Forum Medicums process



Relevanta dokument
Projektet Forum Medicum ETT MEDICINSKT OCH HÄLSOVETENSKAPLIGT KUNSKAPSCENTRUM DÄR VERKSAMHETERNA VID NUVARANDE BMC OCH HSC INTEGRERAS

Projektet Forum Medicum VISIONSDAG 8/5 2013

Projektet Forum Medicum

Forum Medicum. Minnesanteckningar Workshop Det goda bemötandet i det Publika rummet, del 3. WORKSHOP. Workshop

Skola i Trönninge

Studiebesök på Campus Roskilde

Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner.

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Anders Ågård, Delprojektledare. Se även PM avvikelser för Lokaler för vision, bifogat detta dokument. Angereds Närsjukhus - ett välkomnande sjukhus

Bakgrund. Fakulteten har tagit fram en konceptkatalog som innehåller ett preliminärt lokalprogram.

Framtidens Universitetssjukhus Nya Karolinska Solna

EXEMPEL - TEORETISK MODELL ) Sko m2 Antal Antal pers totalt/rum Huvudentré Vindfång Entréhall

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det

PREL. RAPPORT PRES. FORUM VÅRDBYGGNAD 12 NOV 2014 ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR

Skolan är en viktig symbol för

Forum Medicum ETT MEDICINSKT & HÄLSOVETENSKAPLIGT KUNSKAPSCENTRUM DÄR NUVARANDE HSC (HEALTH SCIENCES CENTRE) OCH BMC (BIOMEDICAL CENTRE) INTEGRERAS

Kontorsarbetsplatser och mötesplatser för Upplands Väsby kommun - projektdirektiv

Studieresa i Danmark inför Forum Medicum

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Visioner, tankar och krav inför ombyggnation av Värgårdsskolan

Frågor och svar. Södertäljes nya stadshus

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkommen till Örebros mest kreativa arbetsplats

Nya Regionens Hus Göteborg

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Nya kvarteret Biskopen

Adress Parkvägen 2B. Kommunikationer

Digitaliserade utbildningar

Lokalprogram. Skogsgläntans förskola Nybyggnad PROGRAMHANDLING. Datum: Rev. datum:

Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar

VERKSAMHETSSPECIFIKA KRAV

KVARTERET LAGERN Förslag till ombyggnad Utredningsskiss HBj Stockholm, VISIO

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Besparingsåtgärder och uppskattad hyreskostnad för Forum Medicum

Kontroll 1 Forumhuset

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / Solbritt Lonne-Rahm den / 2008

Arbetsmiljöundersökning 2012

Den kommunala organisationen

VÄLKOMMEN TILL TIME BUILDING

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

HANDLINGSPLAN TILL KTHs POLICY FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet

FÖRSTUDIE AUGUSTI 2014 UTREDNING AV HUVUDENTRÉ OCH AKUTENTRÉ MÖLNDALS SJUKHUS HUS S

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Kungsgatan 57. Stockholm

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus

Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University

Internationell kommitté för omvårdnadsutbildning

Vision och övergripande mål

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Fastighetsbolaget med mer närhet och engagemang

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

5 vanliga misstag som chefer gör

Observations- och analysmaterial

För att utveckla den goda arbetsplatsen

Beteendevetenskapliga programmet, högskolepoäng

en kunskapsmiljö för hållbar

Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Trädvårdplan Skönstaholm

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

Informationsmöte för teknisk och administrativ personal 26/5 2016

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

DETALJPLAN FÖR STALLET TORREBY

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

UMEÅ UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt

Hälsoarbete på arbetsplatsen

Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36)

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

PM nr 2 inför löneöversyn 2016

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

De bärande planeringsidéerna för några svenska sjukhus. Föreläsning vid konferens i Oslo

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Lunds Universitet. Health Science Centre

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Sammanträdesprotokoll Direktionen Sid 1

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Beslut för gymnasiesärskola

Transkript:

Forum Medicums process - bakgrund, process, synpunkter på konceptkatalogen och synpunkter på placering av delar av verksamheten Den ursprungliga tanken bakom Projektet Forum Medicum föddes i samband med en översyn av lokalerna för Health Science Center (HSC) på Baravägen i Lund. Dessa bedömdes inte motsvara dagens krav på arbetsmiljö och i sin nuvarande utformning vara mindre väl anpassade till verksamhetens behov. Genom att i stället för en genomgripande renovering flytta verksamheten från HSC till nya lokaler intill BMC, och fysiskt och funktionellt integrera dessa två centra, skulle ett sammanhållet medicinskt och hälsovetenskapligt forsknings- och utbildningscentrum kunna skapas. Denna tanke är den bärande visionen för projektet och fakulteten ser i förlängningen betydande synergier inom utbildningsområdet och strategiska fördelar med att skapa en sammanhållen disciplinöverskridande forskningsmiljö för större delen av verksamheterna i Lund. Nuvarande HSC skulle samtidigt bli en naturlig del av Lunds universitets centrala campus med bättre förutsättningar för tvärdisciplinär samverkan med övriga fakulteter. Slutligen skulle den hälsovetenskapliga forskningen i Lund knytas närmare universitetssjukhuset. Volymstudie I ett tidigt skede (2012) genomfördes en volymstudie med utgångspunkt från HSCs nuvarande yta (ca 11 000 kvm) som ett första konkret steg i att utreda om en ny byggnad/tillbyggnad av tillräcklig storlek kunde placeras i direkt anslutning till Biomedicinskt Centrum (BMC). En idéskiss togs fram som visar att ytan mellan BMC och Sölvegatan kan ackommodera en sådan byggnad. Visionsarbete Under vårterminen 2013 inleddes en förstudie med uppdrag att utreda förutsättningarna för projektet Forum Medicum. Tre visionsgrupper fick i uppgift att belysa möjligheter och förutsättningar utifrån tre olika fokusområden: utbildning, forskning och stödfunktioner. De viktigaste slutsatserna var att Medicinska fakulteten önskar: En gemensam studie- och lärandemiljö för Medicinska fakultetens samtliga utbildningar i Lund, där studenter från alla fakultetens utbildningar samlas och möts. En sammanhållen miljö för den medicinska och hälsovetenskapliga forskningen i lokaler med hög profil som signalerar hälsa. Gemensamma mötesplatser för fakultetens medarbetare och deras samarbetspartners inom universitet, sjukvård och allmänhet i en publik miljö som är tydligt välkomnande för såväl besökare som medarbetare/studenter. Konkretisering Visionsfasen följdes upp med en konkretiseringsfas där tre arbetsgrupper arbetade vidare med visionsgruppernas slutsatser och vägde ihop dem med en inventering av nuvarande och framtida lokalbehov. Arbetet genomfördes med arkitektstöd och resulterade i en konceptkatalog som beskriver hur de olika miljöerna kan komma att utformas och ett preliminärt lokalprogram. Konceptkatalogen analyserades av ledningspersoner från fakulteten under en visionsdag, och de synpunkter som framkom sammanfattas nedan. Dessa skall i tillämpliga fall uppfattas som tillägg och revideringar av konceptkatalogen. Konceptkatalogen som helhet vann full acceptans och det betonades att Forum Medicums process-20150526 2015-06-01 1

Forum Medicum även är ett kulturprojekt med fokus på framtida arbetsformer och hur fakulteten vill uppfattas och synas mot allmänheten, samverkanspartners och olika avnämare. Utformningen av den nya byggnaden och hur den integreras med de befintliga BMC skall stödja detta kulturprojekt. Det enda vi kan vara säkra på vad gäller framtiden är att den kommer att ställa stora krav på anpassning till förändrade arbetsformer och lokalerna skall successivt kunna möta kommande behov. Fakulteten beslutade att konceptkatalogen skall vara inriktningsstyrande i det fortsatta arbetet. Övergripande synpunkter på Konceptkatalogen Konceptkatalogen utstrålar inte visionen av ett forskningsintensivt hälsovetenskapligt centrum. Det sammantagna lokalprogrammet ligger volymsmässigt nära det uppskattade behovet men det råder osäkerhet i den inbördes fördelning mellan olika verksamheter och vad gäller grundutbildningen mellan t.ex. antal/storlek för rum för gruppundervisning. Konceptkatalogen lever inte riktigt upp till ett bättre lokalutnyttjande. Kan vi bli mer effektiva? Kan ytor göras mera multifunktionella? Markera fakultetens identitet i utformningen av huset det ska synas att det är en medicinsk fakultet. Kopplingen mellan de publika ytorna är otydlig och behöver utvecklas. Konceptkatalogen är strukturerad utifrån tre fokusområden: den goda lärmiljön, den goda arbetsplatsen och det goda bemötandet. Den goda lärmiljön Utbildningen vid Medicinska fakulteten innehåller många olika moment som klassiska föreläsningar, teambaserad utbildning, praktiska övningar och Case-undervisning. Mycket tid ägnas åt självstudier. Idag söker sig studenterna till universitetsmiljön även för självstudier och de vill kunna variera sina studiemiljöer för både enskilt arbete och i grupp. Såväl slutna grupprum som öppna loungeinspirerade studiemiljöer för gemensamma studier och bekväma läsfåtöljer på varierande platser efterfrågas. En del miljöer skall vara tysta utan stora folkströmmar, andra kan ha högre puls. Visionen är att skapa en lärmiljö med undervisningslokaler anpassade för morgondagens pedagogik. Gott om plats för studenter att studera, mötas och leva på campus, men också naturliga mötesplatser för lärare, studenter och administratörer. Studentcentrum skall erbjuda komplett studentservice med undervisningslokaler, studieplatser, lärarrum, lokaler för den studentnära utbildningsadministrationen, reception, studievägledning och internationell avdelning. Lokalerna ska planeras och förberedas för en digitaliserad framtid. BMCs nuvarande studentcentrum är mycket uppskattat och hänvisas till av många studenter om ett gott exempel. Programmet innehåller för många studieplatser per student. Alla ytor, inklusive grupprum, måste kunna användas Utformningen av utbildningslokalerna är för konventionella, vi eftersträvar nytänkande och miljöerna måste kunna anpassas till morgondagens pedagogik. Skall vi ha fler nya föreläsningssalar måste dessa vara multifunktionella. Forum Medicums process-20150526 2015-06-01 2

Den goda arbetsplatsen och forskningsmiljön Forskar- och lärarmiljön ska främja kreativitet och idéutbyte och samtidigt byggas för att möta framtida förändrade arbetsformer. Tanken är att skapa en flexibel miljö med arbetsplatser som erbjuder balans mellan samverkan och avskildhet. Lokalerna ska stödja både ensamarbete och projektarbete i grupp och skall stimulera till interaktion och idéutbyte. Det skall vara enkelt att behovsanpassa både med lätt flyttbara väggar och med möblering. Kontorsmiljöerna är tänkta att bestå av enheter som repeteras för att skapa sammanhållna likvärdiga miljöer med arbetsplatser, fikarum och mindre mötes- och samtalsrum. Varje kontorsmiljö skall kunna modifieras efter varje forskargrupps storlek och individuella behov och medge en flexibel inredning. Sambanden skall vara sådana att en större forskargrupp naturligt skall kunna disponera mer än en enhet och mindre grupper skall kunna dela. Konceptkatalogens förslag bygger på en aktivitetsbaserad arbetsplats anpassad efter de arbetsuppgifter man utför, men med inslag av individuella cellkontor för medarbetare som har detta behov. Det föreligger en genuin oro inom delar av fakulteten inför tanken att arbeta i mera öppna miljöer och motståndare till detta tenderar att hänvisa till skräckexempel där man sitter tätt inpå varandra i stora öppna landskap utan möjlighet att gå avsides för samtal eller överläggningar. Detta är tveklöst inte fakultetens målbild. Samtidigt är erfarenheter från liknande verksamheter att individuella cellkontor används mindre än mer än 50 % av tiden. Förklaringen är att det stora flertalet av fakultetens medarbetare fördelar sin tid på flera olika arbetsställen och omfattningen av detta varierar över tid och med typen av anställning. Vidare är det inte ovanligt att tjänsterum medger möten för 4-5 personer vilket ytterligare minskar lokalutnyttjandet jämfört med en miljö med delade samtals- och rum för mindre möten. Behovet för administration ser lite annorlunda ut eftersom man arbetar mera individuellt och mindre i projekt och tillbringar större delen av sin arbetstid vid en stationär arbetsplats. För denna grupp upplevs ett större behov av enskilda cellkontor. Det är en strategisk fråga för fakulteten hur stora resurser som skall läggas på lokaler som inte utnyttjas effektivt och därmed dränerar kärnverksamheten och det är viktigt att hitta en rimlig balans mellan upplevda individuella behov och ett effektivt resursutnyttjande. I forskningsmiljön ingår även lokaler för forskningsinfrastruktur (labb) som den hälsovetenskapliga forskningen har behov av (t.ex. exercise lab, metodrum, träningslägenheter mm). Något av dessa labb kan behöva dubbel takhöjd med cat-walks för att kunna bygga upp olika hem- och vårdmiljöer som skall kunna observeras uppifrån. Tanken är också att utemiljön ska utformas så att den kunna användas i forskning och undervisning. Utformningen av de hälsovetenskapliga labben måste utvecklas mer än vad som framgår i konceptkatalogen. Arbetsplatserna ska vara välkomnande. Skisserna i konceptkatalogen lever inte riktigt upp till det. Behovet av flexibiliteten speglas inte tillräckligt tydligt. Det finns medarbetare som tillbringar större delen av sin arbetstid vid en stationär arbetsplats och därför kan ha behov av traditionellt cellkontor. De hälsovetenskapliga forskningslabben, t ex Exercise lab och Reality lab, bör ligga nära de publika ytorna men ändå med god tillgänglighet från forskargruppernas arbetsplatser. Dessa laboratorier skall även ha god tillgänglighet från undervisningslokalerna för att möjliggöra samutnyttjande forskning utbildning. Det goda bemötandet Det goda bemötandet är ett centralt begrepp inom Forum Medicum och fakulteten vill skapa en mötesplats med hög servicenivå för studenter, medarbetare och besökare. Balans skall eftersträvas mellan centralt placerade front office -funktioner (t.ex. studievägledning och reception) och mera perifert placerade back office (administration och centrumservice). Visionen är en öppen, loungeinspirerad gränsyta mot allmänheten med en miljö som stimulerar till besök för att informera sig om pågående forskning och medicinska framsteg. Forum Medicum ska vara en plats med liv och rörelse där människor möts, kontakter knyts och samarbeten initieras och fördjupas. Forum Medicums process-20150526 2015-06-01 3

I anslutning till denna publika yta skall finnas konferens- och utställningsytor med seminarierum och eventuellt en aula för interna och externa besökare. Café- och restaurang där alla förväntas äta, (medarbetare, studenter och besökande), även de med medhavd mat, vilket gör restaurangen till en naturlig mötesplats. Restaurangen får gärna planeras som en food court där delar skall kunna användas som t.ex. studieplatser utanför peak hours. Miljöerna inomhus ska kopplas till utemiljön så att gränsen uppfattas som flytande. Nya mötesplatser kopplas om möjligt till de befintliga. Mötescentrat bör vara öppet gärna med glasade väggar så att man ser att det pågår aktivitet. Mötesrum kan gärna finnas både publikt och mera avskilt. Vissa lokaler ska kunna användas vid disputationer, d.v.s. lite större rum med anslutande loungefunktion. Lokalerna måste planeras för att medge en gradient av tillgänglighet och därmed säkerhet. Det publika rummet skall vara helt öppet mot Sölvegatan medan forskningslokalerna skall kunna ha en lägre grad av tillgänglighet Forum Medicums process-20150526 2015-06-01 4

Övergripande synpunkter på inplacering av verksamheter i befintliga byggnader Lokalprogrammet i konceptkatalogen omfattar utöver verksamheterna på nuvarande HSC de som idag är förlagda till husen F, H och I och långa gången i BMC. Anledningen till detta är att projektet skall ha full frihet att rockera verksamheter mellan nya och gamla byggnader för att skapa bästa möjliga lokalutnyttjande och samband. Detta gäller särskilt ambitionen att skapa ett samlat studentcentrum där fakulteten inte vill att lokalerna inbjuder till spontan uppdelning av olika studentkategorier. Under arbetets gång har det därför framkommit tankar på hur på hur de äldre husen kan disponeras, särskilt mot bakgrund av att de till stora delar är ändamålsenliga och i bra skick och att fakulteten vill undvika att investera alltför stora belopp i dem. Hus F Här finns huvudsakligen ett antal administrativa miljöer. Fakulteten har flera verksamheter som naturligt skulle kunna placeras här och därför upplever vi inte i nuläget något större behov av annat än smärre lokalanpassningar och uppfräschningar. I suterrängplanet till hus F och angränsade del av långa gången är idag BMC-service förlagd och för närvarande pågår anpassning av lokaler här för back-office funktionerna för fakultetens bibliotek- och ITorganisation (BIKT). Här ligger dessa enheter på samma gång centralt i komplexet men ändå avsides. Det finns sannolikt betydande potentiella synergier mellan BIKT och en framtida organisation för centrumservice så en näralokalisation av dessa ses som naturlig. I F-huset återfinns även en del laboratorier och hur dessa skall användas i framtiden är inte helt klart. Sannolikt kommer delar av dessa labb att anpassas för behov inom grundutbildningen och detta skall tänkas in i de övergripande kommunikationsstråk som skall utgöra ryggrad i det nya centrumet. Hus H ( Olles fik ) Här inryms idag en mindre restaurang, grupprum, sal för dataundervisning, uppehållsytor för studenter, lärarrum samt två mycket uppskattade centralt belägna mötesrum. Det är en öppen fråga och en verklig utmaning hur hus H disponeras i det framtida centrumet (särskilt den nuvarande restaurangen) eftersom flera av dessa funktioner flyttar till nybyggnationen ut mot Sölvegatan. Det är sannolikt svårt att disponera om grupprummen eftersom dessa ligger i ett skyddsrum, men detta kan behöva utredas. Hus I Detta hus har nyligen konverterats från att ha varit våta laboratorier till torra lokaler som idag inrymmer BMC studentcentrum, administrativa lokaler och ett mötescentrum. En tänkbar utveckling är att fakulteten samlar stora delar av sin administration hit, huvudsakligen fakultetskansliet och de olika institutionskanslierna eftersom det kan finnas fördelar med att de olika kanslierna sitter nära varandra och kan skapa fruktsamma utbyten. Huvudskälet till den tänkta lokaliseringen till I-huset är att dessa verksamheter i stor omfattning har behov av traditionella cellkontor motiverat av att man arbetar betydligt mera stationärt än t.ex. experimentella forskare. I-huset torde tämligen enkelt kunna anpassas till dessa behov. Blir detta den slutgiltiga lösningen finns det skäl att se över hur man löser den interna kommunikationen i huset och skapar en välkomnande entré till denna enhet. En möjlighet kunde vara att öppna upp mellan flera våningar i huset som skett mellan plan 10 och 11. En alternativ placering för en samlad administration är F-huset, men detta är sannolikt inte förenligt med en samlokalisering. Delar av huset kan fortsatt användas för grundutbildningen, men då skall resurser som samtliga studenter använder förläggas hit så att man undviker den ovan nämnda spontana gruppuppdelningen. Forum Medicums process-20150526 2015-06-01 5