En beskrivning av vår vision för Måltidskonceptet

MÅLTIDSGLÄDJE PÅ SJUKHUS, LIVSMEDELSAKADEMIN En beskrivning av vår vision för Måltidskonceptet Lasarettet Trelleborg Måltidsglädje tillsammans med Lasarettet Trelleborg Sammanställt av Helgesson och 2013-04-11 Version 2 under omarbetning.

Innehåll Inledning... 3 Mat som en del av behandlingen för sjuka... 3 Maten i måltidskonceptet för Trelleborg... 4 Flexibilitet... 4 Dygnet-runt måltider... 4 Lagade måltider... 4 Småmål/mellanmål... 4 Grundläggande matsedel... 4 Måltiderna i buffésystemet... 5 Frukost... 5 Lunch... 6 Middag/kvällsmål... 6 Litet Men Gott... 6 Kombinera buffé med Litet Men Gott... 6 Mat vid specifika behov... 7 Dagliga beställningssortimentet... 7 Mat möter Vård.... 8 Vilka förväntningar skall måltiden svara upp till?... 9 Ständig utveckling och förbättring... 10 Sammanfattning... 10 Referenser... 12 2

Inledning Inom sjukvården finns idag en ökad medvetenhet om matens betydelse för läkning, återhämtning och rehabilitering (Socialstyrelsen 2011). En så optimalt närd patient som möjligt tillfrisknar fortare och risken för relaterade vårdskador minskar betydligt (Statens Kommuner och Landsting, 2011). I förlängningen innebär det att om patienter ges de bästa förutsättningarna att få i sig den mängd näring/mat de behöver minskar risken betydligt att dö i vårdrelaterade komplikationer(schindler at al 2006). Ett optimerat näringstillstånd betyder också att vårdtider kan kortas, och för patienter som skrivs ut i ett bättre allmäntillstånd minskar risken för återinsjuknande. Ekonomisk fördelaktigt för samhället och hälso- och sjukvården, men desto viktigare de stora fördelar det ger den enskilda individens livskvalitet. Med Måltidsglädje i Trelleborg sätter vi en ny norm för sjukhusmåltider. Ambitionen är att skapa en hållbar, reproducerbar modell för hela kedjan från inköp och varuleverans till tillagning och servering som sedan kan användas på regionens andra sjukhus. Vi utgår från en väl beprövad modell där vi ser helheten i möte, mat, miljö, atmosfär och styrning för att skapa en positiv upplevelse. Måltidsglädje i Trelleborg blir vägledande för utvecklingsarbetet av måltiderna i hela Region Skåne, och det är i mötet mellan nytt och etablerat vägen till framgång ligger. Mat som en del av behandlingen för sjuka Nutritionsbehandling är ett vitt begrepp som kan innefatta såväl åtgärder från vanlig mat och dryck till parenterala behandlingar med sofistikerade näringslösningar (Vårdhandboken). Patienten kanske inte i första hand associerar mat till näringslära och ekonomiska termer utan som en betydande del av hur de upplever vårdvistelsen med alla sina sinnen. I en måltid kan rymmas faktorer som trivsel, trygghet, välbefinnande och autonomi, men också att bli bekräftad som en person med individuella behov och önskemål. I en dansk undersökning (Glostrup) beskrev patienterna måltiden som en restaurang i vardagen den sista delen av normalitet och det välbekanta liv som inte har med sjukdom och vårdvistelse att göra. Spännvidden från mat till dropp gör det många gånger svårt att definiera var olika yrkeskategoriers ansvar börjar och sluta. Risken är att patientens behov inte uppfattas och att enkla, men betydelsefulla åtgärder kring mat och dryck inte tillfredställs. Även om mat och dryck är en självklar del av vård och rehabilitering är det inte något personalen kan plocka fram i en plastburk från läkemedelsförrådet. Mat och dryck kan både vara något som är varmt, kallt, fast eller flytande. Dessutom bör det hanteras, serveras och presenteras så att det lockar till ätande för de patienterna. Maten, oavsett hur god den är, blir inte näringsbehandling förrän den av varje patient upplevs som något som i stunden svarar mot deras behov. Sjukhus som arbetat med stora kvalitativa förbättringar av sitt matsystem har konstaterat att oavsett om det finns tillgång på varierad mat av hög kvalitet har personalens förmåga att hantera hela måltiden, de sista metrarna, fram till patienten avgörande betydelse för att uppnå målet rätt mat i rätt mängd till rätt patient (Stanga et al 2003, Iff et al 2008, Hansen et al 2008). 3

Maten i måltidskonceptet för Trelleborg Måltidskonceptet går ut på att följa maten från köket, vidare till avdelningarna och till patienten men det inkluderar även dukningen och det sociala. Syftet är att se måltiden som en helhet och inte dela upp den i olika beståndsdelar. Allt som har med måltiden att göra ska bli så bra som möjligt. En god måltid, ur alla aspekter, är förutsättningen för att varje patient under vårdtiden skall kunna uppnå ett så optimalt näringsintag som möjligt. Flexibilitet Måltidskonceptet skall vara mångsidigt och tidsmässigt flexibelt samt ge patienten valfrihet mellan komponenter som uppfyller näringsmässiga krav för mat vid sjukdom. Att så långt som möjligt kunna bestämma över sin mat själv, hur mycket, vad och tillbehör är faktorer som av patienter skattas högt, ibland till och med högre än matens kvalitet (Glostrup 2009, Wright ORL 2010). Genom att utgå från ett buffésystem vid huvudmåltiderna har varje patient möjlighet att välja mellan valfria huvudkomponenter och tillbehör. Dygnet-runt måltider Gällande måltiden över hela dygnet så beskrivs detta mer detaljerat i avsnittet om Litet Men Gott. I detta sortiment kan vi stärka funktionen med en-portionspackade kompletta rätter för att tillgodose tillgång till en komplett måltid dygnets alla timmar. Ambitionen är att dessa rätter även skall vara tillgängligt för anhöriga och sjukhusets medarbetare. Lagade måltider För de patienter som vill äta en måltid vid annan tidpunkt finns det alltid möjlighet att få en varm/kall anrättning på avdelningen. Köket levererar dagligen förberedda maträtter och komponenter för att enkelt kunna tillreda en måltid på avdelningen utanför sedvanliga huvudmål. Mat vid flexibla/udda tider kan utgöra en större andel på avdelningar med intag av patienter på udda tider och att t ex akutmottagningen har möjlighet att hämta/få mat leverad vid behov. Sortiment på varje avdelning anpassas naturligtvis efter behov. Småmål/mellanmål Mellan huvudmåltiderna finns det dygnet runt tillgång på ett mindre, men varierat sortiment av små mellanmål, maträtter, soppor, drycker med mera. Detta blir en betydelsefull och innovativ del av del av Måltidskonceptet som benämns Litet Men Gott. Denna dygnet runt kan vara söta saker som mousse, glass, bakverk, kalla anrättningar som ostar, smörgåskitt, frukter, drycker med mera, samt anrättningar att värma som ex vis soppor och pajer. Se nedan beskrivning av Litet Men Gott. Grundläggande matsedel Matsedel baseras på naturliga, närproducerade, ekologiska råvaror av hög kvalitet och efter säsong. Den nordiska och regionala matkulturen är. En av projektets målbilder är också att skapa bättre förutsättningar för inköp av lokal och närproducerad mat. Lasarettet Trelleborg har därför en särställning i Region Skånes övriga upphandling, med möjligheter att i utvecklingssyfte handla upp råvaror enbart för Trelleborg. 4

Matsedeln utgår från grundläggande behov vid sjukdom och med syfte att förebygga undernäring eller annan problematik relaterade till mat och näring. Den dagliga matsedel baseras på följande grundläggande behov under vistelse på sjukhus (inom parentes tidigare benämning av maten/kost): Hälsofrämjande mat som förebygger och behandlar (SNR) Mat för återhämtning och läkning (A) Mat för liten aptit eller högt proteinbehov (E) Mat för dig som inte tål laktos, mjölk eller gluten (Special) Vegetarisk mat (LOV) Måltiderna i buffésystemet Bufféernas maträtter erbjuder kombinationer som motsvarar de grundläggande energi- och näringsbehoven vid sjukdom generellt, men även för de patienter med högre energi- och proteinbehov eller de patienter som har behov motsvarande för friska, diabetes samt hjärtkärl sjukdom. Att patienten själv kan välja maträtt, kombinationer, portionsstorlek och tillbehör ökar förutsättningen att äta tillräckligt under vårdtiden (Dickinson 2007, Patel 2008). Minst lika viktigt är måltidsmiljön, service och bemötande kring måltiden (Dickinson 2007, Patel 2008). Rutiner för detta måste arbetas fram i samverkan mellan vårdpersonal i och de som representerar kök/drift. Mat möter vård är ett centralt begrepp för konceptet. Riskbedömning för undernäring och ett måltidssamtal vid inskrivning utgör grunden för uppskatta vilken typ av mat och måltider som är mest lämpligt under vårdtiden (Kondrup J 2002). Personalen kan sedan vägleda patienten utifrån det sortiment som finns att välja mellan. Målsättningen är alltid att patientens valfrihet är viktigast, men att valet skall vara ett välinformerat val om vad som är mest lämpligt av det patienten själv önskar och tycker är gott. Läkare eller dietist kan i det fall det anses nödvändigt ordinera viss sammansättning av mat. De vanligaste kostavvikelserna (se nedan) kan sättas samman ur befintligt sortiment. I övriga fall går det att beställa som specialkost. Litet Men Gott sortimentet utgör ett viktigt komplement till huvudmåltiderna. Genom att veta varje patients behov och värdera vad som äts till huvudmåltider kan personal uppmuntra patienten till att välja små rätter, dessert, drycker som komplement. Den patientnära vården där varje team har tillsyn och kännedom om sina patienter är en förutsättning för att detta skall fungera. Frukost Frukost i bufféform med ett utbud av gröt, flingor, müsli, bröd ljust, mörkt, hårt. Påläggsurval som ost och köttpålägg, marmelad och honung. Mjölk, yoghurt/fil, smör. Grönsaker efter säsong. Från Litet Men Gott kan kompletteringar göras med exempelvis fruktsallad, färsk frukt, torkad frukt, kompotter osv. Kaffe, the, juice, funktionsdrycker från Litet men Gott. Havrebaserade drycker och produkter finns dagligen tillgängliga för exempelvis vegetarianer, mjölk- eller laktosintoleranta samt glutenintoleranta. Från Litet Men Gott kan kompletteringar göras med exvis fruktsallad, kompotter, små sidorätter osv. Glutenfritt bröd kan beställas vid behov och avdelningar kan även ha extra reserv i frysen. 5

Lunch På lunchbufféns varma del presenteras tre huvudkomponenter, två grönsaksanrättningar, tre komplement (potatis, ris, pasta, ceralier) och sås. På kalla delen en sidesallad, tillbehör (inläggningar, sylter) och boosters örtoljor, olivpasta, sardellpasta, soyamarinad, chiliröra osv utefter bufféns innehåll. Dessa kan hjälpa till att höja energinivåer eller smakintensitet. Bröd och smör. Utöver detta finns alltid Litet men Gott tillgängligt. Från detta sortiment kan väljas t ex., glass, kompott, fruktsallad, mousser bakverk, färsk frukt mm. Kombinationsmöjligheterna och Litet men Gottutbudet som plusvärde ger en bred valmöjlighet både utifrån individens smak, religion och etnicitet, kostavvikelser och viss specialkost. Övrig tid finns tillgänglighet i kompletta kylda färdigrätter som värms i micro. Middag/kvällsmål Kan vara minskad variant av lunchen där exempelvis avdelningar med många äldre patienter kan mindre maträtter och gröt, som kan varieras med olika tillbehör och energi/proteinförstärkare. På middagsbuffén finns annars alltid två huvudkomponenter med tillbehör enligt beskrivning av lunchen. Dock något färre kombinationer och sidoalternativ på middagsbuffé jämfört med lunchen. Litet Men Gott Traditionellt mellanmål benämns istället Litet Men Gott (LMG)för att bredda innebörden av begreppet som annars lätt kan begränsas till att vara smörgåsmat eller kakor. Istället är det ett sortiment som utnyttjas under hela dygnet. LMG kan även användas för att komplettera anrättningar till frukost, lunch och middag samt ge kompletterande energitillskott och njutning andra tider på dygnet. Exempel på ett sortiment kan vara funktionsdrycker (målgruppsanpassade juicer och energi smoothies) som utvecklas till sammans med projektet Centrum för Innovativa Drycker. Vidare frukt kompotter, fruktsallader mm som kan stärka frukost, desserter o vara som ett mellanmål. I sortimentet finns det alltid en funktionskompott som ex vis torkade frukter med linfrö. För dessert, vilket patienten kan välja om den vill äta till en av eller båda huvudmålen varieras efter säsong olika typer av mousser, glass och bakverk. Utanför det söta sortimentet finns det aptitretande påläggs-kit till smörgåsar. Därtill ett sortiment av bönpuréer, ostar, oliver o liknande produkter som stärker anrättningar eller kan vara ett litet mellanmål med bröd. För att värma finns det släta portionssoppor och småanrättningar som. För att Litet Men Gott skall kunna finnas tillgängligt på avdelning dygnet runt krävs det utrustning som kylskåp, frys och mikrovågsugn. Kombinera buffé med Litet Men Gott Bufféernas maträtter ska så långt som möjligt kunna erbjuda kombinationer som motsvarar de grundläggande behoven vid sjukdom inkl, energi- och näringsrik mat samt vid diabetes. Annan konsistens motsvarande grov paté och timbal, flytande och tjockflytande finns alltid tillgängliga i ett dagligt beställningssortiment. Måltidsvärden har god kunskap om maten och skall kunna informera och vägleda patienter eller personal att välja det som är mest lämpligt utifrån individuellt behov och sjukdomstillstånd. Patienter som är ordinerade någon form av specialkost får hjälp att kombinera ihop denna och/eller att den kommer separat som en egen rätt med tillbehör (se nedan). 6

Litet-men-gott sortimentet gör det möjligt att över dygnet få i sig tillräckligt med energi och näring även om aptiten inte är så god vid huvudmåltiderna. Här har personalen en viktig uppgift att uppmärksamma de patienter som inte äter vid måltiderna och istället behöver extra stöd av alternativ mat och dryck mellan måltiderna. Mat vid specifika behov Direkt från befintlig buffé skall det vara möjligt att sätta samman alternativ som är lämpliga för de med komjölksproteinallergi, gluten- eller laktosintolerans, vegetarianer samt de med soja eller äggallergi. Andra specialkoster/ordinationer som innebär att fett eller protein skall reduceras eller ökas går att anpassa utifrån det ordinarie sortimentet. Personalen har till sin hjälp en (digital) vägledning om vad patienter med en ordination på specialkost kan välja mellan. Dagliga beställningssortimentet Laktosfri : går att kombinera med alternativ från den dagliga buffén och Litet Men Gott. Alternativa laktosfria eller havrebaserade drycker, fil och yoghurt finns på avdelning eller beställs. Mjölkfri: går att kombinera med alternativ från den dagliga buffén och Litet Men Gott. Alternativa havrebaserade drycker, fil och yoghurt finns på avdelning eller beställs. Glutenfri: Såser, soppor, grönsaker, färser kommer att ges redning av sin egenråvara eller majsstärkelse, fibrex (sockerbetsfiber). Anrättningar med gluten blir mer undantag än regel, vilket gör att det blir fler än normalt som är kombinationer utan gluteninnehåll. Konsistensanpassning: Hel och delad konsistens kan med vägledning väljas ur buffén eller Litet Men Gott. Övriga specialkonsistenser från beställningssortiment. Litet Men Got t innehåller alternativ som kan vara lämplig ur olika konsistenser. Måltidsvärd/vårdpersonal kan med hjälp av vägledning erbjuda patienten lämpliga kombinationer. Extra energi- och proteinrik mat: måltidsvärd/personalkan erbjuda specifikt lämpliga val av tillbehör, funktionsdrycker så att en liten volym mat ger förhållandevis mer energi och portion per måltid. Litet Men Gott utgör för dessa patienter ett särskilt viktigt komplement för att kunna optimera intag över dygnet att denna motsvarar 30-35 kcal/kg kroppsvikt och 1.0-1.5 g protein/kg kroppsvikr.. Annan kultur och religion: I menyplaneringen tas alltid hänsyn till att måltidsbufféns innehåll skall ge alternativ för vanligast förekommande religioners kosthållning. Utbudet av grönsaker och att bufféns huvudkomponenter inte enbart är baserad på griskött ger en måltid som passar de flesta. I Litet Men Gott-sortimentet finns det alltid små tillbehör som i smak och tradition kan stärka alla anrättningar. Till exempel hummus/kikärtspuré, fetaost, oliver, mm. Vegetarisk kost: På bufférna är dagligen en av huvudanrättningarna anpassad för veganer. Denna kan vara en del i kombinationen med två varma grönsaksanrättningar, en side-sallad, örtolja. Dessa kan kompletteras med Litet Men Gott-sortimentet som exempelvis kikärtspuré, oliver eller för en kall yoghurtsås, fetaost mm. Övriga specialkoster: Bufféutbudets möjlighet att sätta samman olika kombinationer täcker i stort flera varianter av specialkoster. Där detta måste specialanpassas görs det utifrån ordination och patientstatus. Alla specialkoster följer de riktlinjer som anges i Region Skånes Nutritionspärm. 7

Mat möter Vård. Även om målsättning är den samma kan förväntningarna på måltiden se olika ut beroende på om vi är en del av vårdprofessionen, köket/driftsorganisationen eller är på sjukhuset som patient. Den målbild som förmedlas i figur 1 nedan har som grundläggande ambition att höja statusen för patientmåltiden inom vården. Vi vill koppla samman kök och vårdavdelning genom att bemanna och aktivera ingenmanslandet. Vår utgångspunkt är att det inte låter sig göras genom att tillföra nya krävande moment eller rutiner eller att göra stora ingrepp i de befintliga. I stället undersöker vi möjligheterna att använda befintliga strukturer och rutiner på vårdavdelningarna för att förändra attityderna till patientmåltiderna bland personal såväl som patienter. Figur 1. Patientmåltiden idag och imorgon. De sista metrarna fram till patienten är avgörande för hur måltiden uppfattas som helhet och är det som avgör om god mat också blir näring och hälsofrämjande. Med de sista metrarna avser vi själva patientkontakten och den skall alltid tas om hand av vårdpersonal som en del av omvårdnaden. Här finns också möjlighet att stärka måltiden i Trelleborg som en del av arbetssättet patientnära vård. Mötet mellan Regionservice/matleverantören och vårdpersonalen sker på avdelningen med buffén som skiljelinje. Detta ger tanken om Regionservice som en serviceorganisation med ansvar för kylarnas lageruppdatering, matleveranser och information om dagliga menyns innehåll o funktion. Vi kan kalla denna serviceperson för MATvärd, medan vårdpersonalen givetvis har en egen aktiv MÅLTIDSvärd som kontaktperson gentemot mot patient och matvärd. Hur vårdpersonal och servicepersonal skall samarbeta kring hela måltiden är en betydande del av utvecklingsarbetet för Måltidsglädje. Detta måste ske i kontinuerlig dialog och samverkan mellan Regionservice och Lasarettet Trelleborg som en pilot för Region Skåne. Tillsammans skall vi bemanna Ingemanslandet där mat möter vård. 8

Vilka förväntningar skall måltiden svara upp till? För patienten: Bli vänligt/trevligt bemött Bekräftelse av mig som individ det är mitt val i alla aspekter En stund av lugn, ro, eller social samvaro Sinnestillfredställelse syn, lukt, smak, behaglig mättnad Maten/måltiden ska inte ge smärta, oro, illamående eller obehag. Inte kännas som ett nederlag (jag klarade inte av att äta up ). Inte bekräfta det sjuka av mig utan det friska den jag är. För vården/professionen: Mat och näring ska bidra till och underlätta läkning och återhämtning Förhindra att komplikationer och vårdskador uppstår Maten/nutrition som en del av behandlingen (inspiration, exempel, sammanhang) För köket/produktionen Kvalitet i alla aspekter Hanterbart - personalresurser Omtyckt Ekonomi Miljö Exempel på andra aspekter utöver maten som är viktiga och som faller under vårdarbetet : Bemötande Det goda värdskapet Måltidsmiljö Kunskap hos personal Engagemang System och processer som stödjer personal Organisation nytänk kring samarbete vård-kök-nutrition Koppla samman med befintliga system, ex riskbedömning En måltid är mer än mat. Vår modell innefattar också Mötet och Miljön. För att skapa en helhet kring måltidsupplevelsen vill vi därför att all personal ska få kunskap om måltidens betydelse för hälsan. Med en förankring av projektet på alla nivåer kan faktiskt måltiden bli en integrerad del av behandlingen. Dessutom behövs utbildning och vägledningar som ger svar på frågorna för såväl vårdpersonal, kök och tydlig information till patienter, anhöriga och besökare. Se tabell nedan. För detta behövs kontinuerlig utbildning, digitala vägledningar och tydlig kommunikation om lasarettets mat och måltider via webb och på plats. 9

Personalkategori Frågor som behöver besvaras Verktyg och vägledning Köket: Vad ska tillagas till vem och varför? Utbildning Vägledning Avdelningspersonal/vård och servering: Vem bör äta vad och vad vill patienten äta? Riskbedömning och måltidssamtal Vägledning Patienten: Vad är bäst för mig och varför och Måltidsinformation Avdelningspersonal/vård: Anhöriga/besökare: vad vill jag äta? Vem har ätit vad och vem har inte ätit? Vad skall vi erbjuda istället? Vad har min anhörig ätit? Vad kan jag äta? Utbildning Vägledning Kostregistrering/uppföljning Internet Skyltning Information Ständig utveckling och förbättring Användarvänliga, enkla men tillförlitliga metoder att följa upp det vi gör och för att arbeta med ständiga förbättringar. En modell skulle kunna vara att utveckla utvärderingar utifrån enkla, men kvalitetssäkrade metoder: Matgäster: enkäter med enkla frågor formulerade enl VAS-skalan. Mattallriken: enkel kostbedömning om energi- och proteinintag (Bjornsdottir 2012). Måltidsobservationer : förenklad variant för vårdpersonal. Matsvinn: uppföljning av kök/produktion (Bokhorst-de van der Schueren 2012) Sammanfattning Enbart ett utkast med inklippta stycken från text ovan. Skriver denna när vi är klara och ense om beskrivningen av vår vision. Maten, oavsett hur god den är, blir inte näringsbehandling förrän den av varje patient upplevs som något som i stunden svarar mot deras behov. Sjukhus som arbetat med stora kvalitativa förbättringar av sitt matsystem har konstaterat att oavsett om det finns tillgång på varierad mat av hög kvalitet har personalens förmåga att hantera hela måltiden, de sista metrarna, fram till patienten avgörande betydelse för att uppnå målet rätt mat i rätt mängd till rätt patient (Stanga et al 2003, Iff et al 2008, Hansen et al 2008). Att utgå från ett flexibelt system med möjlighet att välja av flera huvudrätter och tillbehör ökar således möjligheten för att varje patient skall kunna få äta det den i stunden känner för. Mellan huvudmåltiderna finns det dygnet runt tillgång på ett mindre, men varierat sortiment av små mellanmål, maträtter, soppor, drycker med mera. Denna dygnet runt lösning för mindre måltider benämns Litet Men Gott. Matsedel baseras på naturliga, närproducerade, ekologiska råvaror efter säsong. Den nordiska och regionala matkulturen är grunden till maträtterna, kombinerat med inspiration från andra länder (Adamsson V 2012, Mithril C 2012): 10

De sista metrarna fram till patienten är avgörande för hur måltiden uppfattas som helhet och är det som avgör om god mat också blir näring och hälsofrämjande. Även om målsättning är den samma kan förväntningarna på måltiden se olika ut beroende på om vi är en del av vårdprofessionen, köket/driftsorganisationen eller är på sjukhuset som patient. Vad är viktigt på ett sjukhus? Vilka förväntningar skall måltiden svara upp till? Dessutom behövs utbildning och vägledningar som ger svar på frågorna för såväl vårdpersonal, kök och tydlig information till patienter, anhöriga och besökare. Se tabell nedan. För detta behövs kontinuerlig utbildning, digitala vägledningar och tydlig kommunikation om lasarettets mat och måltider via webb och på plats. 11

Referenser Adamsson V, Reumark A, Cederholm T, Vessby B, Risérus U, Johansson G. What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study. Food & Nutrition Research 2012; 56; 18189 Bjornsdottir R, Oskarsdottir ES, Thordardottir FR, Ramel A, Thorsdottir, Gunnarsdottir I, Validation of a plate diagram sheet for estimation of energy and protein intake in hospitalized patients, Clinical Nutrition (2013), http://dx.doi.org/10.1016/j.clnu.2012.12.007 Bokhorst-de van der Schueren MAE, Roosemalen MM, Weijs PJM, Langius JAE. High Waste Contributes to Low Food Intake in Hospitalized Patients. Nutr Clin Pract 2012;27: 274-281. Centralkøkkenet på Glostrup Hospital, Livingplusfood aps og Helsefonden. Projekt Måltidsoplevelser: Forbedring af ældre småtspisende patienters måltidsoplevelse på Glostrup Hospital. http://www.maaltidsoplevelse.dk/velkommen.html Centrum för Innovativa Drycker, SLU Balsgård. E-post: Kimmo.Rumpunen@slu.se Org. nr 202100-2817, http://innovativadrycker.slu.se/centrum_for_innovativa_drycker/valkommen.html Dickinson A, Welch C, Ager L. No longer hungry in hospital: improving the hospital mealtime experience for older people through action research. J of Clin Nursing 2007;1492-1502. Hansen MF, Nielsen AM, Biltz C, Seidelin W, Almdal T. Catering in a large hospital Does serving from a buffet system meet the patients needs? Clin Nutr 2008;27:666-269. Iff S, Leuenberger M, Rösch S, Knecht G, Tanner B, Stanga Z. Meeting the nutritional requirements of hospitalized patients: an interdisciplinary approach to hospital catering. Clin Nutr. 2008;27:800-805. Kondrup J, Rasmussen HH, Hamberg O, Stanga Z; Ad Hoc ESPEN Working Group. Nutritional risk screening (NRS 2002): a new method based on an analysis of controlled clinical trials. Clin Nutr. 2003 Jun;22(3):321-36. Mithril C, Dragsted LO, Meyer C, Tetens I, Biltoft-Jensen A, Astrup A. Dietary composition and nutrient content of the New Nordic Diet. Public Health Nutr. 2012 Oct 22:1-9. Mithril C, Dragsted LO, Meyer C, Blauert E, Holt MK, Astrup A. Guidelines for the New Nordic Diet. Public Health Nutr. 2012;15:1941-7. O Regan P. Nutrition for patients in hospital. Nursing Standard 2009;23:35-41. Patel MD and Martin FC. Why don t elderly hospital inpatients eat adequately? J of Nutrition, Health and Ageing 2008;12:227-231. Socialstyrelsen 2011. Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. ISBN: 978-91-86885-39-7 Stanga Z, Zurflüh Y, Roselli M, Sterchi AB, Tanner B, Knecht G. Hospital food: a survey of patients' perceptions. Clin Nutr. 2003 Jun;22(3):241-6. Sveriges Kommuner och Landsting 2011.Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring åtgärder för att förebygga. ISBN: 978-91-7164-631-6. 12

Wright ORL, Capra S, Connelly LB. Foodservice satisfaction domains in geriatrics, rehabilitation and aged care. J of Nutrition, Health and Ageing 2010;14:775-780. 13