Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne
Vuxenhabiliteringens målgrupp Varierar i olika delar av landet Oftast är målgruppen vuxna med utvecklingsstörning, autismspektrumstörning (ASD), rörelsehinder, ibland även kognitivt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, undantagsvis svår ADHD Ibland ej ASD med normal begåvning (hänvisas till psykiatrin) Diagnosen är inträdesbiljett
Vuxenhabiliteringens organisation Varierar i olika delar av landet På många håll finns ej läkare/sjuksköterskor När läkare finns har de ofta ett begränsat konsultuppdrag, där patientbehandling ej ingår Yrkesgrupper i övrigt samma som i psykiatrin, med två undantag logopeder och pedagoger
Vuxenhabiliteringens uppdrag Ej sjukvård och bot (undantag finns) utan habilitering göra duglig Fokus på livskvalitet, att få vardagen att fungera, att vara aktör i sitt eget liv, aktivitet och delaktighet Fokus på det funktionella, att utveckla och behålla förmågor och färdigheter, kompensera för hinder i vardagen, hjälpmedel, Kunskap om diagnosen och dess konsekvenser Helhetssyn, nätverksarbete och salutogent perspektiv Insatser till individ och omgivning
Varför samverka? Gemensamma målgrupper Vuxenhabiliteringens klienter (särskilt de med utvecklingsstörning, ASD, hjärnskada, ADHD) är riskgrupper för psykisk sjukdom När utvecklingsstörning, ASD eller ADHD diagnostiseras hos vuxna sker detta i vuxenpsykiatrin Många har eller drabbas av någon form av psykisk ohälsa Kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom påverkar varandra Psykisk sjukdom kan vara svårdiagnostiserad och svårbehandlad i dessa grupper och bör därför tas om hand i vuxenpsykiatrin
Vad tillför vuxenhabiliteringen i bedömningen? Teambedömning, kartläggning av problematik i vardagen Funktionsbedömningar: motorik (sjukgymnast); ADL (arbetsterapeut), kognition (psykolog), språk, kommunikation och samspel (logoped) Bedömning av hjälpmedelsbehov Sensorisk profil Bedömning av behov och utformning av pedagogiska insatser
Fallbeskrivning verbal nivå Man med lindrig utvecklingsstörning Pratar mycket och gärna, bra verbalt språk Bor i satelitlägenhet/trapphus, 16 grannar Utbrott, konflikter med grannar Arbetshypotes: Överskattas? För höga krav? Bedömning av språkförståelsen
Ordförståelse Rikt ordförråd, använder avancerade ord - lätt att överskatta förståelsen Resultatet motsvarar ca 4 5 år Bättre ordförståelse än förståelse för meningar och sammanhang Upptäcker ej själv förståelseproblemen, hittar beröringspunkter med det han kan och förstår, påtalar därför inte själv att han inte förstår t.ex. brukar jorden en kvinna i rullstol (hon är brukare)
Meningar, grammatisk hörförståelse Mycket lågt resultat: Under nedre gränsen på 4 år Bearbetningssvårigheter snarare än bristande grammatisk kunskap. Dåligt verbalt korttidsminne. Hanterar korta satser med rak ordföljd ua. fåret springer halsduken är gul elefanten jagar ankan
Ökad grammatisk komplexitet belastar Exempel på svåra meningar, missuppfattningar inte, komparativ, vem gör vad, flera saker sker samtidigt Kon springer inte Kon springer Ankan är större än bollen Bollen är större än ankan Mannen tittar på hästen och springer Mannen tittar på hästen. Hästen springer.
Granarna. Där är snö. Och där är renen. En man som drar. Och en man som har en stege i handen.
Sammanhangsförståelse; tema- och sekvensbilder Ser inte det centrala i en temabild på egen hand. Tenderar att återge var sak för sig. Stödfrågor behövs för att hitta vad bilden som helhet handlar om. Behöver hjälp att använda sammanhanget som stöd för förståelsen. Har svårt för att lägga bilder i en sekvens och skapa en sammanhållen berättelse. Identifierar inte början, mitten, slutet. Missförstår känslouttryck. medelsvår utvecklingsstörning och autism.
Fallbeskrivning icke-verbal nivå
Filmanalys vi ser, vi tror, vi gör Problemperspektiv Personals beteendebeskrivning av Victor syns på filmen. Kompetensperspektiv Personal ger ledning, förtydligar med kroppsspråk, visar, är lugn Victor följer ledning, försöker göra rätt (kan inte>vill inte) Möjlighetsperspektiv Att bekräfta Victors positiva svarsreaktioner Att svara på hans missnöjesyttringar i tid
ComFor-bedömning Icke-verbalt sorteringstest. Vilken form av kommunikationsstöd ska användas? Föremål? Bilder? Typ av bild? På vilken förståelsenivå (level of sense-making) kan kommunikationen äga rum? Funktionell förståelse? Symbolförståelse? Klarar varken att sortera föremål eller bilder utifrån perception eller symbolförståelse. Sensorisk nivå.
Vad betyder bedömningsresultatet? Förutsägbarhet ej möjligt Istället arbeta med igenkänning och trygghet Rutiner, regelbundna intryck, händelsekedjor skapar struktur Låta personal vara viktig, skapa tillitsfulla relationer Kroppsnära föremål; haklapp, midjeväska, stol Resultat indikerar sensationsnivå Sensorisk profil görs Utgångspunkt för anpassning av miljö och val av aktiviteter
Vad tillför vuxenhabiliteringen för patienten? Fokus på förmågor/färdigheter snarare än på patologi Fokus på vad som kan tillföras utöver farmaka, t ex hjälpmedel Fokus på hur vardagen fungerar Information, kurser, samtalsstöd mm Anhörigstöd Handledning till personal i t ex gruppbostäder
Vad tillför vuxenpsykiatrin för habiliteringen? Bedömning och behandling av psykiatrisk problematik Intyg och läkarutlåtanden Finnas med i nätverket, bidra med kompetens i komplex problematik, besvara frågor som uppstår Hjälpa till att hålla en röd tråd i ärendet Fungera som bollplank Efterfråga vuxenhabiliteringen, undvika att insatser ges okoordinerat från flera aktörer, hur utvärdera effekten av parallella insatser
Hur samarbeta? Kontinuitet motverka fragmentering av vården Underlätta övergång mellan verksamheter genom personlig kontakt (eller fortsatt samarbete i stället för övergång) Regionala avtal Lokala avtal Patientens svårigheter är ett gemensamt åtagande Tips: Habiliteringschefernas hemsida http://www.habiliteringschefer.se/ebh/ebh.html
En sak till: Var noga med diagnostiken av autism!