholm och Göteborg. Det långväga resandet är störst. Restiden är idag för lång för att pendling till och från Växjö ska upplevas tillräckligt attraktivt. Vid de diskussioner som nu förs angående en höghastighetsbana i Sverige är Växjö ett aktuellt stopp. Det är då av yttersta vikt att östra och mellersta Blekinge har effektiv trafik till den framtida höghastighetsbanan samt att Blekinge även får trafik till Växjö med kort restid som möjliggör utökade arbetsmarknadsregioner. Prioritet för tågtrafiken från Karlskrona och norr ut ligger i att korta restiden upp till Växjö. Under 2016 genomförs en utredning om tågstopp i Rödeby för att se om det är möjligt att samordna lokala och långväga resbehov. För det behövs: Prioritering av restid före stationsuppehåll för trafiken från Karlskrona mot Växjö. Infrastrukturåtgärder på järnvägen för att möjliggöra trafik med kortare restid samt ta fram en ny fordonstyp för snabb tågtrafik. Komplettering av den snabba trafiken för att trafikförsörja övriga orter längs sträckan. Översyn av potential och möjlighet att pendla till Växjö från Blekinges städer. 7.2.3 Sydostlänken Järnvägen mellan Olofström och Älmhult är idag en viktig länk för Volvo i Olofström som förbindelse med omvärlden. Med 18 km ny järnväg ner till Kustbanan skulle helt nya funktioner erhållas. Förutom att ge Volvo nya möjligheter för sina transporter skulle godshanteringen i hela södra Sverige få en ny väg via Karlshamn ut i världen där Ikea är en av flera aktörer som skulle få nya förutsättningar. Sydostlänken är en stor fråga för industrin i södra Sverige och för framtidens Blekinge med Karlshamn hamn som en stor utvecklingsmöjlighet. När den nya järnvägen är på plats finns nya möjligheter även för persontrafiken. För det behövs: Sydostlänken blir en del av nationell plan för transportinfrastruktur 2018-2029 7.2.4 Karlskrona stadstrafik - hälften av våra nuvarande resor och en stor potential I stadstrafiken i Karlskrona sker nästan hälften av samtliga kollektivtrafikresor i Blekinge. Karlskronas uppbyggnad på öar i vattnet gör att trafiken samlas upp som i en tratt ut mot Trossö. Det sker stora resandeströmmar till och från Trossö varje dag. Även om en stor del av Blekinges kollektivtrafikresor sker här är det dagligen en mycket stor fordonstrafik till och från Trossö. Här finns kollektivtrafikens stora potential och här finns även stadens stora potential. Genom att flytta över resandet från bil till kollektivtrafik kan stadsmiljön göras attraktivare mindre buller, mindre utsläpp, mindre trängsel och mer plats för grönytor i stället för parkeringar. Stadstrafik generellt är viktigt för regionens utveckling både som smörjmedel för en bra rörlighet lokalt men även som anslutande trafik för regionala resor. Bilden på andra sidan visar att ökad kollektivtrafik kan ge möjlighet för mindre biltrafik. För att åstadkomma detta krävs att prioriteringar i kollektivtrafiken och marknadsföring av produktfördelar. För det behövs: Att kollektivtrafiken ses som ett verktyg för samhällsutvecklingen. Ett nära samarbete med alla aktörer. Beteendeförändring hos resenärerna. Prioritera resenärer i stället för fordon (jämför 50 passagerare i en buss). En tydlig satsning på framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken i Karlskrona. 29

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Figuren visar prognostiserat antal resor i Blekinge med olika färdmedel 2010 2040 enligt Trivectors utredning Framtidens kollektivtrafik från 2008. Antalet bilresor börjar minska och efterhand ökar de mer hållbara transportformerna. 7.2.5 Vattenvägarna Skärgårdstrafiken Vattenvägarna i Blekinge är idag en underutvecklad resurs. Blekinge har en lång kuststräcka och större delen av Karlskrona ligger omgärdat av vatten, såväl som av landmassor där den kortaste vägen in till centrum är över vattnet. Skärgårdstrafik ska vara en motor för att utveckla våra kommunikationer på ett effektivt och nyskapande sätt såväl som en tillgång för turisterna. Blekinge har en stor potential att utveckla besöksnäringen. Skärgården är en av våra främsta tillgångar. Skärgårdstrafiken är en nyckel till att utveckla skärgården och en tillgång för att utveckla kollektivtrafiken i Blekinge. För det behövs: En ny upphandling av skärgårdstrafik under planperioden ska ta sitt avstamp i att utnyttja vattenvägarna på ett nytt sätt. Effektiva kommunikationer som gör det lätt att komma till och från besöksmålet Blekinge. En attraktiv skärgårdstrafik kopplad till besöksmål, cykelleder och övrig kollektivtrafik. Samarbete med kommuner, Visit Blekinge, Blekinge arkipelag-arkipelagrutten m.fl. 7.3 Miljö och klimat 7.3.1 Attraktivare städer Kollektivtrafiken ska bidra till att städerna blir attraktivare. Genom att fler åker kollektivt blir det mindre fordonstrafik i staden samt mindre utsläpp och buller. Parkeringsplatser kan frigöras på attraktiva ytor i staden som kan användas effektivare för exempelvis grönytor eller bebyggelse. I den attraktiva staden samverkar gång och cykeltrafik med kollektivtrafiken. En förutsättning för att dessa tre färdsätt utvecklas positivt är prioritering före all annan trafik vilket Länsstyrelsens Blekinges Klimat- och energistrategin tydligt markerar. Biltrafiken har också en roll att spela och kan ges bättre möjligheter då belastningen av inpendlande bilar minskar. Elteknik utvecklas snabbt och BTH har fått fram forskningsresultat som visar att kostnaden för elbussar inte behöver överskrida kostnaden för konventionella bussar med förbränningsmotorer. Under 2014 gjordes test med elbuss i bland annat Karlskronas stadstrafik som fick bra betyg av resenärer och förare. De minskade utsläppen och det minskade bullret som eldriften tillför ger störst värde i stadstrafik där närheten till bostäder och gående är störst. 30

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen För det behövs: En tydlig prioritering av kollektivtrafiken i förhållande till övrig motorfordonstrafik Utbyggnad av stadstrafiken med fokus på att det ska vara det mest attraktiva färdsättet - kollektivtrafiken som norm istället för bilen. Ny och miljövänlig teknik i kollektivtrafiken som minskar energianvändningen, utsläppen och sänker bullret. Förutsättningar för att tillhandahålla en attraktiv kollektivtrafik när ny och sammanhållen bebyggelse inom och utom tätort planeras. 7.3.2 Minskad klimatpåverkan Inom klimatarbetet har vi kommit långt med fastigheter och industri men på transportområdet kan vi komma mycket längre. Klimatmötet i Paris bekräftade enigheten om att klimathotet är akut och ett globalt avtal skrevs för att förhindra att jordens temperaturhöjning ska överstiga 2 grader. Trafiken står för en stor del av växthusgaserna och kollektivtrafiken har en viktig roll att erbjuda klimatvänligt resande tillsammans med framförallt cykel. Här finns stöd i bl.a. BTH:s forskningsprojekt Green Charge som visar att elteknik kan användas i många typer av fordon i främst lokal och regional trafik. På längre sträckor är förnybara bränslen för förbränningsmotorer fortfarande nödvändiga. För det behövs: Övergång till förnybara bränslen och energieffektiva transporter. 8. Mål Kollektivtrafiken ska vara en del i samhällsservicen och främja Blekinges utveckling i linje med politiska beslut vilket målen ska avspegla. Målområden och indikatorer är också anpassade så att jämförelser av kollektivtrafiken ska kunna göras på nationell nivå. Grunden för målen är de strategiska dokumenten som redan är politiskt beslutade och beskriver hur Blekinge ska utvecklas vilka sammanfattas i kap. 4 Attraktiva Blekinge, vår vision. Visionen för Blekinge och kollektivtrafiken är en önskad framtidsbild med fokus på kollektivtrafiken som beskrivs under 4.3. Den andra delen av grundmaterialet är dialogen via samråd med olika samhällsgrupper som beskrivs under Samrådsredovisning, kap 6. Slutligen är behovsanalysen med utgångspunkt från dagens kollektivtrafik och trafikförsörjningsprogram 2012-2015 viktig för målformuleringarna. 8.1 Målbild Målbilden beskriver viktiga funktioner i kollektivtrafiken för att denna på bästa sätt ska bidra till det Attraktiva Blekinge. Kollektivtrafiken ska ge valfrihet gällande boende, sätt att förflytta sig och tidpunkt för när vi vill förflytta oss i Blekinge. Bra rörlighet i Blekinge och närhet till storstäder skapar utveckling och tillväxt genom att näringslivets rekrytering av rätt kompetens underlättas. En renare och tystare lokal miljö samt minskad klimatbelastning skapas av konkurrenskraftig, miljösmart och förnybart driven kollektivtrafik. 8.2 Mätbara och tidsbestämda mål För att nå målbilden finns ett antal mål som är samlade under sex rubriker. Fem av dessa är framtagna genom samarbete mellan SKL, landets kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikens branschorganisationer, för att täcka kollektivtrafikens olika delar. SKL använder denna indelning för att jämföra kollektivtrafiken mellan olika regioner. I Blekinge har vi lagt till rubriken Infrastruktur och stadsplanering som är ett viktigt område för kollektivtrafikens utveckling. 31

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 8.2.1 Utbud och resande Området beskriver mål för trafikens omfattning och resandets utveckling. Marknadsandel Kollektivtrafikbarometern har länge mätt kollektivtrafikens andel av alla motoriserade persontransporter fördelat per län. Under årtionden har bilresandet ökat men det finns tecken på att detta planar ut och kollektivtrafikens andel ökar. En ökad marknadsandel anger hur kollektivtrafikresorna ökar relativt andra motorfordon. Fler cykelresor som ersätter bilresor bidrar t.ex. till målet. En hög rörlighet är viktig för en regions utveckling vilket bl.a. Sweco nämner i sin rapport Nyttoanalys Blekinge kustbana, 2015, varför en minskning av antalet resor totalt inte är ett bra sätt att nå målet. Förbättring av målet nås snarare genom satsning på såväl kollektivtrafik som på cykel och kombinationen mellan dessa ger bra alternativ till bilresorna. Region Blekinges bedömning är att såväl kollektivtrafikens kapacitet som utbud behöver öka succesivt samtidigt som fysisk planering och ekonomiska incitament främjar dessa färdsätt. Förbättrat utbud i Karlskrona och Karlshamn är exempel på åtgärder som direkt tillgodoser befintlig efterfrågan på snabbare kollektivtrafik med större kapacitet. Fysisk planering handlar om att ge kollektivtrafikresenärer högre prioritet i trafiken genom att bussen kommer fram snabbare och finns närmare resmålet i jämförelse med bilen. Parkeringsavgifter är ett exempel på ekonomiska styrmedel som både kan ge intäkter till kommunen och främja kollektivtrafiken. Måluppfyllelse skulle bidra till minskad klimatpåverkan och mer plats i Blekinges städer. Bilden är från kollektivtrafikbarometern 2014 och visar andel resor i Sverige. 2013 beräknades kollektivtrafikens andel av motoriserade persontransporter i Blekinge till 13 procent enligt SKL:s öppna jämförelser och vårt mål innebär en höjning av denna andel över tid. Kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade transporter i Blekinge ska öka. Kostnadsökning för bl.a. ny kapacitet utöver planerade trafiksatsningar bedöms till 3,9 mnkr i genomsnitt årligen från 2017 men var och när satsningar är aktuella beror på många externa faktorer varför precisering måste göras inför respektive budgetplanering. Två avgångar per timme på hela Blekinge kustbana Under 2015 påbörjade Trafikverket en åtgärdsvalsstudie som ska visa vad som krävs för att möjliggöra 32

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen två avgångar varje timme med tåg även på sträckan Karlshamn Karlskrona samt anslutning till höghastighetsbana i Hässleholm. Utökningen är en viktig åtgärd för att erbjuda bättre pendlingsmöjligheter genom Blekinge och därmed vara en nödvändig del i att uppnå marknadsandelsmålet ovan. Beläggningen närmar sig taket i pendlingsläge vilket bromsar resandeutvecklingen varför fler resmöjligheter behövs. Sweco har utfört en nyttoanalys för att bedöma värdet av satsningen samt vilka effekter förändringen kan ge för de tre berörda kommunerna. Denna visade att restid är det som ger störst samhällsnytta genom bl.a. större arbetsmarknad medan turfrekvens tillför samhället andra fördelar som t.ex. ökad kapacitet. Två avgångar per timme är nödvändigt för att kunna införa snabbturer som minskar restiden vid längre resor. En överenskommelse om samfinansiering har träffats mellan Trafikverket och Region Blekinge om kapacitetshöjningar på Blekinge kustbana som en åtgärdsvalsstudie kommer att precisera. I denna studie undersöks bland annat var man bör lägga eventuellt tillkommande mötesspår. Ett alternativ man tittar på är strax intill flygplatsen i Kallinge för att i framtiden eventuellt möjliggöra ett stationsläge. För utbetalning av statliga medel är en politisk ambition om trafikökning avgörande. Senast 2022 ska två tågavgångar per timme trafikera även sträckan Karlshamn Karlskrona. Nettokostnaden för samma trafikvolym som dagens Pågatåg mellan Kristianstad och Karlshamn beräknas till 21,5 mnkr per år. Restid utvalda stråk Restiden är en viktig faktor när resenären väljer färdmedel och påverkas av faktorer som linjesträckning, infrastruktur och biljettsystem. Restiderna bör succesivt minska på samtliga relationer inom kollektivtrafiken. Här följer några utvalda målsättningar. Restid år Restid år 2020 Restid idag 2035 Karlskrona Malmö 1 tim 55 min 2 tim 15 min 2 tim 46 min Sölvesborg Lund 58 min 1 tim 17 min Karlskrona Växjö 1 tim 10 min 1 tim 22 min Karlskrona Kalmar 1 tim 15 min 1 tim 25 min Ronneby Växjö 1 tim 20 min* 1 tim 26 min Hjorthöjden Stadshuset Ronneby resecentrum 13 min 15 min Asarum Storgatan Karlshamns resecentrum 13 min 15 min Karlskrona Stockholm (tåg) 3 tim 4 tim 57 min Trafikkostnader bedöms rymmas inom Region Blekinges budget men infrastrukturinvesteringar krävs.* Förutsättning är högre genomsnittshastighet på riksväg 27 och trafikering via förbifart i de fall vägen leds utanför samhällen. Pendlingsbarhet I Blekinge finns ett relativt stort trafikutbud i städerna, mellan städerna och till de större tätorterna nära städerna vilket ger bra service till en stor del av invånarna. En stor del av Blekinge har dock inte kollektivtrafik som ger möjlighet att pendla till skola och arbete vilket minskar friheten vid val av bostad. Möjligheterna för invånarna att pendla med kollektivtrafik i Blekinge kan öka genom utökad trafik där pendlingsmöjlighet saknas. Avståndet till hållplats från bostaden ska vara max en kilometer och turutbudet ska ge möjlighet att pendla till skola och arbete i närmaste centralort. Pendlingsbarhet ska utredas, definieras, mätas och förbättras under programperioden till 2019. Åtgärder bedöms rymmas inom budget. Utbyggnad av båttrafik Många bostäder och målpunkter i Blekinge ligger vid vatten. Skärgården är en av Blekinges största styrkor för såväl invånarna som besökarna. Besöksnäringen är beroende av skärgårdstrafiken och en bättre tillgänglighet till skärgården kan öka Blekinges attraktionskraft ytterligare. I vissa fall ger färd 33

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen på vatten möjlighet till kortare restider vilket kan vara intressant även för skol- och arbetspendling. Region Blekinge vill därför analysera möjligheterna av en utbyggd båttrafik, bland annat i samband med upphandling av skärgårdstrafiken 2018. I samband med upphandling av skärgårdstrafiken 2018 ska möjligheterna för en utbyggd vattentrafik utredas och vid positivt resultat ska förslag om utökad trafik presenteras. Kostnad och kostnadsfördelning är okänd varför nytt beslut krävs när utredningen är klar. 8.2.2 Miljöpåverkan Kollektivtrafikens miljöpåverkan är viktig både för de stadsmiljöer som trafikeras, för konkurrenskraften mot andra färdmedel och för samhällets övergripande miljöplanering. Kollektivtrafiken har en central roll i samhällets totala energibalans där bl.a. förbränning av biogas och en mångfald av förnybara bränslen är viktig för att minska CO 2-utsläppen. Blekinge ligger väl till idag jämfört med andra län när det gäller kollektivtrafikens utsläpp. Utvecklingen går fort men fortfarande finns uteslutande förbränningsmotorer som belastar klimat med växthusgaser och den lokala miljön med luftpartiklar och buller. Nationella utredningar visar att många olika förnybara bränslen behövs för att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Eldrift beskrivs som framtidsbränslet i stadstrafik och det finns behov av att prova detta inför kommande upphandling. Region Blekinge följer även eventuella nationella regleringar till följd av det klimatavtal som undertecknades i Paris i december 2015. Nationella överenskommelser finns genom Partnerskap för förbättrad kollektivtrafik som bland annat styr upphandlingar. Region Blekinge ska kräva förnybart drivmedel i all upphandlad linjelagd kollektivtrafik på land samt främja förnybara bränslen i övrig trafik. Region Blekinge ska i kommande upphandlingar bidra till förutsättningar för infrastruktur för en mångfald av förnybara bränslen och samhällets mål om minskad klimat- och miljöbelastning Fordon med ny teknik för att minimera buller och utsläpp i stadsmiljö ska övervägas i samband med ny stadstrafik under programperioden. Högre fordonskostnader ger bedömningen att trafikkostnaden ökar vilket ingår i kostnad för utveckling av Karlskrona stadstrafik. 8.2.3 Tillgänglighet Tillgänglighet i SKL:s definition handlar endast om funktionsnedsattas möjlighet att använda kollektivtrafiken. Under 5.7.2. finns beskrivning av vilka krav som sätts på en tillgänglighetsanpassad hållplats och i bilaga 1 finns en förteckning över anpassade hållplatser idag. Samtliga fordon i linjetrafik på väg är sedan senaste bussupphandlingen tillgänglighetsanpassade. Det finns ett behov av att informera resenärerna vilken servicenivå som gäller om man har en funktionsnedsättning. Kostnaden för Region Blekinge bedöms ligga inom budgeterad ram men kan öka om utbyggnadstakten för tillgänglighetsanpassade hållplatser beslutas bli snabbare. Kostnad för markarbete mm belastar till stor del berörd kommun varför målsättningen förutsätter kommunala medel utöver det som är budgeterat för trafiken. Samtliga fordon i Blekinges linjetrafik på land ska vara tillgänglighetsanpassade. Tillgänglighetsanpassning av båtar ska beaktas vid upphandling i skärgårdstrafiken. 90 procent (82 procent idag) av alla större hållplatser(20 påstigande per dag) ska vara tillgänglighetsanpassade senast 2019. Införande av resenärsinformation inklusive nivå gällande tillgänglighet per hållplats ska ske under programperioden. Riktlinjer för bemötande av äldre och funktionshindrade ska vara framtagna under 2016. Alla operativ personal ska vara utbildad i ovanstående riktlinjer senast 2017. Kostnaderna bedöms rymmas inom befintlig ram för Region Blekinge. Tillgänglighetsanpassning av hållplatser innebär kostnader för de kommuner som berörs av hållplatsinvesteringarna vilket framgår 34

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen av bilaga 1 Tillgänglighetsanpassade hållplatser. Elva hållplatser ska anpassas för att nå målet och varje hållplats, två lägen, bedöms kosta 150 tkr för kommunen med 50 procents statsbidrag. 8.2.4 Nöjdhet Kundernas upplevelse av kollektivtrafiken är viktig för utvecklingen och kan påverkas av en mängd aktiviteter men den viktigaste marknadsföringen är ändå produkterna. Målen för nöjdhet är betydelsefulla för uppföljningen av att trafiken är relevant och motsvarar kundernas förväntningar. För mätning av nöjdhet används Kollektivtrafikbarometern som tas fram av Svensk Kollektivtrafik. 2019 ska 72 procent av resenärerna vara nöjda med Blekingetrafiken (69 % 2014). 2019 ska 55 procent av allmänheten i Blekinge vara nöjda med Blekingetrafiken (52 % 2014). 2019 ska 85 procent av kollektivtrafikresenärerna vara nöjda med senaste resan (83 % 2014). 2019 ska 50 procent av resenärerna ha högt förtroende för att bussen är i rätt tid (42 %2014). Blekingetrafiken ska ingå i servicetrafikens kvalitetsbarometer Anbaro senast 2017 Kostnaden bedöms ligga inom befintlig ram. 8.2.5 Infrastruktur och stadsplanering Kollektivtrafiken är mycket beroende av hur framkomligheten är mellan de punkter som resenärerna vill komma nära. Kommunerna och trafikverket påverkar till stor del hur kostnadseffektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafiken är. För att utveckla kollektivtrafikens infrastruktur krävs nära samarbete mellan Region Blekinge och väghållaren som är kommunen eller trafikverket. Vid förändringar i staden är det viktigt att planering för busstrafiken görs på ett tidigt stadium. I kampen om resenärerna behöver kollektivtrafiken kunna kombineras med andra färdsätt för att man ska komma från dörr till dörr. Ibland är bilen, cykeln eller en promenad utmärkta färdsätt vilket kräver bra gång- och cykelvägar samt parkering i anslutning till kollektivtrafiken. Det kan också finnas behov av att ge plats för cykeln på bussen eller tåget vilket under visa förutsättningar kan vara möjligt. Detta styrs med följande mål. En infrastrukturplan med konkreta åtgärder ska utarbetas i samråd med kommunerna. En processbeskrivning för samverkan med kommuner ska vara framtagen under 2016. En cykelstrategi för kollektivtrafiken ska vara framtagen under 2017. Kostnaderna bedöms ligga inom befintlig ram 35

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 8.3. Ekonomi och taxor Enligt öppna jämförelser är kostnaden för kollektivtrafiken i Blekinge förhållandevis låg per resa. Priserna ligger lägre än i våra jämförbara grannlän vilket bidrar till ett högt antal resor per invånare. En god kostnadstäckning innebär att trafiken är relevant och bidrar till en god ekonomi vilket är grunden för trafiksatsningar. Det är viktigt att rörelsefrihet finns för prissättning för att kunna anpassa dessa till kostnadsökningar eller en förändrad marknad. Mål och riktlinjer bör därför utformas så att utrymme finns för att marknadsinriktade eller budgetpåverkande åtgärder ska kunna vidtas löpande. Självvisering bör t.ex. utredas då det kan innebära att föraren belastas mindre med biljetthantering vilket minskar restider. God kostnadstäckning ska eftersträvas i all trafikplanering. Ny trafik ska efter etablering bidra till trafikområdets kostnadstäckning. Prispåslag vid länsgränspassage ska inte förekomma efter 2017. Under programperioden ska betalningsrutiner i kollektivtrafiken utredas bl.a. i syfte att förbättra tidhållning och förkorta restider. Marknadsinriktade åtgärder ska fortlöpande övervägas. 9. Strategiska val, ramar och riktlinjer Trafikförsörjningsprogrammet för perioden 2016 2019 innebär en satsning på kollektivtrafiken som en del i Blekinges mål om bättre rörlighet, bättre möjligheter för utveckling och tillväxt och en minskad miljö- och klimatbelastning. Rörligheten är viktig för att ungdomar och samhällsgrupper utan bil ska vara en del av samhällsgemenskapen. Valfrihet betyder att man kan välja bostad, arbete och skola utan att vara beroende av bilen. För näringslivet är kommunikationer en avgörande faktor för Blekinges utveckling. Kommunikationer bör finnas nära utvecklingscentra och kunna erbjuda bra lokala persontransporter. Miljön och klimatet kräver mindre förbränning av fossila bränslen samtidigt som stadens yta ska användas till mycket annat förutom parkerade bilar, vilket är svårt att nå utan en bättre kollektivtrafik. Målen ovan hjälper oss att närma oss dessa ambitioner och här följer några sammanfattande vägval som antaganden av målen och beslut om vad programmet innebär: Genom högre effektivitet, större utbud och högre kapacitet i kollektivtrafiken erhålls i kombination med pågående cykelsatsning bättre rörlighet i Blekinge. Samtidigt förbättras förbindelserna med grannregionerna och de som vill börja åka med kollektivtrafiken får plats. Genomförd satsning med Pågatåg 2014 till Karlshamn fullföljs genom satsning på högre turutbud i tågtrafiken även till Karlskrona. Detta motiverar att Trafikverkets planer på nödvändiga infrastruktursatsningar på sträckan genomförs i enlighet med pågående åtgärdsvalsstudie. Detta val är en viktig signal inför arbetet med förbättrade förbindelser till den nya höghastighetsbanan där regeringen 2018 tar beslut som påverkar kommande infrastrukturplaner. Kollektivtrafiken ska vara drivande och en central del i Blekinges miljöarbete vilket innebär att kollektivtrafiken ska bibehålla sin status som det mest miljövänliga färdsättet. Samtidigt ska samhällsplaneringen i stort främja en övergång till kollektivtrafik från andra motoriserade färdmedel genom bl.a. planering av bebyggelse och infrastruktur. 10. Miljöbedömning Enligt miljöbalken kap 6 11 finns skyldighet att överväga om det finns behov av att göra en miljöbedömning när det handlar om lagstadgade planer och program. En miljöbedömning ska göras då ett genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ansvaret för behovsbedömningen har den myndighet eller kommun som upprättar planen eller programmet. (Svensk författningssamling, Miljöbalk 1998:808 kap 6 11) 36

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Enligt erfarenhet från tidigare behovsbedömningar är inte åtgärderna i detta dokument av den storlek eller så betydande att de kan medföra betydande miljöpåverkan enligt lagens mening. Regionala kollektivtrafikmyndigheten gör därmed tolkningen att en miljöbedömningsprocess inte är aktuell för Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019. 11. Ekonomi Under kap 4 beskrivs det framtida önskade Blekinge och hur kollektivtrafiken kan bidra. Där framgår värdet av de samlade föreslagna åtgärderna som ska vägas in när vi nu beskriver hur dessa påverkar ekonomin. Vi beskriver här förutsättningar för intäkter och kostnader för kollektivtrafiken i Blekinge samt övergripande hur ambitionerna i detta dokument bedöms påverka ekonomin. Total nettokostnad finns även under respektive mål i kap 8 där flertalet mål bedöms inrymmas i befintlig budget. 11.1 Regler för underskottsfördelning Konsortialavtalet styr hur nettokostnader för kollektivtrafiken fördelas mellan finansiärerna som är Blekinges fem kommuner och Landstinget Blekinge. Region Blekinge reviderar varje år en treårsbudget där planerade förändringar presenteras och godkänns genom beslut i regionstyrelsen. Kostnadsfördelningen inom Blekinge beskrivs här översiktligt. För mer detaljer hänvisas till avtalet. Kostnadsdelarna tågtrafik, kustbusstrafik, sjukresor, beställningsmottagning och kringkostnader som t.ex. information, marknadsföring, försäljningskostnader betalas av landstinget till 50 procent och 50 procent av kommunerna. Mellan kommunerna fördelas kostnader efter invånarantal Kostnader för linjetrafik på land, närtrafik och färdtjänst betalas till 58 procent av den kommun där trafiken utförs och 42 procent av Landstinget I övrigt kan respektive finansiär, eller flera finansiärer, uppdra åt Region Blekinge att upphandla och driva trafik och bekostar då detta på egen hand. Exempel idag är skärgårdstrafik, skoltrafik, resandesvag trafik, Krösatåg och Pågatåg. Trafik över länsgräns upphandlas i samarbete med respektive grannlän och kostnader fördelas som regel efter antal kilometer i respektive län. 11.2 Ekonomisk utveckling Kostnader för kollektivtrafik har ökat mer än resandet i Sverige under senare år. Politiska ställningstaganden gällande miljö, tillgänglighet, information och resandekomfort har gett kollektivtrafik med hög standard vilket har påverkat kostnaderna. I Blekinge har t.ex. investering gjorts i en större andel tågtrafik och bussar med förnybart bränsle som har bidragit till att komma närmare övergripande mål för länet. Samtidigt har resandet i Blekinge planat ut där två orsaker är infrastrukturproblem i tågtrafiken och ett sjunkande bensinpris. Här visas hur underskottet i Blekinges kollektivtrafik och därmed finansiärernas bidrag har förändrats mellan åren 2008 och 2014. 2008 2010 2012 2014 Bidrag från finansiärer (mnkr) 140,8 163,7 174,3 188,7* * Återföring av obeskattade reserver gör att det faktiska underskottet för trafiken är högre än bidraget 2014 37

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 11.3 Föreslagna satsningar som bedöms påverka nettokostnad Inför Trafikförsörjningsprogram 2012-2015 infördes fördubblingsmålet. Detta ersätts nu med ett marknadsandelsmål som förutom att driva kollektivtrafikutvecklingen också ställer krav på omprioriteringar där gång, cykel och kollektivtrafik främjas för överflyttning av resor från andra motordrivna färdsätt. Vi gör bedömningen att en ökning av kollektivtrafikens andel av motoriserade persontransporter från 13 procent 2014 bidrar till Blekinges övergripande mål men också kräver mycket i form av en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Planerade satsningar inom kollektivtrafiken behöver, enligt Region Blekinges bedömning, fullföljas för att en marknadsandelsökning ska nås. Därutöver krävs fortlöpande nya resurser till kapacitetshöjningar för att ta hand om de resenärer som väljer att ersätta sitt minskade bilresande med kollektivtrafik. Förändringstakten är förutom kollektivtrafikens utveckling mycket beroende av externa faktorer som fysisk planering, skatter, avgifter och beteendeförändringar. Även interna faktorer som kostnadseffektivitet och beläggning i lågtrafik påverkar vilka nya resurser som krävs. Fyra nya utpekade åtgärder, som delar av arbetet för att uppnå marknadsandelsmålet, bedöms innebära ökade nettokostnader d.v.s. ökat bidrag från intressenterna: Utveckling av Karlskrona stadstrafik 4,0 mnkr ramökning från 2017 Utbyggnad av Öresundståg till timmestrafik helger 3,0 mnkr ramökning från 2017 Utveckling av Karlshamns stadstrafik 3,0 mnkr ramökning från 2018 Två tågavgångar per timme Karlshamn-Karlskrona 21,5 mnkr ramökning från 2022 Övriga åtgärder och kapacitetsökningar 3,9 mnkr årlig kostn. från 2017* * Utöver beskrivna trafiksatsningar bedöms en allmän succesiv övergång till kollektivtrafik enligt beskrivning av marknadsandelsmålet leda till behov av utökad kapacitet i form av t.ex. fordon och förare. Siffran anger bedömning av årlig utökning av nettokostnadsram. Observera att detta är en information om Region Blekinges bedömning av kostnader för åtgärder som är viktiga för att nå uppsatta mål. Beslut om åtgärder och därmed ekonomisk påverkan tas inte genom detta dokument utan i ordinarie budgetarbete. För beskrivning av och motiv till åtgärderna se kap. 7 Behovsanalys och kap 8 Mål. Mer detaljer om ekonomin finns i bilaga 5. 12. Våra roller Detta dokument innebär beslut om mål och riktlinjer som ska ge värdefulla effekter för Blekinge genom en bättre kollektivtrafik. Programmet är ett underlag för det fortsatta arbetet men för att besluten ska få ett värde är det helt avgörande att det finns en organisation som genomför föreslagna åtgärder och följer upp att de får avsedd verkan. Kollektivtrafikens utveckling är därför beroende av att flera delar av samhället samarbetar och här följer några huvudrollsinnehavare. Invånaren och besökaren Många val görs som påverkar samhället. När man väljer sitt sätt att resa påverkar man bl.a. sin ekonomi, sin tid och sin miljöbelastning. Hur man väljer att prioritera dessa olika delar är personligt varför det behövs ett ansvarstagande från var och en som väljer sin resa. När många reser finns ett bra underlag för att öka utbudet ytterligare. 38

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Trafikutövaren De som är närmast nuvarande och blivande resenärer är de cirka 400 personer som arbetar på bussar, båtar, tåg och i taxibilar. Bakom dessa står många i administration och företagsledning som planerar verksamheten i trafikföretagen. Den här gruppen av kollektivtrafikexperter vet vad som behöver förbättras och är resenärens viktiga kontakt med kollektivtrafikorganisationen varje dag. Trafikföretagen har fått vara med och påverka detta program och har en viktig roll för att målen ska nås. På nationell nivå är fortsatt samarbete mellan trafikföretagens branschorganisationer och RKM:s intresseorganisationer SKL och Svensk Kollektivtrafik viktigt för bland annat utveckling av lagar och regelverk för resenärens bästa. Näringsliv Näringslivet i Blekinge når många besökare, medarbetare och kunder och påverkar mycket hur man väljer att resa. Näringslivet är tydliga med att kollektivtrafiken är viktig för företagsetablering och rekrytering och ser gärna att trafiken utvecklas. Det finns många sätt för företag att informera och aktivt påverka resandet hos anställda och därmed förbättra sin miljöprofil genom de produkter som Blekingetrafiken och övriga kollektivtrafikleverantörer erbjuder. Kommunerna och Landstinget Blekinge Dessa intressenter betalar hälften av kollektivtrafiken och bidrar därmed starkt till rörlighet, minskad miljöbelastning och andra samhällsnyttiga funktioner som skapas. Genom sitt stora arbetsgivaransvar, sitt stora besöksantal och sina möjligheter att styra samhällsplaneringen påverkas mycket av hur kollektivtrafiken utvecklas och hur många som väljer kollektivtrafiken. Ett djupt samarbete i tidiga skeden mellan planering av kollektivtrafik och samhällsplanering i övrigt är en förutsättning för att kunna forma en attraktiv kollektivtrafik. Region Blekinge Region Blekinge är ett samverkansorgan som kommunerna och landstinget har inrättat för att hantera länsövergripande frågor. Sedan 2012 är kollektivtrafiken en del av Region Blekinge och har därmed flyttats närmare andra utvecklingsfrågor. Kollektivtrafiken är ett av flera redskap för att bygga det Attraktiva Blekinge i enlighet med Blekingestrategin. En roll för Region Blekinge är att forma ett lag av de viktiga aktörerna ovan, samt många andra som inte har nämnts här, och sätta en gemensam kurs mot framtidens Blekinge. Slutligen har Region Blekinge uppgiften att analysera måluppfyllelsen för att se att åtgärder får avsedd verkan. 39

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 13. Avslutning, så här går vi vidare Blekinge ska vara en region som har Öresundsregionen, och den nya höghastighetsbanan mot Stockholm, inom bekvämt avstånd. Samtidigt ska en ökad kapacitet och kvalitet i den regionala kollektivtrafiken ta marknadsandelar från bilen vilket ger grönare och tystare stadscentra som lockar fler besökare. Landsbygden ska också få bättre kollektivtrafik med pendlingsmöjlighet för fler och en utvecklad närtrafik. Utöver attraktiva städer växer besöksnäringen tack vare. en utvecklad skärgårdstrafik och ett omfattande cykelledsnät. För att nå dessa effekter krävs mycket arbete och några svåra beslut. En titt i backspegeln visar att den ifrågasatta satsningen på Kustpilen som genomfördes 1992 idag innebär 2 miljoner nya resenärer och är stommen i Blekingetrafikens utbud. Kollektivtrafiken är en av flera delar av samhällsutvecklingen som behöver samverka för att önskade mål ska nås. Efter beslut påbörjas arbetet med två viktiga dokument som programmet innehåller, nämligen infrastrukturplan och processbeskrivning för samverkan mellan Region Blekinge och Blekinges kommuner. Båda handlar om planering för en högre prioritering av kollektivtrafiken i kommunerna. Beslutet innebär också en klarlagd ambitionsnivå vilket ger riktlinjer för planering av olika delar av trafiken. Snart påbörjas också revidering av Blekinges Länstransportplan där infrastrukturinvesteringarna bestäms vilket påverkar kollektivtrafiken. Programmets mål innebär att vi måste forma våra instrument för att mäta, följa upp och rapportera måluppfyllelsen vilket blir viktigt underlag för trafikplaneringen. Detta och mycket mer innebär utmanande uppgifter som bara kan slutföras i samverkan med de olika partners och samhällsgrupper som har beskrivits tidigare. Region Blekinge ser fram emot ett krävande men mycket inspirerande arbete. 40

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen 14. Källförteckning Blekingestrategin 2014 2020, Attraktiva Blekinge, beslutad av regionstyrelsen 2013 Näringsdepartementet, Prop. 2009/10:200 EU-förordningen (1370/2007) om kollektivtrafik på järnväg och väg, utfärdad 2007 Klimat- och energistrategi för Blekinge, Rapport 2013:21, Beslutat av Länsstyrelsen Blekinge län 2013, Författare Cecilia Näslund, Monika Oredsson, Jenny Rydqvist, och Lisa Wälitalo Länstransportplan, Beslutad av regionstyrelsen 140611, Författare Peter Hermansson Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2012 2015, Beslutat av regionstyrelsen 2012, Handläggare Magnus Forsberg Svensk författningssamling, Miljöbalk 1998:808 kap 6 11, utfärdad av Miljö- och energidepartementet 1998 Svensk kollektivtrafik, Årsrapport 2014 Kollektivtrafikbarometern Svensk kollektivtrafik, Rapport om samhällsnytta för kollektivtrafik 2007 Sveriges kommuner och landsting, Öppna Jämförelser kollektivtrafik 2014, Sammanställning Sara Rhudin Sveriges riksdags hemsida, Svensk författningssamling, Lag (2010:1065) om kollektivtrafik Trivector, Framtidens kollektivtrafik i Blekinge, 2008, Författare Joel Hansson Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, beslutat 2010 Översiktsplan 2006 Ronneby kommun, 2006 Översiktsplan för Karlshamns kommun Karlshamn 2030, granskningsdokument beslutat av Karlshamns kommunfullmäktige 4 maj 2015 Översiktsplan 2010, Sölvesborgs kommun, antagen av kommunfullmäktige 2010 Översiktsplan för Olofströms kommun, beslutat av kommunfullmäktige 2012 41

Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se 42

Bilaga 1 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Tillgänglighetsanpassade hållplatser Bilaga 1.

Bilaga 1 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Bilaga 1 till trafikförsörjningsprogram 2016-2019. Förslag till regionstyrelsen Dnr: 503-66-2014 2015-08-25/magfor 2

Förteckning tillgänglighetsanpassade hållplatser maj 2015 Denna information gäller 20 maj 2015 och bilagan uppdateras regelbundet. I förteckningen visas hållplatser i Blekinge län som är "tillgänglighetsanpassade" enligt vår definition där följande krav ska vara uppfyllda: Plattform med kantstenshöjd 16 17 cm Väderskydd med sittbänk (Under förutsättning att det är fysiskt möjligt) Tidtabell Belysning. I väderskydd eller allmän belysning. Nivåfri anslutning till omgivande gång- och cykelvägnät alternativt närliggande väg eller gata Utöver kraven är ambitionen att hållplatsen har taktila står och kontrastfärg vid kanstenen. I listan finns information om vilka av hållplatserna som är bytespunkter. Det finns ingen linje i Blekinge där samtliga hållplatser är anpassade enligt definitionen. I målformuleringen i kap 8 anges mål om utbyggnadstakt och då tas hänsyn i första hand till antalet påstigande vid hållplatsen och inte att prioritera vissa linjer. Några sammanfattande tal Totalt antal tillgänglighetsanpassade hållplatser: 231 Totalt antal tillgänglighetsanpassade hpl över 20 påst. per dag: 107 82% Antal ej tillgänglighetsanpassade hållplatser +20: 24 18% (20 av 24 i Karlskrona kom.) Antal tillgänglighetsanpassade bytespunkter: 29 100% Bytespunkt är markerad med gult Hållplatsnamn Kommun 20+* Lägen** Tillg.h.anp. Fridhemsgatan Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Froarpsvägen Karlshamn X 2 Alla Högskolan Östra Piren Karlshamn X 2 Alla Janneberg Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Karlshamn Centrum väst Karlshamn X 2 Alla Karlshamn Centrum öst Karlshamn X 2 Alla Karlshamn Resecentrum Karlshamn X 5 Alla Mörrum Bygatan Karlshamn X 1 Alla Mörrum Stationsvägen Karlshamn X 2 Alla Mörrums kyrka Karlshamn X 2 Alla Nya Stan Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Offerkällan Karlshamn X 2 Alla Petersgården Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Pukaviks rondell Karlshamn X 2 Alla Recordvägen Svängsta Karlshamn X 1 Alla Sjukhuset Länsmansv. Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Sjukhuset Sölv.borgsv Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Stora vägen Karlshamn X 1 Alla Storgatan Asarum Karlshamn X 2 Alla Svängsta centrum Karlshamn X 1 Alla Väggaskolan Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Österslättskolan Karlshamn Karlshamn X 2 Alla Östra Lycke Karlshamn X 2 Alla Amiralen Lyckeby Karlskrona X 2 Alla * Denna kolumn ger information om hållplatsen har fler än 20 påstigande per dag ** En hållplats består vanligen av två lägen, ett för varje riktning. Ibland finns bara ett läge och vid t.ex. busstationer kan lägena vara

Ankaret Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Annebo Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Backabo Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Benabacken Karlskrona X 1 Alla Bengtsavägen Lyckeby Karlskrona X 1 Alla Bubbetorp Rödeby Karlskrona X 2 Alla Carlandravägen Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Carlemansvägen Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Drottninggatan Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Ekholmen Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Fågelmara Karlskrona X 2 Alla Galgamarkstrappan Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Gullberna Park Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Holmsjö Karlskrona X 1 Alla Hässlegården Lyckeby Karlskrona X 1 Alla Hästö Karlskrona X 1 Alla Högskolan Gräsvik Karlskrona X 2 Alla Intagsvägen Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Jämjö centrum Karlskrona X 2 Alla Järavägen Karlskrona X 2 Alla KA2 Karlskrona X 2 Alla Karlskrona C Karlskrona X 2 Alla Karlskrona C/BlekingegatanKarlskrona X 2 Alla Karlskrona Centrum Karlskrona X 2 Alla Karlskrona Lokstallarna Karlskrona X 2 Alla Klakebäcksvägen Jämjö Karlskrona X 2 Alla Nättraby E22 Karlskrona X 2 Alla Nättraby hörnet Karlskrona X 2 Alla Nättrabyskolan skolhållplatskarlskrona X 1 Alla Parkvägen Jämjö Karlskrona X 1 Alla Roslundavägen Nättraby Karlskrona X 1 Alla Rödeby Karlskrona X 2 Alla Rödebyholm Rödeby Karlskrona X 1 Alla Silleboda Karlskrona X 2 Alla Sjukhuset Bergåsa Karlskrona X 2 Alla Sjukhuset huvudentrén Karlskro Karlskrona X 1 Alla Skolan Rödeby Karlskrona X 2 Alla Slottsbacken Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Spandelstorp Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Spandelstorpsskolan LyckebyKarlskrona X 2 Alla Stadsträdgården Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Sturkövägen Karlskrona X 2 Alla Sunnadal Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Telenor Arena Karlskrona Karlskrona X 1 Alla Torskors Karlskrona X 2 Alla Trastvägen Rödeby Karlskrona X 2 Alla Valhallavägen Karlskrona Karlskrona X 2 Alla Vädergatan Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Ö Backen Lyckeby Karlskrona X 2 Alla Östra Torp Lyckeby Karlskrona X 1 Alla Olofström Läkarstationen Olofström X 2 Alla Olofströms resecentrum Olofström X 6 Alla Olofströms station Olofström X 2 Alla Almvägen Kallinge Ronneby X 2 Alla Brandstationen Ronneby Ronneby X 2 Alla Bräkne Hoby Ronneby X 1 Alla Fanjunkarevägen Kallinge Ronneby X 2 Alla Gångbrogatan Ronneby Ronneby X 2 Alla Götgatan Ronneby Ronneby X 2 Alla

Hjorthöjden Ronneby Ronneby X 1 Alla Kallinge torg Ronneby X 2 Alla Knut Hahnsskolan RonnebyRonneby X 2 Alla Parkdala Ronneby Ronneby X 2 Alla Ronneby Resecentrum Ronneby X 6 Alla Bokelundskolan Sölvesborg Sölvesborg X 1 Alla Klosterplan Sölvesborg Sölvesborg X 2 Alla Sölvesborg Resecentrum Sölvesborg X 2 Alla Jämshög Bygatan Olofström X 4 Alla utom mot Bromölla Gullaberg Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Centrum Herrgårdsvägen Hästö Karlskrona X 2 Mot Centrum Hultvägen Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Centrum Hässlegårdens daghem Lyckeby Karlskrona X 2 Mot Centrum Kallinge skola Kallinge Ronneby X 2 Mot Eringsboda Ronneby Stadshuset/Maxi Ronneby X 2 Mot Kallinge Hästtorget Sölvesborg Sölvesborg X 2 Mot Karlshamn, Mjällby Chapmanskolan Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Lyckeby Polhemsgatan Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Lyckeby Sparre Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Lyckeby Tullskolan Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Lyckeby Ekeberg Karlskrona Karlskrona X Mot 3 Lyckeby,mot Centrum linje 4 Asarums kyrka Karlshamn X 3Mot Resecentrum. Mot Mörrum Saltö torg Karlskrona Karlskrona X 2 Mot Saltö Hästaryd Karlshamn X 2 Nej, görs 2015 Alamedan Karlskrona Karlskrona X 2 Nej Chapmansplan Karlskrona Karlskrona X 1 Nej Dalby Karlskrona X 2 Nej Furs Sjukhus Karlskrona X 1 Nej Färjeterminalen Verkö Karlskrona X 1 Nej Harry Martinsons v Lyckeby Karlskrona X 2 Nej Jändelskolan Jämjö Karlskrona X 2 Nej Karlskrona Amiralitetstorget Karlskrona X 2 Nej Kronotorp Lyckeby Karlskrona X 2 Nej Kungsmarken centrum Karlskrona Karlskrona X 2 Nej Kungsplan Hoglands Park Karlskrona X 1 Nej Kungsplan Karlskrona Karlskrona X 6 Nej Landsvägsgatan KarlskronaKarlskrona X 2 Nej Långö Karlskrona X 1 Nej Myntagatan Lyckeby Karlskrona X 2 Nej Toras väg Verkö Karlskrona X 2 Nej Tornbyvägen Ramdala Karlskrona X 2 Alla Uranvägen Torskors Karlskrona X Nej Varvet Port17 Karlskrona Karlskrona X 2 Nej Verkö Karlskrona X 2 Nej Saltö Karlskrona Karlskrona X 2 Nej Kungsgatan Ronneby Ronneby X 1 Nej Falkvik Nexövägen Sölvesborg X 2 Nej Norra Vilboken Olofström X 1 Nej Baldersvägen Karlshamn Karlshamn 2 Alla Erik Dahlbergsvägen Karlshamn 2 Alla Gustavsborg Karlshamn Karlshamn 2 Alla Hotel Carlshamn Karlshamn 2 Alla Häradsvägen Karlshamn Karlshamn 2 Alla Högadals idrottsplats Karlshamn 2 Alla Karlshamn Citygallerian Karlshamn 2 Alla Karlshamn torget Karlshamn 2 Alla Karpvägen Asarum Karlshamn 2 Alla Kolleviksvägen Karlshamn 2 Alla Korpadalsskolan Asarum Karlshamn 2 Alla

Notavalla Asarum Karlshamn 2 Alla Prästslätten Karlshamn Karlshamn 2 Alla Ringvägen Karlshamn Karlshamn 2 Alla Skalbaggevägen Karlshamn 2 Alla Strömma handelsområde Karlshamn 2 Alla Strömma Kreativum Karlshamn 1 Alla Södra Tostarp Karlshamn 2 Alla Tegelbruksvägen KarlshamnKarlshamn 2 Alla Tingshuset Karlshamn 2 Alla Tokaryd Karlshamn 2 Alla Vingatorpsvägen Karlshamn 2 Alla Ängsringen Karlshamn 2 Alla Bokskogsvägen Nättraby Karlskrona 2 Alla Brömsebro Karlskrona 2 Alla Bygatan Tving Karlskrona 2 Alla Ekedalsvägen Jämjö Karlskrona 2 Alla Fridlevstad Karlskrona 2 Alla Granitvägen Rödeby Karlskrona 2 Alla Holmsjö skola Karlskrona 1 Alla Hästö idrottsplats Hästö Karlskrona 2 Alla Karlsgärde Karlskrona 2 Alla Karlskrona Wämöparken Karlskrona 2 Alla Kungsmarken Karlskrona Karlskrona 1 Alla Kungsmarken panncentral Karlskrona 2 Alla Kungsmarksvägen Karlskrona Karlskrona 2 Alla Kvarngatan Karlskrona Karlskrona 2 Alla Kyrkan Nättraby Karlskrona 2 Alla Kyrkogården Karlskrona Karlskrona 2 Alla Lindesnäs Karlskrona Karlskrona 2 Alla Lyckeby Karlskrona 2 Alla Lösen Lyckeby Karlskrona 2 Alla Marieberg Karlskrona Karlskrona 2 Alla Motellet Karlskrona Karlskrona 2 Alla Pålycke Karlskrona 2 Alla Ringöbron Lyckeby Karlskrona 2 Alla Rosenhill Ramdala Karlskrona 2 Alla Rödeby Ek Karlskrona 2 Alla Skillinge Karlskrona 2 Alla Skärfva by Karlskrona 2 Alla Skönstavik Karlskrona 2 Alla Smedjetorpsvägen Karlskrona 2 Alla Strandgatan Karlskrona Karlskrona 1 Alla Såglyckan Nättraby Karlskrona 2 Alla Tornbyvägen Ramdala Karlskrona 2 Alla Tullparken Karlskrona Karlskrona 2 Alla Tving Karlskrona 2 Alla Vallby Ramdala Karlskrona 2 Alla Vedeby skola Lyckeby Karlskrona 2 Alla Viadukten Karlskrona 2 Alla Vårdcentralen Lyckeby Karlskrona 2 Alla Öljersjö Lyckeby Karlskrona 2 Alla Aniara Olofström Olofström 2 Alla Gamla torg Olofström Olofström 2 Alla IUC Olofström Olofström 2 Alla V Storgatan Olofström Olofström 2 Alla Volvo huvudkontoret Olofström Olofström 2 Alla Backaryd Ronneby 2 Alla Bräkne Hoby grundskola Ronneby 1 Alla Bräknevägen Ronneby Ronneby 2 Alla

Djupadals vsk Ronneby Ronneby 2 Alla Espedalsskolan Ronneby Ronneby 1 Alla F17 Kallinge Ronneby 1 Alla Flisevägen Ronneby 2 Alla Hallabro Ronneby 2 Alla Hangarvägen Kallinge Ronneby 2 Alla Häggdalavägen Kallinge Ronneby 2 Alla Järnvallen Kallinge Ronneby 2 Alla Kallinge kyrka Kallinge Ronneby 2 Alla Knut Hahn skolhpl Ronneby 1 Alla Lievägen Ronneby Ronneby 1 Alla Lindvägen Kallinge Ronneby 2 Alla Lindvägen södra Kallinge Ronneby 2 Alla Linfältsvägen Kallinge Ronneby 2 Alla Listerby Ronneby 1 Alla Listerby E22 Ronneby 2 Alla Ronneby Sörby Ronneby 2 Alla Ronneby Sörbycenter Ronneby 2 Alla Ronneby Vallgatan Ronneby 1 Alla Ronnebyhamn Ronneby Ronneby 2 Alla Rydenskan Ronneby Ronneby 2 Alla Stadshusbron Ronneby Ronneby 1 Alla Svärtavägen Ronneby Ronneby 2 Alla Sörbydal Ronneby 2 Alla Vallmovägen Kallinge Ronneby 2 Alla Vidablick Ronneby Ronneby 1 Alla Älgbacken Ronneby Ronneby 2 Alla Furulundskolan Sölvesborg Sölvesborg 2 Alla Hanöhus Hällevik Sölvesborg 2 Alla Mjällby Centrumvägen Sölvesborg 2 Alla Mjällby Österbo Sölvesborg 2 Alla Siretorp Sölvesborg 2 Alla Snapphanegatan SölvesborgSölvesborg 2 Alla Sölvesborg Ljungaviken Sölvesborg 2 Alla Sölvesborg Sölve Sölvesborg 2 Alla Knösö Lyckeby Karlskrona 2 Mot Centrum Mörtövägen Rödeby Karlskrona 2 Mot Centrum Stationsvägen Rödeby Karlskrona 2 Mot Centrum Nättraby Centrum Karlskrona 2 Mot Centrum linje 5 Slåttervägen Ronneby 2 Mot Eringsboda Snäckebacksskolan RonnebRonneby 2 Mot Hjorthöjden Halda Svängsta Karlshamn 2 Mot Resecentrum Björkvägen Kallinge Ronneby 2 Mot Resecentrum Lugnet Ronneby 2 Mot Resecentrum Söderbro Ronneby Ronneby 2 Mot Resecentrum Rondellen Sölvesborg 2 Mot Resecentrum Tivolivägen Sölvesborg Sölvesborg 2 Mot Resecentrum Bustorp Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Ekenäs badplats Ronneby Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Ekenäsvägen Ronneby Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Idrottplatsen Ronneby Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Risatorp Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Ronneby Brunn/Soft Center Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Sjötorpet Ronneby Ronneby 2 Mot Resecentrum linje 24 Marieborg Svängsta Karlshamn 2 Mot Svängsta

Bilaga 2 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Regler hållplatser kommersiell trafik Bilaga 2.

Bilaga 2 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Bilaga 2 till trafikförsörjningsprogram 2016-2019. Förslag till regionstyrelsen Dnr: 503-66-2014 2015-08-25/magfor 2

Bilaga 2 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Regler hållplatser kommersiell trafik Region Blekinge har en generös inställning till kommersiella aktörer som vill köra linjelagd busstrafik i Blekinge. Trafiken har ett värde för samhället, som komplement till Blekingetrafiken, varför ledig kapacitet i våra hållplatser med tillhörande väderskydd upplåts utan kostnad. Vid kapacitetsbrist kan en prioritering av vilka bussar som kan angöra vid olika tider behöva göras. Material som krävs för den kommersiella trafiken samt arbetstid som förorsakas av trafikutövaren och innebär en kostnad för Region Blekinge faktureras trafikutövaren. Som förutsättning för användning av hållplatser och för att informera om trafiken på hållplatsen gäller villkoren nedan. Dessa regler gäller tillsvidare då en handbok för kommersiella aktörer planeras. Under sommaren 2016 kommer stora delar av Karlskronas stadstrafik att omplaneras varför informationen på väderskydden också kan behöva bytas i sin helhet. Annonsering i hållplats med väderskydd. Tidtabell ska finnas för kommersiell trafik. Region Blekinge ordnar plats, sätter upp tidtabellshållare och meddelar vilket format som ska användas, A3 eller A4. Uppsättning av tidtabell sker på anvisad plats av trafikutövare. Skötsel och uppdatering av tidtabell utförs av trafikutövare. Skötsel av tidtabellstavla sker av Region Blekinge. Tidtabell med fel mått, dåligt underhållna eller utgångna tidtabeller plockas bort av Region Blekinge utan skyldighet att informera om detta. Dekal med mått 300x150mm liggande får placeras i gavelruta mot körriktning. Dekal ska placeras kant i kant med övriga dekaler. Inga mellanrum mellan andra dekaler och profilstolpe får förekomma. Placering sker från vänster till höger utifrån väderskydd sett. Dekal ska vara dubbelsidig, en dekal på vardera sidan av gavel ruta. Dekal underhålls av trafikutövare. Dekal som inte har rätt mått eller inte är underhållna tas bort av Blekingetrafiken. Ingen rapportering kommer att ske om detta har gjorts. Annonsering i hållplats med hållplatsstolpe. Region Blekinge sätter upp tidtabellskassett format A3. Uppsättning av tidtabell sker av trafikutövare. Skötsel och uppdatering av tidtabell sköts av trafikutövare. Skötsel av tidtabellskassett sker av Region Blekinge. Tidtabell med fel mått, dåligt underhållna eller utgångna tidtabeller plockas bort av Blekingetrafiken. Ingen rapportering till respektive utövare kommer att ske om detta har gjorts. Ingen annonsering får ske på topptavla. Fakturering Kostnad för material och arbete som behöver utföras till följd av trafikutövares begäran faktureras till självkostnadspris. Gäller ej löpande skötsel av väderskydd och infotavlor. Magnus Forsberg Regionala kollektivtrafikmyndigheten Region Blekinge 3

Bilaga 2 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till regionstyrelsen Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se 4

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Samrådsredovisning Bilaga 3.

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Bilaga 3 till trafikförsörjningsprogram 2016-2019. Förslag till Regionstyrelsen Dnr: 503-66-2014 2016-02-17/magfor 2

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Samrådsredovisning Samråd är en central funktion i kollektivtrafiklagen. Beslut om mål och riktlinjer i trafikförsörjnings-programmet ska bygga på dialog med och kunskap förmedlad av olika samhällsgrupper. Det har därför varit viktigt att detta inte har betraktats som informationsmöten utan att dialogen skulle reflekteras i det underlag som besluten bygger på. Samråden som redovisas nedan har genomförts från hösten 2014 och fram till ganska sent i programmets utvecklingsprocess. Även de samråd som har genomförts sent har varit del av politikernas beslutsunderlag. Samråden har genomgående genomförts genom att samrådsparten har informerats om syftet med trafikförsörjningsprogrammet och samrådets funktion i processen. Största delen av samrådet har ägnats åt att hämta in synpunkter och önskemål som underlag till programmets utformning. Samråden redovisas här som referat från respektive sammanträde. Resenärer Resenärernas synpunkter påverkar kollektivtrafiken varje dag genom dels dialog med Blekingetrafikens kundtjänst och samtal med de drygt 300 förarna i Blekinge. Utöver det materialet representeras resenärerna här av tre organisationer som vi har haft fysiska sammanträden med. Kommunala handikapprådet Karlskrona 140612 Under samrådet framkom synpunkter på vissa förares utbildningsnivå som man önskade skulle förbättras i kommande avtal. Man önskade också bättre dialog med Region Blekinge för att förbättra kvalitetsarbetet. Ett sätt skulle kunna vara ett brukarråd där funktionsnedsatta deltar. DHR (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) 140926 Samrådets första del bestod i en övning då olika grupper jobbade med olika målområden för att ta fram förbättringsmöjligheter. Därefter presenterade grupperna sina resultat och en diskussion fördes med samtliga deltagare. Här följer en sammanfattning av synpunkterna som lades fram. Landsbygden har dålig trafik i vissa områden. Närtrafiken borde erbjuda kvällsturer. Fler båtlinjer. Kortare restider. Vinkzoner önskas, främst på landsbygden. Bättre hjälp från föraren med ramp mm. Utrop funkar inte alltid. Utrop önskas på hållplatserna om avgående bussar. Alla bussar bör stanna på exakt samma plats. Markunderhåll är viktigt vid hållplatser. Fler pendlarparkeringar för att inte behöva köra in i centrum. Bättre service, t.ex. kaffe, på tågen. Gratisresor för pensionärer. Dygnsbiljett för turister m.fl. Återinför sommarkorten. Resenärsforum 150216 Vid frågan om taxeregler och betalning medan resenärsforum att det är rimligt att avgiftsbelägga vissa köp på fordonen för att styra dessa till andra säljkanaler och därmed minska förarens belastning och därmed förbättra tidhållningen i trafiken. Resenärsforum jobbar dock för bibehållen möjlighet att betala kontant på fordonen vilket fortfarande är naturligt för vissa resenärer. Resenärsforum ger stöd åt programmets ambition att förbättra infrastrukturen för kollektivtrafiken. Pendlarparkeringar och bussgator är satsningar som ökar kollektivtrafikens attraktivitet. Man ansåg att mål om ökad marknadsandel för kollektivtrafiken är viktig då minskningen av biltrafiken tillför samhället mycket. Även tidhållningen och kvaliteten bör förbättras. Hållplatsåtgärder är viktiga även på landsbygden där enklare åtgärder som en mindre hårdgjord yta för resenären kan öka säkerheten. 3

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Slutligen ansåg Resenärsforum att trafikförsörjningsprogrammet har ett värde endast vid god uppföljning för att mål och riktlinjer ska uppfyllas. Kommuner och landsting Region Blekinges intressenter och bidragsgivare till kollektivtrafiken besöktes. Under ca en timme under ordinarie arbetsutskottsmöten diskuterades kollektivtrafiken och ambitioner för denna efter en kort information. Landstingsstyrelsens arbetsutskott 140916 Fördubblingsmålet ansågs i grunden vara positivt som en vision i längre perspektiv även om Landstinget förtydligade att de ekonomiska förutsättningar för utökade kostnader i kollektivtrafiken är svåra då investeringsbehoven i vården är stora. Det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna beskrivs då nya kollektivtrafiksatsningar föreslås. Det är viktigt att utnyttja befintliga resurser effektivare och då är infrastruktursatsningar avgörande där bättre dialog med kommunerna och trafikverket behövs. Bland allmänna frågor underströks också vikten av att jobba med det regionala perspektivet, d.v.s. Blekinges kontakt med omgivande regioner. Här är dyrare taxor över länsgräns ett hinder som behöver åtgärdas och restiderna behöver kortas. Under olika trafikfrågor diskuterades bl.a. landsbygdstrafiken. Man nämnde pendlarparkering i anslutningar till kollektivtrafiken, samåkningsmöjligheter och Närtrafiken som alternativ till linjetrafik. Regelverket för Närtrafik bör ses över. Gällande landsbygden ska vi också titta på merutnyttjande av befintlig trafik som t.ex. skoltrafik. Skärgårdstrafik nämndes som en viktig trafikfråga. Sydostlänken nämndes som viktig för Blekinge. Cykel på bussen nämndes som ett utredningsområde som kan gynna både turism och pendling. Även anslutningsmöjligheter med cykel vid hållplatser är viktigt. Kommunstyrelsens arbetsutskott Karlskrona 140826 Möjlighet att ta med cykel på bussen är angeläget. En kort diskussion fördes om taxor där man ville se en differentierad taxa med lägre pris vid lågtrafik för att dels öka resandet och dels stödja resenärsgrupper som har möjlighet att välja tid för sitt resande. Viktigt att vi inte bara pratar om pensionärer när det gäller lägre taxor. Även skolor bör kunna åka billigare i lågtrafik. Frågan om länsövergripande resor togs upp där man ville se både bättre trafik och mer lockande och mer enhetliga taxor. Gällande trafikutbudet nämndes att starka stråk är viktigt och att 10-minuterstrafiken i Karlskrona är positivt. En diskussion fördes om landsbygdstrafiken där flera mindre orter ansågs ha dålig trafik idag. Ex Trummenäs och Skillingenäs. Man önskade också kortare restid till Malmö för Öresundståget och frågan om halvtimmestrafik bemöttes positivt. Karlskrona kommun vill stärka skärgårdstrafiken för att stärka Karlskronas profil som sjöstad. Frågan om det aktuella höghastighetståget togs upp som ett problem för Karlskrona. Liggande förslag kan innebära att den huvudsakliga trafiken mellan Malmö och Stockholm flyttas längre västerut. Här tar kommunen tillsammans med de sydöstra regionerna initiativ till att påverka beslutet. När det gäller åtgärder från kommunen som kan öka det kollektiva resandet nämndes parkeringspolicyn. Det fördes också fram att vi behöver bli mer visionära för att öka resandet. Spårbilar och nya typer av båtar nämndes. Gällande infrastrukturen påverkar kommunen mycket och man var positiv till fler åtgärder för kollektivtrafiken. Pendlarparkeringar vid busshållplatser ute i kommunen nämndes som ett sätt att minska biltrafiken i centrum. 4

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Slutligen nämndes turismen som en viktig framtidsfråga och här är åter skärgårdstrafiken en nyckel. Man önskade att kostnadsfördelningen diskuteras då detta idag belastar kommunerna till stor del. Kommunstyrelsens arbetsutskott Ronneby 140908 Fördubblingsmålet ansågs vara positivt men det fördes fram att detta inte får motverka trafik även till mindre orter och landsbygd. Det är viktigt för samhället att det finns alternativ till egna bilen även om man inte bor längs de starka stråken. För trafik på landsbygden är pendlarparkeringar viktigt för såväl bil som cykel. Frågan om subventionerad trafik för äldre togs upp och det konstaterades att frågan nyligen har varit uppe i regionstyrelsen där man har valt att inte bifalla denna önskan av ekonomiska skäl. Man önskade dock att olika värden tas upp i trafikförsörjningsprogrammet som miljö, socialt umgänge, säkerhet, rörlighet för ungdomar mm som kan vara motiv för trafik utöver syftet att fler ska åka i kollektivtrafiken. Under stora trafikfrågor saknade Ronneby kommun förbindelse till Ronneby Flygplats. Här diskuterades såväl flygbuss till Ronneby och Karlshamn som tågstopp vid flyget. Här såg man möjligheter med halvtimmestrafik på Kustbanan mellan Karlskrona och Karlshamn, mycket viktigt för Ronneby, där vissa turer kunde stanna på flera stationer medan andra kunde ha kortare restid. Sören kommenterade det senare önskemålet med att detta kan vara svårt med olika trafikstruktur på en enkelspårig bana. Under nöjdhet i trafiken villa man ha specificerat vad som menas med kvalitet. Restid, tidhållning, service, komfort, relevans var några begrepp som borde ingå. Kommunen ville också skicka med några frågor som kändes viktiga för den framtida planeringen. Linje 840 diskuteras fortfarande och man ser fram emot en utvärdering och fördjupad dialog om förändringen. Man vill diskutera skärgårdstrafik i kommunen. Karlshamns badbuss har väckt intresse och man kan tänka sig att införa något liknande i Ronneby. Slutligen påtalade man att området Parkdala/Påtorp har ett resbehov, inte minst pga ett migrationsboende med ca 300 boende. Stråket Påtorp-Soft Center- Resecentrum-centrum känns intressant. Kommunstyrelsens arbetsutskott Karlshamn 140902 En diskussion fördes om borttagandet av kontant betalning på bussarna. Ledamöterna informerades om de möjligheter som finns med alternativ betalning. Det framfördes önskemål om att resenärerna får hjälp såväl genom skriftlig information som genom resenärsvärdar vid införandet av de nya rutinerna. Som komplement till de allmänna stora frågor som presenterades föreslogs punkten Miljö/Klimat. En ledamot föreslog att trafik med flexibla stopp skulle provas i likhet med de försök som görs i Nybro. Trafiken där är lokal tätortstrafik i Nybro där bussen stannar efter resenärens önskemål. Karlshamn underströk vikten av att förbättra förbindelserna till Växjö. Frågan har varit med länge men har inte prioriterats p.g.a. dålig lönsamhet. Kommunen meddelade rent allmänt att man ville utvärdera de senaste trafikförändringarna på linje 311 och 312 samt badbussen. Man förde fram att det är viktigt att använda befintlig infrastruktur i första hand innan nya anläggningar byggs. Vid fråga om det är viktigt att utöka trafiken ytterligare på Kustbanan var svaret osäkert. Det kan vara ett alternativ att köra mer buss på E22. 5

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Sölvesborgs 141111 Kommunstyrelsens arbetsutskott stödde det mesta av målsättningarna som presenterades och såg mycket positivt på den senaste stora händelsen med Pågatågets introduktion i Blekinge som skulle invigas 14 dec. Sölvesborgs kommun såg allvarligt på de relativt höga priserna över länsgräns då detta drabbar många pendlare mot Kristianstad och längre ner i Skåne. Man hoppades på en lösning där inte länsgränsen påverkar taxan. Det fanns också olikheter mellan hur Skånetrafikens och Blekingetrafikens digitala service fungerar vilket försvårar för resenärerna. Restider diskuterades och man ansåg att många på Listerlandet har lång restid för att nå Sölvesborg. Trafiken i detta område har nyligen lagts om med en god resandeutveckling som resultat men den utspridda bebyggelsen gör att det är svårt med kort resväg för alla. Sören beskrev planerna på ett snabbare tåg mot Skåne vilket kan bli aktuellt under 2015 vilket mottogs positivt. Kommunstyrelsens arbetsutskott Olofström 141007 Störningarna i tågtrafiken på Kustbanan drabbar Olofström särskilt hårt då en mindre försening gör att bussförbindelsen i Bromölla missas och det då ofta blir en timmes försening till Olofström. Man ifrågasatte rimligheten i volymen av störningar som har varit och fick svaret att Trafikverket nu planerar omfattande investeringar för att öka kapaciteten på järnvägen mellan Kristianstad och Malmö. En diskussion fördes också om inte anslutningsbussarna alltid ska invänta försenade tåg vilket noterades. Olofströms kommun meddelade att de drabbas extra hårt av extra höga biljettkostnader och flera taxeändringar p.g.a. många länsgränser i närområdet. Sören nämnde att utredning pågår i Sydosttaxan för att lösa detta. Ett nytt sätt att administrera trafik över länsgränser skulle kunna vara att varje län tar fullt ansvar för en linje även in i grannlänet för att ta bort regleringsproblematiken. Olofströms har en stor andel av invånarna som bor på landsbygden där kollektivtrafik är svårt att bedriva till rimlig kostnad. Man efterlyser nya sätt att erbjuda trafik. Några exempel som nämndes var utbyggd närtrafik, byabussen, bättre utnyttjande av befintliga resurser som t.ex. skolbussar. För att balansera en hög trafikkostnad bör värdet av en levande landsbygd beskrivas. Våra grannlän SKL är nationellt sammanhållande för dialogen mellan landets olika kollektivtrafikmyndigheter. Skåne, Kronoberg och Kalmar är Blekinges närmaste grannar som vi har regelbunden kontakt med på flera plan. Våra respektive trafikförsörjningsprogrammet har diskuterats för att dels komma överens om ambitioner gällande trafikplaneringen och dels hitta gemensamma formuleringar gällande strategiska frågor som påverkar utvecklingen av kollektivtrafiken. Det är också viktigt att politiken i respektive län ska kunna verka var för sig och inte vara styrd av överenskommelser med angränsande län om det inte är väl motiverat. Här följer några gemensamma ambitioner: Länen ska gemensamt arbeta för att länsgränserna påverkar kollektivtrafiken och därmed resenären så lite som möjligt. Analyser gällande samhällsnytta och ekonomi ska utgå från resenärens behov och utvecklingen av den gemensamma regionen. Exempel på brister som finns idag är förhöjda priser för resor över länsgräns och linjer som vänder vid länsgräns av administrativa skäl. Under programperioden finns ambitionen att Närtrafiken inte ska påverkas 6

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen av kommun- och länsgränser. Resenärerna ska kunna resa till den mest naturliga målpunkten oavsett om en gräns passeras eller inte. Kollektivtrafikens prioritering i den fysiska planeringen är viktig för konkurrenskraften och därmed samhällsvinster i form av t.ex. bättre miljö, mindre trängsel och bättre rörlighet. De mest framgångsrika städerna i Europa erbjuder grönare och tystare stadskärnor. En nyckel är att kollektivtrafikens behov kommer in tidigt i stadsplanering och infrastrukturplanering. 13 mars 2015 hölls ett samråd om Blekinges trafikförsörjningsprogram där Kalmar Län, Skåne och Jönköpings län deltog. Kronobergs län representerades inte. Syftet med mötet var att inhämta synpunkter från deltagarna om vad de önskar att trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla. Det är viktigt att angränsande läns trafikförsörjningsprogram beskriver gemensamma målsättningar och att planerade åtgärder över länsgräns sker i samverkan mellan länen. Undertecknad gick igenom programmets innehåll som generellt fick stöd av deltagarna men några frågor diskuterades: I vision 2050 saknade deltagarna tydlighet med att Kalmar och Kronobergs län är viktiga delar av en gemensam arbetsmarknadsregion i sydöstra Sverige vilket nu är tillgodosett. Deltagarna såg mycket positivt på ett tidsatt mål om att ta bort fördyrande avgifter vid resa över länsgräns. Deltagarna strök under vikten av att jobba med en gemensam målsättning med utbyggnad av pendlarparkeringar för att minska biltrafik in till städerna. När det gäller uppbyggnad av infrastrukturplan rekommenderade Kalmar deras plan för bytespunkter mm. Jönköping informerade om att de har infört viseringsfrihet i stadstrafiken med bra resultat där t.ex. fuskåkning inte har ökat nämnvärt. Deltagarna diskuterade begreppet kostnadstäckning och menade att subventioneringsgrad kanske är mer vedertaget. Gällande nöjdhetsmätning påtalades att även serviceresors nöjdhet mäts med systemet Anbaro vilket skulle kunna komplettera Kolbar som behandlar den allmänna kollektivtrafiken. Näringsliv inklusive besöksnäringen Näringslivet är en viktig del av Blekinges utveckling varför det är viktigt att kollektivtrafiken utformas för att underlätta för företagen i Blekinge. Syften med samråden nedan vara att kartlägga kollektivtrafikens brister ur näringslivets inklusive besöksnäringens perspektiv. Näringslivet i Sölvesborg 150114 Deltagarna hade inga synpunkter på beskriven process, upplägget av programmet eller den inriktning som har tagits fram. Vid fråga om trafikutbudet framkom några prioriterade delar av trafiken. En företagsledare i Olofström underströk att Sydostlänken är viktig för både Olofström och resten av Blekinge och att denna bör prioriteras. Flera av deltagarna tog upp taxor över länsgräns som ett problem för utvecklingen av kollektivtrafiken. För Sölvesborg är närhet till storstadsområden, främst Öresund, viktigt varför infrastrukturåtgärder även utanför länet kan vara viktiga. Man saknar tidigare förbindelser till och senare förbindelser från Kastrup. Det nyligen avslutade provet med bussförbindelser till Kristianstad hade uppmärksammats men ansågs inte hålla tillräcklig standard p.g.a. byte mm. Från Sölvesborg är halvtimmestrafik till Karlskrona viktigt och fastighetsbolaget får ofta frågor om kommunikationer från inflyttningsintresserade. Restid till målpunkter likställs med närhet. Man såg positivt på nyheten om eventuell flyganslutning från Sölvesborg till Ronneby och såg gärna att tåget stannar vid flygplatsen även om restiden är viktig även mot Karlskrona. Näringslivet i Karlskrona 150429 Deltagarna hade inga synpunkter på inriktningen av trafikförsörjningsprogrammet som presenterades. Några trafikfrågor diskuterades. Deltagarna såg positivt på bättre förbindelser Rödeby Verkö. Man såg service som en central fråga från servering på tåg till WiFi på lokala bussar. Infotainment och bekvämare stolar togs också upp. Restiderna skulle kunna förkortas genom mindre biljetthantering ombord. 7

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen En diskussion rörde den kommersiella trafiken där man såg några dåliga konsekvenser som försämrat tågutbud till Göteborg och dålig resursanvändning med två konkurrerande linjer Karlskrona Ronneby flygplats. Man önskade att hållplatser generellt behöver ses över, bl.a. på Verkö. Besöksnäringen i Blekinge, 150422 Mötet lämnade sitt stöd för de prioriteringar som presenterades som förslag till trafikförsörjningsprogram. Deltagarna ansåg kommunikationer viktiga för besöksnäringen som omsätter ca 2 miljarder i Blekinge med en kraftig tillväxt de senaste åren. Skärgårdens tillgänglighet är viktigt för många besökare och kombinationen buss-båt är intressant turistprodukt. Evenemang är viktigt för gästens upplevelse men information om dessa kan bli bättre samt möjligheterna att använda kollektivtrafiken till dessa. Näringen underströk vikten av dialog mellan kommuner och Region Blekinge för att samordna verksamheterna. Deltagarna saknade engagemang i vissa fall som exemplet Säljö udde som är beroende av att gäster kommer dit. Samma möjligheter borde gälla i skärgården som för evenemang på land. Viktigt är också bra förbindelser från hamnar och flygplats. Resenärsservice diskuterades och deltagarna nämnde terminalvärdar och kortbetalning i skärgårdstrafiken som viktiga åtgärder samt WiFi i all kollektivtrafik. Snabbare förbindelser med bl.a. Öresund förordades. Besöksnäringen behöver fler Blekingar och det finns ett värde på 40000 kr och år per ny invånare enligt aktuella siffror. Polen är en viktig marknad och Thomas Peters såg fram emot ett djupare samarbete där kollektivtrafiken är en partner. Myndigheter I trafikförsörjningsprogrammet är det viktigt att få med ett nationellt perspektiv. Stämmer programmets inriktning med Sveriges målsättningar. Vid detta samråd stämde vi av våra tankar med Trafikverket, Länsstyrelsen, Boverket och Naturvårdsverket Samråd myndigheter 150317 Boverket nämnde processen med kommunerna om hur beslut om bebyggelse tas. Förtätning längs kollektivtrafikstråk är viktigt, varje område bör ha service för att minska transporterna och parkeringar är viktiga vid knutpunkter. Länsstyrelsen såg positivt på att klimat- och energistrategin är med. Man eftersökte enkelhet för resenärerna och att samverkan mellan trafik och infrastruktur finns. Fördubblingsmålet är bra under förutsättning att nya resor tas från bilismen. Tillgänglighet och landsbygdsperspektivet är viktiga delar och godstrafiken får inte drabbas av en utbyggd persontrafik på järnvägen. Naturvårdsverket nämnde vikten av att åtgärder miljöprövas så att planen bidrar till en bättre miljö bl.a. genom att reducera biltrafiken. Region Blekinge nämnde att beteendeförändringar behövs vilka kan påverkas med t.ex. avgifter. Kommunsamverkan kan få mer plats i programmet och folkhälsofrågan bör lyftas in. Kommunernas prioritering av kollektivtrafiken är också en nyckelfråga. Trafikverket nämnde vikten av samordning mellan olika trafikslag d.v.s. bl.a. bra bytesplatser och att infrastrukturen anpassas för kollektivtrafiken. Hon ville också se samordning mellan angränsande län. Naturvårdsverket nämnde en baksida med Regionförstoringen som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet, nämligen en större energiåtgång vilket bör beskrivas. Man 8

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen saknade jämställdhetsperspektivet där kollektivtrafiken är positiv genom bättre rörlighet utan bil. Närhet mellan kommuner är viktigt i framtiden för att öka samverkan. Med bättre kollektivtrafiken minskar behovet av att många ska bo i städerna. En mindre klimatpåverkan kräver både teknikförändring och minskat energiuttag. Åtgärder som bilpooler och pendlingsparkeringar behövs för minskad biltrafik Under miljöpåverkan önskade Länsstyrelsen och Region Blekinge att biogasproduktion är viktigt för regionens samlade utsläpp av växthusgaser. Avsättning för biogas behövs för en ekonomiskt hållbar hantering av bl.a. jordbruksavfall och här kan kollektivtrafiken vara ett alternativ. När det gäller framtida eldrift i kollektivtrafiken är det viktigt med krav på förnybar produktion. Vid beskrivning av målet pendlingsbarhet är det viktigt att även bostadens avstånd till hållplats tas med som en faktor. Beskriv begreppet cykelstrategi. Cykel på buss och tåg samt cykelleder och cykelparkeringar vid hållplatser mm Under ekonomi bör intjänade värden beskrivas med utökat kollektivtrafikresande och minskad biltrafik. Ex. Miljö, säkerhet, service, minskat underhåll Trafikföretag Den sista gruppen bland våra samrådspartners är trafikföretagen. Det är viktigt att kollektivtrafiken planeras och organiseras så att trafikutövarens kompetens och kreativitet tas till vara vilket är syftet med dea samråd. Samråd Trafikföretag 150224 Den första frågan som diskuterades var betalningsrutiner som man ansåg tar för mycket tid idag och VO Trafik tittar på sätt att flytta kontanthantering från förarmiljön. Därefter hanterades samarbetet med kommuner om framkomlighet i städerna. Flera företag vittnade om svårigheten att få prioriteringar för kollektivtrafiken i mindre städer där privatbilismen ofta är en viktig politisk fråga även om flera dokument tydligt säger att kollektivtrafiken ska prioriteras. Här vill Region Blekinge beskriva beslutsprocesser där kollektivtrafikens företrädare kommer in tidigt när förändringar planeras i städerna. Parkeringspolicy diskuterades där man tyckte att det generellt är för billigt att parkera i Blekinges städer. Skärgårdstrafiken är viktig för Blekinge och mötets två skärgårdsentreprenörer såg möjlighet att utöka utbudet även om investeringskostnader i nya fordon är höga. Ett problem är den korta turistsäsongen. Cykelturism blir större och behovet ökar att ta med dessa på både båtar och bussar. Möjligheterna skiftar beroende på fordon och trafik men parterna ansåg att frågan är viktig för en framtida utveckling. Även taxirepresentanterna ansåg att de kan bidra och erbjuda taxitransporter för cykelfamiljer kanske i samarbete med hotell eller andra målpunkter. I miljöfrågan sa skärgårdsföretagen att utvecklingen inte har kommit långt. Varken el eller fossilfria bränslen är etablerade i båtbranschen. Taxiföretagen jobbar mycket med miljöbränslen som biogas och elhybrider samtidigt som ren eldrift börjar diskuteras. 40% av taxitrafiken är fossilfri idag. Tillgänglighet är en viktig fråga för resenärerna. Detta är svårlösligt i skärgårdstrafiken dels p.g.a. skiftande vattennivå och dels svårt med framkomligheten för t.ex. rullstolar på många öar. Busstrafiken är nästan helt tillgänglighetsanpassad idag men det finns en svårighet att både klara tidhållning och bra mottagande av många funktionsnedsatta som behöver mer tid. Ett önskemål/krav från flera företag var slutligen en dialog före kommande upphandlingar för rätt utformning av dessa. 9

Bilaga 3 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se 10

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Referat från strategiska dokument Bilaga 4.

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Namn: Bilaga 4 till trafikförsörjningsprogram 2016-2019. Förslag till Regionstyrelsen Dnr: 503-66-2014 2016-02-17/magfor 2

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Referat från strategiska dokument Trafikförsörjningsprogrammet är en beskrivning av hur kollektivtrafiken på bästa sätt ska bidra till att politiskt beslutade ambitioner för Blekinge uppnås. Ambitionerna är väl illustrerade i ett antal dokument där mycket resurser har lagts på att ta fram politiska mål och riktlinjer för Blekinges utveckling. I detta avsnitt ger vi en bild av hur vi tolkar Region Blekinges Länstransportplan, länsstyrelsens Klimat och energistrategi, kommunernas översiktsplaner och gällande trafikförsörjningsprogram som en grund för kollektivtrafikens roll i Blekinge. Referat från strategiska dokument... 3 1. Blekingestrategin 2014 2020... 4 2. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025... 4 3. Klimat- och energistrategi... 5 4. Kommunernas översiktsplaner... 6 4. 1. Karlskrona Översiktsplan 2030... 6 4. 2. Ronneby Översiktsplan 2006... 6 4. 3. Karlshamn 2030, Förslag framme för granskning... 6 4. 4. Sölvesborg, Översiktsplan 2010... 7 4.5. Olofström Översiktsplan för Olofströms kommun... 7 5. Trafikförsörjningsprogram 2012 2015... 8 3

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen 1. Blekingestrategin 2014 2020 Blekingestrategin eller Attraktiva Blekinge är Region Blekinges strategi för att jobba med Blekinges utveckling. Här är livskvalitet och ett rikt arbetsliv grundläggande. En av hörnstenarna är god tillgänglighet till såväl arbete och skola som målpunkter i andra regioner och en konkurrenskraftig kollektivtrafik gör att vi kan förflytta oss på ett effektivt och hållbart sätt. Såväl regionförstoring som besöksnäringen gynnas av bra kommunikationer. Den demografiska utmaningen gör att Blekingeborna blir allt äldre vilket påverkar kollektivtrafiken i två dimensioner. Dels behöver trafiken anpassas för allt fler äldre samtidigt som vi behöver attrahera de unga för att bidra till att de stannar i Blekinge. Förutom tillgänglighet grundas strategin på områdena livskvalitet, arbetsliv och bilden av Blekinge. Under livskvalitet nämns rörligheten som viktig både för det vardagliga livet och för Blekinges regionala attraktivitet, d.v.s. för att konkurrera med andra regioner. Utbyggd infrastruktur och bra kommunikationer är även viktigt för arbetslivet där såväl företag som anställda gynnas av en god utveckling. Bilden av Blekinge handlar om att locka såväl besökare som nya invånare till länet. Här är naturligtvis kommunikationer och infrastruktur en viktig pusselbit. Blekinge har gemensamt bestämt att utvecklingen ska ske i samklang med de horisontella perspektiven vilka är hållbarhet, jämställdhet, mångfald, internationaliseringen samt samverkan. Kollektivtrafik innebär att resmöjligheter finns för alla till minimal miljöpåverkan. När vi planerar trafiken i samverkan med grannregioner, och målsättningen är att Blekinge ska komma närmare bl.a. öresundsregionen, så har vi täckt in dessa mål men naturligtvis behöver vi ha med oss de horisontella perspektiven i det dagliga arbetet för att vi ska nå hela vägen. Blekingestrategin sätter upp mål och indikatorer för de olika insatsområdena vilka ska genomsyra även utvecklingen av kollektivtrafiken. Blekingestrategin är central i kapitel 4 där vi sammanställer bilden av framtidens Blekinge. (Region Blekinge, 2013) 2. Länstransportplan för Blekinge 2014-2025 Dokumentet är framtaget och beslutat av Region Blekinge. Det beskriver politiskt beslutade prioriteringar gällande åtgärder i Blekinges infrastruktur fram till 2025. Planen revideras med intervall om fyra år. I förordet skriver regionstyrelsens ordförande att infrastruktur och transporter utgör en viktig del för att skapa ett attraktivt Blekinge. Det gäller såväl för att utnyttja länets strategiska läge i södra Östersjön som för den lokala utvecklingen. Ett effektivt transportsystem är viktigt för såväl boende som besökare och näringsliv. Länets miljöpåverkan gynnas av en utbyggd infrastruktur för järnvägsgods- och kollektivtrafik. En överenskommelse har tecknats med Trafikverket om samfinansiering av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge Kustbana som syftar till att förbättra det dåliga läget Blekinge har enligt OECD-rapporten när det gäller tillgänglighet till viktiga EU-marknader. En annan ambition är att förbättra möjligheterna att pendla till arbete och utbildning mellan länen. I planen stryker man under vikten av att systemanalysen från 2008 för östra Götaland ska vara en grund för planeringen där kollektivtrafiken är viktig för att binda ihop regionens centralorter. Under avsnittet Resor står det att pendling och regionförstoring med hjälp av kollektivtrafik har väsentliga ekonomiska fördelar för kommuner och regioner. Under Mål anges att regeringen önskar att kollektivtrafiken ska utvecklas då denna är grundbulten i ett långsiktigt hållbart samhälle vilket ska kunna uppnås genom prioritering av resurser och samplanering. 4

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen I en framtidsprognos tror man att biltrafiken kommer att öka med 21% från 2010 till 2030. Medicinen för att kollektivtrafiken ska kunna bromsa den utvecklingen är hög turtäthet och korta restider. Här vill vi referera till en av programmets huvudambitioner vilken är att genom resursförstärkningar och beteendepåverkande åtgärder fördubbla antalet kollektivtrafikresor från 2008 till 2030. Under ekonomin nämns Blekinge Kustbana där kapacitetshöjande åtgärder är nödvändigt för att kunna öka turtätheten och därmed öka resandet och samtidigt klara ökade volymer av godstransporter. Här har överenskommelse om samfinansiering tecknats mellan Region Blekinge och Trafikverket. I övrigt nämns vikten av att öka tillgängligheten till viktiga kollektivtrafikstråk. Sydostlänken nämns som ett viktigt stråk för att förbättra järnvägssystemet i södra Sverige och att ambitioner finns att pröva denna inför nästa planöversyn 2018. I den ekonomiska planen finns 75Mkr av statliga medel avsatta för kapacitetshöjning på Blekinge Kustbana som därför, under vintern 14/15, är föremål för en åtgärdsvalsstudie. 28,5Mkr finns som stöd till mindre kollektivtrafikinvesteringar under perioden. Totalt i planen finns 520 Mkr som stöd till transportinfrastrukturen i Blekinge för perioden 2014 2024. (Region Blekinge 2014) Länstransportplanen finns i sin helhet på Region Blekinges hemsida www.regionblekinge.se. 3. Klimat- och energistrategi Dokumentet är framtaget av Klimatsamverkan Blekinge och beslutat av Länsstyrelsen efter remissbehandling i samtliga kommuner. I förordet skriver Landshövding Berit Andnor Bylund att en av två nämnda åtgärder för att minska klimatpåverkan är att ersätta fossilbränsle med förnybara bränslen. Strategin behandlar fyra målområden, Minskad energianvändning, Förnybar energi, Transporter och Engagera flera, för att nå målet Inga nettoutsläpp av växthusgaser 2050. En studie av utvecklingen under perioden 2000 2010 visar dock att växthusgaserna har minskat med 20 procent sedan 1990 men att detta kan hänföras nästan helt till uppvärmning. Transporterna släpper ut samma mängd växthusgaser i slutet som i början av perioden. Antal bilar per invånare har ökat med nästan 20% de senaste 20 åren men klart minst i Karlskrona med den mest utvecklade kollektivtrafiken. Den största möjligheten att minska växthusgasernas volym finns idag i biltrafiken såväl i Blekinge som i ett globalt perspektiv och här anges kollektivtrafiken vara en viktig faktor. Med detta som utgångspunkt har energi- och klimatmål för Blekinge utformats: Minskade växthusgasutsläpp 50 procent minskning från 1990 2020. Vision: Inga nettoutsläpp 2050 Minskad energianvändning 20 procent mindre energianvändning 1990 2020 Förnybar energi - Minst 80 procent av all energi 2020. Inga fossila bränslen i uppvärmning 2020 Transporter - Energianvändningen ska åter vara nere på 1990 års nivå 2020 I åtgärdsprogrammet ligger fördubblingsmålet till 2030 inom kollektivtrafik och åtgärder som nämns är mindre fordon, utveckla den anropsstyrda trafiken, bättre bytespunkter, Sydostlänken, verka för halvtimmestrafik på Blekinge Kustbana, utveckla tågtrafik mot Göteborg, utred hur bilresenärer kan lockas till kollektivtrafiken samt utveckla service komfort och pris. När det gäller fysisk planering är målet att Kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska prioriteras i planarbetet bl.a. genom att kollektivtrafiken prioriteras före biltrafiken i all 5

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen planering. Som styrmedel nämns parkeringspolicy som främjar ett transportsnålt samhälle. (Länsstyrelsen Blekinge Län, 2013) Klimat- och energistrategin finns i sin helhet på Region Blekinges hemsida. 4. Kommunernas översiktsplaner Kollektivtrafiken har en generellt sett en stor plats i våra fem kommuners översiktsplaner, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågorna. Det är viktigt med bra möjligheter till rörlighet. Ambitionen är hög i samtliga kommuner gällande förbindelser mellan länets städer och till/från storstadsområden medan bilden av den lokala trafiken varierar. I det följande lyfts några ytterligare skrivningar i respektive kommun. 4. 1. Karlskrona Översiktsplan 2030 Här nämns kollektivtrafiken som en faktor i samband med förtätning och funktionsblandning när 5000 bostäder planeras byggas fram till 2030. Bussnätet ska utvecklas med gena snabba linjer. I planstrategin nämner man en Grönare stad som har stor betydelse för bl.a. folkhälsan. För att skapa en bättre stadsmiljö är det viktigt att minska biltrafikens inverkan och förbättra förhållandena för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. En förbättrad kollektivtrafik ska underbyggas med bebyggelse i befintliga stråk. Gullberna station nämns som ny knutpunkt. Kollektivtrafikens framkomlighet ska förbättras vilket främjar resande och bättre miljö. En aktiv parkeringspolicy ger kollektivtrafiken bättre konkurrenskraft. En levande landsbygd är en annan del av strategin och bebyggelseutveckling ska ske företrädesvis norrut mot Rosenholm, Rödeby och Kättilsmåla. I framtiden ska spårtrafik vara möjligt till Rödeby och Nättraby. Även lokal skärgårdstrafik bör utvecklas. (Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun, 2010) 4. 2. Ronneby Översiktsplan 2006 Mycket tidigt under planeringsförutsättningar tas arbetet mot ett hållbart samhälle upp. Här beskrivs infrastrukturen av vägar och byggnader som en viktig faktor för att bl.a. resurssnåla transporter. Under Vision 2020 återfinns utvecklade kommunikationer som viktig för goda pendlingsmöjligheter. I kommunens miljöprogram beskrivs mål som bl.a. ska nås genom att underlätta för kollektivtrafiken i den fysiska detaljplaneringen. Under stadsutvecklingen av Ronneby nämns vikten av sammanhängande stråk som är positivt för kollektivtrafikplanering och flera konkreta exempel tas upp. Man nämner begreppet Bandstad Blekinge som syftar på städerna längs Blekingekusten med korta avstånd vilket är gynnsamt för kollektivtrafik. Utan en medveten satsning på tåg-, bussoch cykeltrafik finns ingen möjlighet att nå de nationella miljömålen enligt Ronnebys översiktsplan. Det är viktigt att vi i Blekinge ser på infrastruktur och kommunikationer helhet där kommuner, länsstyrelse och region jobbar tillsammans. Busstrafiken framhålls som viktig för de mindre tätorterna där kommunikationen kan förbättras. Man nämner också försök med behovsanpassad landsbygdstrafik som intressant. När det gäller järnvägen önskar man att den stärker sin ställning för det kollektiva resandet. I planen finns skisser på nya och snabbare dragning av Kustbanan som då skulle öppna för lokaltågstrafik till mindre stationer. (Översiktsplan 2006 Ronneby kommun, 2006) 4. 3. Karlshamn 2030, Förslag framme för granskning Blekingestrategin anges som en koppling mellan kommunal och nationell nivå. En samlad vision i Karlshamn är Karlshamn, en plats för liv och lust. Hållbara kommunikationer och god infrastruktur utgör 2 av 8 ledord i planen och båda har med kollektivtrafiken som en del av syftet med ledordet. Även förtätning och miljövänlig energi kan anses ge stöd för en utvecklad kollektivtrafik. Utbyggnadsstrategin 20-minutersstaden syftar till att ge fler möjlighet till goda 6

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen kommunikationer. Man skriver att goda kommunikationer är nödvändigt för kommunens utveckling. Kommunikationer och infrastruktur är ett av tio utvecklingsområden. Med en regional arbetsmarknad ökar pendlingen vilket gör att kollektivtrafiken spelar en allt större roll. Goda kommunikationer mellan resecentra är därför en nödvändighet. Man vill skapa bättre förutsättningar genom bättre infrastruktur. Man vill förbättra järnvägsförbindelserna till Karlshamn och främja förbättring av kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens utveckling ska genom mobility management kunna få en större roll. Sydostlänken nämns som viktig för hela regionen. (Karlshamn 2030, Översiktsplan för Karlshamns kommun, 2015) 4. 4. Sölvesborg, Översiktsplan 2010 Under kommunikationer i nulägesbeskrivningen får kollektivtrafiken goda omdömen. Koncentreringen till starka stråk har gett resultat och Närtrafiken kompletterar i glesbebyggda områden. Pendlingsavstånden till grannstäder beskrivs som korta. Under regional samverkan beskrivs önskemålet om halvtimmestrafik med tåg där man nämner samverkan med skånekommuner och man skriver om utbyggnad av pågatågstrafik i nordöstra skåne och västra Blekinge som nu är förverkligat. Ett av flera allmänna intressen är fysisk tillgänglighet där man skriver om samordningen mellan flera färdsätt där den fysiska planeringen är viktig. Man vill förbättra tillgänglighet och framkomlighet för kollektivtrafiken. Man vill öka antalet hushåll med gång- eller cykelavstånd till resecentrum Bland utvecklingsfrågorna finns infrastruktur och kommunikationer som ska förbättras för att göra kommunen bättre att leva, bo och verka i. Man noterar att mindre tätorter har lägre standard avseende bl.a. kollektivtrafik vilket är viktigt för arbetspendling och tillgång till service. Kollektivtrafikservice försvåras av en spridd bebyggelse varför man förordar förtätning i redan bebyggda områden vilka i första hand är Sölvesborg, Hällevik/Nogersund, Hörvik/Krokås, Mjällby och Norje. God tillgänglighet till kollektivtrafik och ett väl utbyggt gång- och cykelnät ska prioriteras. (Översiktsplan för Sölvesborgs kommun, 2010) 4.5. Olofström Översiktsplan för Olofströms kommun En av grunderna för den fysiska planeringen i Olofström är att tillhandahålla en väl fungerande infrastruktur och väl fungerande kommunikationer för ökad tillgänglighet och rörelsefrihet regionalt, nationellt och internationellt. Man vill fortsätta utreda Sydostlänken samt utveckla turismen och tillgängligheten där man vill samarbeta med lokala aktörer som Region Blekinge. Man saknar ett regionalt kommunikationssystem och syftar på länsgränserna som man menar utgör hinder för en utvecklad kollektivtrafik idag. Kommunikationer nämns som en av de frågor som är viktiga för kommunens utveckling. Man ser sig som en del av Öresundsregionen varför goda förbindelser med Malmö är viktigt. Under järnvägstrafik nämns att utveckling av Blekinge Kustbana är viktig även för Olofströms kommun varför bussförbindelser är viktiga. Genom Sydostlänken ser man möjlighet att på sikt föra över både gods och persontrafik mot Kustbanan till järnvägen. Man vill också verka för förbättrad kollektivtrafik såväl regionalt som lokalt. Sydostlänken framhävs som nationellt betydelsefull för att binda samman stambanan med Blekinges hamnar. Den allmänna kollektivtrafiken beskrivs som en faktor av de som avgör kommunens attraktivitet för såväl invånare som näringsliv. Närtrafiken bedöms ha en viktig roll i glesbebyggda områden. (Översiktsplan för Olofströms kommun, 2012) 7

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen 5. Trafikförsörjningsprogram 2012 2015 Region Blekinges första trafikförsörjningsprogram påbörjades 2011 innan den regionala kollektivtrafikmyndigheten hade bildats. Det beslutades formellt av regionstyrelsen i november 2012 och en mindre uppdatering gjordes i november 2013. Programmet präglas av de nyheter som lagen formellt innebar, d.v.s. att kommersiell linjetrafik nu blev tillåten och att kollektivtrafiken genom programmet ska ha en bred förankring genom ett antal samråd. Man tar också avstamp i den önskade samhällsutvecklingen som beskrivs i olika strategiska dokument. Trafiken beskrivs dels övergripande ur olika perspektiv och dels mer detaljerat per trafikområde. Man valde ett övergripande mål Mål om fördubblat resande mätt i antal resor. Därefter följer de underliggande målen Ekonomi, Kvalitet, Kundfokus, Restid, Priser och biljetter samt mål för Tillgänglighet. Målen är av beskrivande karaktär vilket ger en bra bild av ambitionen i verksamheten men är inte alltid mätbara och därmed svåra att följa upp. Programmets riktlinjer bygger på målen och beskriver i vilken riktning man ska gå i olika frågor vilka har varit betydelsefulla för t.ex. bussupphandlingen som genomfördes 2013. Riktlinjerna är i vissa delar övergripande vilket ger flexibilitet för trafikplaneringen men innebär då också svårighet med uppföljning av de politiskt beslutade riktlinjerna. Avsnittet om allmän trafikplikt är centralt i programmet och beskriver omfattningen av den trafik som samhället tar ansvar för och därmed ska upphandla. Detta avsnitt ska finnas i programmet som grund för de formella besluten om allmän trafikplikt. Programmet avslutas med avsnitt om infrastruktur och ekonomi. (Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge, 2012) Programmet finns i sin helhet på Region Blekinges hemsida. 8

Bilaga 4 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se 9

Bilaga 5 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Ekonomi Bilaga 5. 1

Bilaga 5 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Namn: Bilaga 5 Ekonomi till trafikförsörjningsprogram 2016-2019. Förslag till Regionstyrelsen Dnr: 503-66-2014 2016-02-17/magfor 2

Bilaga 5 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Bilaga 5 Ekonomi I denna bilaga finns kompletterande information till kapitel 11 i huvuddokumentet. Bedömda kostnader för de fyra namngivna åtgärderna delas upp på respektive finansiär. En beskrivning anger även hur beräkningen av bedömd kostnad för övriga åtgärder och kapacitetsökningar för att nå marknadsandelsmålet är gjord. Vissa kostnadsfördelningar grundas på kommunernas andel av befolkningen i Blekinge och för att få fram en bedömning har vi här använt SCB:s siffror för 30 september 2015. Blekinge 155733, Karlshamn 31799 (20,4%), Karlskrona 65153 (41,8%), Olofström 13117 (8,4%), Ronneby 28554 (18,3%), och Sölvesborg 17110 (11,0%). Vi upprepar här reglerna för underskottsfördelning från kap 11. Konsortialavtalet styr hur nettokostnader för kollektivtrafiken fördelas mellan finansiärerna som är Blekinges fem kommuner och Landstinget Blekinge. Region Blekinge reviderar varje år en treårsbudget där planerade förändringar presenteras och godkänns genom beslut i Regionstyrelsen. Kostnadsfördelningen inom Blekinge beskrivs här översiktligt. För mer detaljer hänvisas till avtalet. Kostnadsdelarna Tågtrafik, Kustbusstrafik, Sjukresor, Beställningsmottagning och kringkostnader som t.ex. Information, Marknadsföring, Försäljningskostnader betalas av Landstinget till 50% och 50% av kommunerna. Mellan kommunerna fördelas kostnader efter invånarantal Kostnader för Linjetrafik på land, Närtrafik och Färdtjänst betalas till 58% av den kommun där trafiken utförs och 42% av Landstinget I övrigt kan respektive finansiär, eller flera finansiärer, uppdra åt Region Blekinge att upphandla och driva trafik och bekostar då detta på egen hand. Exempel idag är skärgårdstrafik, skoltrafik, resandesvag trafik, Krösatåg och Pågatåg. Trafik över länsgräns upphandlas i samarbete med respektive grannlän och kostnader fördelas som regel efter km i respektive län. Kostnader för namngivna åtgärder uppdelade per finansiär Kostnadsläge 2016 Utveckling av Karlskrona stadstrafik Totalt: 4,0 mnkr ramökning från 2017 Karlskrona kommun(58%): Landstinget (42%) 2,32 Mkr 1,68 Mkr Utbyggnad Öresundståg helg Totalt: 3,0 mnkr ramökning från 2017 Landstinget(50,0%): 1,50 Mkr Karlshamns kommun(10,2%) 306 Tkr Karlskrona kommun(20,9%) 627 Tkr Olofströms kommun(4,2%) 126 Tkr Ronneby kommun(9,2%) 276 Tkr Sölvesborgs kommun(5,5%) 165 Tkr Utveckling av Karlshamns stadstrafik Totalt 3,0 mnkr ramökning från 2018 Karlshamns kommun(58%): 1,74 Mkr Landstinget (42%) 1,26 Mkr 3

Bilaga 5 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Två tågavg. /tim Karlshamn Karlskrona Totalt 21,5 mnkr ramökning från 2022 Vid en förlängning av trafiken från Karlshamn till Karlskrona är det främst Ronneby och Karlskrona tillsammans med Landstinget som påverkas av utökade kostnader. Trafikupplägg i denna beräkning bygger på samma trafikupplägg som dagens Pågatågstrafik. Bedömningen av nettokostnadsökning per kommun och år påverkas av vilket trafikupplägg som väljs och hur trafikens olika delkostnader utvecklas fram till trafikstart. Landstinget 10,7 Mkr Karlskrona kommun 7,4 Mkr Ronneby kommun 3,2 Mkr Karlshamns kommun 26 Tkr Sölvesborgs kommun 15 Tkr Olofströms kommun 11 Tkr Övriga åtgärder marknadsandelsmål. Totalt 3,9 mnkr årlig nettokostnadsökn. från 2017 En beräkning av vad marknadsandelsmålet kostar i form av nya resurser utöver de planerade trafiksatsningarna är med många osäkra faktorer inte möjlig att göra i detalj. Det som är mycket avgörande är att en handlingsberedskap finns för att snabbt sätta in åtgärder när möjligheter öppnas för att nå nya resenärer och anpassa trafiken efter behov som uppkommer kontinuerligt. Det som kan konstateras är att rörligheten och därmed antalet resor i samhället har ökat stadigt, vilket är positivt och viktigt för utvecklingen, men gör också en kraftig andelsökning av kollektivtrafiken till ett tufft mål. Hur har vi då tagit fram denna bedömning av årlig kostnadsökning för kollektivtrafiken? Vi börjar med några antaganden Dagens beläggning som är hög i Blekinge jämfört med andra regioner förblir oförändrad Kostnad per resa är oförändrad vilket är optimistiskt då nya resenärer normalt kräver större insatser än befintliga Ökning av nettokostnad för trafiken motsvarar ökning av antalet resor Storleken på resandeökningen med kollektivtrafiken för att nå ökning av kollektivtrafikens marknadsandel från beror på bilresandets utveckling Enligt Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering 2018 2029 ökar biltrafiken med mellan 16% och 25% fram till 2030 där den lägre nivån innebär att ekonomiska styrmedel har satts in för att minska biltrafikens ökning. 4

Bilaga 5 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen I beskrivningen nedan visas genomförda och planerade trafiksatsningar sedan 2013 samt hur dessa har påverkat och kommer att påverka kostnaderna (Nettokostn. exkl. index i 2014 års kostnadsläge) Åtgärder Nettokostnad År Genomförda åtgärder Krösatåg 15 mnkr 2013 Pågatågsatsning 14 mnkr 2014 Nettokostnad 2014: 183 mnkr Beslutade ej genomförda åtgärder Snabbturer Öresundståg 7 mnkr 2016 Föreslagna åtgärder i detta program Utveckling av Karlskrona stadstrafik 4 mnkr 2017 Utbyggnad Öresundståg helg 3 mnkr 2017 Utveckling av Karlshamns stadstrafik 3 mnkr 2018 Två tågavgångar per timme Kh-Kna 21 mnkr 2022 Totalt genomförda och planerade trafiksatsningar: 67 mnkr Ökning av kollektivtrafiken som krävs för att nå en ökad marknadsandel till 2030 beroende på biltrafikens utveckling med redovisade antaganden Utöver planerade satsningar enligt ovan krävs kapacitetshöjningar och komplettering av utbud för att nå målet om en ökad marknadsandel. Om Trafikverkets prognos om ökat bilresande med mellan 16 procent och 25 procent till 2030 stämmer krävs ny kapacitet årligen för att kunna ta emot nya resenärer och därmed öka andelen resor i kollektivtrafiken. Det som mest skrämmer bilister från att välja kollektivtrafiken är trängsel. Anpassning av kapacitet och andra åtgärderför att möta ökad efterfrågan måste ske kontinuerligt och med kort varsel, vilket innebär en årlig ökning av bidraget med 3,9 miljoner kr, motsvarande 0,8 procent av verksamhetens omslutning. Åtgärderna är nödvändiga för att öka konkurrenskraften i linje med programmets ambitioner samt för att anpassa resurserna till ökat resande till följd av Sveriges åtaganden i klimatavtalet Cop21. Fördelning av dessa kostnader beror på trafiksatsningarnas art och var dessa genomförs. En fördelning enligt 2014 års bokslut kan dock ge en bild av vilken årlig kostnadsökning som genomsnittligt kan bli aktuell för respektive finansiär: Landstinget Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun 1,8 mnkr 1,2 mnkr 250 tkr 320 tkr 230 tkr 100 tkr 5

Bilaga 5 till Trafikförsörjningsprogram 2016 2019. Förslag till Regionstyrelsen Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 E-post kansli@regionblekinge.se www.regionblekinge.se 6

Remissredovisning Trafikförsörjningsprogram 2016 2019 Vi är tacksamma för det stora intresset som dokumentet har visats av samarbetspartners och allmänna organisationer i Blekinge samt från nationella organisationer. Här följer en redovisning av de synpunkter som har kommit in från 29 avsändare samt Region Blekinges kommentarer inklusive eventuella förändringar. Allmänt Trafikförsörjningsprogrammet är ett strategiskt dokument och ska enligt riktlinjer från bl.a. SKL ange ramar för planeringen av kollektivtrafiken. Många av synpunkterna vi har fått in behandlar operativa trafikfrågor som är värdefulla för utformningen av kollektivtrafiken men som inte behandlas i detta dokument. Denna redovisning behandlar i första hand de synpunkter som är viktiga för budskapet och inte alla som handlar om dokumentets utformning. Många svar har en positiv bild, beskriver kollektivtrafiken som viktig för Blekinges utveckling och stödjer stora delar av programmets förslag vilket inte upprepas för varje remissvar. Landstinget Blekinge Landstinget har inget att erinra mot målen generellt men är tveksamt till fördubblingen i likhet med flera andra svar. Föreslår konkret resandevolymmål för 2019 medan visionsmålet 20 miljoner resor 2050 ligger kvar. Positiva till målen restid, två avgångar per timme och pendlingsbarhetsmålet. Satsningarna i Karlskrona och Karlshamn anses lovvärda men inte angelägna ur ett landstingsperspektiv. De ospecifiserade anslagen för fördubbling stöds inte och föreslås anstå tills utvärdering har gjorts av tidigare tågtrafiksatsningar. Region Blekinges kommentar: Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. Det kortsiktiga målet som föreslås anser Region Blekinge ger för kort tid för åtgärder att verka. Kostnader tas bort från beslutet om dokumentet och görs om till allmän information gällande mål. Kostnader föreslås beslutas i ordinarie budgetprocess. Karlshamns kommun Kommunen föreslår att åtgärder med lägst nettokostnad per resa genomförs först. Programmet bedöms vara väl i linje med kommunens översiktsplan. Returbiljetter önskas införas och planerna på flygplatsförbindelse till västra Blekinge stöds. Man saknar en tydligare beskrivning av kostnadsbelastning per finansiär och tillgång till konsortialavtalets fördelning. Karlshamns kommun är återhållsam till att förbinda sig till några ramökningar i detta läge. Region Blekinges kommentar: Ett kompletterande mål införs om marknadsinriktade åtgärder gällande taxor och biljetter. Kostnader per finansiär förtydligas i en ekonomibilaga och beslut om kostnader hänförs till ordinarie budgetprocess. Karlskrona kommun Kommunen ifrågasätter realismen i fördubblingsmålet och anser att en minska bilism kan nås genom bl.a. fler cykelresor. Man anser också att en högre nyttjandegrad kan nås genom differentierade taxor. Utbyggnaden av Karlskrona stadstrafik stöds där eldrivna bussar benämns som en del. I beskrivningen av Kust-till-kustbanan saknar man resonemang om

stopp i Rödeby och att Göteborg är en viktig målpunkt för denna trafik. För Blekinge Kustbana saknas analys av resandet för att motivera två turer per timme och här bör även stopp vid Ronneby flygplats utredas liksom konflikt med framtida godstrafik. Taxesystemet kan förbättras enligt Karlskrona kommun. Ett exempel är returbiljetter som saknas. Man bör överväga om skolornas resor i kollektivtrafiken ska vara gratis. All åretrunttrafik i skärgården bör ha enhetlig taxa lik den nya Sturköförbindelsen. Gällande ekonomin skriver kommunen att även skärgårdstrafik med ett vardagsresande med god beläggning ska vara bastrafik. Man förordar också ekonomiska beslut i varje budgetberedning och således inga beslut om fleråriga anslag. Man saknar analys av tidigare trafiksatsningar. Region Blekinges kommentar: Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. Ett kompletterande mål införs om marknadsinriktade åtgärder gällande taxor och biljetter. Rödeby och Göteborg förtydligas i dokumentet. Kostnader tas bort från beslutet om dokumentet och görs om till allmän information gällande mål. Kostnader föreslås beslutas i ordinarie budgetprocess. I förslaget nämns inte eventuell ändring av bastrafikdefinitionen utan denna fråga får tas upp i särskild ordning Olofströms kommun (Ev justeringar) Olofströms kommun vill att Sydostlänken tydligare ska framgå av programmet. Man vill också lyfta vägförbindelse mot Älmhult som ett busstråk. Dessa förbindelser skulle förbättra förutsättningarna för Volvo som arbetsplats från olika delar av regionen. Man vill också lyfta fram Närtrafik och andra trafikslag för att förbättra möjligheterna att resa kollektivt från landsbygden gärna i samarbete med samhällsföreningar m.fl. Kommunen vill ersätta fördubblingsmålet med ett mål inom programmets giltighetstid. Visionen bör tydligt beskriva att Sydostlänken är i drift och att det finns fler utvecklingsriktningar än mot Öresund. Gällande ekonomin vill Olofströms kommun inte stödja långsiktiga beslut om kostnader utan bestämma budget årligen som för andra kommunala verksamheter. Region Blekinges kommentar: Sydostlänken få större plats i dokumentet och Regionens ambitioner förtydligas. Landsbygdstrafik inklusive Närtrafik har omarbetats. Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. Det kortsiktiga målet som föreslås anser Region Blekinge ger för kort tid för åtgärder att verka. Kostnader föreslås beslutas i ordinarie budgetprocess. Ronneby kommun I huvudsak positiv till målen men fördubblingsmålet får inte vara ett egenvärde. Även landsbygd och mindre tätorter viktiga vid kollektivtrafikens utveckling. Som exembel nämns linje 840. Bättre förbindelser till Ronneby flygplats stöds med fokus på förbindelse Ronneby centrum Flygplatsen. Närtrafiken bör utvecklas för att bli resalternativ på landsbygden(se förslag skrivning i remissvar). Man ser gärna ett Byabussenprojekt i kommunen. Man

framhåller vikten av tågstopp vid flygplatsen. Man vill förtydliga skärgårdstrafikbehov i Ronneby och trafik typ badbussen sommartid. Vikten av fortsatt utveckling av väg 27 bör förtydligas i stycket om restidsmål. Vid utbyggnad av Pågatåg österut bör tågstopp även göras i Johannishus Region Blekinges kommentar: Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. Landsbygdstrafik inklusive Närtrafik har omarbetats. Restidsmål Ronneby Växjö förtydligas. Sölvesborgs kommun Pendling och större arbetsmarknadsregion är viktigt för Sölvesborgs kommun. Mål i Tfp bedöms som angelägna men fråga ställs om fördubblingsmål är motiverat. Resor över gränser viktigt problemområde. Kostnadsökningar konstateras bero på flera faktorer varför ställningstagande till exakt belopp får tas löpande. Region Blekinges kommentar: Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. Kostnader föreslås beslutas i ordinarie budgetprocess. Länsstyrelsen Blekinge Län Anser att trafikförslagens grund i utveckling av det hållbara samhället är lovvärt, inte minst vattenvägarna vilka har stor betydelse för besöksnäringen. Länsstyrelsen framför en synpunkt om att kollektivtrafik på vatten även finns i Ronneby Karön-Ekenäs vilket bör komplettera avsnitt 5.3.4. Region Blekinges kommentar: I remissförslaget togs inte skärgårdsförbindelsen Karön-Ekenäs med då den inte drivs i Blekingetrafikens regi. I kollektivtrafiklagens mening ligger dock att kollektivtrafik ska göras tillgänglig oavsett huvudman. Båtförbindelsen är nu därför inlagd. Region Skåne Instämmer i vikten av goda kommunikationer mellan Skåne och Blekinge. Skriver mycket positivt om tillgänglighet, pendlingsbarhet, hela-resan-perspektivet mm. Saknar beskrivning av hur befintliga mål har uppnåtts. Skåne poängterar att södra stambanan idag inte är lämpad för fler turer på hela sträckan men är postiv till förlängning av Pågatågstrafik till Karlskrona. Skåne upplever Blekinges önskan gällande Markarydsbanan som en motsättning till deras eget program utan ytterligare beskrivning av konflikten. Vill ha mer lokal karaktär på Markarydsbanan än vad vi förordar. Region Blekinges kommentar: Snabba pendlingsturer på Kustbanan bibehålls från Blekinge som ambition för 2016 även om belastningen på banan är hög. Avsnitt om måluppfyllelse läggs till i kap 5.Trafikverket har till uppgift att prioritera mellan önskemålen om tåglägen från olika huvudmän. Värdet av Markarydsbanan för Blekinges del är det långväga resandet till västkusten och Göteborg varför Region Blekinge inte vill ha lokaltågsprofil vid trafikering. Region Kronoberg Anser att programmets följer SKL:s vägledning för trafikförsörjningsprograms utförande. Det finns en logisk koppling mellan länets övergripande strategi Attraktiva Blekinge och de åtgärder som föreslås. Vill gärna se tydligare rubriksättning för målen. Region Kronoberg stödjer skrivningen om Markarydsbanan som viktig länk mellan sydöstra Sverige och

västkusten. Man ger också stöd för snabbare tågtrafik mellan Växjö och Karlskrona för att stärka utbytet mellan regionerna. Region Blekinges kommentar: Det är mycket betydelsefullt att Kronoberg stödjer en kort restid mellan stambanan och Karlskrona, inte minst inför anslutning till framtida höghastighetsbana. Kalmar Länstrafik Stödjer prioritering av restider före fler stationsuppehåll och arbete med samspel mellan kollektivtrafik och cykel. De önskar få med resrelationen Karlskrona Kalmar bland de relationen där vi har restidsmål där deras förslag är 1 tim 15 min 2020. Region Blekinges kommentar: Även Kalmar stödjer korta restider mellan residensstäderna och tiden som föreslås gäller busstrafik. Restidsmålet är inlagt. Trafikverket Region syd Positiva till att Region Blekinge lyfter upp kollektivtrafiken till en viktig strukturbildande faktor i samhällsplaneringen. Vill ha tydligare beskrivning av prioritering gällande kustbanans utveckling även om restidens tyngd framgår. Trafikverket skriver att medel för nödvändiga åtgärder på Kustbanan för halvtimmestrafik saknas i nuvarande nationella plan. Trafikverket vill ha konkret information om åtgärder i infrastrukturen som parkeringsplatser mm vilket vi anser mer hör till en underliggande infrastrukturplan som beskrivs. Man ser positivt på förbättrad tillgänglighet till Ronneby flygplats. Förtydligande önskas under 5.7.1. gällande större åtgärder (Oklart då åvs:er och utredningar pågår) om vad som prioriteras i kommande planperiod samt de finansieringsprinciper som Trafikverket tillämpar. Region Blekinges kommentar: Medel till kapacitetshöjande åtgärder på Kustbanan finns enligt överenskommelse med Trafikverket finns enligt Länstransportplanen. Åtgärdsvalsstudie pågår för att fastställa behov av åtgärder varför de inte kan beskrivas i detta dokument. Information om vilka större åtgärder som ingår i nuvarande planer är inlagd. Resenärsforum Värdesätter ambitiöst samrådsförfarande. Ser generellt att en hållbar och pålitlig kollektivtrafik bör prioriteras. Turtäthet och restider bör prioriteras före priset. Bytespunkter är viktiga. Kontantbetalning (inklusive kort) ska vara möjlig i alla trafik. Båtlinjers tillgänglighet i tidtabeller och resrobot anses kunna förbättras. Region Blekinges kommentar: En förändring mot mindre kontanthantering i kollektivtrafiken har drivits fram av säkerhetsskäl och i arbetet med marknadsinriktade taxor ligger att göra det enkelt att åka med kollektivtrafiken. Centerpartiet i Blekinge Ambitionsnivån är bra men kompletteringar behövs gällande landsbygden som bör vara en del av strategin. Man saknar också koppling till Baltic Link, Sydostlänken och planerade höghastighetståg. Man önskar bättre service, tillförlitlighet och tillgänglighet. Cykel ses som ett förbättringsområde och mindre bussar ger miljöfördelar på vissa sträckor. Parkeringar för samåkning och pendling förordas. Man vill också ha tågstopp vid flygplatsen. Godstrafiken

nämns som viktig varför Sydostlänken och Baltic Link bör prioriteras även om detta dokument inte hanterar godstrafiken. Centerpartiet vill se större hänsyn till miljö och klimat och kollektivtrafik bör drivas med biogas och el. Målen ska sättas realistiskt och kostnadsdrivande lösningar ska undvikas. Centerpartiets Karlskrona krets Vi tar här upp punkter som länsorganisationen inte har tagit upp: Föreningen stödjer utökad turtäthet i pendlingsläge. Taxesamordning med grannlän är viktigt, närtrafiken bör omarbetas och skärgårdstrafiken bör utökas. Miljöaspekten anses vara svag i planen. Ekonomin är viktig i planeringen. Region Blekinges kommentar: Centerpartiets båda remissvar stödjer programförslaget och det medför därmed inga förändringar. Liberalerna i Blekinge Liberalerna ifrågasätter fördubblingsmålet då ökning av andra delar av resandet också kan ha effekt på miljön. En effekt av ökat kollektivresande bör vara en lägre subvention av resorna. Man stödjer ambitionen att göra länsgränsresor enklare utan priseffekter. Tågstopp i Rödeby och Gullberna förordas samt bättre tidhållning och service där Kust-till-kustbanan tas som exempel på tekniska brister. För uppföljning av mål önskas en tydligare metodbeskrivning för bättre transparens. (Ett arbete som återstår vilket beskrivs i kap 13) Snabbtåg önskas på Kustbanan. Liberalerna förespråkar gratis bussresor för resenärer i rullstol, med rollator och med barnvagn. Kortare restider önskas i expressbusstrafiken för att närma sig resa med egen bil varför stoppbild bör utredas. Gällande Karlskrona vill man att kollektivtrafiken utvecklas för att möjliggöra bättre användning av handelshamnen än att vara parkeringsplats. Tvärförbindelserna i Karlskrona behöver också bli bättre. Region Blekinges kommentar: Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. I princip inga kollektivtrafikresor ger ett ekonomiskt överskott med de riktlinjer som finns för prissättning varför nya resor ger kostnadsökningar i form av utökad kapacitet. Ett mål om marknadsinriktade taxor finns vilket ger möjlighet att differentiera priser för olika kundgrupper men beslut om dessa åtgärder tas inte i detta dokument. Miljöpartiet i Karlshamn Miljöpartiet i Karlshamn anser att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig, håller hög kvalitet och håller rimliga priser vilket programmet tillgodoser. Programmet har en hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken vilket stärker länets utveckling. Ökade intäkter ska finansieras genom ett ökat resande för att inte drabba resenären med ökade biljettpriser. MP stödjer satsningar på infrastruktur för tillgänglighet till kollektivtrafiken. Kommunerna bör bidra till kollektivtrafikresandet genom ändrade parkeringspolicys. Miljöpartiet ser positivt på elbusstrafik. Man vill ha bättre förbindelser till Ronneby flygplats, Växjö, större arbetsplatser. Ekonomiavsnittet bör kompletteras med en beskrivning av kostnadsfördelningen mellan finansiärerna i Blekinge samt mellan Blekinge och grannlän. Bilagorna bör kompletteras med information om Resander per linje och ekonomiskt underskott per linje.

Region Blekinges kommentar: En ekonomibilaga tillförs som beskriver fördelning av bedömda kostnader men beslut om utökade kostnader hänförs till ordinarie budgetprocesser. Statistik per linje anses inte höra till detta program som anger övergripande riktlinjer för trafiken. Nya moderaterna i Blekinge Skriver generellt att trafikarbetet kommer att öka och att alla trafikslag behöver komplettera varandra. Utbyggnad av infrastruktur ska därför fortsätta för alla trafikslag. Miljö- och klimathänsyn kommer att lösas med teknisk utveckling. Svaret innehåller förslag på ändringar/kompletteringar av olika avsnitt. Pendlarparkeringar med laddningsmöjlighet önskas. Bussen ska inte prioriteras så att biltrafiken störs. Skärgårdstrafiken bör öka och taxorna harmoniseras där det idag kostar mer i östra skärgården än till Sturkö. Flyget som också kan drivas fossilfritt i framtiden bör stärkas med bättre tillgänglighet. Snabbturer förordas i pendlingsläge. Sambandet mellan gods- och persontrafik bör klarläggas i programmet. Sydostlänken är viktig både för Olofström och länet som helhet med fokus på hamnarna. Programmets totala kostnad är tveksam för finansiärerna. Speciellt fördubblingsmålet. Pengar för ökning av tågtrafik kan användas bättre till busstrafik Region Blekinges kommentar: Sammantaget görs bedömningen att det finns stöd för åtgärder för att främja övergång från bilresor till andra färdsätt som förutom att vara mer miljövänliga också tar mindre mark i anspråk och ger mindre buller. Det finns även brett stöd för snabbare restider vilket bara tåget kan tillföra på sikt. Kostnadsmässigt flyttas beslut om medel till ordinarie budgetprocesser. Socialdemokraterna Blekinge Tycker dokumentet ger en bra bild av hur kollektivtrafiken kan bidra till Blekinges utveckling och står bakom ambitioner och mål med ett undantag. Fördubblingsmålet bör tas bort då fler resor i kollektivtrafiken inte är ett egenvärde och då målet om ökad marknadsandel bättre styr mot ett mindre bilresande räcker detta som mål för kollektivtrafikens utveckling. Gällande ekonomin är man positiv till en redogörelse av bedömda kostnader men dessa ska inte vara en del av beslutat dokument då årliga budgetar måste kunna tas fram utan låsta ekonomiska åtaganden. Den bedömda årliga kostnadsökningen kopplad till fördubblingsmålet vill man ta bort då målet föreslås utgå men det finns ingen beskrivning av hur marknadsandelsmålet ska finansieras. Region Blekinges kommentar: Fördubblingsmålet tas bort och marknadsandelsmålet utvecklas. Bedömningen görs dock att detta inte medför minskat behov av trafiksatsningar och kapacitetshöjande åtgärder. Kostnader föreslås beslutas i ordinarie budgetprocess. Sydostlänken få större plats i dokumentet och Regionens ambitioner förtydligas. Landsbygdstrafik inklusive Närtrafik har omarbetats. Det kortsiktiga målet som föreslås anser Region Blekinge ger för kort tid för åtgärder att verka.

Sydsvenska Industri- och handelskammaren Satsningar på E22 och Blekinge Kustbana är avgörande för länets samhörighet. Anslutning till höghastighetsbanan måste vara viktigt mål. De stödjer satsning på två avgångar per timme men restid är viktigt. Även anslutningar till flygplatsen är positivt och man ser Sydostlänken som viktig för företag i regionen. Handelskammaren stödjer målet om att öka andelen persontransporter som sker med kollektivtrafik. Region Blekinges kommentar: Sydostlänken få större plats i dokumentet och Regionens ambitioner förtydligas. Synskadades riksförbund Blekinge (SRF) Miljöfordon är bra men de tysta fordonen är ett problem för synskadade varför varningsljud bör finnas. Definitionen av tillgängliga hållplatser i 5.7.2. ifrågasätts då fler krav ställs från synskadade. Bussars utrustning är idag bättre men det finns brister i underhåll varför rutiner för kvalitetsuppföljning bör förbättras. Man är positiv till mål för utbildning i bemötande. SRF saknar mål för ledsagning, tillgängliga biljettköp samt mål för utveckling av servicetrafiken. Region Blekinges kommentar: Definitionen av olika tillgänglighetsnivåer anses inte vara slutgiltig utan föreslås utredas under programperioden Svenska taxiförbundet Taxiförbundet saknar skrivning om kollektivtrafikmyndighetens ansvar för att verka för en tillfredsställande taxiförsörjning vilket framgår av kollektivtrafiklagen. Man förordar en ökad anropsstyrd taxitrafik för ökad tillgänglighet och minskad privatbilism. Mindre fordon är miljövänligare än buss vid litet resande. Taxiförbundet föreslår en utredning av möjligheterna att öka den anropsstyrda trafiken vilket ligger i linje med programmets ambition att utreda dagens Närtrafik och hur nya sätt att trafikera landsbygden kan ge en bättre service. Region Blekinges kommentar: Beskrivning av kollektivtrafikmyndighetens ansvar för taxis närvaro i länet förtydligas och exempel på uppdrag för taxi i landsbygdstrafikenutvecklas. Sveriges bussföretag och Småland Blekinge bussbranschförening Sveriges bussföretag är en förening för Sveriges bussföretag och researrangörer samt organisatör för landets bussbranschföreningar. Sveriges bussföretag deltog i framtagandet av Partnerskap för en förbättrad kollektivtrafik där bussbranschen, SKL m.fl. bl.a. har tagit fram diverse vägledningar där en guidar i utformning av trafikförsörjningsprogram. Remissvaret innehåller önskemål om att trafikförsörjningsprogrammet bör ge stöd åt branschens gemensamma vägledningar och det nationella strategiska arbetet inom Partnerskapet. Man vill gärna delta i arbetet med handbok för kommersiell trafik. Man vill utveckla marknadsanalysen genom svar på specifika frågor som tas upp och tror att fler möjligheter för kommersiell trafik då skulle uppkomma. Gällande mål vill man se starkare koppling till partnersamverkans miljöprogram. Ekonomiavsnittet kan bli tydligare gällande satsningars kostnader och konsekvensanalys

önskas som motiv till val av prioritering. Sveriges bussföretag önskar se RKM:s årsrapport för kollektivtrafiken i Blekinge samt att delta i slutbearbetningen av programmet. Region Blekinges kommentar: Det nationella partnerskapet för förbättrad kollektivtrafik är viktigt för utvecklingen och påverkar hur t.ex. upphandlingar utformas vilket förtydligas i programmet. BTH, Skrivet av Sven Borén och inte formellt beslutat i BTH:s ledning BTH:s svar innehåller många värdefulla kommentarer till formuleringar och vilka ord som har använts. Man vill också se tydligare skrivningar om elbusstrafik som aktuell och viktig i miljöarbetet. Region Blekinges kommentar: Vissa formuleringar har ändrats och elbuss har fått mer plats. Blekinge arkipelag Har en ansökan till länsstyrelsen klar om att få starta ett fyraårigt projekt med stöd av tillväxtverket för att utveckla en skärgårdslinje längs länets kust (Karlshamn Karlskrona). Linjen skulle ge underlag för aktiviteter i skärgården och ge kombinationsmöjligheter med t.ex. cykel. Projektet kräver satsningar i såväl infrastruktur som nätverksträffar och marknadsföring. Trafik bör starta redan 2017 för att projektet ska ge bäst resultat och inte vänta till nästa upphandling av skärgårdstrafik som är planerad till 2018 Region Blekinges kommentar: Skärgårdstrafiken beskrivs som viktig för Blekinge utredning av behov ska göras inför upphandling med trafikstart 2018. Kommunala pensionärsrådet Karlskrona Tillgängligheten till kollektivtrafiken kan förbättras på flera punkter. Krav på dator eller smarttelefon för biljettköp hindrar kollektivtrafikresor för många äldre. Man önskar utökad närtrafik och seniortaxa under lågtrafiktid. Den föreslagna processbeskrivningen stöds och där bör representanter för äldre i samhället ingå. Region Blekinges kommentar: Remissvaret medför inga ändringar då landsbygdstrafik beskrivs som en viktig fråga för kollektivtrafiken. Öljehults samhällsförening (Stödbrev från Hallabro samhällsförening) Föreningen saknar konkreta åtgärder i form av utpekade trafiksatsningar i busstrafiken där sträckan Ronneby Tingsryd är i fokus. Man anser att programmet är för abstrakt och ger för lite styrning av trafikplaneringen, att viktiga samhällsfrågor överlåts till tjänstemän. I remissvaret finns många citat från programmet som man anser stöder föreningens önskan om att få fler stopp och fler turer på sträckan Ronneby Tingsryd där man jämför med sträckan Tingsryd Växjö där lokal trafik kompletterar den snabbare linje 840. Region Blekinges kommentar: Remissvaret kommer att användas i framtida utveckling av busstråket Ronneby Växjö inklusive lokal trafikering av norra Ronneby kommun. Det medför dock inga förändringar i förslaget till trafikförsörjningsprogram.

Förslag till beslut 4 2016-03-02 REGIONSTYRELSEN 2016-03-16 Dnr 111-379-2015 Handläggare Mathias Roos 0455-30 50 53 Remissvar; Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Region Blekinge har fått Region Skånes Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen för yttrande. Region Skåne önskar svar senast den 31 mars 2016. Kansliet har tagit del av remissversionen av strategin som ska tydliggöra Skånes ambition att integrera godstransporter och logistikverksamheter i det regionala utvecklingsarbetet. Strategin avser att ge tydligare riktlinjer för hur infrastrukturen bör utvecklas samt för tillväxten av logistikområden så att Skåne bättre kan dra nytta av den tillgänglighet som det geografiska läget ger. Region Blekinge håller med om vikten av att utnyttja det geografiska läget och betydelsen av samverkan mellan administrativa nivåer och mellan olika aktörer för att nå framgång. Vi saknar dock betydelsen av samverkan över regiongränserna för att exempelvis utveckla transportkorridorer som vi har gemsamma intressen i för att stärka konkurrenskraften. Arbetsutskottet har 2016-03-02 behandlat ärendet. Strategin finns att ladda ner på följande länk: http://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/samhallsplanering/infrastrukturplanering/godsstrategi/ Beslutsunderlag Förslag till beslut, 2016-03-02 Remissyttrande Remiss missiv 2015-12-04 Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen, remissversion dec. 2015 Arbetsutskottets beslut, 2016-03-02 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att tillstyrka remissyttrandet Expedieras: Karlskrona hamn, Karlshamns hamn, Olofströms kommun, Karlshamns kommun, Sydsvenska industri och handelskammaren Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se

Karlskrona 2016-02-18 Dnr 111-379-2015 Region Skåne 291 89 Kristianstad region@skane.se Kopia; akten Diarienummer 0902735 Remissvar över Region Skånes Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Region Blekinge har som en av remissinstanserna ombetts ta ställning till: Godsstrategins inriktning och fokus Godsstrategins beskrivning av Skåne som gods- och logistikregion Godsstrategins beskrivning av utmaningar och möjligheter De ingående delstrategiernas relevans och rimlighet Godsstrategins inriktning och fokus Region Blekinge välkomnar den övergripande inriktningen med strategin, att utnyttja Skånes (men även övriga Sydsveriges) geografiska förutsättning som port mot Europa på bästa sätt, samtidigt som transporternas avigsidor måste hanteras. Region Blekinges övertygelse är att samverkan över administrativa nivåer samt mellan offentliga och privata aktörer är nyckeln till framgång i komplexa och stora utmaningar. I dokumentets inledning beskrivs en inomregional samverkan exemplariskt, medan mellanregional samordning när det gäller gods- och logistikfrågor inte lyfts fram som en viktig del. Därför kan det vara viktigt att i sammanhanget nämna att Regionsamverkan Sydsverige samverkar för att stärka hela Sydsveriges positioner och konkurrenskraft. Denna samverkan har en direkt inverkan på det femte strategiområdet för ett flerkärnigt Skåne Stärka Skånes relation till Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön. Samverkan ligger även till grund för Sydsveriges tredje gemensamma prioritering inom transportområdet i det positionspapper som samtliga ställt sig bakom att utveckla Konkurrensmässiga och hållbara godstransporter. Godsstrategins beskrivning av Skåne som gods- och logistikregion Redan tidigt i strategin lyfts Skånes roll som en länk i en stor kedja upp. Denna bild delas av Region Blekinge men saknar samtidigt en mer sammanhållen beskrivning av det som, förutom de prioriterade huvudkorridorerna, gör länken stark, nämligen anslutande infrastruktur. Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se 1

Både i fråga om godsjärnvägsnät och vägnät är Skåne och Blekinge integrerade. Skånebanan med anslutande Blekinge kustbana kommer att öka i betydelse även i snar framtid, då bland annat antalet sökta tåglägen för gods mot Karlshamns hamn ökat med 100 % inför 2016. Järnvägsflödena i figur 12 sida 18 i dokumentet, oklart vilket år som illustreras, skulle möjligen vinna på att kompletteras med en uppskalad bild över flöden i Sydsverige. Blekinge har ett strategiskt läge i södra Östersjön för den ökade handeln med Polen och Centraleuropa, Baltikum och vidare mot Asien. Blekinges centralt utpekade hamnar i Karlshamn och Karlskrona växer betydligt starkare än Trafikverkets basprognos för sjöfarten. De reguljära färjelinjerna till Gdynia i Polen samt Klaipeda i Litauen är i stadig tillväxt. Region Blekinge ser en fördel av att tydligare beskriva dessa naturliga kopplingar, då de samtidigt stärker bilden av Skånes position i navet av ökande flöden i Sydsverige. Godsstrategins beskrivning av utmaningar och möjligheter De flesta av de trender som lyfts fram i strategin, återfinns även i centrala styrdokument hos Region Blekinge. Detta ger en god förutsättning för samverkan inom områdena. Strategin anger att det är för tidigt att utvärdera konsekvenserna av svaveldirektivet som berör sjötransporter. I Blekinge ses dock redan en inverkan på landtransporter, där näringslivet fortsätter att rusta för kraftiga ökningar av tunga vägtransporter. Bland annat kommer man inom ett fåtal år dubbla kapaciteten på färjeförbindelsen mellan Karlshamn och Klaipeda. Detta är redan beslutat i aktörernas investeringsplanering. Bland möjligheterna stödjer Region Blekinge framför allt bilden av utvecklingen kring Hässleholm. Hässleholms betydelse för effektiva godstransporter på järnväg till och från Blekinge kan inte underskattas. Förslaget från Sverigeförhandlingen till stationslägen i Hässleholm på den planerade höghastighetsjärnvägen stärker Hässleholms läge som betydande nod gällande persontrafik. Denna kombination av utveckling kan med fördel beskrivas tydligare i strategin. De ingående delstrategiernas relevans och rimlighet Även i detta avsnitt saknar Region Blekinge en tydligare hänvisning till vikten av samverkan mellan regioner och internationellt på grund av frågornas bredd och komplexitet. Framför allt för att kunna leva upp till strategiområdet Stärka strategiska lägen och stråk med dess Skånebild krävs ett fortsatt aktivt arbete med sydsvenska prioriteringar och initiativ, spetsat med internationellt engagemang. Behovet av gränsöverskridande transporter kan beskrivas tillsammans med hur genomförandet av EU:s TEN-T-nätverk kan nyttjas för att skapa mervärden i det inhemska transportnätet. Ska transportsystemet gynna ökad utveckling i 2

Sverige måste förbindelserna stärkas österut med viktiga transportkorridorer i Baltikum, Polen, Centraleuropa genom hamnar i södra Sverige. Med hänsyn till Hässleholms vikt för Blekinge gällande transportrörelser både inom gods- och passagerartrafik, förespråkar Region Blekinge att andra stycket efter underrubriken Utveckla brytpunkter för godståg, utvecklas för att tydligare beakta transportrörelser även i öst-västlig riktning i södra Sverige. Även en utbyggnad av Sydostlänken mellan Älmhult och Olofström till Blekinge kustbana har betydelse för Skåne och Hässleholm som nod i järnvägssystemet. Strategiområdet Främja hållbara transportslag och transportplanering kan med fördel skärpas ytterligare genom att visa på potential i offentliga aktörers ansvar genom bland annat innovationsupphandlingar samt tydligare hållbarhetskrav i upphandlingar generellt. Region Blekinge välkomnar särskilt underrubriken Stärka dialog och samverkan för gemensamma lösningar. Samtidigt önskar Region Blekinge att andemeningen av samma stycke tydligare och mer konsekvent återges i andra delar av strategin, igen för att stärka bilden av Skåne som en mycket viktig länk i en större kedja. Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande 3

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Björn Petersson Infrastrukturstrateg 040-675 33 78, 0706-684 86 18 bjorn.petersson@skane.se MISSIV Datum 2015-12-04 Dnr 0902735 1 (3) Remiss: Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Skåne präglas av omfattande transporter, och en stor andel av Sveriges export och import passerar regionen. Med en förväntat stigande utrikeshandel och en ökande befolkning, kommer transporterna allt mer att utgöra en märkbar del av vardagen framöver. Därför är det viktigt med en samlad strategi för det fortsatta arbetet med hållbara godstransporter. Förslag till Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Skåne syftar till att skapa förutsättningar för en utveckling som bidrar till en hållbar regional tillväxt. Strategin ska ge tydligare riktlinjer för hur infrastrukturen bör utvecklas samt för tillväxten av logistikområden så att Skåne bättre kan dra nytta av den tillgänglighet som dess geografiska läge ger. Region Skåne vill med strategin se ett stärkt fokus på Skåne som logistikregion, ge vägledning i hur godstransporter och logistiknäringen bör utvecklas samt stödja det skånska näringslivet med hållbara transportlösningar genom utveckling av befintliga och potentiella logistikområden. Remissinstanserna ombeds att ta ställning till: Godsstrategins inriktning och fokus Godsstrategins beskrivning av Skåne som gods och logistikregion Godsstrategins beskrivning av utmaningar och möjligheter De ingående delstrategiernas relevans och rimlighet Handlingar i ärendet finns på: www.skane.se/godsstrategi. Region Skåne önskar få svar senast den 31 mars 2016. Skicka yttrandet i digital form till region@skane.se eller via post till Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Ange Dnr 0902735. För eventuella frågor kontakta: Björn Petersson tel: 040-675 33 78, e-post: bjorn.petersson@skane.se, eller Sten Hansen tel: 040-675 32 38, e-post sten.hansen@skane.se. Frågeställningar avseende enskilda infrastrukturobjekt och dess prioritering hänvisas till remissförfarandet för den kommande regionala infrastrukturplanen. Med vänlig hälsning Mätta Ivarsson Ordförande, Regionala Utvecklingsnämnden Postadress: 29189 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): 040-675 30 00 Internet: www.skane.se