FLERÅRSBUDGET 2005 2007 2005-11-15 STRATEGISKA FRÅGOR UNDER PERIODEN... 2 FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN...2 Pedagogiska verksamheter... 2 Minska barngrupperna inom förskoleverksamheten... 2 Utveckling av antalet barn/elever i kommunal verksamhet... 2 Antal elever... 2 Ökad livskvalitet för äldre... 2 Heldygnsplatser för äldre... 2 Omsorg om funktionshindrade... 3 Behov av utbyggnad av verksamheter inom omsorg om funktionshindrade... 3 Samverkan med landstinget... 3 Övergripande strategiska frågor... 3 Medarbetarna... 4 Kompetensförsörjning... 4 Sjukfrånvaro... 4 Lönesatsningar... 4 Övrigt... 4 BYGG BOSTÄDER OCH UTVECKLA STOCKHOLM...5 Ökat bostadsbyggande... 5 GÖR STOCKHOLM TILL EN EKOLOGISK HÅLLBAR STORSTAD...5 Minskad miljöpåverkan... 5 BRYT SEGREGATION OCH FÖRDJUPA DEMOKRATIN...5 Utveckla insyn och deltagande... 5 Minskning av antalet personer med ekonomiskt bistånd... 6 Jämställdhet och mångfald... 6 TA ANSVAR FÖR EKONOMIN...6 Sammanfattning av väsentliga förändringar jämfört med nämndens utfall år 2003 samt beslutad plan för 2005... 6 Förväntade förändringar jämfört med nämndens utfall 2003 och KF:s budget 2005... 7 Bedömning av antal barn/elever i grundskola och gymnasieskola... 7 Omstruktureringsbehov... 7 Lokaler... 7 Förskola... 7 Grundskola/skolbarnsomsorg... 7 Särskilda boenden för äldre... 8 Särskilda boenden för funktionshindrade... 8 Boenden för psykiskt funktionshindrade och hemlösa... 8 Översyn av fördelningssystemet inom individ- och familj... 8
Strategiska frågor under perioden FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN Pedagogiska verksamheter Minska barngrupperna inom förskoleverksamheten Förvaltningen bedömer att efterfrågan på förskoleplatser kommer att fortsätta vara hög 2005 2007. Enligt utredning- och statistikkontorets befolkningsprognos för åren 2003 2012 ökar antal barn 1 5 år med 186 fram till 2007. Det motsvarar cirka 12 nya förskoleavdelningar. I stadsdelen går cirka 50 % av barnen i enskilt driven verksamhet. Om fördelningen är oförändrad framöver innebär det för nämnden cirka 6 nya förskoleavdelningar. För att minska barngrupperna med i genomsnitt två barn per grupp till 2006 behövs ytterligare cirka 8 nya förskoleavdelningar. Se även under rubrik lokaler. Utveckling av antalet barn/elever i kommunal verksamhet Kommunal förskola Enligt utrednings- och statistikkontorets befolkningsprognos 2003 2012 ökar antal barn 1 5 år med 186 fram till år 2007. Mellan 2004 och 2005 sker en kraftig ökning, som sedan mattas av. Antal barn 2003 2004 2005 2006 2007 1 5 år 2 576 2 617 2 722 2 726 2 762 Kommunal grundskola Utifrån inskrivna elever september 2003 minskar elevantalet med 600 1 elever fram till hösten 2007. Elevantalsminskningen återfinns i första hand i skolåren F 5, som minskar med knappt 500 elever. Skolår 6 9 är minskningen avse- 1 Utrednings- och statistikkontorets elevantalsprognos 2004-2012 värt lägre. Här ökar antalet elever 2005 för att sedan minska igen. Antal elever 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt 4 579 4 424 4 260 4 100 3 978 F-5 2 268 2 139 1 935 1 828 1 779 6-9 2 311 2 285 2 325 2 273 2 199 Utrednings- och statistikkontorets elevantalsprognos 2003 2011 avviker med cirka 2 % mot det verkliga elevantalet för 2003. Det verkliga talet blev 84 elever fler. Se även under avsnittet lokaler. Ökad livskvalitet för äldre Heldygnsplatser för äldre Av de framtagna prognoser för befolkningsutvecklingen för de närmaste åren bedömer förvaltningen att det inte finns något behov av att utöka antalet platser med heldygnsomsorg. Däremot kan det finnas skäl att minska antalet platser beroende på dels färre antal äldre i de högre åldersgrupperna, dels att de äldre i större utsträckning och allt längre bor kvar i det egna hemmet. Anpassningar av lokalbeståndet kommer däremot bli aktuellt. Tanto sjukhem och korttidsboende kommer att avvecklas under år 2004. En kartläggning av kommande behov av olika former av äldreboenden har påbörjats. Samtidigt sker en översyn av äldreboendenas standard. Syftet är att svara mot behovet av profilboenden, till exempel gruppboende för personer med demens, psykiska funktionshinder och/eller etnisk bakgrund. Ett annat syfte är att planera för hur de tomställda på Tanto sjukhem och korttidsboende ska nyttjas. De platser på Hornstulls sjukhem som inte uppfyller kriterierna för ett modernt äldreboende 2
kommer att avvecklas och avyttras. På sikt kommer dessa sjukhemsplatser att ersättas. Delar av sjukhemmet på Hornstull kommer successivt att inriktas för korttidsvård. För detta krävs en mindre ombyggnation som förvaltningen avser att söka medel för. I dagsläget finns ingen tidsplan men diskussioner pågår om de tomställda lokalerna på Tanto kan byggas om till ett modernt äldreboende. Under första halvåret 2004 fattar kommunfullmäktige beslut om vilka servicehus som skall omvandlas till seniorboende med hyresrätt. Förvaltningen har till kommunstyrelsen lämnat förslag på omvandling av Mälteriets och Skinnarvikens servicehus. I avvaktan på kommunfullmäktiges beslut bedrivs servicehusen enligt nuvarande inriktning. Vindragaren, som är ett gruppboende för personer med demens, insprängt i Mälteriets servicehus, kan bli föremål för omstrukturering om kommunfullmäktige fattar beslut om att omvandla föreslagna servicehus. Beslutet innebär också att förvaltningen måste frigöra resurser för att planera och genomföra omvandlingen av servicehusen till seniorboenden med hyresrätt. De förändringar som sker i Maria Gamla stan påverkar stadens gemensamma äldreboendeplan som revideras regelbundet. Omsorg om funktionshindrade Behov av utbyggnad av verksamheter inom omsorg om funktionshindrade Förvaltningen kommer att bevaka all nybyggnation inom stadsdelen för att hitta lämpliga lokaler för gruppbostäder för funktionshindrade. Under perioden finns det ett behov av att bygga gruppbostäder för personer med grava neuropsykiatriska funktionshinder till exempel Asperger och högfungerande autism. Servicebostäder, det vill säga egna lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen, är särskilt intressant för denna grupp. Det finns också ett stort behov av fullvärdiga bostäder i gruppbostad med särskilda resurser 2. Idag bor personer med kvalificerad vård- och omsorgsbehov på sjukhem. Samverkan med landstinget Förvaltningen kommer att öka sitt samarbete med landstingets beställarkontor i innerstaden genom att träffas regelbundet och föra dialog i gemensamma frågor och problem. Förvaltningen fortsätter att verka för att fler lokala överenskommelser träffas med primärvården utifrån den centrala överenskommelsen om samverkan med kommunen och landstinget. Diskussioner förs även om en gemensam beroendemottagning med landstinget och stadsdelsnämnderna på Södermalm. En tydlig tendens är att alkoholkonsumtionen ökar. Enligt senaste folkhälsorapporten ökar gruppen alkohol- och narkotikaberoende missbrukare. Södermalm är det krogtätaste området i landet och ungdomar dricker mycket enligt den senaste drogvaneundersökningen. En tendens är att ungdomars attityd till droger förändrats. Ungdomar jämför ofta bruk av narkotika med bruk av alkohol. Föräldrar har svårare att upptäcka om ungdomarna tar ecstacy på helgen jämfört med alkohol, vilket ungdomarna känner till. Olika stödinsatser för riskgrupper och människor med riskbeteende bör utvecklas. Insatserna ska kunna sättas in i ett tidigt skede och anpassas efter den enskildes behov. En utveckling av öppenvården i samverkan med andra måste påbörjas. Övergripande strategiska frågor Personer med neuropsykologiska problem, till exempel Aspergers syndrom ansöker idag hos kommunen om boendestöd. Denna grupp ingår inte i målgruppen för psykiatrireformen, men behöver mötas av ökad kunskap och adekvata insatser. Dessa personer har liksom de psykiskt 2 Innefattande sjuksköterskekompetens. 3
funktionshindrade, ett funktionshinder som gör att de inte kan leva som andra. Demenssjukdomar ökar och speciellt i inledningsfasen är det lätt att göra felbedömningar och utgå från att personen är psykiskt sjuk. Personerna måste snabbare få hjälp med att få en neuropsykologisk utredning. Många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och många unga har psykiska problem. Det behövs en satsning på gruppen unga personer 18-25 år för att hjälpa dem till en bättre förankring i samhället. Diskussioner pågår inom förvaltningen kring ett gemensamt arbete över avdelningsgränserna för att ge stöd till dessa ungdomar. Medarbetarna Kompetensförsörjning Förvaltningens avdelningar kommer att fortsätta samarbetet med olika högskolor för att förbättra möjligheten att rekrytera nya medarbetare. Under perioden kommer studenter från bland annat Lärarhögskolan, Ersta och Sköndals Högskola och Institutionen för Socialt arbete att praktisera inom nämndens verksamhetsområden. Genom samarbetet med olika utbildare välkomnas praktikanter inom olika yrkesområden. Utvärderingar visar att det är en bra grund för nyrekryteringar. Medarbetare inom äldreomsorgen och omsorg om funktionshindrade kommer att få kompetensutveckling genom Kompetensfondens försorg. Det handlar här både om grundutbildning och fortbildning. Arbetsrättsutbildning och chefsutveckling kommer att erbjudas förvaltningens chefer, också genom Kompetensfonden. Vad gäller arbetstid pågår olika projekt såsom 3/3-modell, tvättstugeschema och Time Care, som just introducerats. För administrativ personal finns det planer på ett projekt med utökad flextid; så kallad årsarbetstid. Eftersom frågan om förlängt yrkesliv till stor del handlar om finansiering är det i dagsläget svårt att bedöma hur förvaltningen kommer att arbeta med frågan. Sjukfrånvaro Rehabiliteringsarbetet kommer att fortsätta med syfte att få fler personer att återgå i arbete. Olika samarbetsformer med försäkringskassa, företagsringar och andra företag kommer att utvecklas under perioden. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att delta i stadens På Gång -projekt, där förvaltningen köper arbetsträningsplatser i reguljär verksamhet vid olika arbetsplatser inom staden. Genom ett tätt samarbete mellan PAkonsulter, arbetsgivarringar, försäkringskassa och företagshälsovård men också som en följd av kompetensutveckling för chefer, kommer nya metoder att utvecklas för att minska sjukfrånvaro. Arbetet med hälsobokslut kommer att utvecklas. Parallellt med ovanstående övergripande insatser kommer förvaltningens enhetschefer på olika sätt arbeta för att minska både korttidsoch långtidssjukfrånvaro i sina verksamheter. Det sker bland annat genom tidig och kontinuerlig kontakt med den sjukskrivne, anpassning av arbetsuppgifter, arbetsträning, friskvård och medarbetarsamtal. Lönesatsningar Förvaltningen följer avtalens intentioner avseende löneökningar, i övrigt medger inte budgetläget några särskilda satsningar. Rekryteringssvårigheter föreligger när det gäller vissa lärargrupper, sjuksköterskor samt i viss mån lönehandläggare. Medarbetare inom vård och barnomsorg kan anses ha behov av särskilda satsningar. Övrigt Förvaltningens medarbetare kommer i största möjliga utsträckning att medverka vid de kompetensutvecklingsinsatser som Kompetensfonden anordnar. 4
Ansökningar om stöd från Kompetensfonden till olika projekt i ovanstående ämnen kommer också att utarbetas inom förvaltningen. BYGG BOSTÄDER OCH UT- VECKLA STOCKHOLM Ökat bostadsbyggande Stadsdelsnämnden deltar indirekt i arbetet med bostadsbyggandet genom att vara remissinstans till stadsbyggnadskontoret under detaljplaneprocessen. Som exempel på bostadsprojekt som förväntas pågå under perioden 2005 2007 kan nämnas: Södersjukhuset med cirka 120 bostäder, Åsötorget med cirka 1000 bostäder, Hornstull med cirka 100 bostäder samt Tantogatan med cirka 100 bostäder. Enligt synpunkter hämtade från enkätundersökning under 2002/-003 framkom att en stor del av södermalmsborna tyckte att Södermalm är färdigbyggt och att eventuella "gluggar" ska lämnas för rekreation med mera. Detta kan medföra en risk att nya bostadsprojekt framöver möter hårt motstånd från medborgare. Vissa bygglov och markupplåtelsefrågor ligger inom stadsdelsnämndernas ansvarsområde, såväl beslut/vetorätt, som intäkter och kostnader. Detta kan vad avser upplåtelser, på sikt medföra att stadsdelarna med sitt stora behov av intäkter lockas till överetablering av uteserveringar och evenemang. Staden bör därför eftersträva gemensamma riktlinjer. Riktlinjer finns, men med många lokala beslutsfattare med krav på intäkter, är risken stor för att riktlinjerna inte efterlevs. Ett förslag till ny styrning och ansvarsfördelning i staden, SPO-utredningen, ska beslutas under 2004. Förvaltningen vet i dagsläget inte hur beslutet i denna fråga kommer att se ut. Enligt förslaget ska ett antal av de stadsmiljöfrågor som idag sorterar under främst gatu- och fastighetsnämnden, decentraliseras ut till stadsdelsnämnderna. Eftersom förslaget kan få stora konsekvenser på lång sikt, till exempel, parkinvesteringar är det viktigt att förslagen analyseras innan genomförandet sker av ny organisation. GÖR STOCKHOLM TILL EN EKOLOGISK HÅLLBAR STOR- STAD Minskad miljöpåverkan Maria - Gamla stans miljöarbete är decentraliserat ut till alla enheter som tar fram miljöåtaganden och följer upp dem. Målsättningar i stadens miljöprogram, som specifikt är riktade till stadsdelsnämnderna, ska utgöra en plattform för Miljö- och Agenda 21-arbetet. Nämnden deltar i två projekt som främst kan hänföras till målet om miljöeffektiva transporter: Bilpoolslansering och Miljöeffektiva transporter. BRYT SEGREGATION OCH FÖRDJUPA DEMOKRATIN Utveckla insyn och deltagande Nämnden har framgångsrikt initierat medborgarmöten en vecka innan beslutssammanträdet. Vid dessa möten deltar i genomsnitt 50 medborgare som diskuterar specifika teman vid varje möte, men även frågor som nämnden ska besluta om vid kommande sammanträde. På detta sätt blir medborgaren en del i de beslutsunderlag som nämnden har att ta ställning till. Den här formen av medborgarinflytande avser nämnden att utveckla. Handlingar och protokoll finns tillgängliga via internet som ger en sammanfattning av de ärenden som ska behandlas av nämnden. Dessutom publiceras det fullständiga beslutsprotokollet som innebär att medborgaren kan följa de olika partiernas synpunkter i lokala frågor. Nämndsammanträden och medborgarmöten annonseras i lokaltidningarna och på hemsidan. Förutom inflytande via pensionärs- och handikappråd sker samrådsträffar med anhöriga och brukare vid exempelvis förändringar i verk- 5
samheter. Den dagliga kommunikationen mellan brukare och personal är en av hörnpelarna i den enskildes möjligheter till inflytande i de verksamheter förvaltningen bedriver. Även andra forum, exempelvis föräldramöten och anhörigträffar, är en viktig del för möjligheten till inflytande och påverkan. Elevinflytandet sker genom elevråd, klassråd och elevskyddsombud. För att stärka elevernas inflytande har förvaltningens skolor startat olika råd som kulturråd, jämställdhetsråd, idrottsråd, matråd, undervisningsråd och miljöråd. Förvaltningen har av nämnden i uppdrag att under 2004 utreda förutsättningarna för att bilda ett ungdomsråd Minskning av antalet personer med ekonomiskt bistånd Arbetet fortsätter för att nå målet om att minska antalet personer som uppbär försörjningsstöd. Arbetslösheten ökar samtidigt som arbetsförmedlingen prioriterar främst personer som uppbär ersättning från A-kassan framför personer som uppbär försörjningsstöd. Även försäkringskassan prioriterar på liknande sätt. Samverkan måste utgå från individen och inte från vilken ekonomisk ersättning personen har. I anslag 2 finns medel för försörjningsstöd samt för arbetslösa. Dock ingår inte medel för rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna. Betydande minskning av anslag 2 har skett. För att medverka till att förvärvsfrekvensen ska öka bland de boende i stadsdelen krävs dels ett förtydligande av vem som har ansvar rehabiliteringsinsatser för de mest utsatta, dels ett utvecklat samarbete mellan kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa. Maria - Gamla stan har ansökt om medel ur stadens kompetensfond för att göra en satsning på ungdomar som söker socialbidrag utifrån vunna erfarenheter av tidigare fördjupningsarbete med socialbidragstagare. I satsningen ingår samverkan med arbetsförmedlingen. Jämställdhet och mångfald För att hålla frågan om ökad jämställdhet och mångfald aktuell kommer förvaltningens enheter även fortsättningsvis att diskutera dessa frågor på arbetsplatsträffar. Förvaltningen ska se över arbetsvillkoren så att kvinnor och män kan förena förvärvsarbete och föräldraskap. Detta sker bland annat ske genom att chefer i verksamheterna förlägger möten på tid och plats som underlättar kombinationen förvärvsarbete och föräldraskap. Vid dessa möten ges också information om olika rättigheter vid föräldraledighet. Chefer ska verka för att föräldralediga inte kommer efter i löneutvecklingen, ge möjlighet för anställda att arbeta hemma samt ge föräldralediga kontinuerlig information från arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska också verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. Detta kan ske genom att det vid nyanställningar klart framgår att arbetsgivaren gärna ser sökande av underrepresenterat kön. Personal-, kansli- och IT-avdelningen kommer även i fortsättningen att delta i stadens närverk inom jämställdhetsområdet. TA ANSVAR FÖR EKONOMIN Sammanfattning av väsentliga förändringar jämfört med nämndens utfall år 2003 samt beslutad plan för 2005 Budgethållning är ett högt prioriterat åtagande hos stadsdelsnämnden. Det positiva resultatet för 2003 innebär att förutsättningarna för förvaltningen har förbättrats. Trots det kvarstår ändå problemet att få en ekonomi i balans 2004. Förvaltningen vill visa på några risker framöver: När nuvarande upphandling för park- och gatudrift löper ut 2005, och ny sådan ska upphandlas, kan kostnaden troligen komma att öka. Stadsdelar som genomfört motsvarande upphandlingar har fått en kostnadsökning på cirka 40-50%. En sådan kostnadsökning kan bli svår att hantera. 6
Kostnaden för snöbortforslingen,vilken inte ingår i driftentreprenaden, är svårbudgeterad. Vissa år är kostnaden 0 kronor, andra år kan kostnaden uppgå till cirka 3 mnkr. Förväntade förändringar jämfört med nämndens utfall 2003 och KF:s budget 2005 Befolkningsprognosen visar att antalet äldre över 65 år förändras obetydligt under perioden. En svag ökning kan ses i åldrarna 65-79 år medan antalet mellan 80-89 år och 90 år och äldre minskar något i slutet av perioden. Behovet av hemtjänstinsatser för gruppen mellan 65-79 år beräknas bli oförändrat. Personer i denna åldersgrupp förväntas ha god hälsa. Behovet av platser i äldreboende med heldygnsomsorg förväntas minska under perioden. De äldre bor kvar längre i det egna hemmet innan de flyttar till ett annat boende. Förvaltningen har inga liknande prognoser som för äldreomsorgen att tillgå för de funktionshindrade. Den ekonomiska planeringen för funktionshindrade utgår från det aktuella antalet personer som vid varje årsskifte får stöd från stadsdelsförvaltningen. Under senare år har det skett en omfattande inflyttning till stadsdelen som det inte i förväg har gått att planera för. Stadsdelen är attraktiv att bo i tack vare det centrala läget, de moderna bostäderna och tillgängligheten. Vid en omfattande inflyttning får förvaltningen höga kostnader för vård och omsorg, men inga intäkter med nuvarande resursfördelningssystem. Bedömning av antal barn/elever i grundskola och gymnasieskola Antal elever i Maria - Gamla stans grundskolor väntas minska 3 fram till 2007. Totalt elevantal minskar med 600 elever. Skolår F-5 minskar med 500 elever. Skolår 6-9 minskar elevunderlaget 2004. Därefter sker en ökning 2005 för att däref- 3 Enligt utrednings- och statistikkontorets elevantalsprognos 2003. Prognosen bygger på elevantalet höstterminen 2003. Prognosen gäller för åren 2004-2012. ter åter minska med drygt 100 elever till 2007. Mindre resurser på grund av färre elever innebär lägre kostnader, med svårigheter att anpassa lokalvolymen till det faktiska behovet. Omstruktureringsbehov Nämnden har under 2003 genomfört större omstruktureringar och uppnått en budget i balans. Inför 2004 krävs ytterligare omstruktureringar, i samma nivå som under 2003, för att vidmakthålla en balanserad budget. Lokaler De administrativa lokalytorna på Göta Ark har reducerats. Under programperioden planeras att se över alternativa lokallösningar för administrationen och hur lokalytor kan utnyttjas effektivare till en lägre hyreskostnad. Förskola Förvaltningen bedömer att det finns behov av ytterligare förskolelokaler under planperioden om målet att minska barngruppernas storlek ska kunna uppnås. Utrednings- och statistikkontorets befolkningsprognos 2003 2012 visar på en ökning av barn 1 5 år ända fram till 2012. Här ser förvaltningen ett problem då möjligheten att hitta förskolelokaler i en innerstadsstadsdel är begränsad. Förvaltningen tillvaratar möjligheten att omvandla skolbarnsomsorgslokaler till förskolelokaler där det är möjligt att flytta in verksamheten i skolan. Denna möjlighet är dock begränsad då de flesta fritidshem redan har avvecklats och verksamheten flyttat in i skolan. En annan möjlighet förvaltningen ämnar utreda är en flexiblare användning av skollokalerna så att de även kan användas till förskoleverksamhet. Grundskola/skolbarnsomsorg Ett externt konsultföretag har i uppdrag att kartlägga elevflödet på Södermalm. En rapport beräknas vara klar under våren 2004. Denna rapport kommer att ligga som en grund till förvalt- 7
ningens planering av behov av grundskolelokaler. Rapporten kommer att visa om förvaltningens utredning behöver korrigeras, då denna visade ett oförändrat behov av skollokaler. Förvaltningen kommer under 2004 att utarbeta en treårig investeringsplan över upprustning av grundskolorna. Under året kommer även grundskolornas skolkök och elevmatsalar att inspekteras för att lägga en upprustningsplan. Högalidsskolans upprustning avseende NOsalar har påbörjats under 2004 och beräknas färdigställas till höstterminen 2005. Södermalmsskolans ombyggnadsprojekt för en F-9 skola kommer att upphandlas under 2004 och färdigställas under 2006. Särskilda boenden för äldre Under perioden planeras inga nya särskilda boenden för äldre. Behovet av särskilda boenden förväntas minska. Det kommer däremot att bli aktuellt med vissa anpassningar av befintliga lokaler. I första hand gäller det att ta fram en plan för hur de tomställda lokalerna vid en avveckling av Tanto sjukhem och korttidsboende skall nyttjas. Det innebär också en planering för platserna på Hornstulls sjukhem som skall avvecklas eftersom boendet inte uppfyller kriterierna för ett modernt äldreboende. Förvaltningen kan komma att få kostnader för tomställda platser om ingen annan verksamhet omgående tar över lokalerna. Förvaltningen kommer med utgångspunkt från kommunfullmäktiges beslut om omvandling av servicehus till seniorboende med hyresrätt ta ställning till de kvarvarande servicehusens inriktning i framtiden. Särskilda boenden för funktionshindrade Förvaltningen kommer under perioden att fortsätta med att reducera de så kallade "pojkrummen". Huvuddelen av "pojkrummen" planeras att vara avvecklade till 2005. Om ytterligare lämpliga lokaler hittas i stadsdelen kommer förvaltningen ge förslag på ombyggnation. En diskussion om finansieringsfrågan kommer då att bli aktuell. Vid eventuellt beslut om ombyggnation avser förvaltningen att ansöka om stimulans- och omstruktureringsmedel. Boenden för psykiskt funktionshindrade och hemlösa Ett samarbetsprojekt har etablerats med Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning när det gäller gruppbostäder för psykiskt funktionshindrade. Ett projekt pågår i Hammarby sjöstad och ytterligare behov från Maria-Gamla stan och Katarina-Sofia har anmälts till den nybyggnation som planeras vid Södersjukhuset. Behov av större kollektivlägenheter finns också, som ett komplement till gruppbostäderna. För att klara boendekedjan för de hemlösa från härbärgesboende till inackorderingshem till träningslägenhet till försökslägenhet och därefter till eget boende finns det ett utökat behov av fler jourlägenheter, träningslägenheter och försökslägenheter till socialtjänsten. Arbetscentrum som idag bedriver sysselsättning/ arbetsträning, med ökad efterfrågan på dessa tjänster, behöver större lokaler med möjlighet att disponera restaurangkök. I samband med föreslagen omstrukturering av servicehusboendet kommer förvaltningen att undersöka alternativa möjligheter att utnyttja gemensamma utrymmen och restaurangkök i de servicehus som föreslås läggas ner inom stadsdelen. Översyn av fördelningssystemet inom individ- och familj Förvaltningen ser gärna en översyn av fördelning av medel till individ- och familjeomsorgen, eftersom kommunfullmäktiges tilldelning till nämnden för barn och ungdomar kraftigt understiger faktiska kostnader. För att täcka dessa kostnader överförs nu drygt 10 mkr från verksamhetsområde barn och unga. 8