Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Herrgårdsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 62 Förskoleklass 17 Grundskola 90 Herrgårdsskolan ligger på Lindholmen vid Herrgårdsparken och omfattar förskoleklass samt årskurserna 1 6. I rektorsområdet ingår också två förskoleavdelningar med plats för 35 barn vardera. Verksamheten i skolan startade hösten 2004 men en av förskoleavdelningarna kom dock igång under vårterminen. Flertalet elever kommer från en fristående skola som upphörde vårterminen 2004. Intagningen till skolan kommer i framtiden att vara baserad på närhetsprincipen. I Herrgårdsskolan finns 110 elever, uppdelade i arbetslag. Vardera arbetslagen förskoleklass och årskurserna 1 4 består av en förskollärare, en fritidspedagog och två grundskollärare och i arbetslaget 5 6 finns två grundskollärare. I dagsläget består skolan av fyra byggnader varav två är nybyggda och två från 1800-talet. Det finns planer på nybyggnation i och med att skolan planeras att ha verksamhet för åldrarna 1 16 år. De äldre byggnaderna håller på att renoveras. I den ena, som kallas Polishuset, finns årskurserna 5 6. I den andra, äldre byggnaden, Herrgården, finns rektorsexpedition, skolsköterskemottagning, konferensrum, matsal för de äldre eleverna, arbetsrum m.m. I de två, identiska, nybyggda skolhusen finns plats för förskoleavdelning 1 5 år, förskoleklassen samt årskurserna 1 4. I vardera husets mitt finns en stor, ljus gemensam samlingssal som också används som matsal. Fritidshem finns för barnen t.o.m. årskurs 4 och avdelningarna samverkar med förskolan i frågor om öppnings- och stängningstider. Skolgården är utrustad med lekmaterial, bollplaner och där finns ett stort grönområde i parken som ger eleverna inspiration till lek och rörelse. Det bör påpekas att denna rapport grundar sig på en inspektion som genomfördes i mitten av oktober 2004. Skolans verksamhet hade vid tidpunkten för inspektionen således bara varit igång cirka en och en halv månad och var i ett uppbyggnadsskede. Inspektörernas beskrivning och bedömning av de områden som ingår i en inspektion bör därför ses mot denna bakgrund. Genomförandet av inspektionen i Herrgårdsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Herrgårdsskolan har bestått av experterna Marie Karlsson och Jonas Österberg. Besök i Herrgårdsskolan genomfördes den 13 oktober 2004. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Herrgårdsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Herrgårdsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, personal, elever samt föräldrarepresentanter. Lektioner i samtliga arbetslag besöktes vid flera tillfällen. Under besöket fördes också spontana samtal med elever, personal och föräldrar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Herrgårdsskolans start höstterminen 2004 samlades personalen veckorna före skolstarten med gemensamma föreläsningar, diskussioner och värdegrundsövningar. Första delen av höstterminen har personalen använt till att få eleverna, som till största delen kommer från den fristående skolan som upphörde i och med vårterminen 2004, att känna sig trygga och att trivas med den nya skolan. Skolan har prioriterat att eleverna skall få tid att bearbeta omställningen till sin nya skola. Vid besöket möter inspektörerna elever som känner glädje och lust att lära. Av intervjuer med eleverna framkommer att de känner sig trygga i skolan och att de är särskilt nöjda med skolgårdens möjligheter. Eleverna anser att det är viktigt att vara med och påverka och kunna ta ansvar men uppger att de ännu saknar möjligheter till detta i och med att skolan saknar gemensamma former för elevmedverkan. 3

SKOLVERKET Sammanfattningsvis menar inspektörerna att någon bedömning av skolans resultat av arbetet med normer och värden inte kan göras då verksamheten endast varit igång en kort tid. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I skolan har ingen uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen gjorts. Skolan har ännu inte följt upp om eleverna i årskurs 5 uppnått målen i samtliga ämnen. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att skolan i nuläget saknar kännedom om elevernas kunskapsutveckling. Skolan bör påskynda arbetet att följa upp elevernas resultat och kunskapsutveckling särskilt med hänsyn till de elever som inte uppnått målen och som därför kan vara i behov av särskilt stöd. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Herrgårdsskolan finns ännu inga formella samverkansorgan eller former för samverkan med elever eller föräldrar. Rektorn uppger att avsikten är att bilda en lokal styrelse med föräldramajoritet. Föräldrarepresentanter har valts från varje arbetslag och de erbjuds att tillsammans med skolans personal delta i en kommande tvådagarskonferens. Tema för studiedagarna är värdegrundsfrågor och den vuxnes förhållningssätt gentemot barn. Föräldrar som inspektörerna varit i kontakt med uppger att de inte känner till vem som är ansvarig lärare för deras barn och därigenom inte kunnat få information kring det egna barnet. Elevråd finns inte på skolan och de intervjuade eleverna uppger att de också saknar klassråd. Dock berättar elever från en av klasserna att de har haft ett samråd där de tagit upp frågor som rör basketbollar och lekmateriel. Skolan har ännu inte påbörjat arbetet med hur man avser att förebygga och förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Några gemensamma 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun rutiner om hur skolan skall agera vid mobbningssituationer och liknande finns ännu inte. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan saknar rutiner för att förebygga och förhindra kränkande behandling och snarast bör utveckla sådana. Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling. Vidare bör skolan utveckla former för eleverna till att kunna ta ansvar och vara delaktiga samt utveckla former för föräldrasamverkan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Herrgårdsskolan har, genom utvecklingsledarna i stadsdelen Lundby som också varit med i planerandet av skolan samt deltagit i anställning av personalen, en vision som omfattar spårtanken och individuella utvecklingsplaner. Där anges: spårtanke som en helhet i synsätt och progression i lärande 1 16 år och elevaktiva, undersökande, tematiska arbetssätt. Skolans vision är att arbetet och organisationen skall relateras till målen i verksamheten och inte till stadier, årskurser eller klasser. Arbetssättet skall vara elevaktivt och undersökande och tankegången är att arbetet ska vara tematiskt, enligt den danska Bifrostskolans modell. Skolan planerar studiebesök för pedagogerna till Danmark och räknar med att starta det tematiska arbetssättet nästa termin. Skolan har ännu inte utarbetat någon arbetsplan eller liknade som beskriver hur skolan avser att genomföra målen för utbildningen vid skolan. I skolan pågår arbete med att lära känna eleverna och integrationstanken är i fokus för pedagogerna. Arbetslagen samverkar på ett tydligt sätt under dagen. Föräldrarna uppger t.ex. att de fått information om skillnaden mellan förskoleklass och skola och de känner sig trygga med den balans som finns mellan de båda verksamheterna. Arbetslagen har gemensamma samlingar, musikundervisning, dramaövningar och årskurserna 5 6 samverkar i de flesta ämnen. Vid inspektionsbesöken arbetar eleverna efter en veckoplan. Eleverna arbetar i läroböcker med tillhörande arbetsböcker, såväl enskilt som i grupp. Eleverna uppger att lärarna bestämmer med vad och hur de skall jobba under veckan. Eleverna känner inte till målen för sin utbildning. Lärarna uppger att de har diskuterat kursplanemålen men ännu inte delgivit dem till eleverna. Vid samtal med eleverna får inspektörernas intryck av att eleverna inte upplever att de är delaktiga eller får möjlighet att ta ansvar efter deras förmåga och mognad. Ett intryck är också att det ges få tillfällen för eleverna att få insikt i det egna lärandet. I ett av arbetslagen är dock eleverna med och utvärderar veckans arbete. 5

SKOLVERKET Skolan har ännu inte någon klar bild av om det finns elever som är i behov av stöd och vad inspektörerna uppfattat finns ännu inga åtgärdsprogram upprättade. Skolan har eller kommer att ha välkomstsamtal med föräldrarna och får därigenom information kring eleverna. Lärarna uppger att de också kommer att erbjuda utvecklingssamtal. Specialpedagog finns på skolan två dagar per vecka. Elevvårdteam skall bildas och rektorn kommer att kalla skolsköterska, specialpedagog och vid behov hyra in kurator. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet är under uppbyggnad. Inspektörerna bedömer att skolan bör påskynda arbetet med att identifiera elever som kan vara i behov av särskilt stöd och upprätta åtgärdsprogram samt ge eleverna erforderligt stöd. Arbetet med att skiftligt formulera hur skolan avser att genomföra utbildningen vid skolan (arbetsplan) bör påbörjas där elever och föräldrar ges tillfälle att medverka i det arbetet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I Herrgårdsskolan finns sedan augusti 2004 en rektor som har det övergripande ansvaret för det pedagogiska, administrativa samt personalledande arbetet inom rektorsområdet. Herrgårdsskolan skiljer sig från de andra skolorna i Lundby genom att rektorn även har ansvar för förskolan. Rektorn har pedagogisk utbildning och erfarenhet. Rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten och är känd av elever och föräldrar. Rektorn har inte deltagit i den planering som gjordes inför skolstarten. För denna planering ansvarade en utvecklingsledare under ledning av verksamhetschefen. De beslut kring skolans organisation och innehåll som en rektor i Lundby har att besluta om enligt stadsdelens delegationsordning och författningar, till exempel fördelning av timplan, skolans och elevens val, språkval är således frågor som redan var beslutade innan rektorn tillträdde. Som framgår av avsnitt 4 har skolan ännu inte utformat någon arbetsplan för skolan som beskriver hur skolan skall genomföra utbildningen. Vad inspektörerna kunna finns så pågår för närvarande ett arbete bland skolans personal för att utforma och konkretisera skolan mål. Hur arbetet med uppföljning och utvärdering samt kvalitetsredovisning skall gå till har skolan ännu inte börjat diskutera. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har en ledning som är förtrogen med verksamheten på ett godtagbart sätt. Skolan bör planera hur 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun skolan avser att utforma sitt kvalitetsarbete innehållande uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Rektorn kan vid inspektionstillfället inte redovisa hur den garanterade undervisningstiden fördelas över tid. Enligt verksamhetschefen gäller den timfördelning som Lundby stadsdel tagit fram. Enligt denna timfördelning skall elevens val och slöjd erbjudas också årskurserna 1 5. Vid inspektionstillfället har eleverna varken elevens val eller slöjd på schemat. Vid intervjuerna meddelade rektorn att slöjd och elevens val skall ingå i det temaarbete som skall starta nästa termin. Skolan erbjuder endast spanska som språkval. Rektorn uppger att beslutet togs före mitt tillträde i augusti och grundar sig på att majoriteten elever valt spanska och att det var mycket svårt att organisera övriga språk med någon annan skola. Det finns elever som är berättigade till modersmålundervisning men vid inspektionstillfället erbjuds inte det. Modersmålsundervisning beräknas komma igång under vårterminen. Rektorn har informerat om verksamheten vid föräldramöten och planerar att ge skriftlig information vid behov under läsåret. Arbetslagen skickar veckobrev till hemmen via eleverna. Som framgår av avsnitt 3 är emellertid inte alla föräldrar införstådda med vem som är elevens lärare. Sammanfattningsvis är inspektörernas bedömning att skolan bör kontrollera att eleverna får den garanterade undervisningen i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att det inte är tillfredsställande att modersmålsundervisning till elever som har vårdnadshavare som talar annat språk än svenska inte erbjuds. Inspektörerna bedömer att det inte är tillfredställande att skolan endast erbjuder ett språk som språkval. 7

SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen anser att de har goda möjligheter till kompetensutveckling. De har vid terminens start haft två veckor för gemensamma överläggningar och planeringar samt får ytterligare tillfälle vid den planerade tvådagarskonferensen under denna termin. Personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Inspektörernas uppfattning är att tillgången till läromedel, pedagogiska material och skolans utrustning är mycket ändamålsenlig. Skolans lokaler är ändamålsenliga men i dagsläget saknas lokaler för idrott, musik och slöjd. Idrott har eleverna i en närliggande idrottsanläggning eller utomhus. Lokal för slöjd håller på att projekteras. Skolgården är väl försedd med lekmateriel och bollplaner och det finns stora grönområden med berg och skog. Det finns datorer i grupprummen. Skolan har inget skolbibliotek men vid inspektionstillfället gjorde eleverna besök till kommunbibliotek Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 och de nationella kursplanerna. Sammanfattande bedömning Mot bakgrund av att Herrgårdsskolan befinner sig i ett uppbyggnadsskede är det inte möjligt att i nuläget gör en allsidig kvalitetsbedömning av skolans verksamhet. Inspektörerna bedömer att det finns goda förutsättningar för att Herrgårdsskolan skall bli en skola som uppfyller de nationella målen. Även om hänsyn måste tas till att skolan är inne i ett uppbyggnadsskede bedömer inspektörerna att det finns behov av snabba insatser för att skolan skall uppfylla de krav som de nationella styrdokumenten ställer och för att fullfölja skolans vision där samverkan inom skolan och med föräldrar och elever är en bärande tanke. Inspektörerna noterar att skolan har engagerade och entusiastiska lärare och eleverna är glada över skolan, skolgården och inte minst skolmåltiderna. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolan bör följa upp elevernas resultat och kunskapsutveckling, - rutiner för arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling, - arbetet med skolans arbetsplan bör påbörjas och elever och föräldrar bör ges tillfälle att medverka i det arbetet, 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun - former för eleverna till att kunna ta ansvar och vara delaktiga samt former för föräldrasamverkan bör utvecklas, - identifiering av elever som är i behov av stöd för att utforma åtgärdsprogram och ge eleverna erforderligt stöd, - planering av ett kvalitetsarbete innehållande uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning samt - skolan bör kontrollera att eleverna får den garanterade undervisningstiden i samtliga ämnen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Handlingsprogram mot kränkande behandling saknas (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska (2 kap. 17 grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisning erbjudas inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-05-11 Göteborg Marie Karlsson Jonas Österberg 9