Bilaga 7 Prioriteringskriterier Inledning Banverkets prioriteringskriterier syftar till att vid intressekonflikter värdera den samhällsekonomiska nyttan av olika konfliktlösningar. Det sker genom att Banverket har klassificerat olika transportuppgifter med liknande samhällsnytta i tåglägesprodukter (storpendel, gods-snabb, fjärr-standard etc., se nedan). Den sökande deklarerar vid ansökan vilken tåglägesprodukt som varje enskilt tåg tillhör enligt denna klassificering. Varje tåglägesprodukt tillhör en av fyra olika prioritetsklasser A D, varav A har st prioritet. Till stöd finns även så kallade associationsprodukter som värderar den samhällsekonomiska effekten av faktorer som trafikens nätverk, anslutningsbehov och produktionstekniska förhållanden. Till stöd vid prioritering finns vissa mätparametrar för tågplanen, till exempel nyckeltal. De visar bland annat hur väl ett förslag till tågplan följer de sökandes önskemål och vilken prioritet tågen getts i den aktuella planen. Allmänt Prioriteringskriterierna ska säkerställa ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av Banverkets järnvägsnät. Banverkets prioriteringskriterier består av följande komponenter: - tåglägesprodukter - associationsprodukter - anpassad prioritet på delar av järnvägsnätet - nyckeltal (prioritetsmått, avvikelsemått). Prioriteringskriterierna ska ge underlag för vilken av flera alternativa lösningar på en intressekonflikt som ska väljas. De baseras på en metod där de sökandes efterfrågan ställs mot den samhällsekonomiska nyttan. Tåglägesprodukter och associationsprodukter syftar till att avspegla det samhällsekonomiska värdet av de effekter som mäts. Dessa produkter syftar till att förenkla värderingen av enskilda tågs samhällsnytta genom en kategorisering. Varje effekt som hänförs till en viss tåglägesprodukt eller en viss associationsprodukt anses representera samma värde. Den anpassade prioriteten syftar till att styra efterfrågan av kapacitet mot ett ändamålsenligt nyttjande. Nyckeltalen (prioritetsmått och avvikelsemått) syftar till att mäta storleken på de effekter som ska ställas mot varandra vid en prioritering. Det måste framhållas att prioriteringskriterierna aldrig får användas för att hantera en enskild konflikt mellan två tåg. De ska alltid användas för att jämföra ett förslag till lösning med att annat förslag, och jämförelsen ska baseras på en jämförbar mängd tåg. Prioriteringskriterierna har inget samband med hur en enstaka konflikt ska hanteras eftersom den inte inkluderar alla sekundära effekter av 1
konfliktlösningen. Vid användning av prioriteringskriterierna ska alla sekundära effekter (på rimlig nivå) vara inkluderade i jämförelsen. Tåglägesprodukter Tåglägesprodukter är en kategorisering av tågen vilken syftar till att avspegla det samhällsekonomiska värdet av tågläget, eller mer korrekt uttryckt, det samhällsekonomiska nyttobortfallet vid fördröjning, förskjutning eller exkludering av ansökt tågläge. Med exkludering menas att tågläge inte tilldelas. Värdet av dessa effekter antas vara kopplat till typen och omfattningen av den transportuppgift som tågläget ska utföra. Indelningen av tåg i tåglägesprodukter har därför skett med hänsyn till typen och omfattningen av deras förväntade transportuppgift. Det finns 17 tåglägesprodukter, men för att ytterligare systematisera hanteringen av de samhällsekonomiska effekterna har tåglägesprodukterna i sin tur delats in i fyra prioritetsklasser A D, där A representerar sta prioritet. Tåglägesprodukterna finns förtecknade i tabeller nedan. Notera att tåglägesprodukter endast avspeglar det egna tågets nytta; alla effekter som kan hänföras till relationer mellan tåg beskrivs av associationsprodukter. Exempel på detta är kundnytta vid nätverk (byten mellan tåg), kostnader för fordonsomlopp och personalturer etc. Indelning av tåglägesprodukter Kod Prioritesklass Tåglägesprodukt namn Beskrivning PA A Storpendel Extremt tidskänslig pendeltågstrafik och regionala expresståg. Mycket a krav på kort transporttid och leveransprecision. GA A Gods snabb Extremt tidskänsliga godståg. Höga krav på kort transporttid. Små fördröjningstider. RA A Regio max Mycket tidskänslig regional tågtrafik. Höga krav på kort transporttid och leveransprecision. FA A Fjärr express Mycket tidskänslig interregional tågtrafik. Höga krav på kort transporttid och leveransprecision. GB B Gods övernatt Upprätta relationer i nätverk utifrån kundlöfte. Snäva förbindelsekedjor till/från tåg/färjor etc. RB B Regio standard Tidskänslig regional tågtrafik. Krav på kort transporttid och leveransprecision. FB B Fjärr standard Tidskänslig interregional tågtrafik. Krav på kort transporttid och leveransprecision. GC C Gods regularitet Transporter i logistikkedja. Höga krav på leveransprecision. Främst systemtåg NC C Gods nätverk Upprätta relationer i nätverk utifrån kundlöfte. Förbindelsekedjor till/från tåg/färjor etc. RC C Regio låg Inte fullt så tidskänslig regional tågtrafik. FC C Fjärr låg Inte fullt så tidskänslig interregional tågtrafik. SC C Systemvagnar Tidskritisk transport av tomvagnar eller lastbärare i slutna system 2
Kod Prioritesklass Tåglägesprodukt namn Beskrivning GD D Gods flexibilitet Transporter med krav på flexibilitet i trafikupplägget med många varianter och behov av korttidsanpassning (reservlägen) RD D Regio mini Regional tågtrafik. FD D Fjärr mini Interregional tågtrafik. Turisttrafik TD D Tomvagnar OD D Ospecificerat Grunden för indelning av tåg i tåglägesprodukter Indelningen av tåg i tåglägesprodukter görs med hänsyn till en rad aspekter. Indelningen grundar sig på följande förhållanden, vilka också utgör grunden för de kriterier som anges nedan för identifiering av ett enskilt tågs tåglägesprodukt: Tidskänslighet - Tidskänsligt gods eller resande med krav på kort transporttid Konkurrensutsatthet - Trafik utsatt för tidsmässig konkurrens från andra trafikslag Samhällsekonomisk och företagsekonomisk nytta - Trafikvolym gods (till exempel vagnvikt) - Trafikvolym resande (till exempel antal resande) Politiska värderingar - Transportpolitiska mål - Regionalpolitiska mål Trafikens genomsnittshastighet - Fordonens STH som kan nyttjas på aktuell del av järnvägsnätet - Uppehållsbelastning; trafikutbytens inverkan på medelhastigheten. Kriterier för indelning av tåg i tåglägesprodukter Tåglägesprodukterna kan identifieras med hjälp av de kriterier som anges i nedanstående tabeller - Kriterier vid identifiering av tåglägesprodukter - Kriterier för identifiering av tåglägesprodukter för godstransporter. 3
Kriterier för identifiering av tåglägesprodukter för godstransporter Tåglägesprodukt ska uppfylla kriterierna på en av raderna till er Kod Typ av trafik, beskrivning Exempel på tåg Krav på snabb framfart * Tidskänslighet i logistik-kedja Transporttid i kundlöfte (om ej logistik) Krav på lever-ansprecision Tidsfönster mot avhämtn/avlämn Tidsfönster mht anslutningar Tidsfönster mht effektiva omlopp Krav på flexibilitet Transportvolym Förädlingsgrad Gods snabb Gods övernatt Gods regularitet GA GB GC Mycket tidskänsliga transporter av industriprodukter med just-in-time-gods där mycket kort transporttid efterfrågas. Just-in-time godståg Höga Mycket Mycket tidskänsliga transporter av post, paket och styckegods där mkt kort transporttid efterfrågas. Posttåg Höga Normala Mycket kort Mycket Mycket tidskänsliga intermodala transporter där mycket kort transporttid efterfrågas. Kombitåg prioriterat Höga Normala Mycket kort Hög Normala Mycket litet Tidskänsliga transporter av industriprodukter med snäva logistikkedjor där kort transporttid efterfrågas. Systemtåg prioriterat Vissa Mycket Tidskänsliga transporter av värdigt gods där kort transporttid efterfrågas. Systemtåg prioriterat Vissa Mycket Normala Mycket Mycket litet Mycket litet Normala Normala Normala Normala Mycket Normala Normala Normala Normala Normal Normala Normala Normala Normal Normala Hög Normala Normala Normala Normala Normala Hög Normala Hög Normala Normala Normala Normala Normala Hög Intermodala transporter där kort transporttid efterfrågas. Kombitåg standard Vissa Normala Kort Normala Normala Litet Normala Normala Normala Normal Vagnslasttåg där snäva förbindelser måste upprätthållas mht kundlöften vilket kräver kort transporttid Vagnslasttåg prioriterat Normala Normala Kort Normala Normala Mycket litet Transporter av industriprodukter med logistik-kedjor där transport med leveransprecision efterfrågas. Transporter av produkter där denna är integrerad med den industriella processen där transport med leveransprecision efterfrågas. Vissa systemtåg med krav på regularitet Vissa systemtåg med krav på regularitet Normala Normala Normala Normal Normala Hög Normala Hög Normala Normala Litet Normala Normala Hög Normala Hög Normala Hög Normala Normala Litet Normala Hög Normal Gods nätverk NC Vagnslasttåg där förbindelser måste upprätthållas mht kundlöften Vagnslasttåg standard Normala Normala Kort Normala Normala Litet Normala Normala Normala Normal Systemvagnar SC Tidskritisk transport av tomvagnar eller lastbärare i slutna systemtågssystem. Mycket små tidsfönster för att klara produktionen Gods flexibilitet GD Systemtransporter där flexibilitet är viktigare än kort transporttid Systemtåg i snäva omlopp Normala Normala Normala Normala Mycket litet Systemtåg med krav på flexibilitet Normala Normala Normala Normala Normal Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Hög Normala Normal Systemtransporter och vagnslast där krav på kort transporttid inte kan motiveras eller verifieras Godståg, övriga Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normal Vagnslasttåg där förbindelser måste upprätthållas mht kundlöften Vagnslasttåg lågprioriterat Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normal Tomvagnar TD Förflyttning av fordon (lok eller godsvagnar) Ingen transport av gods Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normala Normal Ospecificerat OD Ospecificerat godståg Specifikation saknas - - - - - - - - - - *) Höga = Fordon och uppehållsbild ska underlätta kort körtid 4
Kriterier för identifiering av tåglägesprodukter för persontransporter Tåglägesprodukt ska uppfylla kriterierna på en av raderna till er Kod Typ av trafik, beskrivning Exempel på tåg Antal resande Andel tidskänsliga resande Andel regionala resande Frekvens Krav på snabb framfart * Storpendel Regio max Regio standard Regio låg PA RA RB RC Frekvent regional trafik, andel tidskänsliga regionala resande, mkt beläggning Stockholmspendeltåg, ej lågtrafik Göteborgs pendeltåg trafik > 300 >75% >75% Minst 2 tåg/timme Normala Frekvent regional trafik, andel tidskänsliga resande, /medel beläggning, snabb framfart Regional expresstrafik ej lågtrafik >75 >75% Egalt Minst 2 tåg/timme Höga Hög andel tidskänsliga regionala resande, beläggning Tunga regionala relationer, trafik >200 >75% >75% Egalt Normala Frekvent regional trafik, andel tidskänsliga regionala resande, medel beläggning Regionala pendeltåg, trafik >75 >75% >75% Minst 2 tåg/timme Normala Frekvent regional trafik, medel andel tidskänsliga och andel regionala resande, medel beläggning Göteborgs pendeltåg medelbeläggning >75 >25% >75% Minst 2 tåg/timme Normala Hög andel tidskänsliga regionala resande, medel beläggning Medelviktiga regionala relationer, trafik >75 >75% >75% Egalt Normala Medel andel regionala resande, medel beläggning Frekvent regional trafik, medel andel regionala resande, medel beläggning Tunga regionala relationer, medelbeläggning Regionala pendeltåg, medelbeläggning Stockholms pendeltåg, lågtrafik Göteborgs pendeltåg, lågtrafik >75 Egalt >25% Egalt Normala >75 Egalt >25% Minst 2 tåg/timme Normala Frekvent regional trafik, medel andel tidskänsliga resande, låg beläggning, snabb framfart Regional expresstrafik, lågtrafik >25 >25% Egalt Minst 2 tåg/timme Höga Hög andel tidskänsliga regionala resande, låg beläggning Lätta regionala relationer, trafik >25 >75% >75% Egalt Normala Medel andel regionala resande, låg beläggning Medelviktiga regionala relationer, medelbeläggning >25 Egalt >25% Egalt Normala Medel andel regionala resande, låg beläggning Tunga regionala relationer, lågtrafik Regionala pendeltåg, lågtrafik >25 Egalt >25% Egalt Normala 5
Kriterier för identifiering av tåglägesprodukter för persontransporter Tåglägesprodukt ska uppfylla kriterierna på en av raderna till er Kod Typ av trafik, beskrivning Exempel på tåg Antal resande Andel tidskänsliga resande Andel regionala resande Frekvens Krav på snabb framfart * Regio mini RD Medel andel regionala resande, mycket låg beläggning Medelviktiga regionala relationer lågtrafik >0 Egalt >25% Egalt Normala Medel andel regionala resande, mycket låg beläggning Lätta regionala relationer, ej trafik >0 Egalt >25% Egalt Normala Fjärr express FA Hög andel tidskänsliga resande, beläggning, snabb framfart Affärstågsnätet, trafik >200 >75% Egalt Egalt Höga Fjärr standard Fjärr låg Fjärr mini FB FC FD Medel andel tidskänsliga resande, medel beläggning Trafikstarka interregionala nätet, trafik >75 >25% Egalt Egalt Normala Medel andel tidskänsliga resande, medel beläggning, snabb framfart Affärstågsnätet, medelbeläggning >75 >25% Egalt Egalt Höga Medel andel tidskänsliga resande, låg beläggning Trafiksvaga interregionala nätet, trafik >25 >25% Egalt Egalt Normala Låg andel tidskänsliga resande, låg beläggning Trafiksvaga interegionala länkar, trafik >25 Egalt Egalt Egalt Normala Låg andel tidskänsliga resande, låg beläggning Trafiksvaga interegionala länkar, medelbeläggning >25 Egalt Egalt Egalt Normala Låg andel tidskänsliga resande, låg beläggning Trafikstarka interregionala nätet, medelbeläggning >25 Egalt Egalt Egalt Normala Låg andel tidskänsliga resande, medel beläggning Nattågen >75 Egalt Egalt Egalt Normala Låg andel tidskänsliga resande, låg beläggning, snabb framfart Affärstågsnätet, lågtrafik >25 Egalt Egalt Egalt Höga Låg andel tidskänsliga resande, mkt låg beläggning Trafiksvaga interegionala länkar >0 Egalt Egalt Egalt Normala Mycket låg beläggning Trafikstarka interreg nätet, lågtrafik Trafiksvaga interreg nätet, ej traf Minimal tidskänslig pendling, all tid >0 Egalt Egalt Egalt Normala Turisttåg där resan i sig är målet Turisttrafik >0 Egalt Egalt Egalt Normala Tomvagnar TD Förflyttning av fordon Ingen transport av resande 0 Egalt Egalt Egalt Normala Ospecificerat OD Ospecificerat persontåg (fjärr eller regio) Specifikation saknas - - - - - *) Höga = Fordon och uppehållsbild ska underlätta kort körtid. 6
Variationer eller osäkerheter i de egenskaper som utgör kriterier för tåglägesprodukter För alla tåg kan variationer förekomma i de egenskaper som utgör kriterier (antal resande, andel affärsresande etc.) för tåglägesprodukterna. Dessa variationer kan gälla tiden (vissa dagar, perioder) eller rummet (vissa sträckor). Ett tåg (eller tåguppdrag) kan normalt bara ha en unik tåglägesprodukt för att kunna hanteras rationellt i processen för kapacitetstilldelning. Det innebär att någon typ av medelvärde på egenskaperna får representera tåget även om variationer förekommer över tid och utmed tågets färdväg. Huvudregeln blir att om den valda tåglägesproduktens kriterier uppfylls (eller överträffas) på minst 40 procent av tågets sträcka och minst 40 procent av tågets antal gångdagar så får den tåglägesprodukten tillämpas på hela tågets sträcka och alla perioder/dagar. Ett liknande problem utgörs av den osäkerhet eller oförutsägbarhet som gäller för vagnslasttåg och kombitåg där transportuppgiften egentligen kräver kännedom om innehållet och transportuppgiften för den enskilda vagnen eller lastbäraren. Denna varierar många gånger avsevärt från dag till dag. Grundregeln för vagnslasttåg eller kombitåg är att minst 40 procent av tågets volym ska utgöras av vagnar eller vagnsgrupper som uppfyller (eller överträffar) de kriterier som åberopas för tåget. Associationsprodukter Associationer beskriver samband mellan tåg i form av varaktighet (min och max) utan att specifikt ange ett klockslag. Associationsprodukterna saknar inbördes prioritet och kan därför inte direkt avspegla dess nytta för transportarbetet. Indelningen baseras på vilken typ av association det är, vilket ger en viss vägledning om nyttan. Till stöd för kundperspektivet finns associationsprodukter för att avspegla godsoch persontrafikens nätverk och anslutningsbehov. Till stöd för producentperspektivet finns produktionstekniska associationsprodukter. Associationsprodukter för gods- och persontrafik ID Associationsprodukt Beskrivning LX Fordonsöverföring Fordon (dragfordon/vagnar) i kommersiell trafik överförs från tåguppdrag A (hela eller delar av) till tåguppdrag B (hela eller delar av) FX Förbindelse Förbindelse för resande eller vagnslastvagnar ska finnas från tåguppdrag A till tåguppdrag B. 7
Associationsprodukter för produktionstekniska ändamål ID Associationsprodukt Beskrivning OT Omloppsvändning Fordon (dragfordon/vagnar) överförs av omloppsskäl från tåguppdrag A (hela eller delar av) till tåguppdrag B (hela eller delar av) PB Personalvändning Personal byter av personaltursskäl från tåguppdrag A till tåguppdrag B En närmare beskrivning av associationer och vilken information dessa är uppbyggda av redovisas i Innehåll i ansökan om kapacitetstilldelning Anpassad prioritet på delar av järnvägsnätet Många järnvägslinjer i Sverige byggs, utvecklas och utrustas med inriktning på en särskild typ av trafik. Det kan vara anpassningar för godstrafikens, snabbtågstrafikens eller den regionala tågtrafikens behov. Det kan i vissa fall vara motiverat att detta avspeglas i hur den aktuella trafiktypen prioriteras. Vissa banor har därför en anpassad prioritet som något avviker från den som normalt gäller. Denna klassificering avser endast tåglägestilldelning och har ingen styrning på andra verksamheter inom Banverket, se karttjänsten. Följande typer av banor kan förekomma: Godstrafikprioriterade banor Banor där omfattande godstrafik förekommer och som i viss omfattning anpassats till godstrafikens behov. Godstrafiken ges generellt en re prioritet än persontrafiken på dessa banor. Detta sker genom att planeringsmålen för dessa banor justeras så att godstågen så långt som anses lämpligt ges företräde i förhållande till persontågen. Ofta är en sträcka alltid en godstrafikprioriterad bana, men i vissa fall är detta tidsbegränsat enligt ett tidsschema. Persontrafikprioriterade banor Banor där omfattande persontrafik förekommer och som i viss omfattning anpassats till persontrafikens behov. Persontrafiken ges generellt en re prioritet än godstrafiken på dessa banor. Detta sker genom att planeringsmålen för dessa banor justeras så att persontågen så långt som anses lämpligt ges företräde i förhållande till godstågen. Ofta är en sträcka alltid en persontrafikprioriterad bana, men i vissa fall är detta tidsbegränsat enligt ett tidsschema. Banor med normal prioritet Alla banor som inte tillhör någon av ovanstående typer har normal prioritet. För dessa banor tillämpas ingen anpassad prioritet utan de vanliga prioriteringsreglerna gäller. 8
Förteckning över banor med anpassad prioritet Godstrafiksprioriterade banor ID Sträcka Tidsschema (Narvik) Björnfjell Kiruna Boden Luleå Boden Vännäs Umeå Vännäs Långsele Bräcke Ånge Ånge Bollnäs Ockelbo Storvik Avesta Krylbo Fagersta Frövi Borlänge Ludvika Grängesberg Silverhöjden Ställdalen Hornkullen Daglösen Kil Kil Åmål Mellerud Skälebol Öxnered Hallsberg Motala Mjölby Stockholm S (U1/N1) Älvsjö (U1/N1) Flemingsberg Södertälje syd Järna Katrineholm C Hallsberg Skövde Alingsås Göteborg C Katrineholm C Norrköping C Mjölby Tranås Nässjö Hässleholm Eslöv Lund C Malmö C Lernacken Göteborg C Gubbero Almedal Halmstad C Ängelholm Frövi Örebro Hallsberg Schema 2 Öxnered Trollhättan Olskroken Schema 2 Persontrafiksprioriterade banor ID Sträcka Tidsschema Sundsvall Söderhamn Gävle Uppsala Märsta Stockholm C Stockholm S (U2/N2) Älvsjö (U2/N2) Flemingsberg Södertälje hamn Älvsjö Västerhaninge Södertälje syd Eskilstuna Valskog Karlberg Bålsta Västerås Kolbäck Valskog Jädersbruk Hovsta Stockholm S (U1/N1) Älvsjö (U1/N1) Flemingsberg Södertälje syd Järna Katrineholm C Hallsberg Skövde Alingsås Göteborg C Katrineholm C Norrköping C Mjölby Tranås Nässjö Hässleholm Eslöv Lund C Malmö C Lernacken Göteborg C Gubbero Almedal Halmstad C Ängelholm Frövi Örebro Hallsberg Schema 2 Öxnered Trollhättan Olskroken Schema 2 9
Tidsschema för banor med olika prioritet vid olika tider ID Tidsschema Tidpunkt Typ av anpassad prioritet Schema 2 Mån fre 6.00 19.00 Lör 9.00 17.00 Sön o helgd 9.00 20.00 Mån fre 0.00 6.00, 19.00 24.00 Lör 0.00 9.00, 17.00 24.00 Sön o helgd 0.00 9.00, 20.00 24.00 Mån fre 6.00 8.30, 15.00 17.30 Månd fred 8.30 15.00, 17.30 19.00 Lör 9.00 17.00 Sön o helgd 9.00 20.00 Mån fre 0.00 6.00, 19.00 24.00 Lör 0.00 9.00, 17.00 24.00 Sön o helgd 0.00 9.00, 20.00 24.00 Persontrafiksprioriterad bana Godstrafiksprioriterad bana Persontrafiksprioriterad bana Normal prioritet Godstrafiksprioriterad bana Nyckeltal Prioriteringskriterierna använder sig av två typer av nyckeltal: prioritetsmått och avvikelsemått. Vid prioritering tas i första hand hänsyn till prioritetsmåtten, som är objektiva mått. Avvikelsemåttet används dock för att värdera storleken på avvikelsen mot ansökt tågläge. Prioritetsmått Prioritetsmåttet är ett mått på vilken prioritet ett tågläge i själva verket har fått i en specifik tidtabell. Måttet kan beräknas både individuellt för ett enskilt tåg eller globalt för en grupp av tåg eller en hel tågplan (eller förslag till tågplan). Prioritetsmåttet består av följande typer (effekter) och mäts per tågläge samt summerat per tåglägesprodukt: - total fördröjningstid (minuter) - fördröjningsgrad (procent, beräknas som 100*fördröjningstid/bastid) - förskjutningstid (minuter) - exkludering (tågläget tilldelat, ja/nej). Avvikelsemått Avvikelsemåttet är ett mått på vilken avvikelse mot ansökan ett tågläge fått i en specifik tidtabell. Måttet kan beräknas både individuellt för ett enskilt tåg eller globalt för en grupp av tåg eller en hel tågplan (eller förslag till tågplan). Avvikelsemåttet består av följande typer (effekter) och mäts per tågläge samt summerat per tåglägesprodukt: 10
- tidsskillnad (minuter) mellan erhållen avgångstid och ansökt tidigaste avgångstid - tidsskillnad (minuter) mellan erhållen ankomsttid och ansökt senaste ankomsttid - tidsskillnad (minuter) mellan erhållen totaltid och ansökt max totaltid - tidsskillnad (minuter) mellan erhållen varaktighet (association) och ansökt maximal respektive minimal varaktighet - tidsskillnad (minuter) mellan erhållen avvikelse mellan tåg och ansökt maximal avvikelse mellan tåg, i tågsystem med regelbundna intervall - ansökt tågläge som ej erhållits, exempelvis på grund av trängsel (antal dagar) - ansökt association som ej erhållits, exempelvis på grund av underskridande av minimal varaktighet (antal dagar). 11