Areella näringar 191
192
JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kunnat tillgodoses på annat håll. Samtidigt är jordbruket en verksamhet som påverkar många intressen. Förändringar kommer att påverka landskapsbild, kulturhistoriska värden, flora och fauna, vattenvård mm, men också friluftsliv och turism. Areella näringar 14 MÅLSÄTTNING - Att bibehålla antalet gårdar och en livskraftig landsbygd, samt att binäringar till lantbruket uppmuntras och stimuleras - Livsmedel som produceras i kommunen ska vara av god kvalitet i både konventionell och ekologisk odling - Odlingslandskapets kulturhistoriska struktur och spår ska värnas och skyddas, såsom värnande av Mackleans skifteslandskap i planeringssammanhang - Målet är att den goda åkermarken sparas i största möjliga mån när exploatering för bebyggelse och vägar planeras - Öka andelen ekologisk odling Rapsfält Odlingslandskap Höbalar 193
NULÄGESBESKRIVNING Landytan i Skurups kommun är 195km2 varav 82% räknas som jordbruksmark. Marken brukas av 265 jordbruksföretag med vardera minst 2ha. Åkerarealens användning (2004) är uppdelad i spannmål 62%, foderväxter 11%, andra växtslag 22%, samt träda och obrukad åker 5%. Den svenska åkermarken graderades 1970 i 10 klasser efter dess produktionsförmåga. De högsta klasserna, det vill säga 8-10, finns huvudsakligen i Skåne och utgör en stor del av Skurup kommuns markareal. Även sett ur ett internationellt perspektiv har dessa områden mycket hög produktionsförmåga, vilket gör att det bör vara mycket angeläget att behålla denna åkermark för produktion av livsmedel. I Skurups kommun domineras kustområdet och åssluttningen av jordar i klasserna 4-6. Slättbygdsjordarna upp till E65:an klassificeras i de tre högsta klasserna, 8-10, medan jordarna i backlandskapet ovanför E65 i huvudsak värderas till klasserna 6 och 7. Sedan 1962 har 281ha mark tagits i anspråk för tätortutbyggnad i kommunen, av dessa har 182ha skett på jordbruksmark som är åkerklassad mellan 8 och 10. Helt naturligt är jordbruk och angränsande verksamheter en betydande näring i kommunen. År 2004 motsvarade andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk 6% av samtliga sysselsatta och tillsammans med de indirekt sysselsatta (t.ex. foder-, maskin-, och förpackningsindustrin, åkerier) är siffran uppe i 24%. Liksom i övriga Sverige går tendenserna även i Skåne mot att jordbruksföretag växer i storlek medan småjordbruk blir allt färre. Andelen jordbruk med mer än 100ha har fördubblats samtidigt som jordbruk med mindre än 50ha har minskat betydligt. De gårdar som styckas av finns ofta kvar som boendelantbruk, vilket innebär att gården fortfarande är bebodd men har t.ex. bara ett fåtal djur. De som bor på gård blir allt mer mångsysslare idag och försörjer sig på andra sätt bredvid lantbruket. 194
UTVECKLINGSFÖRSLAG Inom mjölkproduktionen förväntas de specialiserade mjölkgårdarna att dominera mjölkproduktionen i framtiden där besättningarna väntas öka. Även gårdar med blandad produktion förväntas öka. Antalet mjölkkor förväntas minska samtidigt som produktionen blir mer effektiv. Inom nötkötts- och svinproduktionen förväntas samma utveckling där djurantalet minskar, samtidigt som produktionen koncentreras på färre antal gårdar med större besättningar. I stordriften är det viktigt att bevara de visuella avgränsningarna, så att Mackleans skifteslandskap inte förstörs. Samtidigt är det även viktigt att värna om det småskaliga jordbrukandet som fortfarande bedrivs i norra delen av kommunen. Vid planering av nya bostads- eller utvecklings områden ska åkermark av högsta klass undvikas att exploateras. Vid bebyggelse på åkermark klass 8-10 ska tätheten vara hög så att onödigt stora markarealer inte tas i anspråk. Kommunen är framför allt positiv till ökad förtätningsgrad i tätorterna genom att bl.a. minska tomtstorlekarna vid nybyggnation. Satsningar på åtgärder för att minska miljöbelastningen från jordbruket behöver utökas kraftigt. En miljövänlig energiproduktion kan bland annat skapa en ny produktionsgren som komplement till den traditionella produktionsinriktningen, samtidigt som en omläggning till ekologisk odling är en av flera möjliga vägar för att nå en mer hållbar utveckling. Incitament för en mer ekologisk odling behövs, särskilt i anslutning till åar och vattentäkter för att minska risken för förorening av grundvattnet. Mer ekologisk odling förespråkas bl.a. genom att stora inköpare i kommunen väljer att handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet utforma sina utbildningar mot ekologiskt jordbruk. Areella näringar 14 195
SKOGSBRUK Skogsbruksmark är av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk enligt Miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Skogen ska skötas så att den ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls, enligt Skogsvårdslagen. MÅLSÄTTNING - Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthållig god avkastning - I kommunen ska ambitionen vara att nyplantera skog i samma omfattning som avverkning sker, exempelvis vid exploatering - Skogsmarken ska ha en mångsidig användning med ett ömsesidigt hänsynstagande från skogsbruk och friluftsliv NULÄGESBESKRIVNING Skogen i Skurups kommun är placerad på landets allra högst klassade bördiga mark för skog, och ädellövskog är procentuellt dominerande. Av kommunens totala markareal är 4,7% skogsmark, vilket främst förekommer i kommunens norra delar. Skogsmark är, enligt Skogsvårdslagen, mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Skogsmark anses lämplig för virkesproduktion om den kan producera i genomsnitt minst en skogskubikmeter per hektar och år. Brukad mark i kommunen är 921ha där allt är inom familjeskogsbruk (2003). Tillväxten i skogen är mycket hög, ca 9m3 årlig tillväxt av stamvolymen/ha. Den årliga avverkningen kan uppskattas till ca 6-7m3/ha. Till Skogsstyrelsen anmäld areal för föryngring (hyggen samt bland annat naturlig föryngring av bok och andra ädla lövträd) under perioden 2003-2007 uppgick till 16 objekt, vilket omfattade totalt 42,3ha. Av totala arealen föryngras 34ha genom så kallad naturlig föryngring (självsådd) medan resten planteras. I kommunen finns 10 stycken utpekade nyckelbiotoper av en sammanlagd areal på 15,7 ha och 13 stycken sumpskogar av en areal på 45 ha. Nära kusten finns en del tallskog som utgör ett viktigt skydd mot vind. Bok, ek och gran är de ekonomiskt sett viktigaste trädslagen i kommunen och ca 60-65 % av arealen skogsmark är bevuxen med lövskog, främst bok och ek. Skogen inom Skurups kommun är allra viktigast för biologisk mångfald, landskapsbild, skydd mot vind, rekreation och för kulturmiljön. UTVECKLINGSFÖRSLAG Vid avverkning av skog i kommunen ska återplantering ske i samma utsträckning för att inte minska på skogsbeståndet. Återplanteringen ska ske i samma linje som i nuläget med mestadels ädellövskog. Skogsstig i Svaneholm 196
FISKE Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (miljöbalkens hushållningsbestämmelser). MÅLSÄTTNING - Förbättra förutsättningarna för fiskens reproduktion - Ett miljöanpassat fiske i balans med vad fiskbestånden långsiktigt avkastar - Att höja marknads- och turistvärdet av fritidsfisket - Fiskerinäringen ska sträva efter att bedriva ett så miljövänligt fiske som möjligt NULÄGESBESKRIVNING I Skåne finns en lång tradition av småskaligt kustnära fiske. Ett småskaligt fiske som bedrivs i balans med vad bestånden långsiktigt avkastar är viktigt för bevarandet av en levande kust- och skärgård. Havet utanför Skurup kommuns kust är av riksintresse för fiskenäringen och kommunen, såväl som hela Skåne, har ett mycket strategiskt läge i direkt anslutning till Sveriges viktigaste fångstområden för torsk och sill. I kommunen finns registrerade båtar som bedriver yrkesfiske, vilka utgår från Abbekås och Hörte hamn. Under 2007 landade ca 83 000 kg fisk i Hörte och Abbekås hamn vilket var till ett värde av ca 1,3 miljoner kr. Största beståndet bestod av torsk följt av ål och skrubbskädda. Skivarpsån är en havsöringsreproducerande å som mynnar ut öster om Abbekås på sydkusten. Fiskesträckan sträcker sig från mynningen cirka 2 km uppströms. Delar av sträckan har gjorts attraktivare både för fisk så väl som för sportfiskare. Mindre dammar har anlagts där trösklar håller kvar vattnet vid lågvattenperioder. Stora stenar har skapat ståndplatser på denna sträcka som tidigare hade slät botten. Under lekperioden dominerar havsöringen men även regnbåge. Under övrig tid är det främst gädda och abborre som fångas i ån. Reglerat sportfiske är tillåtet tiden januari till september i åns nedre del. UTVECKLINGSFÖRSLAG Areella näringar 14 Fisket i kommunen är viktigt för näringslivet såväl som ur rekreations och turistsynpunkt. Länsstyrelsen anser att Sverige snarast bör införa ett system som innebär att tillgänglig nationell kvot fördelas så att det regionala fisket får en fast andel av kvoten. En fördelning av kvoterna måste utgå från den fångstmängd som krävs för att uppnå målet med att bevara det småskaliga kustnära fisket, vilket skulle gynna fiskenäringen i Skurups kommun. Kommunen verkar för att dammar byggs i avrinningsområden för dagvatten, för att sedimentera och få bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna och förstör för djurlivet. Dammarna kommer samtidigt att fungera som naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel. Yrkesfiskarnas möjligheter att bedriva sina verksamheter ska värnas i största möjliga mån, bland annat genom att skapa goda näringsmässiga förutsättningar så som utrymme i hamnarna för redskap och landning av fisk. Hamnarna i kommunen behöver bli mer tillgängliga för att öka attraktiviteten som fiskeläge och målpunkt för turister. Kommunen kommer att söka EU-bidrag för att rusta upp hamnområdet. Fiskebåt i Abbekås hamn 197
KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör areella näringar. Mest uttalade är dock: 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning GENOMFÖRANDE I översiktsplanen från 1992 anges som målsättning att kommunen ska verka för odlingsfria zoner längs sjöar och vattendrag samt att ingå avtal mellan kommunen och berörda markägare att inte använda kemiska gödningsmedel inom 50m från sjöar och vattendrag. För detta anges att ersättning för skördenedsättning ska utgå, om skada eller skördenedsättning kan visas. Detta anges om än i annan utformning även i denna version. FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 finns inget kapitel som behandlar området areella näringar specifikt, vilket gör att några förändringar inte kan anges. ETT KLIMATSMART SKURUP Ökad andel ekologisk odling förespråkas bl.a. genom att stora inköpare i kommunen väljer att handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet utforma sina utbildningar mot ekologisk odling. Träd ska nyplanteras i samman omfattning som avverkning sker för att inte minska på trädbeståndet och fiskerinäringen ska sträva efter att bedriva ett så miljövänligt fiske som möjligt i balans med vad fiskbestånden avkastar. 198
EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser Jordbruk Bibehålla de visuella avgränsningarna av Mackleans skifteslandskap Värna om det småskaliga jordbrukandet Åkermark av klass 8-10 ska undvaras exploatering i så stor mån som möjligt Satsningar på bioenergiproduktion Ekologisk odling Minskade möjligheter för storjordbruk + Mindre risk att de små jordbrukarna försvinner helt Mindre effektivt jordbrukande + Bevarat jordbruk med hög avkastning Restriktiva utbyggnadsmöjligheter Risk för utglesning eller enbart förtätning Kostnader i samband med anläggning Kan leda till att avkastningen blir lägre än för traditionellt jordbruk Miljö- och ekologiska konsekvenser + Den historiska kopplingen bevaras + Ökat biotopskydd + En levande landsbygd är en förutsättning för kommunens utveckling + Variation i brukande är bra för mångfalden + Bidrar till miljömål nr 13: ett rikt odlingslandskap + Bevarande av högklassig jordbruksmark + Bidrar till miljömål nr 13: ett rikt odlingslandskap + Ökad medvetenhet + Möjlighet till miljövänlig energiförbrukning + Bidrar till miljömål nr 1: begränsad klimatpåverkan Kan leda till ökade transporter + Ökad medvetenhet + Bidrar till en hållbar utveckling + Minskad risk för förorening av grundvattnet (Miljömål nr 9, grundvatten av god kvalitet) Areella näringar 14 Kan medföra betydande miljöpåverkan Förespråka närproducerad och ekologisk mat i kommunen + Ökad försäljning för brukarna i kommunen Produkterna kan bli dyrare + Bidrar till folkhälsomål nr 10: Goda matvanor och säkra livsmedel + Mindre transporter och mindre avgaser Skogsbruk Återplantering av skog i samma takt som avverkning Kostnader i samband med återplantering + Ökad tillgång till strövområden + Ökad folkhälsa + Bevarande av skogsmiljö + Bidrar till miljömål nr 12: levande skogar 199
Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser Ökad trädvegetation i anslutning till tätorterna Kostnader i samband med plantering m.m + Ökad tillgång till närnatur + Större möjlighet till rekreation + Ökad folkhälsa Miljö- och ekologiska konsekvenser + Bidrar till miljömål nr 16: ett rikt växtoch djurliv + Bidrar till miljömål nr 2: frisk luft Kan medföra betydande miljöpåverkan Fiske Byggnation av dammar i avrinningsområden för dagvatten Goda näringsmässiga förutsättningar för yrkesfisket Ökad tillgänglighet till Abbekås hamn Ökad tillgänglighet till Hörte hamn Kostnader i samband med utbyggnad + Bevarande av yrkesfisket Kostsam utbyggnad + Ökad möjlighet till verksamheter + Ökad turism Svår utbyggnad + Bra läge för utbyggnad + Ökad turism + Kan utgöra fina fiskeplatser + Sedimentering får bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna vilket bidrar till miljömål nr 7: ingen övergödning + Naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel + Fortsatt ruljans i hamnarna Ökad trafik + Ökad tillgänglighet Kan leda till fler transporter och ökat utsläpp + Ökad tillgänglighet Kan leda till fler transporter och ökat utsläpp 200