Multidisciplinär behandling av långvarig smärta Uppsalamodellen Barnreumatologi Lillemor Berntson Eva Gåve Svensk barnsmärtförening Vårmöte i Uppsala 14-15 april 2011 Disposition Procedursmärta hos patient med JIA Svår smärta trots lugn sjukdom (JIA) JIA eller bara smärta Behandlingsförslag, långvarig smärta Procedursmärta Procedursmärta Barn och tonåringar behöver växa in i att kunna ta emot t.ex. intraartikulära kortisoninjektioner utan smärtlindring Ett tillfälle av svår smärta kan ge bakslag Egen kontroll Viktig fråga: Hur gjordes det förra gången? hos barn med JIA hos barn med JIA Vi vet att barn med JIA har ont (CHAQ, VAS) Stelhet och smärta följer varandra Belastningssmärta Smärtan utgör i många fall ett skal mot omgivningen Barn skyddar sina föräldrar 1
Smärta hos barn med JIA Reumatisk sjukdom eller bara smärta? Perifer och central sensitisering lägre trösklar Nervsystemet förändras av långvarig smärta Barn med JIA har lägre tröskel för smärta även när de inte har aktiv sjukdom längre eller när inflammationen ter sig väl behandlad men patienten har besvärlig smärta hos barn är vanligt hos barn är vanligt G.M. Brun Sundblad, 9 % har muskuloskeletal smärta varje vecka eller tätare (50% > 1 månad) Europ J of Pain 11 (2007) 171-180 Vart 4:e barn som söker på barnreumatologisk mott. har långvarig idiopatisk smärta (Mc Ghee, Pediatrics 2002; 110: 354-359) Muskuloskeletal smärta allt vanligare hos flickor i stigande ålder, hos pojkar sjunkande förekomst i stigande ålder Medicinska svårigheter, JIA eller inte? JIA heterogen sjukdom Entesitrelaterad artrit Psoriasisartrit Fibromyalgi Överrörlighet Andra svårigheter Familjen vill ha en diagnos på barnet Doktorns rädsla att missa en diagnos Krav på medicinsk behandling Teamarbete finns möjligheten? 2
Differentialdiagnostik Differentialdiagnostik Smärta ej i paritet med kliniska fynd? Morgonstelhet? Rörelseinskränkning? NSAID utan effekt? Kort kortisonkur utan effekt? Komorbiditet - smärta Stress fysisk psykisk Depressiva symtom Sömnsvårigheter Olika kliniker-olika förutsättningar Hela teamet: kropp och själ hör ihop bevaka det somatiska utan att förstärka smärtan smärtundervisning/smärthantering Olika kliniker-olika förutsättningar Hela teamet: ge trygghet ge så lika information som möjligt från de olika medlemmarna i teamet vilka copingstrategier använder patienten? kroppskännedom 3
avslappning rörelseträning sömnanamnes mål för fysisk aktivitet, satta av patienten patienten håller i rodret! Kurator Familjeanamnes/samtalsstöd Hur orkar du som förälder? Teamträffar!! Psykolog - Utredning av barnets resurser och svårigheter - Behandling av individen/ behandling av familjen Teamträffar!! Läkaren Medicinsk bevakning Teamträffar!! Mål Mål för långvarig smärta: Att ta kontroll över smärtan Att kunna fungera trots smärta Att kunna vara fysiskt aktiv Att hitta så positiva copingstrategier som möjligt 4
Uppsalamodellen Inläggning Gastropatient Gastroteam Reumapatient Reumateam Psykolog Mobilt smärtteam Sjukgymnast Kurator Läkare Arbetsterapeut Neurologpatient Neurologteam Ortopedpatient Ortopedteam SYFTE Bryta ett mönster Bredda en utredning Etablera kontakt Planera fortsatt behandling - Schema - Sammanfattande möte med familjen, genomgång av resultat - Uppföljning hos oss eller på hemorten Sjukgymnasten i smärtteamet Utredning/bedömning av smärttillstånd med stor inverkan på dagliga funktioner Behandling Skolkontakter Utbildning Behandling Patientens tankar om orsak Möjliga förklaringar till smärta Konsekvenser på kort och lång sikt Värsta scenariot Autopiloten Mål Pröva, utvärdera, följa upp 5